Atuagagdliutit - 05.10.1961, Blaðsíða 15

rusit uvdlorissanut
idngussualiorniartut
pingortitarssup issertugartai angnerpåt måna pimorutdlugo mi-
sigssuivfiginiarneKalcrsut, pilernainerane Kanon isimasson på-
siniaraluåsavdlugo
rusit uvdloriarsiornermik ilisimatu-
isa månåkut ingerdlåpåt Kingutaussa-
ruj ugssuaK KåumartautaussoK 6 me-
terinik atitussuseKardlune silarssuar-
me angnerssaussugssaK. månamut a-
merikamiut Palomarip uvdloriarsior-
fiane Kinguterujugssuat 5 meterinik
atitussusilik uvdloriarujugssuit unga-
sigsorujugssuarmitut anguvdlugit ta-
kunigsinaussoK manamut angnerssau-
simagaluarpoK. radiukut silåinarssu-
armit tusagagssarsiortarfik Jodrell
BankimitoK, tåssa antennerujugssuaK
ulamertutut sulian 76 meteritdlo a-
nguvdlugit atitussusilik ikiortigalugo
manamut nalunartut silåinarssuar-
mitut sussusilo ilisimaneKarsimångi-
kaluartut påsissutigssarsivfigissarsi-
mavait, imaKalo tamanit pingårnen
påsisinaulerumårdlugo: silåinarssup
Kanon ilivdlune pilersimanera.
Kaumarngup ukiuanik OKarångavta
isumanartarpoK sordlo naluneKångit-
sok ukiup atautsip ingerdlanerane
Kaumarngup ingerdlavigisimasså.
KaumaneK silåinarssuåkut ingerdlaor-
tarpoK sekundimut 300.000 km-inik
imalunit 9 billioner km., tåssa
9.000.000.000.000 km. tåssa imåipoK 9
billioner km-inik ungasigtigissoK ki-
nguaruvtigo måssåkorpiaK Kanon i-
ssusia takusångilarput ukiordle ilivit-
sok matuma sujornagut KanoK isima-
galuarnera takusavdlutigo. taimaisiv-
dluta uvdloriarsiut atordlugo Kingua-
ruvta ungasissusen kisiat pinago åma-
le ukiut Kångiutut itOKarsimagaluar-
nera takusavarput. radio atordlugu-
taoK silåinarssuarmut tusåniutaussoK
taimatut ipoK, tåuname takussutig-
ssåungilaK tusåssutigssauvdlunile. ra-
diume igtugpaluk tusagarput radiot
malinit pissutenarpoK 90 billioner km-
inik ungasigtigissumit autdlartitaugi-
naratik åmale ukiut Kulit matuma su-
jornagut autdlartitausimassut. tåssalo
ungasissusen pmarnago åmale Ka-
ngarpiardle nipit tamåko pingorsima-
ssut påsissarparput.
silåinarssup taimatut ugtorneKauti-
gisinaussai pivfigssan ungasissuserdlo
atordlugit KUlarnångilaK pisinauleru-
mårpugut silåinarssup Kangale piler-
simaneranik apernut akissutigssaitar-
tilisavdlugo, tåssa Kingutit nåmagtu-
mik autdlarnertussusigdlit pigssarsia-
rineKarsinaulisagpata. tamatumani-
saoK Kåumatip „ajugauvfigineKarnig-
sså“ ilisimatut tungånit pingårutenar-
torujugssuvoK. Kaumanermut agdlisit-
siutit nunarssuarmut inigssineKarsi-
massut tamarmik nunarssup siléinar-
tånit akornuserneKartarput, tåssa uv-
dlorissat Kaumarnge nunarssuavtinut
ångusinaussut akornusertaramigit.
Kéumat silåinaKångilaK. uvdloriarsior-
fik Kåumåmut inigssinenarsinaulerpat
— tamånalume ukiualunguit matuma
sujornamut nalerKiutdlugo sukutdlu-
nit angunenarsinaussutut ilimagisa-
varput, tamånalo pisagaluarpat uv-
dloriarsiornerup tungåtigut atortug-
ssalisagaluarpugut uvdloriarsiorfit
nunarssuarmitut pitsaunerpårtaisa-
lunit nagdlersinéungisåinik.
silåinarssuarmitut ingmingnut
atåssuteKarnerat
silåinarssup Kanon ilivdlune piler-
simanera mardlungnik navsuiarniar-
neKartarpoK. sujugdleK belgiamiut pa-
lasianit Abbe Lemaitre-mit pissuvoK
uvdloriarsiortunitdlo amerdlaKissunit
isumaKatiginenardlunilo erKorsinau-
ssutut isumaKarfigineKartardlune. pa-
lase tåuna isumaKarpoK tamarmik
autdlarnautigisimagåt atome måna-
mut silåinarssup sananenautainit ima-
KartoK. ardlåt suna pissutigisimaner-
dlugo atome tåuna Kaersimavou ukiut
20—60 milliarder matuma sujornagut
siléinarssuarmutdlo tamanut tamau-
nga siaruarsimavdlune.
atomip téussuma Kaernermigut sia-
ruartuårsimanera ukiut milliardit ar-
dlagdlit ingerdlaneråne pisimavoK u-
kiunilo tåukunane silåinarssuaK ta-
måt imersimavdlugo. tamatuma ki-
ngorna ingminut nutsunermikut eKi-
ternilersimåput ingmingnut katitiler-
dlutik. tamatuma nagsatarisimavå uv-
dlorissat pingoralersimangmata, uv-
dlorissat atausiåkåt åmale atautsimor-
tut Kilaup sivdlianik tainenartartut,
månamut ilisimanenartut taimåitut
10.000-iuput tamarmik 10.000 sivner-
dlugit uvdloriartagdlit.
uvdlorissat ingmingnut nutsunerata
saniatigut åma avdlamik nukenarpoK
uvdlorissat nunarssuitdlo ingmingnut
ungasigsorujugssuit akornéne sule u-
ngasigdlinerulerniartarnerånut pissu-
taussumik. nukiup tåussuma — tåssa
uvdlorissat ingmingnut ungasigdline-
runiartarnerata — uvdloriarpagssuit
silåinarssuarmitut Kangaruj ugssuaK
pissuserisimassamingnut atautsimut
katerKingnigssåt pinavérsårtipå, sor-
dlume ukiut 9 milliarder matuma su-
jornagut taimåisimagaluartut. nukik
tåuna uvdloriarpagssuit ungaseKissut
sule ingmingnut ungasingnerulerniar-
tarnerat månamut taimaiginarpoK så-
kortusiartuinardlunilo. silåinarssuaK
tåussumanltutdlo angnertusiartortit-
dlugit nukik tåuna avåmut igsugiussi-
niartoK åma agdliartuinåsaoK sukå-
ssutsivdlo tåussuma Kaumarngup su-
kåssusia angugpago uvdlorissat ta-
marmik silåinarssuarmltutdlo avdlat
tamarmik pissusiat avdlångusaoK uv-
dloriauj ungnaerdlutik Kingornerinå-
ngusåput.
belgiamiup taimatut navsuiainera i-
sumaKatigingaj agdlugo amerikamioK
Georg Gamow avdlaulårtumik navsu-
iauteKarpoK. tåunåtaoK isumaKarpoK
uvdlorissat ingmingnut Kimagkiartor-
tarnerat pissuteKartoK atomip sanane-
Kautaussup ilumut Kaersimaneranik.
taimanerssuaK atomip Kaernerata na-
låne nautsorssorsimavå kiåssuseKar-
simåsassoK 1 milliard gradit anguv-
dlugit isumaKarpordlo sananeKautsit
månamut nalungisavut taimanerssuaK
KaerneKarmat halv timip sujugdliup
ingerdlanerane pingorsimåsassut.
Cambridgeamiut navsuiautåt
Lemaitrep Gamowivdlo navsuiau-
taisa akisinåungisåit aperKut unauvoK
KangarpiaK pingortitsineKarsimaner-
sok. atome autdlåviussoK sumit pi-
ngorsimava? tamatuma sujornatigut
sule avdlanik pisimassoKartarsimava?
aperKUtit tamåko pilersarneratigut
navsuiautigssaK avdla pilersimavoK
taineKardlune Cambridgeamiut (tu-
luit nunåne iliniarfigssuaruj ugssuaK)
navsuiautånik. isuma tåuna uvdlori-
arsiortunit pingasunit nautsorssugau-
simavoK ukunénga, Hermann Bondi,
Thomas Gold åmalo Fred Hoyle-mit,
tåukulo tamarmik iliniarfissårssuarme
iliniartitsissuput. nautsorssorsimassait
unauvoK Kaumarngup sukåssusia na-
jorKutaralugo, tåssa sekundimut
300.000 km kisalo nautsorssutigisimav-
dlugo Kilaup sivdliata silåinarssup
KerKanit Kimagukiabtortitdlune inger-
dlarnga sukagtikiartusassoK. uvdlori-
arpagssuit atautsimortut Kilaup siv-
dliaisa avatdlersåt månamutdlo Palo-
marip Kingussuanit issigineKarsinau
ssut ungatdlersålt ingerdlaorpoK se-
kundimut 150.000 km-inik sukåssuse-
Kardlune, tåssa Kaumarngup sukåssu-
sia KiterKUsimavdlugo. KinguteKara-
luaråine såkortunerussunik — sordlo
månåkut rusit sananialigåta såkorto-
Katånik — KUlarnångikaluarpoK uv-
dloriarpagssuarnik atautsimortunik
sule avdlanik takussagssaKåsagaluar-
toK avatdliunerugamigdlo soruname
åma sukanerussumik sule ingerdla-
ssunik.tamåna Lemaitrep Gamowivdlo
isumåt maligdlugo isumaKarpoK uki-
orpagssuit Kångiuneråne silåinarssuaK
nunarssuavtinit uvdlorissamik taku-
ssagssaerutisagaluartOK. kisiåne tu-
luit ilisimatue pingasut tåuko OKarsi-
måput taimåisångitsoK.
OKarput ilumortoK uvdloriarpagssu-
it atautsimortut sukagtikiartuinardlu-
tik ingmingnut Kimagukiartortut, å-
malo uvdloriarpagssuit atautsimortut
månamut issigisinaussavut ukiut i-
ngerdlaneråne issigisinau j ungnaeru-
mårivut. kisiånile taimåikaluartoK av-
dlat taimanikugssamut sarKumersima-
jumårtut, silarssuarme atausiåinar-
dlune pisimassoKartugssatut pingorti-
tausimångilaK. sule nutånik pilerso-
KartuåsaoK tåunalo pingorarneK aut-
dlarKauteKaranilo naggateKångilaK.
sumitdlunit soKångitsussåmit nutånik
sancumertoKartuarpoK pilersartutdlo
tamåko silåinarssuarme ingmingnut
ataKatigingnerat atautsimut issigalu-
go taimåituåinartugssauvoK.
„sungikaluartoK“
brintingortarpoK
tuluit ilisimatue OKarput sanane-
Kautit sujugdlersåt brintit atomeråt,
taimatutdlo pilersoKarnera ilutigalugo
silåinarssuarme ineriartorneKalerpoK
uvdloriarpagssuit atautsimortut tai-
maerKataisalo pilersimanerat tikitdlu-
go ingerdlajuarsimavdlune. pingoriar-
torneK tamåna ukiut milliarderpag-
ssuit ingerdlaneråne pisimavoK silåi-
narssuardle pingorarfiiussoK taimåitu-
åinarsimavdlune. uvdloriarpagssuit a-
tautsimortut nungussarput avdlanig-
dle taorserneKartardlutik. suna pissu-
tigalugo sunalunit sujunertaralugo
„soKångitsumit" brintip atomia piler-
simanersoK tuluit ilisimatut navsuiau-
teKångitdlat, tåukutaoK avdlatutdle
ilisimatutut tamatuma tungåtigut ni-
paitsigiput.
pingoriartorneK månamut unigane
ingerdlajuarnersoK ugpernarsarniar-
dlugo misiligarneKarsinåungilaK. sa-
naneKåumik nutåmik pingortoKarnig-
sså nåmagtorniåsavdlugo ima ajor-
nartigisaoK sordlo Saharame siorKa-
mik atautsimik pilertOKarsimanersoK
misigssusavdlugo. kisiåne isuma sut
tamarmik atominik autdlåveKarsima-
ssut ugpernarsarniardlugo misiligar-
neKarsinaulisaoK silåinarssuarmut ug-
tortautit nåmagtumik angissuseKaler-
sisinaugéine autdlarnertungortisi-
nauvdlugitdlo, tåssa nunarssuavtinut
Kåumåmutdlunit inigssitdlugit. måna-
mut tamatumane atortut najorKutara-
lugit silåinarssuarmut 5 milliarder
Kaumarngup ukiuinik ungatdliuneru-
ssunik ta'kunigsinauvugut, tåssalo i-
måipoK takusinaussavut ukiunik 5
milliardenik pisoKéussuseKarput, tåssa
Palomarime Kingut atordlugo. Kingut
tåussuma mardloriautånik angissusi-
lik sananeKarsinaugaluaK uvdloriar-
ssuit atautsimortut Kaumarngup uki-
uinik 10 milliardinik ungatdliussut ta-
kusinaulisagaluarpavut, tåssalo Kau-
maneK takusinaussagssarput ukiut 10
milliarditdle matuma sujornagut ki-
ngortusimåsaoK. tåssa avdlatut OKau-
tigalugo KaumaneK takusinaulersimå-
sagaluarparput nautsorssutit malig-
dlugit atome erKartorneKartoK sujug-
dlerpåmik Kaersimangmat taimalo si-
låinarssuarmut siaruariartulersimav-
dlune. uvdlorissat taima pisoKåussu-
seKartut takusinaulisagaluaruvtigik
månåkut takusinaussavtinit avdlaune-
rujugssusagaluarput.
uvdloriarssuit atautsimortut ukiut-
dlo 10 milliarder anguvdlugit matu-
ma sujornagut ingmingnut avigsåriar-
tulersimassut, tåssa imåipoK sule'ing-
mingnut Kimavigatik atautsimorat-
dlartarmata, taimanime silåinarssuaK
„pilerKårsimalermat", tauva isumat
erKoriainerit er«artugkavut agsut ug-
pernarsisineKåsagaluarput. tauvale
uvdloriarssuit taimanikugssamut ta-
kutisagpåssuk atomip Kaerneranik ix
suma erKorsimångitsoK taimalo tama-
tumunga ilångutdlugo isumaliutauga-
luartoK silåinarssuaK autdlarKaute-
KarsimassoK taimalo åma naggateKa-
rumårdlune erKorsimåsångitsoK påsi-
neKarsinaulisaoK, månamume isuma
tamåna amerdlanernit unigfigineKar-
tarsimagaluarpoK.
RADIOKUT autdlakatitagssat
avdlångortitsissoKarsinåusagunarpoK
aulajangersimassumik autdlakåti-
neKartartut, uvdluinarne: nal. 7,30:
bibelimik atuaineK; imal. uvdlor-
mut erKarsautigissagssat, 7,40: sila,
7,45: OKalugtartorneK, 8,15: autdla-
kåtitagssat, 10,00: skoleradio, 11,00:
skoleradio, 12,00—13,00: OKalugtar-
torneK, 12,30—12,45: radioavisit,
13,10: skoleradio, 17,30: nerinerup
nalåne nipilerssugkat, 18,15: sila,
angatdlatit autdlakåtitagssatdlo,
18,40: radioavise kalåtdlisut, 19,00:
radioavise Kavdlunåtut, 19,15: so-
Kutiginartut.
sapame oktoberip 15-iåne
8,30 OKalugtartorneK
?,25 sila autdlakåtitagssatdlo
12,00—13,30 OKalugtartorneK
14,00 kalåtdlisut nålagiarneu
(autdlakåtitsivingmit)
15.30 tusarnårtitsineK
18,00 tuluit OKausinik iliniartitsineK
18,20 mérartavtinut (k)
Gudrun Chemnitz
18,40 mérartavtinut (k)
19,00 radioavisit
19.30 sila angatdlatit autdlakåtitagssatdlo
19.35 kigsautigissat
21.35 kalåtdlisut atuvjåssineK
Donald E. Keyhoe: pugutaussat tingmi-
ssut silåinarssuarmérsut
nugt. Bendt Lynge
atuaissoK Anda Nielsen. — ingm. 9
22,00 Kavdlunåtut atuvjåssineK
Carl Nielsen:
Min fynske barndom, ingm. II
atuaissoK Grete Baagø-Nielsen
22,25 noKartiligssorneK
Franz Lisztip eriniai
atausingornerme oktoberip 16-iåne
9,50 atuartitsissutigssanite navsuiaineK
10,00 skoleradio: Dansk
11,00 skoleradio: Orientering
13,10 skoleradio: Grønlandsk
19.30 kalåtdlit OKausinik iliniartitsineK
19,50 valsit silarssuarme tusåmassat
20,05 puiaussame agdlagkat nautsivig-
ssuardlo (k)
Igdlorpangne TJmånamilo Katångutiging-
nianit erKaimassat
Uvdl. Kristiansen
20,40 danskit erinarssutautait
erinarssortOK Edith Oldrup
ingiuissoK Kjell Olsson
21,00 silarssuarme tupingnartuliarssuit (k)
II
Båpalime KaKivfiliarssuaK —
uvdlorissanutdlo KingussuaK
Mount Palomarime
21,20 oKalugtartutsiarne k
21.30 inuk— inuiaKatigingne (k)
peKatigigfingnut autdlakåtitsineK,
åiKigss. H. C. Petersen
21.50 kalåtdlisut atuvjåssineK
augustusime kiagssuaK
agdl. W. F. Harwey
nugt. atuaiss. Frederik Nielsen •
22,05 franskisugkanik nipilerssorneK
22.35 Kavdlunåtut atuvjåssineK
Den ærværdige Gauchers eliksir
agdl. Alphonce Daudet
atuaiss. Poul Reumert
mardlungornerme oktoberip 17-iéne
10,00 skoleradio: Regning
11,00 skoleradio: Religion
13,10 skoleradio: Dansk
19.30 itsåkajånik KitigiarssorneK
radiounderholdningsorkestret,
sujulerss. Teddy Petersen
20,00 angutit arnatdlo tusåmassarssuit (k)
III
— Perikles
agdl. Ib Wiedemann
nugt. atuaiss. Jørgen Egede
20.25 Påmiune imeKarniarnerup årKigssu-
niarneKarnera (k)
Knud Wissum
20,40 tusarnårtitsineK
Handel: Concerto grosso c-dur
nipilerssortut: Philomusica, London
21,00 Hallo Nordcanada! (k)
nagguveKatinut autdlakåtitsineK
21.30 meriångorujårneK (k)
umiartornerup nuåningitsuisa ilånik OKa-
lugtuarujorneK
Peer Møller
22,00 OKautsit isumaligssuit I (k)
nugterissoK Bendt Lynge
22,20 erinarssåtit erinatdlo Wienimit pissut
underholdningskoret åma kabaret-
orkestret
pingasungornerme oktoberip 18-iåne
10,00 skoleradio: Grønlandsk
11,00 skoleradio: Danmarkshistorie
13.10 skoleradio: Regning
19.30 kigsautigissat
20.30 Thuleme erKånilo piniagagssat
piniarnerdlo (k) — IV
Peter Jensen åma Frederik Nielsen
20.55 agiarssuaK noKartiligdlo
Carl Ormstrup åma Ove Peters
21.15 Kavdlunåtut atuvjåssineK
Japp — agdl. erjei Vesaas
atuaissoK Lis Allentoft
21.35 Rachel Rastenni erinarssortOK
21.55 pulårjigåvut — (k)
ajoKiuneK Knud Kristiansen nulialo
Bolethe, TasiussaK
Hans Hansen
22.25 inarnigssap tungånut —
OKalugtartorneK
sisamångornerme oktoberip 19-iåne
16.30 niv iar siar Kanut nukagpiarKanutdlo (k)
19.30 danskit OKausinik iliniartitsineK
19.50 suputaussarpalåK —
Mogens Ellegaard åma
Jørn Grauengaardikut
20.15 Kårale —
tunumio nunarKåminut suniuteKardluar-
tOK
Hendrik Abeisen åma
Uvdl. Kristiansen
20,40 tusarnårtitsineK
Robert Schumann: klaverkvartet es-dur
nipilerssortut Festival-kvartetten
21.10 Kalåtdlit-nunånit nanganisalerssårutit
katerssugkanit atuvfåssineK
Peer Møller
21.30 erinat tusarusugtagkåka (k)
radiome pulårtOK OKalugtartortOK
navsuiausertardlugit
22,00 taigdlat — (k)
Det fortryllede land
taigdliortOK Grethe Risbjerg Thomsen
atuaiss. Anne Werner Thomsen
22,15 Mozartip operaliå
„Bortførelsen af Serailliet"
Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo
navsuiauserdlugo
tatdlimångorncrme oktoberip 20-éne
19.30 kavjisorussåjutigalugo (k)
20,00 nigerit erinarssåtautait
20,20 Kampen jor tilværelsen (k)
agdl. Richard Petersen
atuaiss. Peer Møller
20.40 tusarnårtitsineK
nipilerssortut: Aarhus byorkester
sujulerss. Per Dreyer
21,10 kalåtdlisut atuagkat nutåt (k)
21.30 Kavdlunåtut atuvjåssineK
„Dokken“. — agdl. William Heinesen
atuaiss. Erik Ktihnau
21,50 Otto Hænning erinarssortOK
ingiuissoK Grete Hemmeshøj Frederiksen
22.15 tamalåt (k)
22.35 nipilerssorujdrneK
Leif Johansenikut
arfinmgornerme oktoberip 21-éne
16.30 niviar siar Kanut nukagpiarKanutdlo (k)
19.30 amerikame kujatdlermiut erinautait.
— Kanerssortariagkat
19,55 tusariaritslgdKl (k)
Marie Kristensen Iluliarmio
OKalugtuartOK
20.20 Farinelli —
Emil Reesenip operetteliå
Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo navsuiauser-
dlugo
21,00 Kavdlunåtut atuvjåssineK
Ole Winding: Gerrigheden
21.15 jazzileritxLnut — avdlanutdlo
21.40 oKalugtuarneK (k)
Kuilertåumernartunik
22,00—24,00 KitigiarssorneK
sapame oktoberip 22-éne
8,30 OKalugtartorneK
9,25 sila autdlakåtitagssatdlo
12,00—13,30 OKalugtartorneK
14,00 kalåtdlisut nålagiarneK
15.30 tusarnårtitsineK
18,00 tuluit OKausinik iliniartitsineK
18.20 mérartavtinut (k)
Gudrun Chemnitz
18.40 mérartavtinut (k)
19,00 radioavisit
19.30 sila angatdlatit autdlakåtitagssatdlo
19.35 kigsautigissat
21.35 kalåtdlisut atuvjåssineK
Donald E. Keyhoe: pOgutaussat tingmi-
ssut silåinarssuarmérsut
ingm. 10 (naggatå).
nugt. Bendt Lynge
atuaiss. Anda Nielsen
22,00 Kavdlunåtut atuvjåssineK
Carl Nielsen: Min fynske barndom
ingm. 3
atuaissoK Grete Baagø Nielsen
22.30 agissatårpalåk
atausingornerme oktoberip 23-éne
9,50 atuartitsissutigssanik navsuiaineK
10,00 skoleradio: Dansk
11,00 skoleradio: Orientering
13,10 skoleradio: Grønlandsk
19.30 kalåtdlit OKausinik iliniartitsineK
19.50 tusarnårtitsineK
Niels W. Gadep Carl Nielsenivdlo eriniait
nipilerssortut: radiounderholdningsorke-
stret
20,00 Kavdlunåtut atuvjåssineK
„Rotter på Glimmingehus*4
atuaiss. Blanche Funch
20,15 tusarnårtitsineK (nangigdlugo)
Avangnåmiut eriniait
20.40 Kungmiut (k)
Tunume niuvertoruseKarfik sujumukar-
dlualersoK. OKalOKatigingneK. Hendrik
Abeisen åma Uvdl. Kristiansen
21,05 erinat alikutagssiat
Lisbeth Frandsen åma Erik Kaarep
nipilerssortartue
21.30 inuk — inuiaKatigingne (k)
sungorsinauvunga? — inOsugtuarKanik
OKalOKatigingningneK.
årKigss. H. C. Petersen
21.50 kalåtdlit erinautait taigdlautaitdlo
22,05 silarssuarme tupingnartuliarssuit
(k) III.
1) Efesume nålagfigssuaK,
2) tingmissartorssuaK DC-8
22.25 Carl Nielsenip agiagagssiå
radiosymfoniorkestret, sujulerss. Mogens
Woldike. — agiartOK Yehudi Menuhin
mardlungornerme oktoberip 24-éne
10,00 skoleradio: Religion
13.10 skoleradio: Dansk
19.30 silarssuarmiut tamat erinautait
(nålagauvfit peKatigit uvdluat erKainiar-
dlugo)
20,15 Dag Hammerskiold nålagauvjitdlo
peKatigit (k)
agdl. redaktør Peer Møller, kalåtdlisut
Jørgen Egede
20,45 „inuit tamarmik Katångutigigput"
erinarssugaK Beethovenip symfoniliata
nr. 9 naggatå
21.10 Dag Hammerskiold nålag auvjitdlo
peKatigit (k)
redaktør Peer Møller
21.40 Chopinip noKartiligssugagssiai
„nocturner“
noKartiligssortOK Jan Smeterlin
22,00 OKautsit isumaligssuit (k) II.
nugterissoK Bendt Lynge
22,20 OKalugtartorneK
Kavdlunåtutdlo atuvjåssineK
Peer Møller
pingasungornerme oktoberip 25-éne
10,00 skoleradio: Grønlandsk
11,00 skoleradio: Sundhedslære & Aktuelt
13.10 skoleradio: Regning
19.30 kigsautigissat
20.30 Thuleme ernånilo piniagagssat
piniarnerdlo
Peter Jensen åma Frederik Nielsen (k). —
ingm. 5
21,00 danskit erinautait
agissamik noKartilingmigdlo.
Peder Elbæk ama Herluf Aurvig
21.25 kisame eruigsivigssinerput (k)
nunamingnit Kimåssut 63 ajOKUtigdltt
Danmarkime inigsslneKarnerat
Bob Ramsing
21.55 timerssornermit nutårsiagssat
k ama k)
22.25 Kitigissat modérnit
sisamangornerme oktoberip 26-éne
16.30 niviarsiarKanut nukagpiarKanutdlo (k)
19.30 danskit OKausinik iliniartitsineK
19.50 noKartigdlit mar diung or dlugit
nipilerssorneK
Arne Dalring åma Helge Willer-Nielsen
20.10 angutit arnatdlo tusåmassarssuit (k)
ingm. IV
okrates. — agdl. Ib Wiedemann
nugt. atuaiss. Jørgen Egede
20,35 tugdlérigdlune erinarssorneK
erinarssortut Berliner motettenkor
20.55 ilagiussutsime oKautigissariaKartut
(k åma k)
årKigss. Peer Møller åma Frederik
Nielsen
21.30 taigdliat eriniatdlo (k)
akulerlårdlugit tusarnårtitsissutit
21,50 nunavtine avisérKat agdlautigissarta-
gait (k)
H. C. Petersen
22,10 suputaussarpalåK
suputaussartOK Fernando
22.30 aulisartOK nakagtitagssåungitsoK (k)
Esbjergimit tusagagssiaK
Ole Kuhnel
tatdlimångornerme oktoberip 27-éne
19.30 agiartut sisamat altkusersuissut
Musica vitalis kvartetten
20,00 kavjisorussåjutigalugo (k)
20,25 Kathleen Ferrier erinarssortOK
20,45 nunaKarjingne avisérKat agdlautigi-
ssartagait (k)
21,05 erinat tusarusugtagkåka (k)
radiome pulårtOK OKalugtartortOK
navsuiausertardlugit
21,35 angalanivne nåpitagkåka (k)
Hans Hansen
21,55 erinat alikutagssiat
Jørgen Simonsenikut alikusersuissut
22.15 Kavdlunåtut tusarnågagssiaK
„Russisk kvartet"
agdl. Anton Tjekhov
arfiningornerme oktoberip 28-dne
16.30 niviar siarKanut nukagpiarKanutdlo
(k)
1. Den levende legende. Bo Christensen
2. Peter og Ulven
19.30 mikrojone alapernaitsoK (k)
Hans Hansen
20.15 arjiningornersiutit (k)
alikutagssiuissoK Peer Møller
20,45 gitar noKartiligdlo
Apolio Lynge åma Renatus Hard
alikusersuissut
21.15 OKalugtuarneK (k)
unukitdlisårutigalugo
21,40 inusugtuarKat tusåmassångutait
nipilerssugkat KOKiångunåinartut
22,00—24,00 KitigiarssorneK
Den mest solgte
Mac Baren tobak
tupat Mac Baren
pisiarineKarnerpåt
15