Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 20

K’utdli gssat, nunavtine
igdloKarfit nutaunerssåt
K’utdligssatdle ama nunavtine piaivfit kalatdlinik sulissugdlit
sujugdlersaralugulo kisiartaråt, sulilo ukiune 25-ne aumarutig-
ssarsiorfiusinåuput ukiumut 40.000 tons piarneicartåsagaluarpa-
talunit
nunavtine igdloKarfit nutaunerssåt
ukiut 40 KaKinagitdlunit pisoKåussu-
seKaraluardlune pingåruteKardluartu-
vok, ukiune tåukunane sinerissap ang-
nerssånik KissugssaKartitsisimagame,
pingårtumik sorssungnerup nalåne ta-
matumunåkut suniuteKardluarsimav-
dlune. åmale K’utdligssat nunavtine
igdloKarfit sulivfigssuaKarfiussut su-
jugdlersaråt, nunavtine sulivfigssuit
kalåtdlinik sulissoKardlutik ingerdlå-
neKardluarsinaunerånik takutitserér-
simassoK.
igdloKarfingmik tåssånga ingmikut
taissariaKartortalingmik Kutdligssar-
miutoKaulersut ilåt, landsrådimut i-
laussortaK Anda Nielsen OKalugpalår-
Pok:
K’utdligssat autdlarterKåramik i-
kigtuinånguanik inoKarsimåput. ig-
dlut ardlaKångitsuinait ivssunik nar-
magdlit kangia’tungånitut autdlarKåu-
mut inigineKarsimassut måna piarput.
1931-ime K’utdligssanut pigama tai-
manikut 209 inugait. taimanimit sor-
ssungnerup tungånut inuit amerdliar-
tuinarsimåput manåkut 1260 sivnitsi-
ardlugit inoKalersimavdlutik. imaKa
kukuneruvatdlåsångilaK. OKaråine U-
pernavingmit Nanortalik tikitdlugo
nunaKarfit amerdlanerussut inuinik
inulersorneKarsimassoK. pingårtumik
atorfeKarfit erKarsautigalugit. auma-
rutigssarsiorfiuvdle nangmineK suli-
ssorpai pingårtumik nunaKarfingmit
Kaningnerussunit pissuput.
30.000 tons ukiumut
ukiut sut sujumukardluarfiusimå-
pat?
— ukiut sujumukardluarfit tåssåu-
nerugunarput 1930-mit 40-p tungå-
nut. åma nautsorssutitigut takuneKar-
sinaungmat ukiut téuko ingerdlanerå-
ne ilåtigut aumarutigssarsiorfik siv-
nerKartortarsimassoK.
autdlarKauterpiåne piagkat iluamik
OKautigisinåungilåka, kisiåne uvanga
aumarutigssarsiorfiup agdlagfiane su-
lilernivnit 1933-imit åssigiginangajag-
tumik ingerdlasimåput ukiumut piar-
neKartardlutik 7000 tons. OKarsinau-
vugut 1950-p tungånut taimaiginanga-
jagsimassoK. kisiåne 1950-p kingorna
sékutit nutåt modemiunerussut tåku-
ssulermata tauva piagkat amerdliar-
tulerput 10.000 tons anguneKartaler-
dlutik kisalo 14.000 tons anguneKar-
mata amerdlaginartutut uvavtine er-
KarsautigineKalersimagaluarput, su-
nauvfale piumassarineKartut. angner-
tunerujugssussut. 1959-ime piarneKar-
simassut 30.000 tons anguvait.
amigartorutit
— aumarutigssarsiorneK ingminut
akilersinausimava?
— 1940-p tungånut aumarutigssar-
siorneK ingminut akilersinaussarsima-
vok tamatumale kingorna amigartoru-
teKartuåinalerdlune. tamåna pissuti-
galugo nalorninartorsiorneKalersima-
vok agdlåt 1950-p kinguninguagut o-
KaluserineKaleraluardlune aumarutig-
ssarsiorfik K’utdligssat atorungnaigi-
nartariaKartoK, inue avdlamut nugter-
dlutik. kisiåne misilinermik privati-
mik sulivfigssuautigdlit ilåt maskina-
nik nutaunerussunik misilisimangmat
pitsånguatdlagsimavoK piagkat amer-
dlisineKameratigut, taimåitordle ami-
gartoruteKartuardlune måssåkutdlo u-
kiune kingugdlerne mardlungne sapi-
ngisamik nautsorssutitigut påsiniar-
neKarpoK aumarutigssarsiorneK Ka-
noK ilivdlune ingminut akilersinaule-
rumårnersoK, taimåitumik suarssuit
tamarmik sapingisamik pentigsårtu-
mik nautsorssusiomeKarput. ilisimar-
rajagparputdlo Danmarkime aumaru-
tigssarsiornerme Kutdlersaussut ko-
mitinik taiguteKartut påsiniagarigåt
nautsorssutit tungavigalugit aulaja-
ngivfiginiåsavdlugo aumarutigssarsi-
ornerup ingerdlåinarsinaunigsså.
— sulivfik oKitsuinaugunångilaK?
sulivfik Kårusungme artornartumik
taineKartugssauvoK. uvagut ilisima-
ssavut najorKUtaralugit angutit sivi-
sumik sulisimassut isumaKardluinar-
tarpugut utorKalingårneK ajortut, så-
ngitdliassuput, pingårtumik ilunger-
somartumik sulisimassut 1950 sujor-
Kutdlugo sulissusimassut, sångitdlia-
ssuput åmalo gigteKamermik igpigu-
suteKarKa j åssardlutik.
sulinerup iluaKutaunera
— sulivfigssuit pilersiniameKarne-
råne K’utdligssane påsissat iluaKUtéu-
sagunarput?
— månamut K’utdligssat kalåtdli-
nik sulissoKardlutik ingerdlåneKarne-
rat KUjanartuvoK iluaKutauvdlunilo,
inuit åssigingnerussumik aningaussar-
siorfigssamik angussaKarsimangmata.
taimåitumik sulivfigssuit avdlat piler-
siniarneKartut erKarsautigisagåine su-
lissoKarsinåussusiat KanoK angner-
tutigisanersoK nalugaluardlugo, tai-
måitOK neriunardluartuvoK åma ka-
létdlit sulivfigssuarnik inutigssarsior-
figssanik pigssarsigunik iluaKutaunig-
ssåt. kalåtdlit sulissussut eminaK ili-
kartarpåt sulinerup KanoK pissaria-
Kartigissusia, pingårtumik mérartaKa-
runik sulinerup ingerdlavdluarune i-
luaKUtåussusia påsissarméssuk.
— K’utdligssat inue nunavtine ta-
malaunerssaugunarput?
tamåipoK. sujorna aussaK kungikut
tikerårmata tikitdluarKUssigama ta-
ména miningnago OKautigisimavara.
taimåitumigdlo miserratigineKarsi-
nåungilaK ilånikut igdloKarfingmik i-
ngerdlatitsiniameK akornutigssaKar-
tarmat, tåssa inuit nunaKarfingne å-
ssigingitsune sungiusimassait atautsi-
mut kateringnikut ajornartorsiutau-
lersarmata.
— taimåikaluartordle nugtertorpag-
ssuit ingmingnut imaKa sungiutdluar-
tarput?
— taimaitdluinarpoK, pingårtumik
suleKatigit piårtumik ingmingnut ma-
lungnarsissarput ikingutigigdlualer-
sarmata. taimåitumigdlo K’utdligssane
inuneK månamut erKigsinaitsumik o-
KautigineKarsinåungilaK erninaK ili-
sareKatigilertarnertik avKutigalugo i-
kingutigigdlualersaramik.
eKérsimårtut, KimagissaKartut
— inuit åssigingitsut eKeritarnerat
eKersimårnikut åma malungniutar-
POK?
— tamatumuna åma misingnaute-
KarsinauvoK. K’utdligssane taima Ki-
magissaKarneK ilassarneKarsimavoK
1940-ime Mamorilik atorungnaerdlune
sulissut amerdlanerit K’utdligssanut
nungmata, pingårtumik sporternermik
nuånarissalingnik ilaKartunik, tama-
tumuna mikingitsumik suniuteKarsi-
méput. åma inoKarame iliniartorérsi-
massunik sulissungorsimassunik nipi-
lerssornerup tungåtigut KimagissaKar-
tunik, taimailivdlune suniuteKarsimå-
put inusugtut akornåne nipilerssor-
nermik nuånarissaKarneK eKérsarsi-
magamiko. manåkut K’utdligssane ni-
pilerssortartoKarpoK åmalo ajungitsu-
mik ingerdlassutut OKautigineKarsi-
nauput. åma sporternerup tungå umå-
rigtumik OKautigissariaKarpoK tåssa
insruktørimik inusugtut akornåne su-
ngiusartoKarsimagame, sungiusainera-
lo mikingitsumik inusugtoKatainut iti-
måtdlautausimavoK.
— tusåmavarput K’utdligssat kalå-
limerngit tungaisigut ajornakusorute-
KartartOK?
— tamåna nipaujuarpoiv unalo pi-
ssutauneruvoK, K’utdligssat nang-
mingneK sulissuinangajangnik inoKa-
ramik piniartortaKångingaj agdluinar-
dlutik, K’utdligssane kalåliminernik
pissaKardluartoKartaraluartoK inui-
nut nautsorssutigisagåine sungitsui-
narmik taissariaKarmata. taimåitumik
avativtinit pilersorneKarneK angneru-
ssumik isumavdlutaussarpoK. asimio-
icarfit niuvertoruseKarfitdlo erKavti-
nltut mikingitsumik tamatumuna su-
niuteKartarput pingårtumik K’eKertaK
SarKardlo, aussåkut Sancamit puissit
neKait angnerussumik takugssauler-
sarmata, ukiukutdlo K’eKertaK Kale-
ralérarpagssuaKarmat SarKardlume,
tamåkununa kalåliminertigut iluaKU-
taussarput. ajomartorsiutaussut ta-
måko Kångerniardlugit kommunalbes-
tyrelse atorfeKarfitdlo pissortait suli-
niarsimagaluarput tauvalo Kerititsive-
KalerpoK kikunitdlunit atorneKarsi-
naussumik 50 migss. ilitsivilingmik. a-
torneKartaraluardlunile akisugineKar-
mat ingmikut itumik årKigssussinig-
ssaK norKåissutigineKalersimavoK, Ke-
rititsiuvdlo aumarutigssarsiorfingmut
tungajungnaerdlune niuvertoKarfing-
mut tungalernigsså piviussungorter-
KunaraluaKaoK, kalålimerngit ajorna-
rungnaerfine pisiortordlune torKorsi-
vigssatut nautsorssutigineKarmat.
sule ukiune 25-ne
— K’utdligssat sujunigssåt ilisima-
tunit misigssuissartunit KanoK isuma-
KarfigineKarpa?
— isumaKarpunga 1957-ime ilisima-
tåK tuluk dr. Dinsdale K’utdligssane
misigssuilersoK taimanilo avalåussa-
KarsimavoK aumarutigssamik tigor-
Kaivdlune misigssugagssanik. tamatu-
ma kingorna agdlagaKarsimavoK, tåu-
ko aumarutigssarsiorfingmut apune-
Karmata erKartuisimavoK ukiune 25-
ne sule K’utdligssat aumarutigssarsi-
orfiusinaussut, ukiumut 40.000 tons
piameKartésagaluarpatalunit. 1957-i-
mit aussaK 1960 tikitdlugo ilisimatoK
tåuna tåkutuarpoK ukiunilo kingug-
dlerne påsiniartagai åssigingilårunar-
put, ilisimassara unåinauvoK aumaru-
tigssat seKungnere åma brikitiliaralu-
git misilingmagit, K’utdligssane sa-
naortuivdlune misilitagssanigdlo ava-
låussisimavdlune, K’utdligssat nang-
mineK nunaKarfiat pinarnago åma
Nugssup sareå K’utdligssat akerpiåt
ilångutdlugo misigssugarå. uvagutdlo
kalåtdlit issivut atordlugit påsissavut
nåpertordlugit aumarutigssaKarsori-
naKaoK NugssuaK. kisiåne tåuna piv-
dlugo ilisimatup tåussuma KanoK na-
lunaeruteKarpiarsimaneranik sule tå-
kutOKångilaK.
Julut.
Fastelavnsløjer — mitårtut
Så blev fastelavn overstået, og i år
var maskerne om muligt endnu mere
fantasifulde end tidligere. De to her-
rer, der ses på det ene billede, blev fo-
tograferet i børnehaven i Godthåb,
hvor man holdt stor fastelavnsfest. Det
ses tydeligt, at maskefabrikanten har
haft Winston Churchill i tankerne, da
han lavede masken til venstre, hvor-
imod det er lidt vanskeligere at sige,
hvad det er for en kineser, der ses til
højre.
På det andet billede ses en noget
spraglet person, som er svær at
genkende. Han deltog med hæder i en
fastelavnsfodboldkamp mellem admi-
nistrationen og skolen i Godthåb.
Kampen blev vundet af administratio-
nen med 4—3. Og den mærkelige per-
son? Det er såmænd rektor Binzer.
☆ ☆ ☆
sisorarfik imalunit mitårfik Kångiu-
poK, ukioK månalo kinarpait imaKa
sujomatigornit sule tupingnarneruput.
åssilissap åipåne angutit mardluk
Nungme børnehaverne åssilissåuput,
mérKat anaulerisineKardlutik nuånå-
tineKarneråne. nalunångilaK kinarpak
såmerdleK churchilliussårtitaussoK,
nalunardlunile talerpigdléK kinesere
kinausimåsanersoK. åssilissap åipåni-
toK atissalersorsimangårame ilisar-
sséungilaic. tåuna sisorarfigsiordlune
Nungme administrationime sulissut i-
liniartitsissutdlo arssåuneråne u-
ngangmeKatauvoK, administrationimi-
ut ajugauvdlutik sisamaråramik ar-
dlatik pingasorårtut. unalo inuk erKU-
mitdluinartoK? tåssauna seminariame
sujuligtaissoK, rektor Binzer.

JOHN H. MARSH:
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
(nangitaK)
umiarssup nålagå ånåussiniaraluartit-
dlune nal. akunere 16 sinigsimångina-
me ilungersuasimaKigamilo Kasusima-
KaoK, aitsåtdlo tugsoriniardlune tai-
mak sinilersimavoK.
aKaguane uvdlåralénguaK arfernup
erKåne pissorpalugssuarmit itertine-
KarpoK. pigstnaK arKariutå igalåvar-
Kåkut alåkarame umiarssup sanerå-
nut magdlit Kårtarnerujugssuat kiser-
dluinåt nåkutigå. umiarssuaK tama-
viat uteriarterKUvdlugo nålagkersui-
ssarfingmut Kumut suaoriutigalune a-
tississapalåginariardlune tagpava.
KigsigitsiåinaK påserérpå umiarssuane
ikardlisimassoK. nunap åssingata ami-
gardluinarnerata sinerissavdlo tatigi-
nångissusiata kingumut umiarssuaK
avdla ikardlisipå aserortugssångortit-
dlugulo.
umiarssuaK ikardlitordlo umiarssu-
arme påtsivéruneKalerpOK. nålagå
nålagkersuissarfingmut pitsiåinaK nå-
lagkivoK umiarssuane imagtalersima-
nersoK påsiniarKUvdlugo. aKUgtup
angnerup tugdlia Cox atissalersutiga-
lune tåkutdlunilo afrikamiut ilåt Bel-
sonimik atilik åipiuteriardlugo umiar-
ssup usilersortarfé misigssorasualer-
pai påsivdlugulo tamarmik ajoKutig-
ssarsisimångikaluit kisiåne atauseK i-
sigkanik pingasunik portutigissumik
imarivigsimassoK, maskinaKarfianit
tutsiupoK imangneranik malungnarto-
Kånginerardlugo, Kuj anartumigdlume
umiarssup narKata Kajangnaitsuliau-
nera pissutaugatdlardlune apornera
taima sékortutigigaluartOK ajoKUtig-
ssarsiva tdlårsorinångilaK. ajoKUsenti-
ngikune kångardlune avalagterKing-
nigsså imaKa neriunauteKarsinauvoK.
aKUgtup tugdliata umiarssuaK mi-
sigssorérdlugulo imap itissusia ugtor-
tarpå. sujuata erxå isigkat KUlit mig-
ssiliordlugit umiarssuvdlo saneraine
isigkat arKaneK-mardluk migssilior-
dlugit imaK itissuseKarpoK. aKuata
malingnit KårtarneKarpatdlåmera pi-
ssutigalugo tamatuma erxå ugtorniar-
neK ajornardluinarpoK.
umiarssuaK ikardlingitsiartoK Kåu-
mat nuerérsimavoK, kisiåne atdlårKig-
ssugaluaK nungulivingnikugame Kåu-
maneKangårane, ikardlinerata nalåne
tångårmat aKugtoK afrikamioK Mom-
bo sujunerminitunik issigissaKarsi-
nausimångilaK.
umiarssuaK imavdlo itissusia misig-
ssoréraitdlo KåumarpoK, taimaingmat
sineriak KårtaKissoK takugssauvdlua-
lerdlune. umiarssup sinerissavdlo a-
kornåne kipimingitsumik KårtarpoK,
umiarssuardlo Kårtarnerup Kiterpiå-
nipoK. sigssax sujunerfigalugo siorKa-
nut majoragsimavoK.
maskiname pisinaunera tamåker-
dlugo uteriartoraluatdlarame taimak
nikikaluéngilaK, taimaingmat nålagåt
nålagkivoK usit balastit imånut er-
KarneKarKuvdlugit, taimaisiomikut a-
Kua pugtatdlaumisinaorKuvdlugo, å-
male taimailiorneK iluaKUtåungitdlui-
narpoK. maskina nal. akunera atau-
seK migssiliordlugo tamaviat inger-
dlarssorérsordlo sarpé taimak aulag-
sarKigkaluångitdlat. Kulaméngitsumik
sarpisa ujarak KanigtumitoK erKorsi-
manerdlugo katåssutigisimåsavåt.
maskinå eminardluinaK unigtineKar-
poK, tauvale maskinaKarfia imagta-
lerpoK, Kulamångitsumik sarpisa av-
Kutåt kagdlunermigut najungarsima-
riarame imeK avKUtigssivdluarneKar-
simangmat, tåssuguinaK imaersautit
autdlartineKarput.
minutit 15 Kångiutut malerujugssup
umiarssup aKua Kangåtauteriardlugo
imap narKanut anårdlutingårmago
narKa KajangnåikaluaKissoK ajoKuser-
poK, imagtalerpoK imerdlo maskine-
Karfianut kuginalivigpoK, imaersaini-
amerdlo iluaKutaujungnaerdlune. u-
miarssuaK ånåuneKarsinaujungnaer-
poK. minutit Kavsikåtånguit Kångiuti-
nartut maskina imermit morssusima-
ngajalerpoK. maskinalerissunerup nå-
lagartik nalunaerfigå KanoK ilioriarsi-
naujungnaemermingnik. taimailing-
mat umiarssup nålagå nålagkivoK u-
miarssuaK ånåtmiarungnaerKUvdlugo
kikutdlo tamaisa pugtaKutsersorKuv-
dlugit. umiatsiax ånangniut nåmagtu-
nik taKussersordlugulo imilersorKUv-
dlugulo umiarssup inue nålagkerne-
Karput.
måna umiarssup inue tamarmik u-
miarssup Kånilerput umiarssuardlo
Kimåsavdlugo ånangniumut ikeriåi-
nauvdlutik. taima magdlertigititdlugo
umiarssup Kimånigsså ajornartorsior-
nåsagaluaKaoK, avdlatutdle ajoma-
KaoK.
umiatsiaK ånangniut imisineKardlu-
ne umiarssup sanerånut periarpat pi-
tutaK nerngatdlagutdlugo Kasugkarti-
navérsågagssaK afrikamiut ilanut nå-
kutigerKuneKarpoK ulorianåinerussu-
mik umiarssup inue ånangniumut ig-
ssorarsinaorimvdlugit. nal. arfineK pi-
ngasut migssåne umiatsiaK imisine-
KarpoK, erninardlo afrikamiut pinga-
sut, Otto, Daniele Williamilo ikerér-
put, umiarssuarmioKataitdle ikeriarm-
alisassut malerujugssup ånangniut
nagsataralugo autdlarupå tåssalume
pitutaK umiarssuarmiup tigumisså nu-
sugdlugo sukagterivigdlune tigsuka-
lerdlune. icimatussut ånilårsimaKalu-
tik aitséinardlutik ilatik ånangniumi-
tut sunguatut ilivdlutik sukaKalutig-
dlo timukartut issigait tamaviårdlu-
tik umiatsiaK malingnut sånikartina-
vérsåråt. sule silagtuaKivdluariångit-
sut sigS9amut KassuneKarpox afrika-
miutdlo ivkua pingasut perKavingmik
niuput.
umiarssuarmiut 17 måna umiarssu-
armitut a j ornar torsiordluinalerput.
avdlamik ånangniutigssaKångitdlat
taimågdlåt umiatsiaussaK gumiussox
putdlagtagaK isumavdlutigssarilerpåt.
taimåitordlo taima magdlertigissume
atorniåsavdlugo tugdlusimanarpat-
dlåsångilaK. umiarssup aKua tamar-
me imap atånilerérpoK, umiarssuardlo
uveriartuinalermat KanoK ilissukut-
dlunit sugssaujungnaerdlune sexu-
mingnigsså ulorianarsiartuinarpoK.
umiarssup nålagåta umiatsiaussaK
gumiussoK taKussersortitdlugo imiler-
sortinialerpå umiarssuane KanoK ile-
riåsagaluarpat neitigssamauteKardlu-
tik sigssamut ångusinauniåsagamik —
imåipoK magdlit Kångersinåusaguni-
kik. umiatsiarme ånangniut nerissag-
ssanik imermigdlo usileriångikåine
malingnit autdlarussauvoic, taimåitu-
migdlo nunisagaluarunik isumavdlu-
tausinaussunik ilimaginiagagssaKå-
ngitdlat.
tiningneruleriarmat umiarssup imap
narKanut kagdlussåunera såkortusiar-
tuinarpoK, umiarssup inue tamåker-
20