Atuagagdliutit - 15.03.1962, Side 14

New Foundlandime ikårpugut
angalanerup anguniagå navssågssarssuitdlo angulerdlugit
New Foundlandime ikårpugut
kingunivtimput Strait of Balle Isle
ama Labradorip xåKai Kassertut u-
ngasigdliartordlutik — kangimukar-
pugut New Foundlandip avangnamut
sineriainut. islandimiut najoncutag-
ssautitoKaft pissutsitdlo avdlat amer-
dlasut misigssorérdlugit ima påsissa-
Kalersimavunga Kalåtdlit-nunånit
Kavdlunåtsiait umiartortartut amer-
dlanerssait Columbusip nunamut nu-
tåmut angalanera sujorKutdlugo a-
ngalassarsimassut tamaunga tikiutar-
simassut tamaungalo nunasivdlutik.
amerdlaKaut avdlaussumik isumag-
dlit. islandimiup ilisimavdluartup
Tormod Torfæusip 1600-p nålernera-
ne Norgeme naussorigsaissutut igdlu-
mine igsiavdlune islandimiut agdla-
gautencåve asingåinalersut såminut
pisitdlugit Vinland pivdlugo latineri-
sut nersornardluinartumik agdlaga-
Karmatdle, tamatuma kingorna ta-
måna pivdlugo atuagkiat amerdla-
Kaut. silarssuarme tamane ilisimatut
pikorigsorssuit islandimiut OKalug-
tuait nangmingneK isumatik malig-
dlugit navsuiartarsimavait; isumatdlo
nåmagtunik ugpernarsautigssaKångit-
sut Kavsérpagssuit sarKumiuneKar-
tarsimåput Vinland sumisimassoK er-
Korniardlugo. tamatigordluinangajag-
dlo Vinland kujasingåtsiartorssuar-
mut inigsslniarneKartarpoK, pingår-
tumik imaKa New Yorkip encånut å-
malo agdlåt Massachussetimut.
atuagkiavne „avangnåta uvdloriåta
atåne nuna“ pissutaussut Kavsit ag-
dlagsimavåka New Foundland tåssau-
simanerardlugo Kavdlunåtsiait naju-
gåt, pissutsitdlo tikuarsimavåka a-
vangnåtungå ilimagalugo. sujorna-
tigut inuit ikigtut. avdlat isumamik
taimaingajagtumik sancumiussaKar-
tarsimåput, pingårtumik finlandimio
ilisimatutut misigssuissartOK pikorig-
sorssuaK, professor V. Tanner Vin-
land pivdlugo aperKutinik piuminait-
sunik alutornardluinartumik agdla-
gaKarsimassoK Labradorimut New
Foundlandimutdlo ilisimangnigdluar-
nine tungavigalugo. taimåiportaoK
eanadamio W. Munn. avangnarpasig-
sume åma misigssuineKangåtsiarsima-
galuarpoK, kisiåne KavdlunåtsiatorKat
tamåne malugssarfigineKarsimångit-
dlat.
tugdliutune naitsumik tåisavåka
pissutaussut pingåmerpåt ilait ilima-
gingnilersitsissut Kavdlunåtsiait umi-
artortartut New Foundlandimut i-
ngerdlassarsimaneranik. pissutaoKa-
taussut mardlugsunguit taineKarKå-
merput; månile atautsimortunut ila-
liuneKåsåput Vinlandiliartarnernut
påsinarsautåusangmata.
nerssutauteKarneK
vinigssanit pingårnerusson
ilisimatutut misigssuissut taima a-
merdlatigissut Vinland kujasingneru-
ssumut inigssiniartarsimangmåssuk
tamatumunga pissutauvoK arKa vinig-
ssanut imigagssiamutdlo tåukuninga
sanåmut atatitdlugo navsuiarniartar-
Den lille elv nær ved ruinerne i
Lance aux Meadows. Elven var ikke
sfor, men om efteråret gik laksen
op her.
simagamiko. sujomatigut taineKarér-
sutut ilimanarpoK svenskeK OKautsi-
nik misigssuissytoKaK Sven Søderberg
ilumortoK OKarsimagame vine tama-
tumunga atatitdlugo avangnåmiutor-
Kat ivigalingnut ta-igutigigåt. Vinland
tåssa isumaKésaoK nuna ivigalik.
OKalugtuatorKat åma erKartorsima-
vait vinigssanik navssåt, erssencivig-
putdle nalunaerutit tamatumunga a-
tassut påsigssåungitsussut ilåtigutdlo
OKalugtuåinaunerat erssitdlune. ta-
matumane KaKutigortut ilåt tikipar-
put tåssa OKalugtuatorKat perKigsår-
dluinartartut tamatumanenajorKutau-
sinåunginerat. Fritjof Nansenip ima
navsuiarumasimavå vlnigssat pivdlu-
git ilångutaK oKalugtualiåinaviussoK.
imaKame tamåna Kularnåipatdlårsi-
mångilaK, tåssa islandimiut navsuiau-
titoKéine Kavsitigut ilumortortaKalår-
tarmat måssa inuit takordlugait ilå-
nguneKartarsimagaluardlutik. ilima-
kunguaK Lance aux Meadowsime
igdlukut xanigtuåne. kuk angingilax,
ukiåkutdle exaluit fåssuna majorfar-
put.
narjporme vinlandiliartartut nunane
avangnarpasiartune ukivigssarsissar-
simassunut angalassarsimavdlutik u-
miarssuarmingnik sukasunik — åma-
me imåisinauvoK inuit avangnarpasig-
sume najugagdlit paornanik vlnigssa-
nut åssingussunik ilisimaneKångitsu-
nik navssårsimåsassut tamånalo OKa-
lugtuatoraane eraartugkamut pissu-
tausimavdlune. kingorna takutisavara
paornat taimaingajagtut New Found-
landip avangnåtungåne navssåg-
ssaungmata. tamåna vinlandiliartar-
tut angalanertik pivdlugo OKalugtua-
mingnut alutornartortaliusimasinau-
våt, inuitdle tåuko pikorigsut paor-
nanik navssåt taimåitut nunamik nu-
tåmik pingårtumik atsinigssamingnut
aulajangissutinaviarunångilait.
Kalåtdlit-nunåmiunut nerssutaute-
KarneK inussutigssarsiutauvoK pi-
ngårtOK, påsinardluarpordlo nuname
nutåme ivigartorfiusinaussut pingår-
titorujugssusimangmatigik, agdlåme
islandimio Torfinn Karlsevne nerssu-
tautinik nagsarsimavoK Amerikamut-
dlo nunasiniarssaralune. pissusigssa-
misordluinarsorinarpoK ateKartitsi-
ssariaKarmata ersserKigsumik påsisit-
sissumik nuna nutåK nunasiartortug-
ssanut nerssutauteKarniartunutdlo
piukunardluartussoK.
Vinland isumaKartitdlugo nuna ivi-
galik aternut avdlanut Kavdlunåtsia-
nerissagssat mamartut
toi'Kat Kitåne nunanut atsertagåinut
naleraupoK. sordlo Grønland, Hellu-
land (nuna tondgsunik ujaralik) åma-
lo Markland (nuna orpigpagssualik).
åma pingårtuvoK islandimiut najor-
KUtagssarsiorfigssiatoKåine taineKar-
simångingmat Vinland vlnigssanut i-
migagssamutdlo tungåssuteKartoK. ki-
siåne ersserKigsumik erKortumigdlo
imåipoK: nuna soKåssutsine nåpertor-
dlugo atserneKartarpoK.
umiartortarnerit nalåt
seKinersiorneritdlo
tauvalo umiartortarnerit nalåt OKa-
lugtuatorKat erKartorsimavåt. Leiv
Eirikssonip angalanera ukiup 1000-ip
erKåne pivdlugo imåipoK, Markland-
imit — Kularnångitsumik Labradorip
ilånit — „døgn“it mardluk (døgnit i-
malunit uvdlut) ingerdlasimassoK
tauvalo Vinlandimut pivdlune. nalu-
nångivigpoK inuit taima sivikitsigissu-
mik umiartordlutik vlnigssat nunåt a-
ngunaviångikåt. sap. akunere 3 mig-
ssiliordlugit sivisussuseKåsagaluar-
poK. taimåitumik uvdlut nalunaeru-
tigineKarnerat atungitsutiniarneKar-
tarsimavoK.
uvanga ima påsissarpara inuit umi-
artortartut ilerKUtorKamingne atati-
niartuartagåt — pingårnerussutigut
— tåssaussoK nunamut pingårutiling-
mut KanoK sivisutigissumik umiartor-
tariaKarnermik ilisimangningneK, ta-
matumane malugisavdlugo pingårtu-
voK OKalugtuatorKat uvdlut umiartor-
fiussut kisitsisit atordlugit taissarsi-
mangmatigik.
Torfinn Karlsevnep OKalugtuari-
ssaunerane åma ingmikut navsuiau-
teKarpoK ilimanarsisitsissumik inuit
nunamut nigdlatårtumut nunagssisi-
manerånik. Leiv Eirikssonip OKalug-
tuarissaunerane erKumitsumik seKi-
nersiornertaKarpoK. seKineK pivdlugo
uvdlukinerme OKautsit „eyktarstadr"
åma „dagmolstadr" atorneKarsimå-
put. sumissutsimik aulajangineK tåu-
na itsarnisarpalugtoK ukiut ingerdla-
nerine éssiglngitsunik navsuiarniar-
neKartarsimavoK, nikingassorujug-
ssuarnigdlo navsuiautit inerneKartar-
simavdlutik. tåuko pivait avdlorniu-
ssat sanimukartut Leivip najugånik
sinerissap ilåne ardlaligpagssuarne
Virginiamit avangnamut 3000 km-tut
isorartutigissume inigssissarsimassut,
OKalugtuatorKat seKinersiornerme tai-
ssåne najorKutagssaKangångilaK, tai-
neKarsinauvordle norgemiut uvdlori-
arsiortuata Geelmeydenip avdlatdlo
avdlorniussat sanimukartut New
Foundlandip avangnåtungåta nalånl-
tut pisimangmatigik.
påsissutigssaK pingårtoK unauvoK
vinlandiliartartut sarfaK sikOKartaKi-
ssok, labradorstrøm, pissutigalugo
Kalåtdlit autdlarsinaussarsimåså-
ngingmata julip nålernera augustiv-
dlu;nit autdlartinera sujorKutdlugo. i-
nuit tåuko pitdlémaugamik påsisi-
mavdluinarpåt pivfigssauvdluartit-
dlugo nunagssarsinigssaK, taimaisiv-
dlune ukiulersinago pivfigssaKardlu-
åsavdlune igdluliornigssamut, auli-
sarnigssamut, autdlainiarnigssamut
piniarniarnigssamutdlo perKumautig-
ssat isumangnaerniardlugit.
Labrador sineriåne aulisartuf igdlo-
Karférånguine inuit tivfasiartume ili-
vexarteKarumassarput. ilerfit nalu-
naexufaif uvingassuf nåparKutifdlo
upingajagsimassut nipaitsumik nalu-
naerput Kangarssuax inuit famåne
inusimassut.
åmalo nunamit issigtumit pissuput
avangnardliussut kulturiånik peKar-
dlutik avangnardliussutdlo isumåt
pigalugo. pissusigssamisusaordlo nu-
namut sungiusimassamingnut kulturi-
kutdlo pissutsimingnut nalerKutumut
nunagssisagpata. New Foundlandip
avangnåtungå nuna taimåituvoK, tå-
ssanilo puisseKarpoK, arfeKarpoK, så-
rugdleKarpoK nujuartanigdlo tugto-
Kardlune — avdlatdlo sungiusimassait
pigalugit. åmalo narssaKarpoK ivigar-
torfigssarigsunik, pingårtumigdlo or-
pigpagssuaKarpoK inungnut nunamit
orpisagtumit pissunut nåmagtunik.
sårme tamåne tingerdlautitik eKinå-
sångilait nunagssitdlutigdlo?
nunap åssinge pisornat
pingårtorujugssuitdlo
kisalo islandimiut nunap åssitoKau-
teKarput Kavsitigut erKumiginartunik.
åipå sananeKarsimavoK Sigurd Ste-
fanssonimit — Skålholdtip latinskole-
ane biskorpeKarfingme rektoriussoK
agdl. Helge Ingstad
— titartagaussoK 1591-ip erKåne. suli-
arKåva tåmarsimavoK, åssilineKarne-
rale pigårput. åipå titartarneKarsima-
vok Hans Poulson Resenimit 1605-ime
sujugdlermutdlo agsut erKainauteKar-
dlune.
inuit amerdlanerssait isumaKartarsi-
måput nunap åssiliat tåuko OKalugtu-
atorKat tungavigalugit suliarineKarsi-
massut pingåruteKaratigdlo putusåru-
tåinaussut. piviussimigdle ugperissa-
riaKartunik Kavsinik takutitsiput nu-
nap åssiliane tamatumane nalåne sa-
naussune avdlane navssågssåungitsu-
nik. Resenip nunap åssiliåne åma ag-
dlagsimavoK nunap åssiliaK avdla u-
kiunik hundredenik ardlalingnik pi-
soKaunerussoK tungavigalugo suliari-
neKarsimassoK. tåuko tamarmik Ku-
larnångitsumik nagguveKarsimåput
pisoKaunerussumik islandime kingor-
nutagkane sordlalingnik. ersserKig-
poK nunap åssiliane tåukunane New
Foundland åssilineKarsimassoK. Strait
of Belle Isle kangerdlugtut åssiline-
KarsimagaluarpoK, tamånale påsig-
ssauvoK. agdlåme Cabotip 1497-ime
nuna navssårerKigkaluarmago sivit-
sortoK aitsåt ikerasak tåuna nerukit-
sok ilisimaneKalerpoK. erKumitsordle
unauvoK New Foundlandip avangna-
mut isuane agdlagsimangmat: PRO-
MONTORIUM WINLANDIAE —
VINLANDIP K’EK’ERTAUSSÅ. nu-
nap åssinge tåuko najorKutagssatut
pingåruteKardluinartutut nautsorssu-
påka.
sujuline pissutsit »avsit erKartorsi-
mavåka OKalugtuaringnigtut sok New
Foundlandip avangnåtungå ugperiv-
dluinarsimagiga, sordlo ukiume suju-
liane nuna tåuna misigssorKigsårsima-
giga. taineKarérsutut tamatuma ki-
ngunerå nuname kussanartume ku-
ssanartumigdlo atilingme, Lance aux
Meadows, igdlukualungnik malung-
nauteKalårtunik navssårsimagama.
tåssungauna måna ingerdlaortugut.
sinerissat naggorigsut
sinerdlugit
Cape Norman — New Foundlandip
avangnamut kimut isua — avarKupar-
put nunalo manigsoK malungnartunik
KagtunerssaKångitsoK issigalugo. tau-
va ilungmut Cook Harbourimut sa-
Folk på de små fiskepladser ved
Labradorkysfen har gerne deres
gravsteder et godt stykke ude i
vildmarken. Skæve gravsføtter og
nedfaldne kors bærer tavse bud om
mennesker, som har levet her for
længe siden.
GRENAA
MOTOREN
— til alle maritime formål
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
2-takts Semidiesel Motor med vridbare propeller-
blade og elektrisk start (glodespiraler)
[li
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON (063) 20666. TE LEG RAMAD R.: GRENAAMOTOR
Børst hver dag tænderne med Macs
tandpasta. Macs renser ... forfrisker ...
og gør gule tænder hvide. Macs smager
dejligt, og virkningen holder sig fra
morgen til aften.
tænder
hvide
14