Atuagagdliutit - 24.05.1962, Qupperneq 2

atuartartut
agdlagait
nunavta piorsagaunerane
peKatåungitdluinarpugut
ukiune måkunane agdlauserineKar-
tartut OKatdlisigineKartartutdlo pi-
ngårnerit ilagåt kalåliussugut nunav-
tine suliniarnerme peKataunerunig-
ssarput.
tamavta nalungilarput ukiune må-
kunane nunavtlne suliniarnerssua-
Karmat. igdlut, fabrikit, umiarssuali-
vit avdlarpagssuitdlo sanaortorneKar-
put. uvagutdle kalåtdlit, Kalåtdlit-
nunåne inungortussugut, kaussarfivut
kauvdlugit cigaretitorussåjutigaluta
issigingnårussårpugut suliat inernig-
ssåt utarKivdlugo.
igdlut inertutdlo iserterfigineKåså-
put Kanordle akeKarnere erKarsauti-
gineKåsanatik. igdlume itussut auli-
sariåsåput, tikikunigdlo aningaussar-
siamik amerdlanerssait imigagssamut
atusavait, sårugdlik atauseic tigumi-
ardlugo angerdlartardlutik. kiale ig-
GUNOL
Våbenolie
Bedste middel mod rustdannel-
se. Renser og fjerner gammel
rust.
rent 09 er videnskabetgi M*-”'
at énr dtrigennem ydes den
S fer Hgjdtufhee og VirkeWt.
*NOL ferKindrer enhver Rustdannelse.
•NOL Ofleser og flerner gammel
'NOL jtendser Gravrust.
*r Jegjf og Sportsskyttt har derfor
have GUNOL hos sig.
GUNOL
autdlaisit uliagssåf
mångerfornermuf igdlersut pif-
saunerpåK. mångertorneK piso-
KaK saligtarpå.
dlumut akiligagssat, KåumarKuteKar-
neK, icissugssat avdlatdlo akilisavai?
soruname aulisartut tamarmik tai-
måingitdlat, ikeKautdle ilungersor-
dlutik suliniartut.
umiarssuit åtartornere akisoKissut
tikigpata kikut usingiåisåpat? suli-
ssartut Kavdlunåt nalunaeKutap aku-
neranut taimarujugssuaK akigssarsi-
agdlit. niuvertarfit niorKutigssanik a-
migauteKalerpata oKatdlisilisaugut a-
jornerardlugit. uvagutdle nangminér-
dluta KanoK iliorpugut? mingnerpå-
migdiunit nåmik!
atautsimut katituguvta niuveKati-
gingnigdlo pilersitsivdluta tauva a-
merdlanerussugut isumarput malig-
dlugo niuverniartalisagaluarpugut, a-
migauteKalerångavtalo nangmineK
pissussutigissåsagaluardlugo. tamåku-
le pilernaviångitdlat aningaussarsiav-
ta amerdlanerssait imigagssamut, su-
kuarKanut atissanutdlo akisunut a-
tortartitdlugit.
sulivfivtine nålagarissavtinit navér-
silårdlutalo soraernialisaugut. åligoK
sujumukarusugtut!
ingnåtdlagialiorfik unigpat Kutdlit-
dlo Kamigpata oKausipilulisaugut su-
lissut ajornerardlugit. uvagutdle su-
leKatauvugut? någgardluinaK! suli-
ssugssanik Danmarkimit aggersitsi-
sissariaKartarput uvagungoK saperav-
ta. sapingikaluarpugut, eKiasugtor-
ssugavtale perusungilagut.
radiukut, Atuagagdliutitigut avisi-
tigutdlo avdlatigut OKalugiaKåtårpu-
gut agdlaKåtårdlutalo OKautsivut to-
Kulernerardlugit taimåitumigdlo ka-
låliussuserput ånailernerardlugo. ka-
låliussuserput OKautsivtine inerdlu-
ne? — någga. kalåliussuserput igdler-
sorusugkuvtigo ilungersordluta sule-
KatauniartariaKarpugut sujumukarsi-
naorKuvdluta. ersissutigissariaKångi-
larput OKautsivta sujumukarneK ilu-
tigalugo tåmariartornigssåt. OKautsi-
vut åma ineriartortariaKarput. nutåt
fø'llUKO
tit bords...
ildngutauvdluartoK
tåkussortut KanoK ilivdluta iluaKuti-
giniåsavavut OKautsivut atordlugit
piginiångikuvtigik? nutåtdle tåku-
ssortut påsinerujumavdlugit atordlu-
arnerujumavdlugitdlo icavdlunåtut i-
liniarKårtariaKarpugut.
aningaussarpagssuit atordlugit
Danmarkimut avalagtineKartarpugut,
iliniarniåsagavtagoK. Danmarkivdle
nuånissusia pigssarigsårnåssusialo ta-
kuleriardlugit uninåsaugut ukiut ku-
lit Kångiuterértinagit utisanata. tå-
ssagoK nunagissamik asangningneK!
erKartornerdlungneKalerdlutalo,
filmitigut atuagagssiatigutdlo, kama-
lisaugut tamékuningalo sulissut sia-
nineralerdlugit. nunavtinutdle suli-
ssussiniarnerit angnertut sut silarssu-
armioKativtinut katutitagssaråvut? —
amerdlångeKaut! suliat angnertut nu-
navtinut tungassut amerdlanertigut,
imaKalunit tamarmik, Kavdlunånit
suliarineKartarput.
inusugtoKaterpagssuåka OKaloKati-
gissarpåka. amerdlanerssaisa akig-
ssarsinermingne erKarsautigissartagåt
sujugdleK tåssa imigagssaK. aperigåi-
ne: — sok? akissarait — aulakorneK
nuåneKigame. akissutip Kiasungunå-
ssusia!
kalåleKativka, ussernartut amerdla-
Kissut nunavtine ajugaujartuinartut
ilungersordluta akiomiartigik nunav-
tinutdlo iluaKutausinaussunik sulini-
arniarta! uvavtinuinaK erKarsautige-
Kinata; kinguågssavut erKarsautiga-
lugitdlo suliniariarta. tauva tamåna
kinguågssavtinut nunavtinutdlo ilua-
Kutau j umårpoK.
Peter Ostermann,
Nanortalik.
inuk nuånersoK ikingutauvdluar-
tordlo ånaivarput Inger Reventlowip
tOKuneragut. sinerissap angnerssåne
tåuna ilisimaneKarpoK, tåssångåinar-
dlo tOKuneranik nalunaerut Kuarsår-
nartutut nagdliupoK ikinguterpagssui-
nut.
Inger tJmåname ukiorpagssuit niu-
vertusimassup Johs. Nielsenip nulia-
talo kalåtdlip Elisabethip panigåt. —
Inger avalagpoK kingugdlermik arna-
me ilissaunerane najukiartordlune.
asassanik mardlungnik maligtarigi-
nartumik ånaissaKarneK niuvertumut
utorKarmut artornaKaoK.
Inger, inuit ikigtuinånguit atautsi-
kut Kavdlunåjuvdlutigdlo kalåliussut
ilagåt. kalåtdlit Kavdlunåtdlo oKausé
erKarsartausilo sungiutdluinarsima-
vai. åmaliuna Inger inugtut piginåu-
ssuseKartoK Knud Rasmussenip tai-
ma nuånarineKartigilersimaneranut
pissutaussunik. Ingerip Kungujungne-
ra inugsiarnerneralo puigugagssåu-
ngitdlat, åsit inuk inukuloKångitsoK,
tamanut åssigingmik klnertartoK.
Inger ikinguterpagssuaKalersimavoK
nåparsimassunik pårssissutut kalåt-
dlit Danmarkime perKigsartut akor-
nåne sulilerame. perKigsarsimassor-
pagssuit Inger Kutsavigissagssaråt
nåpåumit nalorninartorsiornermitdlo
nanertugaunermingne Kimagsartarsi-
mangmatik. oKautsit tugpatdlernartut
kinardlo saimassoK umåmit pissa-
rångamik ajornartornerme isumaku-
lutinik angnerpånik agdlåt matorisi-
nåuput, tamåna kiavdlunit angnikit-
dliuteKarsimassup nalungilå.
erKaimavara februarime 1949 Kø-
benhavnime nåparsimavigssuarme
Rigshospitalime pilagtaissarfingme
isersimagama kalåtdlit sujugdlersauv-
dlunga inunguseralugo umativkut ajo-
Kutivnik angnertumik pilagtisav-
dlunga. Kiviagkat tamarmik uvavnut
nutårdluinåuput inuitdlo ilisarnångit-
suinait. tupingnångilardlo Kamuna ni-
kaneK misigisimagavko. tåssångåinar-
dle tusalerpara arnap nipå avangnå-
miorpalugfårigdlune OKalukånga. —
sunauvfame tåssa Inger, Ømåname
méraugatdlaravta pinguaKatigissarta-
gara. Kimaleraminga nakimaitsumik
OKarfigånga: Julunå ernumanak, ta-
titusåginarniarit.
tåssa Inger taimåipoK — tamatigut.
angnertumik misigårput ånaigavti-
go, Kujaniardlutale erKaissåsavarput.
J. F.
nunagissamut KujaneK
nersuinerdlo
1. t:nunaga:l
alianaitsoK
takordnersoK
/:uvanga:/
pigåra tåuna
kalåliussunga.
pikorigsut Kalipaissut agdlåt
erKuvigdlugo sananeic sapigåt,
/:nunaga:7
issivne
umativne
ivertitauvutit
katangnavigauvutit.
Josef Sørensen Arsup inutoKå
ateK Kulåne taineKartoK atuagag-
ssiatigut avdlatigutdlo sarKumingilaK,
taimåitordle sinerissame ilisarisima-
ssarpagssuaKardlune ilisaringnigter-
pagssuarmigume , taimåitungorsima-
game.
Arsungmut pivunga utorKalerérsi-
maKissoK, tåssame nalunéngitsumik
Kanga angalassarnerujugssuarminit
patsiseKartumik (gigtimit) ajoKuteKa-
lersimavdlune, pingårtumik nisumi-
gut. taimaingmat angalarKardluina-
lersimassoK angumeråra, pingårtu-
migdlume ukiut kingugdlit mardluk
pisinaujungnaivigsimavdlune nauk
igdlup iluane makilårtaraluardlune.
tamåna pivdlugo igdlumiutånguvigsi-
mavoK utorKartutdlo avdlatut ikior-
neKarnane sapilerdlune. taima timi-
migut sångitdlisimagaluardlune OKau-
tigineKarsinauvoK anersåkut nakuar-
SSUSSOK.
Josef angalatusimaKaoK Kavånga
nunap isuanit avungarssuaK angala-
ssarsimavdlune taimalo misigissar-
pagssuaKarsimåsavdlune. Kanga ator-
feKarfit atautsimoratdlarmata — pi-
ngårtumik palaseKarfik atuarfigdlo
— ukiorpagssuarne tåukunane miki-
ngitsumik kivfartortarsimavoK pi-
ssortat åssigingitsorpagssuit angat-
dlåtarsimavdlugit. — nunaKarfitorKa-
mine Kanga perugtulerame piniartor-
ssuartut inusimavoK piniartutut av-
dlatutdle ukiut iluanåruteKarfit uv-
dlutdlo tamaviårnartut atortarsimav-
dlugit. inunera sivisoK pingårtunig-
dlo kivfartussissarsimassoK, ajoralu-
artumik „pissortanit" Karssupinarne-
KarsimassoK!
tamatigortorssusimavoK, åsit eKa-
rissaKångitsoK. asulumigoK åma på-
tagdlarKivigsorssusimavdlune OKalug-
fingmilo påtagtussarsimavdlune, ila-
me påtagissanik iluarsaissarsimav-
dlune. tamatumunga plssutigisimagu-
narpå taima utorKautigileraluardlune
erinagivigsorssunine, ilame niperssua
tusarneKateKarane. tamatumunga so-
KutigissaKarsimåssusianut ugpernar-
sautaugunarpoK, tåssa igdlumiutari-
gamiuk påtagiaK noKartilikulujusi-
massoK atorsinauj ungnaersimagalu-
ardlune erKaisitsissussoK Kanga Ka-
noK pissarsimaneranut. peKut atorsi-
nåungikaluartoK inungmisut atarKi-
nartungorsimassoK!
Josef sujorna (1961) novemberip
20-åne 80-inik ukioKalerpoK. — uper-
nårmånalo aprilip 16-iåne porsker-
sorssuångortoK utorKartarput erKig-
sivdlune toKuvoK. mardlorarterdlune
nuliarsimavoK — kingugdlerdlo sule
inuvoK. Kimatarai nulé, mérKane i-
nersimassut, tåukunånga — nuliami-
nit sujugdlermit — sisamat angajug-
dleK 70-inut ingerdlassoK, nuliaminit-
dlo kingugdlermit inersimassut sisa-
mat inortutdlo pingasut.
atarKivdlugo erKaissarumårparput.
Eli Olsen.
lugaluardlutigik, taimåitordle mia-
nerssormkut pingitsorneKarsinaussar-
mata — pingitsorneKartardlutigdlo,
tauva mana sarKumiussaKalårniar-
nivkut mianerssortariaKarnerunig-
ssaK KagfagterKilårniarpara, pingår-
tumik inusugtuarKat pineruvdlugit.
autdlarKåumutdle OKarérpunga er-
Kartussiniarnanga åmalo aliasugtitsi-
niarnanga påsissaKartitsinerularnia-
raluardlungale imalunit er Kaisit silår-
2. /:imatit:/
sikorasårtut
pigssaKautivut.
/:uvagut:/
pigåvut tåuko
kalåliuvdluta.
nauk ildne erdloKivfigåvut
pigssavut inussutigssat pivdlugit
/ :imaK-å:/
timivnut
asassavnut
piler suivdlutit
inuneKautauvutit.
3. / :K&Katit:/
iluserigsut
sermitarasåt.
/'.pineKaut:/
Kilagssuarmut
tungutsorigsumut
tåuko tugdluardluinavigput
pavssumunga KiviarKusåriput.
/ :ndK at-å:/
pilerput
kisa uvdlut
isumavdluarnartut
akisunut pingnut.
taigdliortoK:
Kateket Karl Kristensen.
AkunåK, Egm.
niaraluardlunga. — Kangamiuko u-
torKait piniartorssuit Atuagagdliutiti-
gut inusugtuarKanik ilitsersuissarne-
re Kujanardlutigdlo perorsautaussar-
tut taimalo tåukunane ajungitsumik
kinguneKartardlutik.
ajoraluartumik artornaKissumigdlo
måne — avdlanilume — autdlåimik
pinerdlugtorneK atausiåinarnane pi-
lerpoK. nunaKarfingme taima pisso-
Kartitdlugo erKorneKartunuinaK pi-
nane tamavtinutdle artornartaKaoK.
måne nunaKarfivtine ukiut tugdleri-
åginardlugit taima pissoKartalerpoK,
asulo inusugtunguit piukunarse-
rugtulersut taimatut naggateKartariv-
dlutik.
Kangerdlugssuarme tugtuniarneK
erKartussiniarnanga
pissugssat pinerdlugtutigssatdlo na-
15/3 aktuelkvarterime tusagagssia-
rineKartut Sisimiune kommunalbesty-
relsip OKaluserisimassai pivdlugit Ma-
nitsume aulisartut piniartutdlo peKa-
tigit sivnissigissaisa atautsiminer-
mingne ilångutagssivdlutik måko o-
Kauseriumavait:
1. aussame tugtunik piniapilungneK
taineKarsimassoK pivdlugo kigsautigi-
nartineKarpoK tigusinaussat akimor-
dlugit pissaKartarneK piniapilungner-
mik taissariaKartoK, tamånalo sukang-
nernerussumik perKussusivfigissaria-
KartineKardlune.
2. aussautitdlugo tugtuniarnerup si-
vikitdllsineKarnigssånik sujunersut i-
sumaKatauvfigineKångilaK, måko piv-
dlugit: aussane ikingugdlerne nalune-
KångilaK Kangerdlugssuan Kanigtui-
naringisånit ornigarneKartaleKissoK.
tamånåtaoK piniagauvfiup sivikitdli-
sinøKarnigssånut årdlerinauteKartine-
KarpoK, måko pissutigalugit: nalune-
Kångingmat nukingipilugdlune .piniar-
neK ipissanik Kimagaunigssamik ki-
nguneKarnerusinauvdlune.
piniapilungnerdlo årdlerigineKartoK
tåssuna avKutigssiuneKåinarsinauvoK.
kisalo uparuarneKarpoK pujortulérKat
tugtuniartut tugtutagssaisa kigdliler-
neKartalernigssait. tainøKarsimangmat
erKaimarKuneKarpoK auvariåinait si-
visumik tugtuniardlutik panertulini-
artartut pissagssåinik kigdlilivfigine-
Kåsaguniik årKigssussinigssaK piniar-
tunut ardlåtigut årdlerinauteKarsinau-
SSOK.
3. umingmait Kangerdlugssuarmut
pisineKarnigssait sujunersutigineKå-
sagpat isumaKatauvfigineKångilaK,
måna årdlerinautigitineKardlune: Ka-
ngerdlugssup nunåta sinånit tivfasig-
sunut tugtunit neriniarfigineKartarne-
rata angnertussusia pissutigalugo. må-
nalo tugtorpagssuaKalernerane avdla-
nik nunatortuni'k nunigussivigineKar-
nigsså Kangerdlugssup nalerautusa-
ngatineiKångilåK.
åmåtaoK ilånguneKagpoK ukiunera-
ne tugtut ,piniagaussarneråne misili-
viussut ukiut mardluk nånerine oKå-
tårinøK ajorineKarane ingerdlater-
KingneKåsagpat kigsautigårput Manit-
sup kommuniane ukiunerane tugtuni-
arsinauneK åma ingerdlåneKartaria-
KartoK martsip 15-iånit aprilip 15-iå-
nut, tamånalo KinutigineKartoK lands-
rådimut tapersersorKuneKaipoK. åma-
lo atautsimlnerme sarKumiunøKarpoK
auvfarme nunap %-ia erKigsisimatit-
sivigssatut sujunersutigineKardlune,
tamånalo Mantisup kommuniane å-
ssigingmik OKauseKarfigiumaneKar-
Pok: nunap ilå angnertoKissoK pi-
ngårtumik ukiune kingugdlerne tiki-
neKåsaermat erKigsisimatitsivigtut i-
ssigissariaKardlune, ingmikut perKU-
ssusiorfigineKarnigsså kigsautigineKå-
ngilaK.
aulisartoK Mikael Heilmann
ManitsoK
ukiuvtine ajoraluartumik inusug-
tuarKat ilaisa autdlait såkutut ulori-
anartutut issigiungnaerdlugo pingu-
ssatut issigilerpåt. Kavsitigut tamåna
takussarparput, tåssame pingårtumik
KorortuaraK pingussatut isitdlugo ser-
Kortårutiginiartalermåssuk, erKarsau-
tigineK ajordlugo iluleK sumutdlunit
tangmigsinaussartoK tangmigtartor-
dlo, taimalo mianerssungikåine ilera-
sungnerujugssuarmik kinguneKartisi-
nauvdlugo. ajornerussordle tåssa av-
dlap tunuanitdlune autdlaisersortar-
neK. kalåliussugut autdlait pigingit-
sorsinåungilarput, tåussumame nå-
magtorssuarmik inuvdluartitarmati-
gut. taimåitordle åma pårdlagtuanik
pisinauvåtigut, tåssa nåmagtorssuar-
mik ilerasugtisinauvdluta, mianer-
ssungikuvta.
taimaingmat kigsautiginaKaoK mia-
nerssordlune piniartarnigssaK, mia-
nerssuåineruvme ilerasugtitariaKåså-
ngikaluarmatigut. soruname inup
nagdlertagagssainut sussunut naluv-
dluinaraluarpugut, taimåitordle mia-
nerssornerussaruvta ilerasutigssaK
pingitsorsinaussarumårparput.
autdlarKåumut OKarérpunga erKar-
tussiniarnanga tamatuminga agdla-
gaKalårniartunga, kisiånile erKaisitsi-
niaraluardlunga KaKugumutdlo erKai-
massaKarKussivdlunga.
una påsisigo: autdlait såkuvOK ulo-
rinartoK pinguåungitsordlo.
Eli Olsen.
2