Atuagagdliutit - 05.10.1961, Blaðsíða 22

»naussupiluit tOKunaviångitdlat«
nåparshnavingmitarnerit
inusugtuarauvdlunga ukiåkut Ma-
nitsup nakorså tikingmat timivkut ig-
pigissaKartarnera KasorKassarneralo
pivdlugit nakorsamut misigssortikama
nakorsap ilisimatipånga avangnamut
nagsarumavdlunga Manitsup nåparsi-
maviane pendgsåsagamagoK. ila, tu-
sagkap taimanikumut nalerKiutdlugo
narrujuminåssusia. inusugtuancamut
Kimarugtornermut sujumutdlo autdla-
rugtornerup nuånersuanut iserugtor-
tumut ajoraluåssusia. tuberkuloseKa-
lersimavunga. soruname ilama anga-
jorKåma narru jumigaluaKalutik (tai-
manikut sule inussut) autdlartlnarpå-
nga, uvangarujuk aliasungnerup atå-
ne, ilagissat, asassit iklngutitdlo Ki-
matdlugit nakorsap pujortulérånut i-
lauvdlunga nåparsimavingmut toKU-
jartuinarpunga. taimanikume 1930-p
saniane tuberkulosigdlit amerdlaner-
pagssuit tOKUSsarmata.
nåparsimaviup Kaliane nr. 11-me a-
ngutit sisamat inusugtuinatsiarssuit
tuberkulosimik nåpautigdlit ineKatigi-
lerpåka. tåssalo aliasussårneK, anger-
dlarseneK toKumutdlo sujoraneK na-
nertortigilerdlugit. tåssame åma per-
ngavigdlunga nåparsimavingmikama
taimanikut ajorpatdlårutigigamiuk,
sunauvfale Kåumat nångitsordlunit a-
ngerdlartineKarpunga. atagule, aju-
ngeratånguarpunga. tamatumalo ki-
ngornagut misigssortitåinaraluardlu-
nga uvdloK måna tikitdlugo sule ma-
lugssarfigineKångilanga. — „naussupi-
luit tOKunaviångitdlat". — tåssa tai-
manikut OKausersiarKåra. sunauvfa-
lume tamatuma kingorna Kavsérpag-
ssuariardlunga nåparsimavingnitåsa-
gama. åsitdlime, „naussupiluit tOKu-
naviångitdlat" ussatigilinguarpara.
ukioK 1932 méncat nåpautåt nukig-
dlårneK (børnelammelse) nåpautaung-
mat, nunaKarfivtine mardluvdluta nå-
parsimavugut. tåssame nåpautigissav-
ta itigarpatdlångilåtigut, uvanga så-
mia’tungera tamarme nukigdlårame,
åiparalo sule uvavnit torKitingneru-
vok niue tamarmik agssailo åma nu-
kingmingnik amigauteKalerdlutik. tå-
ssalo tamatuma kingornagut Kavsér-
pagssuariardlunga nåparsimavingnl-
talerpunga, niupalåvnik åniarissaKar-
tarnermik. åmalume nunaKarfik atau-
sinåungitsoK nunagissarnikunermit u-
ningavigissartagkåka ingmingnut Ka-
nigpiartungeKalutik.
Umånap nåparsimavitoKånguane å-
ma Kåumat migssiliordlugo uningasi-
mavunga, Marmorilingme sulissartut
ilaginiatånguardlugit unuarsiortut i-
lagalugit uvdlangutileråtigut aung-
mik merialåvigsoKigama, sunauvfa a-
KajarKUvnik ajoKuteKardlunga. tåssa-
lo taimanikut Marmorilingme nåpar-
simavipalånguniartumut unigdlunga.
uvdlutdlo atugardliornartut atuleru-
jåka Marmoriliup taimanikut nålaga-
rissåta Ole Eklundip „Kautalik“ uvfa
åniarissarniariga ilånilo atorKavigta-
tariga sulinancugaluardlunga atugar-
dliortilåvigsortarmanga, sunauvfale
sule uvangalerngussauvdlutik tJmå-
navdlo nakorså orKatinguarumårtut.
ila, taimanikut uvangauvdlune ajo-
KaoK. nakorsap tJmånaliåuniarånga
Kautalipilup sullnarKUgånga, sinigfi-
palånguamame saninguane orKate-
Kingmata tamarmik mingneruniarna-
tik ila, nipe! saniane uvanga sordlo
tingititagssaK. tåssame nalunago uva-
ngarujunguaK pivdlunga taimailior-
tut, ila, taimanikut åma misigissapa-
låvigssuvoK.
taimanime ajOKuteKarama ajugau-
ssugssaK ajugauvoK tåssalo „nakor-
saic". tJmånavdlo nåparsimaviliaut-
dlunga. autdlarutdlunga. tamånalo Ki-
magtinago iluliaKångitsormiut OKa-
lugtutilåratdlardlåka. uvanga mérau-
gatdlarama iluliaKångitsormiugama
taimanikut Umånamititdlunga iluliar-
ssuaK aserortoK tupigusutigisimaKi-
gavko ilångutilåratdlardlara.
uvdlukut sukutdlunit anértalerdlu-
nga uvdlåt ilåne silagigssuaK Katsu-
nganeK pujorssuaK kivitilerdlugo alia-
naitdlerugtortOK inuit uitsatileKing-
mata påsilernarpoK sunauvfa tlmånap
igdloKarfiata kangiane ungasigane f-
toK iluliarssuaK aseruleKissoK. inuit
sigssamltut mianerssorKuvdlugit nipi-
liutigigait, sunauvfame tagsårniartor-
ssungmat. auna Umånap umiarssuali-
vingua taserKatut uningarKigsårtigi-
ssok issigalugo tåssugunguaK amilåri-
leraluarnarpoK maligssuartorssuå-
ngormat. ila, takornartuvdlune tupi-
gusungnaKaoK. sujugdlermik imilit-
dlarame, imilitdlarame sigssaK nuineK
ajortoK unaluna Kalipautigigsårame,
taimailerKåriardlune Kårtalerame tu-
pingnaKaoK issigingnågkap nuåner-
dlunilo amilårnåssusia. aitsångungmat
umiarssualiviup imartångua Kåuma-
rigdluinaraluartOK tåssa isortuinavig-
ssuångorpoK, sigssiugånguata Kåva
Karssauvdlugo sanerpå sorujunguerut-
dluinardlugo. umiarssualiviup sig-
ssaringnertåne arferit niaKorssue tat-
dlimat saunikuinångorsimassut King-
mit pissårutait maligssuit unitdlar-
mata tamarssuarmik Kånlkaluångit-
dlat. umiarssuårKap orssiautivdlo pi-
tutai kigtoraitdlutik, nusugkartar-
nermingnik. uvangarujuk takornara-
mame tupigusuvigsoKaunga. tåssalo
tamatuma kingornagut ilulialingme
angalassalerama iluliapalårssuit Ki-
vitutorKatut ersigitigilerpåka, ase-
rordlutik KanoK piginauneKartigissu-
sé taimanile påsigavkit.
use-måna nåparsimavingnitarnika
oKalugtuariniarika.
sorssungnerup nalåne Manitsume å-
sit nåparsimavingmitdlunga taimani-
kut ukiup nuånersuata uningavfige-
rusungnångitsup jutdlip sujuninguati-
gut unuame sinigssaeruterugtornerma
nalåne malugissaKalerpunga silame
påsigssåungitsumik nipinik tusåssa-
Kalerdlunga. avdlåungilaK Kivdlerto-
ramineK (jernblade) aulaterdlugo ni-
piliortineKarpalugtOK, åmalo Kami-
ngagavtame igalåtigut Kåumåtdlag-
tartumik issigissaKalerama erninaK
natermut arKarama igalåt ornigpåka
itsuartulerdlungalo. tasamånga umi-
arssualivinarmit Kaumassut maligtui-
nait erninaK issigilerpåka KumuinaK
ingerdlassartut. taimane umiarssua-
KarpoK åtartugkamik. avdlamik isu-
maliungilariga KularnångilaK sorssug-
toKalermat tåssa erKéissilerput. pigat-
dlaratik taimaiteKingmata sumigdlo
avdlamik malungnartorsinanga Kanga
erKigsiatdlak! tåssame ånilångalivig-
kaluaKigama. aKaguane påsilerpara
tåssagOK radiulerissortik nagdliusi-
mårtitdlugo tingmissartorniumik er-
Kartut. imaKa nålagåt najorsitdlagtå-
leriarame ilorratsagsimårtoK. suna u-
vangakasik ånilångalerdlunga. åmame
uvangéinåungitsoK manitsormiut ilar-
pagssue ånilångatineKarsimassut tu-
sarpåka, ilailo tivsinavigsorsimåput.
åma ukiut ilåne Påmiut nåparsima-
viånitdlunga nalunaeKutap akunerata
KerKa minutinik tatdlimanik sivnilår-
dlugo anerneKarsimångitsunga OKa-
lugtuneKarpunga — ilisimarama. tåu-
nalo anerneKarsiménginera OKalugtu-
arilårdlara.
taimane nåparsimavingmissutigåra
inusugtuaraunivnit agsut åniarissar-
tagara igssorortitdlunga apumik må-
ngertumik milortinera, ukiut inger-
dlaneråne ajuleriartuinartoK. tåssa
naimassartagåinapalåK ilisimaj ung-
naertitsissutaugatdlarmat igdluanik
måniussaertisavdlunga ilisimajung-
naertiniarånga. agsut nalorninartorsi-
ulerpunga ilisimajungnaerneK ajule-
Kigama, kisitserKuneKaramame tåuna-
Ka kisitsileraluarpunga 100 sujugdlit
någavkit tugdligssai autdlartinarpåka,
åma tåssa ilisimajungnaernanga 200-
liginaKaunga. måna 300-p tungånut
autdlartinarpunga ildne misigilerta-
raunga arrissunago kisitsivdlunga, å-
ma sule silaKardluardlunga 300 angui-
naKåka. tamatumuna 400 tikilinaKi-
gavkit nakorsaK nålagkérpatdlagpoK
kusertinera agdliserKUvdlugo, tåssa-
lume 400 anguvdlugitdlo 412 tikitdlu-
gulo ivséngumitdlardlungalo taimak
silarssuaKaraluångilanga. sunauvfame
ilisimajungnaerdlungalo anernera i-
ginarsimagiga. anernérutungalo åma
anersårtornigssara eKiagilersimagalu-
aravko. aitsåtdlo minutit 35-t toKup
isertariåta iluatungånérsunga aner-
sårtisimavånga. kusertinerame inga-
ssautdlugo ipissigaluarsimavånga. tai-
manikununa ipigaluarnerma sujuni-
ngåtsiånguatigut åma taima ilivdlugo
ilisimajungnaertitartik toKUsissoråt,
uvanga tugdlerititdlunga suliarigånga
åma toKUssingajåinardlunga, taimane
nakorsauvoK Ole Jordan.
tamåko nåparsimavingnitarnika su-
liariteruj ugssuarnanga uninganeri-
ssarpåka, aitsåtdle 1954-ime mæsling-
ernerma kingornatigut niuga agsor-
ssuaK ånerissaleravko ukiume 1955-
ime taimanikut Kalåtdlit-nunavtine
nakorsaunerussumit M. Fog-Poulsen-
imit Danmarkimut avalancuneKarama
tagpavane suliaritikiartusavdlunga a-
kuerssisimavunga sunauvfalume suli-
aritilinguåsavdlunga. atagule OKalug-
tuareriåsagiga nakorsat sulivfing-
mingne nikatdlujuitdlutik sulissarne-
rat.
taimanikut ukioK 1955 juni Kåuma-
taugå ernersiavta aperssortivfigsså a-
KaguagutoK „tJmånaK“-mut ilauv-
dlunga Nungmit autdlarpunga, nauk
sapåtigssamut angerdlarsimarusugka-
luaKalunga, tåssame aperssortitsissug-
ssaugavta. sujugdlermik Manitsumut
ingerdlancårpugut, uvdlormilo Nung-
me aperssortivfigssåne, „tJmånaK"
Nup avatåtigut Danmarkip tungånut
ingerdlaulerérsimavoK. ilåkalo erKai-
nangitaK
parnaerussivingmitdlune nalujung-
naerpå ilumut nakorsap asangåråne,
tåunalo neriungnerata ikumassutut
KåumarKutigå. taimanilo autdlarKå-
ramigdlo umåminit ilungersordlune
tipaitsutigå. månale perKigungnaera-
me pinerungnaerdlunilo kigsartaler-
poK asassane nåpingitdluinarumav-
dlugo. narrujuminermitdlo Kimåkalu-
arpane tåuna angnermik artornarner-
ssautipå.
avKumik nungutåt Kamutinik inger-
dlavåt ukiulermat. autdlarfingming-
ningme Kåumatit tatdlimat Kångiung-
mata aitsåt Karamut apuput. pitdlag-
kat KåKap Kånit ånilåmissåKalutik
issigåt inunertik nåvdlugo najugari-
ssagssartik. samane narssame igdlor-
ssuit Kavsit mikissungitsut tårunar-
tutdlo tåssalo parnaerussivit, imaKalo
erninaK parnaerussåusavdlutik. aut-
dlarussatdlo tamarmik umatimikut å-
nilångåput KanoK pinigssartik naluv-
dlugo, nunalo tamarme KaKorpOK a-
pussuarmik. Karalo avKUtigalugo Si-
nikap kugssua KivdlarigpoK sikorKå-
mik. narssardlo KaKutigut orpeKarpoK
naitsunik. naggordlugtuvordlo issig-
torssussarame. tåssalo unugtoK KåKa-
mit atersårput parnaerussivit tungå-
nut. tåssunga apungmata tuniussåu-
put Karame nålagaussut sujuligtai-
ssuånut. pitdlagkat nunap sujuler-
ssuissuinit pinerdlugtutdlo nunamit
pitdlagkat atautsimut.
unuarorpordlo. Anna Kianermit u-
ligpoK. Kiajuarpordlo ipatiussap Ki-
ssussup Kåne nalavdlune. unuaK su-
jugdleK nåvå encamine tamane aner-
såmerpatdlak kisiat tusåssaralugo.
tårtume tiperujoKissume arnat 20-t
migssiliordlugit måtusimaKatigai. ani-
minit avigsårKingnera sujugdlermer-
nit maKaissinarneruvoK. taimaner-
mingme tugpatdlersariaKarneruvoK.
kisiånile ingerdlanerme akunitarneri-
nit ajunginerutipå. måtussat toKutsi-
ssut arnapiluitdlo avigsåramigit. uku-
lo ineKatai pinerdlugtunik taineKar-
sinåungitdlat, tåssåuputdle OKautsimi-
kut agdlagkamikutdlo nåkigtartumik
sujulerssuerKussigaluartut. sujuligtai-
ssutdle makitanerinåinit taima någ-
dliugtitaussut.
Nicolai Melendorff Kåumatit mar-
dlungorpai måne Karamilermat tåssa-
ne nakorséngordlune Karamile guver-
nøriussup tatigissarivdluinarpå iki-
ngutigalugulo pulårtigivdluarumasså-
lo tåssa. tåuna guvernøre nukagpia-
toKauvoK makitasuvdlune någdliug-
titsiumatuvdlunilo. pitdlagaussutdlc
sukangnersumik kisiåne perKUSsarpai
nakorsardle asavå ikingutigalugulo
pisinaugunilo ajuatdlagtikusungeKå.,
maKigavkit uvdlånguaK iterama ati-
ssalersoriardlunga aneriatdlarama se-
KinerssuaK Kagfangåtsiardlune avang-
nånguaK, silagigssuaK! åpavko Nup
KåKarssue SermitsiaK Kingigtorssuar-
dlo iseriagssuarmit kisimik erssivdlu-
tik. å, angerdlarsimerérpunga. åmame
uvdloK tåuna uvavnut pingåruteKara-
luaKigame.
åmalo atausiarnanga Nup nåparsi-
mavianitarpunga, tåssanilo pingåvig-
sumik erKaimassaKångilanga. taimåi-
tordle åma KuinartortaKartilårpara.
tåssa sujugdlermik anérsuartarfiuga-
luartoK kingorna nr. 7-tut nåparsima-
ssut atortalermåssuk arnat tatdlimat
inime tåssanitut ineKatigingmigika å-
noråmininguamik sågulinardlunga, i-
maKa issigerKunagit. taimanime ine-
Katika oKaloKatigissarpåka ingmivti-
nutdle takusinaunata, imågdlåtdlo å-
ma KungujungnartoKartitarparput.
nangisaoK
tåuname kisiat akiméssusiatigut ili-
simåssusiatigutdlo Karame naligalugo
OKartarpoK. tugdlerai såkutut Kimug-
sersartut nålagait. tåukunångalo na-
korsaK ilagitipå. atorfianitdlo atorfi-
leKatai avdlat tamaisa mingnerutipai.
ilånilo parnaerussivingme nakorsani-
lo agssortutilertortarput. tåussuma
parnaerussat asavatdlåKingmagit.
naggatågutdlo isumaminik perKUSsa-
rå. såkututdlo nålagait atausiaratik
Katimalugtarput nakorsaK nutaoKissoK
lålagaunerup tatiginerulermago ator-
filingnit utorKaunerussunit. nakorsaK
taimaingmat pitdlagkat asalerpåt iki-
ngutitut unganartutut. såkututaoK na-
jugåne nuånarineKarpoK untritigdlit-
dlo asangålerpåt kivfartutitsiardlugo
tunissigajungmat aningaussanik. ang-
nermigdlo parnaerussat pårssissuinit
såkutut nålagåinit mingnernit såku-
tuinarnitdlo asassaulerpoK nuånårtit-
sigajungmat imigagssamigdlo tunissi-
gajugdlune. såkutut pigårtut ornigka-
joKai unukutdlo Kimalerångamigit pu-
iaussanik tunissarpai. sornguname av-
dlatut OKarneK ajorput: „aitsåt angu-
mik taima pitsautigissoKalerpOK se-
Kerngup atåne“. nakorsaK kivfilo Pe-
ter Orloff taima piarérsarput uvdlor-
mut nagdliukumårtumut.
Annap unuaK tamåt någamiuk si-
ningnane uvdlåkut silåmut itsuardlu-
ne issigingnålerpå apussuaK nivagtar-
simassoK, nivangnikut ingmikut eKi-
terdlugit. tåssångåinaK tupangnermit
nivdlerpoK. isersimaKataisalo tupag-
dlutik Kiviartiterpåt. kisiånile tåuna
KdnoK OKarane igalåp sånit arKarpoK.
issimilo igdlua tagiartordlugo pujora-
langmingOK issikame. ukutsime aula-
nerssuanit nålauserdlungnermitdlo si-
nigfingminut natdlarpoK. igalåkut ta-
kuvai angutit pingasut aggersut. tå-
ssåuputdlo parnaerussat pårssissuat
anganilo nakorsardlo Nicolaj Melen-
dorff. tåssalo matuersaut Kiperpat-
dlagkåt. magpermatdlo iserput. ukut-
serdlingajagdlune agssangminik ig-
dlugtut niarKe patipå, nakorsap iser-
simassut nåsardlugit issigai erninar-
dlo ujagke nanivdlugo. kinånitdlo ma-
lungnarpoK ajuatdlangnera, asassane
avdlångungårsimangmat. angneruvor-
dlo malungnaersårniarneK pingitsu-
ssårniarnerdlo. nakorsap isersimassut
tamaisa ornigarpai Kanilårtumigdlo
aperssordlugit. pårssissuvdle iluari-
nginguatsiaKai. tåuna utoi'Kåssarssu-
vok augpilassorssuarmik kinalik na-
lunångilardlo kupimik nåpauteKarni-
kussoK issailo ilusigsut nåkoringni-
agitsumik issikoKarput. erinitsagtutui
matuersautine avilualugtipai nakor-
sap parnaerussat nagdligalugit uner-
dlutåt nålårnago. kisame Annap sa-
nianut pivoK. Kajagssuartumigdlo tu-
nuagut agtordlugo Kanilårtumigdlo a-
peralugo: „avKutåne maunga aggerav-
se någdlioKait? agssane pérasuardlu-
git Kiviarpå asangningårtumik issigi-
gåne OKarneK sapilerdlune agssang-
minik klne matuvdlugo nipilingmik
KiangålerpoK isumaliordlune åliuna
pasinerdlugtagara, ilånilo nåpilernig-
sså inunerme måne sujoragingårdlu-
go. månale nalujungnaerpara sok
tutsiutingitdluinartoK. Kuvdlilingåra-
luardlune Kamane ilorpiåne nuånår-
neK erssilerpoK.
nangisaoK
Dukken inussaK
„TUT“
K. GRØNVOLD . Legetøj
En dejlig stor dukke med stemme og
stofkrop, hoved, arme og ben er af et
umådeligt stærkt materiale, som IKKE
kan slås i stykker.
„TUT“ kan leveres i følgende udgaver.
UDEN tøj ...................... kr. 25,00
MED kravledragt, sko .......... kr. 31,50
MED kjole, kyse, sko...........kr. 34,50
MED LUXUShoved (lukkeøjne, rede- og
vaskehår). UDEN tøj .........kr. 39,00
MED kravledr., sko.............kr. 45,50
MED kjole, kyse, sko...........kr. 48,50
Fremsendes pr. efterkrav — portofrit —
som pakkepost. Ønskes pr. luftpost beta-
les differencen af modtageren.
inussatsiarssuaK angisoK — nivdliasinau-
ssok ånoråminermik timitalik, niaKua,
talé niuilo Kajangnaitsorujugssuarmik a-
serorsinåungitsunik sanåt.
„TUT“ åssiglngitsungordlugo pisiarine-
KarsinauvoK:
atissaKartinago ............... kr. 25,00
Kardlilerdlugo skolerdlugulo .. kr. 31,50
kjolilerdlugo nasartalingmik skolerdlu-
gulo .......................... kr. 34,50
kussanavigsumik niaKulerdlugo (seKU-
ngertartoK, nujai igdlaerneKarsinauv-
dlutigdlo KulingneKarsinaussut atissa-
Kartinago ......................kr. 39,00
Kardlilerdlugo skolerdlugulo .. kr. 45,50
kjolilerdlugo nasartalingmik skolerdlu-
gulo .......................... kr. 48,50
tigunerane akiligagssångordlugo nagsiu-
neKarsinauvoK, portugkatut nagsiunera
uvagut akilisavarput. tingmissartukut
nagsiuterKuneKarpat pisiniartup portu-
gåinartut tingmissartukortututdlo akiata
nikingåssutåt akiligagssarisavå.
Bestilles ved at skrive til:
pisiniartut unga agdlagsinåuput:
Fælledvej 1 7 . København N.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Solsortvej 49 — København F
Tlgr.adr.: BYGHANS
Sibiriamit Kimåssut
22