Atuagagdliutit - 10.08.1961, Blaðsíða 24

»naussortalmga inutitdlunga«
„Danmarkip Kalåtdlit-nunåt sulissu-
simaKå, aitsåtdle sorssungnerup ki-
ngornatigut", tåssa Jørgen Olsenip i-
sumå — avisit agdlautigissait tatigisi-
naugåine — „Atuagagdliutine nr. 10,
1961“, sorme taimaisiortoKarsimåsångi-
la, tåunåinåungilaK taima isumaicartoK
tåssa sorssungneK sujorKutdlugo Ka-
låtdlit-nunåne sulineK atorfeKångit-
sok, inuit ikiorserniardlugit KanoK i-
liortoKångivigpoK, Kavdlunåt suliar-
tortitat eKiasugtuvdlutigdlo nålagau-
niartuput, sumik pisimassoKångilaK
pisimassoKarnigssånik soKutigingnig-
toKångingmat, uvfame kalåtdlit piu-
magaluarput, nålagarsiortineKaramig-
dle isumamingnik kigsautigissaming-
nigdlunit soruname sarKumiussineK
saperput.
tauva Kalåtdlit-nunåt pisonaK ila-
ginarneKarpoK pingårtumigdlo „kalå-
litorKat" måssa amerdlanertigut inu-
nertik tamåt nuname sulissussivdlutik
atorsimagaluaråt, piginåussuseKarner-
tik maligdlugo suliartik imaKa tama-
tigut kinguneKardluartuåinångitsoK —
kinguneKardluångineralo tåssa nang-
mingneK pissussutigalugo — ingerdlå-
tarsimavdlugo. tamåko matorniarne-
KarputdlusoK, matordluinarnerdle a-
jornarsimavdlutik, tåssame ilåne a-
visine tamåkunane atarKiniardlugit
erKartorneKartarmata måssa avisit a-
merdlanertigut nikanarsarumaneru-
ssaraluarait.
tåssåupume onautsit erKainiagaKar-
dlune oKauserissat, måssame, toKorér-
sut ajortumik erKartorneKåsångitdlat,
tamåna nalungivigpara, tamånale i-
maigunångilaK pissutigssaKalårsimå-
ngigpat nersorniartariaKardlugitdlo a-
tarKiniartariaKartut.
Kularingitdluinarpara Abel Kri-
stiansen erKortumik isumaKardlune
agdlagtoK Nup Simony Kujéssutigssa-
Karfigissorujugssugå, Kularnångitdlui-
nartumik kisime taima isumaKångilaK.
uvagut Simony Kanimut suleKatigisi-
magavtigo åma taima isumaKarpugut.
KaKutiguinaK inungmik nåpitagssaicar-
tarunarpoK tåussumatut angnerunia-
juitsigalunilo ajungitsigissumik. sordlo
prospector Job-Petersen encordluar-
tumik oKarsimassoK tåssauvQK Kalåt-
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsuKujoK mamartoK RjGI OKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
dåK kinialårtumik nougatertalik!
SDiS
noget
lækkert
■O M
n) -
■sr
.SS “ T)
O *•
•SsS s
g g|
■S**
iH ^ O)
c ®l
|||
s* ils
2 o to
S « <D &)
nO'O s
Q)S ® g
Hil
RIGI —sukulåt Galle & Jessen’imit
pissuvoK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mérKanutdlo
mamarssautigssaK!
RIGI-stangen er
fra Galle & Jessen — det
er en rigtig lækkerbid for store
og små ... og så smager den efter mer’!
A/s GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK
dlit-nunane angut kisime ilordlikut
Kagdlikutdlo pissuserigsoK, sulime ag-
dlåt angnerussumik tåssauvoK sulia-
mik sujulerssuissoK påsingnigtoK aju-
ngitsordlo inusugtunik nangminerssor-
titsisavdlune ersingitsoK, uvagutdlo
taimane inusugtussugut ingassangner-
ssavta pissusia tamåna sångissutitut
påsinerdlugtarmåssuk tamåna avdlau-
vok. Simonyp tamåna nalungilå alia-
sutigalugulo. amerdlanertigutdle akit-
sisitauvdluinartarpoK, tåssame sivisu-
ngitsumik najuinaråine påsinartarpoK
sångissutitut påsissaugaluaK téssa-
tuaussartoK inugtut pitsauvdluinartu-
tut pissusia. inutitdlugo tamåna piv-
dlugo Kutsavigisimavara, matumunalo
åma KutsavigerKigpara.
Kujåssutiga kingugdleK ajoraluartu-
mik nuånårutigssarsivigingårnaviångi-
lå taimatutaoK Abel Kristiansenip er-
Kainiutigalugit oKauserissai kussanar-
tut. uvagutdle Simony akitsuganarfi-
geKigavtigo sivnerdlugo nuånårutigå-
vut. imaKa igtujuitdlisårnertut påsine-
KésagaluartoK agdlagtoK Kutsavigiu-
mavara, — taimågdlåt aliasutigåra
pivfigssautitdlugo sapKumersimå-
ngingmat tauvalq Simonyp Kpjåssu^
tigssane uvapga Kiijåssutivnut ilaliuti=
sagaluardlugo,
„niuvertup Christian Simonyp er-
KaineKamera atarKinartinoKarpoK,"
Atuagagdliutine Kupernerme tåssa-
ne niuvertumut Simonymut erKainiu-
tit agdlangneKarfiåne — Kularnångit-
sumik nalautsornikut — avisip nalu-
naerutigå palasip Mads Lidegaardip
atuagkiå: Kalåtdlit-nunåta oaalug-
tuarissaunera. påsissara maligdlugo a-
tuagkap tåussuma ugpernarsarpå sor-
ssungnerssup kingugdliup sujornati-
gutaoK åma Kalåtdlit-nunåne ineriar-
torneKarsimassoK. tåssame atuagkap
ilåta „overfladiske indblik“ip (Karssu-
pigtumik påsissaKatsiarneK) ukiut su-
jugdliunerussut Kupernerit 130 migssi-
liordlugit imaringmagit. ineriartorneK
arrisimaKissoK erKornerarneKåsaoK, i-
maKame åma arripatdlårsimavdlune.
atuagardle atuardlugo isumaKarnångi-
laK atuagkiortoK isumaKartoK tama-
tumunga pissutaussoK soKutigissaKå-
ngineK sulerusussuseKånginerdlunit
Kavdlunåne taimane Kalåtdlit-nunåne
sulissune, pissutauneruvdlutigdle pi-
ssutsit tåuko nålagkersugaringisait.
tamånalo angnerussutigut erKortuv-
dluinarpoK. åmalume erKaimassaria-
KarpoK sukåssuseK navssåjungmat nu-
taussoK åmåtaoK nunane Kalåtdlit-
nunåta avatånitune. sukasumik inger-
dlauseK pilersineKarpoK teknik suliv-
figssualiortiternerdlo uvdlut nagsata-
rilermatigik tamåkulo pingitsorsinau-
jungnaivigdlugit. taimåitumik tuping-
nåinartungilaK uvdlumikut Kalåtdlit-
nunåne sukanerussumik ingerdlane-
Karmat ukiut Kulit matuma sujornati-
gorningarn.it, — kisiånime åma inug-
tut isumaliortauseK avdlångorsimavoK.
„Kalåtdlit-nunåta oKalugtuarissau-
neranut" uterKilåriarta. atuagaK soku-
tigaluga atuarsimavara. tåuna Kalåt-
dlit-nunåta QKalugtuarissaunerane i-
neriartorneranilo Karssupigtumik -på-
sissaKatslarnerusinaungmat tamåna
påsinarpoK tåssame OKalugtuarissag-
ssarpagssuit kigdlilertariaKåsangmata
Kupernerit ikigtut atorniaråine. inung-
GRENAAMOTOREN
2-takts Semi-Diesel med vendbare Skrue
blade og elektrisk Start
2-takts Semi-Diesel sarpé ulortineKarsinau
ssut elektricitetimigdlo autdlartautilik.
25—330 HK-lik pineKar-
sinauvoK 1-, 2- åma 3-
nik cylinderilik titartar-
nera piniamiaruk.
Leveres fra 25 til 330
HK i 1-, 2- og 3-cyl. ud-
førelse
Forlang prospekt
6
Grenaa Motorfabrik
Grenaa
nutdle atuagkianik ingmikut agdlau-
tigissaKartunik atuarnigssamut pisi-
nåungitsunut pivfigssaKångitsunutdlo
atuagaK taortauvdluarsinauvoK.
„naKinerdliornerpagssuit avångu-
nartut“ atuagkamik nalunaerutiging-
nigtutut avångusugtipatdlårsimångi-
långa, tamåna pissuteKarunarpoK
Frederik Nielsenimik atuarsimagavko
måssa agdlagsimagaluartoK Feldrik
Nielsen, kisiåne soruname ativta er-
Kortumik agdlangneKarnigssåt kigsau-
tiginerugaluarparput, taimaingmatdlo
tugdligssåne naKinerdliugkat sapingi-
samik ikililernigssånik kigsautigissa-
mut isumaKatauvunga, åmalo isumau-
gunarmat atuagaK atuarfingne atuar-
titsinerme atorneKåsassoK atuagkior-
tup kalåtdlisut OKautsit uko pivdlugit
påsingningnine. avdlångortitariaKarpå :
kapiteK, Kup. 62, 4—5. titarnerit atå-
nit — OKautsit avdlångorsimavatdlå-
ngigpata uvanga Kajartortarnerma na-
lånit tåuna tuvilingmut erisåmut tai-
gutauvoK tingmissap amianik atissa-
mut taigutaunane, kingugdleK taine-
KartoK taineKartånguatsiarmat ting-
miaK-tungajak.
atuagkame malungnarpoK nangmi-
nerssordlune OKalugiautit tungaviliu-
ssorneKarsimassut, tamåna uteKétåri-
nerne malungnarmat, tåukulo atuagaK
naKiterKingneKåsagpat pingitsortiniar-
tariaKarput, — taimåitordle atuagaK
nuånårutigalugulo soKutigivdluarsima-
vara.
K. Brandt..
Å f 1 m i
* rA.JE (KlNTRtFflEMRARBt. SPERSEN G ictp SØN1
xarmaissuf enireprenørifdlo
suliaii
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
J espson- København
SPIS DAVRE
og bliv stærk
DAVRE indeholder jern,
kalk, fosfor, B-vitaminer
og protein
Fra landets mest moderne mølle Vejle Dampmølle
Demosthenesip angalanera tupingnartoK
agdl. Loke
-----------------------------------------------------------------------------------------------1
(nangitatt).
nerissane nungukamigit Kanerigsa-
lerugtortoK såkortuvigssuarmik ano-
råsuavoK tåssalo niggilerdlune. anore
agdlunaussane sujorssugtuinångorpoK
magdlitdlo agdliartuinardlutik PAX
anorerssup kåmissalermane autdlår-
ssugkame, Påmiut sangusinaugune a-
kunigfigssarigaluardlugit sarssutina-
riardlugit Siorardlo sarssutinardlugo
taimak avangnamuinaK.
Demosthenesinguakasik Kulerusså-
kut ujangisimavoK kinå Korsorpalug-
tuinauvdlune — merissaK. sujugdliut-
dlugo meriåreriatdlarå imigarssuaK,
tugdliutdlugit, råjat, tauvalo Jessen
kingugdliutdlugulo Galle.
„toKUgalugtualeKaunga,“ avdlamik
isumaerupoK. ilame toKumut ungasi-
gungnåinguatsiaraluarpoK.
, unulersordle anorerssuaK Kasukå-
mingmat PAX iluagtitsivdlune ka-
ngerdlungmut orKunerussumut pula-
vok,. sivitsungitsordlo igdlut Kaumar-
nge ersserpait, sunauvfa K’eKertar-
ssuatsiarmiut.
■ kapitale 10
Bémosthenes itileriatdlarame nipi-
lerssorpalåK, erinarssutdle nisamar-
,niat erinarssutigingilåt, åma nipiler-
issut KardlortåussungilaK, Ezekiap-una
'•agiå.
' tugdlussutigingågkaminik påsivå
nalavfigissane umiarssuårKap Kårina-
go igdlup naterigå. tåssa ajorane nu-
namltuånguarpoK.
savalingmiormiupalåkasit Demos-
thenes K’eKertarssuatsiånut niungmå-
ssuk kingorna uvdloK unuardlo Kå-
ngiukaluartut timingua sule nagdling-
narpasigsorujugssuvoK. igdluinånik
uipoK (issine agfåinarmik angmatit-
dlugo).
åjinga Ezekia kigdlisåumine igsia-
vok nisune Kalerigsitdlugit agiardlu-
ne. åssuminik kajortumik ånorårsima-
vok nutånik Kivdlarinamik kumeKar-
dlune. agissatåleriarame inuvai sa-
nguternikut inusugkatdlameratut au-
lagsarigsisimåput. sikingangmat De-
mosthenesip natermikamime kisime
issai issigisinauvai. atuartuse, isuma-
Katdlariaunase Demosthenes pivdlugo
Ezekia agiarniarsimasoralugo. Måliå-
raK-una pivdlugo Ezekia agissatårtOK;
tåuna nukardlersåt uvdlume nagdliu-
simagame pingasunik ukioKalerdlune.
Demosthenes igdluanik uipoK niar-
Kilo magssimisitdlugo, taimaileriara-
milo issigivdluarsinaulerpoK. inip
KerKanipoK kissarssut Kånitdlune iga
kavfiliut, unaluna Kalaordlune.
kissarssut igdlup umatigå. supissu-
pilorujugssuvoK pujorfia igtugtui-
nauvdlune, nigerme sule Kasukaumi-
simångilaK. tamåne igdlo sajugpilug-
kångame åssilissat igalårtait Kanga-
me tåssa aviluarpalugtånguarsse. ano-
re tikiukångame sordlo tåssa suna u-
massoK nerssutdlunit angisoK igdlu-
mut suinartartoK.
matuat angmaKåtårtuarpoK, Kaer-
Kussatdlo isåjuarput aputåinaussaKa-
lutik MåliårKamutdlo tunissutigssa-
mingnik nagsartardlutik. inerérsut
Kujariardlutik tantama tårtuinarmut
anissaraut.
Demosthenes seKungerKigpoK, Kut-
dliup petroliutortup Kaumarnga issi-
minut ånerinermit, siningilardle.
„Ezekia, OKalugpalårniarit!” OKar-
patdlaratarpoK. pisså pinasåriångilaK.
agisse inåleriardlugo KeKertarssuatsi-
armiorpaluvigdlune méraunilikerssår-
dlune agpipoK,
Demosthenes imågdlåt tusarnåKa-
tauvoK, ilanilo igdlaleriartut igdlaKa-
tiginårai.
nåmik ajortuerussilivigpå.
kapitale 11
Demosthenesilerssårtarnika atuar-
tunit nåmagineKavingneK ajorsima-
ssut imalunit ajulersut påsivara.
tusåsagigse ilfinit ima agdlagarsivu-
nga:
asassara Loke!
„Demosthenes" pivdlugo agdlagari-
ssartagkatit sujugdlit soKutigalugit a-
tuartarpåka, kisiåne sordluna angala-
jungnaertOK. norm urne kingugdlerme
Demosthenes K’eKertarssuatsiåne E-
zekiåkune naterme singussårtoK tai-
mågdlåt OKalugtuarineKarpoK. uvanga
manitsormiugama Kinuviginiarpavkit
igdloKarfivtine pitsauvdluartume tå-
ssane Demosthenes sumik nalauta-
KarsimassoK piårtumik OKalugtuarer-
Kuvdlugo.
asangnigtumik inuvdluarit!
Babs
ManitsoK.
Påmiunilo kommunålimut ilaussor-
tamit agsut narragsimangnissumit ag-
dlagarsivugut, imalo agdlagpoK:
Hr. Loke,
aperilanga ait, igtungilatit? avisi-
pilukasingne atuarpara inup Demos-
thenesimik atigdlup agsut igtujuitdlu-
ne Påmiut Kånginarsimagai unigdlu-
ne igdloKarfigput kussanartoK ulapår-
fiussordlo takussagssarsiorfiginiarsi-
manago. påmiormiussugut taimaili-
ssartut nåmagingitdluinarpavut. nå-
merdluinaK. kommunålit atautsimér-
Kilerpata tamåna OKaluserissagsså-
ngortilerssårpara. angnertunerussu-
mik agdlagfigiumårpavtigit!
(atsiorsimavoK: N. N.)
ilå kåkåk OKautsit såkortussusé?
sul-ile ajorneruvoK aitsårdluinaK tu-
aviortunik telegramisigama Nungmit:
loke sukkertoppen
såkortumik inåssutigårput quote
Demosthenesip angalanera tupingnar-
toK unquote Kåumarsautaunerussu-
ngorterKuvdlugo stop inussutigssarsi-
ornermut tungassunik atuartitsiner-
mutdlo tungassunik penungnigssa-
mutdlo tungassunik avdlanigdlo tai-
måitoKamermut tungassunik påsissu-
tigssat angalanilerssårume ilångutar-
niardlit stop angalassup erKartorne-
Kartup nunaKarfingne mingnerussune
inussutigssarsiutit tungaisigut pior-
saivfigineKarKarsimassune naléutagai
soKutiginauteKångitdlat stop nuna-
Karfit angnerussut pingårtumik Nuk
uterpara Nuk erKartorneKarnerussar-
dlit fulistop
kulterrådet 4711
asassåka atuartuse, KanoK-una ili-
orniåsaunga? misiarnanga OKåsaunga
issomartorsiuinerit sualungårtut ag-
sut ånilårutigåka. inuinauvungame.
— use, normume kingugdlerme De-
mosthenes K’eKertarssuatsiainilipali-
na?
atuartut issorumatussuse-å, påtsi-
vérutiti vigpavsinga!
(normume tugdlerme nangineKar-
nigsså ilimanångilaK.)
kapitale 12
sordlo OKarérsunga issomartorsiu-
gaunera agsut ånilårutigisimavara
uvdlutdlo sujugdlit sinigssaerussuti-
galugo. ingminutdlo aperiuartarpu-
nga: ilumut tåssa Babsip manitsor-
miup, Påmiune kommunålimut ilau-
ssortap ajuatdlagsimassup kulturelt
rodivdlo Nungmitup aulajangigagssa-
rinerdlugo Demosthenesip angalanera
KanoK isassoK Kanordlo sukåssuseKå-
sassoK? tamåna uvanga aulajangigag-
ssaringinerpara?
aperKutit tamåko niarKUvne kåvig-
tuartitdlugit taigdlap OKausertaisa i-
lait entailerpåka agsut tugpatdliutigi-
sså'ka. piginaunertorssup N. F. S.
Grundtvigip agdlagarai. imåiputdlo:
kivfåungissuseK uvagut tungavigtut
najorKutarisavarput Avangnåne,
kivfåungissuseK Lokemut åmåtaoK
Thorimut.
(nangitagssaic).
24