Atuagagdliutit - 24.05.1962, Blaðsíða 26

MERARTAVTINUT
såningassulitOKaK
OKalugtuaK tåuna Finlandip avang-
nåne inuilårssuarme pisimavoK. av-
Kuserngit pårdlanganerine såninga-
ssulik pisoKaoKissoK napavoK, Kanor-
dle ilivdlune, kimitdlo nåpameicarsi-
manersoK ilisimaneKångilaK. Kanordlo
pisoKautiginersordlunit ilisimaneKå-
ngilaK. utorKaunerussut OKalugtuari-
ssarpåt ånangniarssuarsimassut er-
Kåissutigssiaralugo nåparsimagåt. ta-
månilo narssautigdlit pisunerit ilåta
narssautånipoK. tåukulo narssautilig-
ssuit Gutimik mianeringnigtuput, Ki-
nunerdlo pingårteKalugo, taimalo Gu-
timut mianeringningnermingnut na-
kussutitutdlusoK såningassulitOKaK
tåuna napatlnarsimavåt, uvfa pisoKau-
nermit asiuleraluartoK.
månalo narssaut tåuna inusugtumit
pigineKalersimavoK, anguminit ki-
ngornussarsiarisimagamiuk. inusug-
toK tåuna sportitdlarKigsorssusima-
vok, ingangmigdlo sisorKarigpatdlår-
simavdlune, taimåitordle ilaKiitami-
sut ugpertunane. isumaKaramime
Kristusimut ugpisavdlune Kåumau-
ssakipatdlårdlune. narssautdlo pigi-
ssarileramiuk piumassarå såninga-
ssulitOKaK narssåumit pårneKåsassoK,
asule kussanaeKutåinaungmat.
kisiåne sule pémeKariångitsoK tu-
pingnartumik pissoKarpoK, taimailiv-
dlunilo såningassulitOKaK atåinar-
tariaKalerpoK.
ukiorigsisimavdlune issilersima-
KaoK. uvdlutdlo ilåne inusugtoK tåu-
na aulajangerpoK milerpåluit unga-
sissusilingmut KaerKussauvfingminut
KB-p frokostimut imiårå —
kimikitsoK mamartordlo
SKI
og vintersport
Katalog tilsendes gratis
„FISCHER“s kvalitets-ski
i ask, hickory og metal, alle med
stålkanter
STANDARD ski med kanter 98,00
Franske slalom-støvler .... 138,00
Østrigske og franske skistave
MARKER sikkerhedsbindinger
FODBOLDE og
FODBOLDSTØVLER
„MØBUS“ verdenskendte fodbold-
støvler — foretrukket af mange
førende klubber i Skandinavien og
Midteuropa
sisorautit
ukiuneranilo timerssutit
katalog akeKångitsumik
piniarsinauvat
sisorautit
„FISCHER“s kvalitets-ski sanane-
Kautait ask, hickory og metal,
tamarmik sisangnik sinåkutigdlit:
STANDARD sisorautit
sinåkutigdlit ..... 98,00
franskit slalom-kamigpait .. 138,00
østrigimiut franskitdlo ajåupiait
MARKER bindingit isumangnaitsut
arssat kamigpaitdlo arssåussutit:
„MØBUS“ kamigpait arssåussutit
silarssuarme tamarme ilisimane-
Kartut — Skandinaviame Euro-
pavdlo Kernane timerssoKatiging-
nit tusåmassanit atorumaneKar-
nerussartut.
NØRREGADE 36
København K.
sisorautåinarnik ingerdlaniardlune,
sisorKareKigamime merseringilå. av-
Kutåne ingerdlatitdlune såningassuli-
tOKaK sanerKukamiuk aulajangerpoK
erninaK pårneKåsassoK, asule narssåu-
me kussanaeKutåinaungmat.
inusugtoK ikingumine pulårérdlune
unuarorå angerdlamut autdlarpoK, u-
nugsiortitdlutik ikingume ilai OKalug-
tut tusarsimavai issigpatdlårnera pi-
ssuvdlune Ruslandimit amaricut nug-
tersimassut. kisiåne taima OKalugka-
luartut akuliuvfigisimångilai, åmame
ersisårutåinarnut ugperpiarneK ajo-
rame.
angerdlamut ingerdlangåtsiarérdlu-
ne erKumitsumik tusåssaKalerpoK, u-
ngasigsumit anorimit pingorunartu-
mik ingerdlaninile avdlångortinago
ingerdlåinardlune. kinguningua nipe
tåssa tauvångtingmat tusåssane tu-
sårKilerpå, tamatumuna erssentaring-
neruvdlune, måna ingerdlanine ki-
gaitdlagtitdlugo nålaulerpoK, anorimit
nipiunaviångilaK. Katsungavdluinar-
porme, ilame anoreKångingårame
Katsungangåramilo Kulåne uvdlorissat
uisorilassuinåuput narssatdlo apumit
Kaugdlorigsumit Kagdlersimagamik
unup Kaumarngane Kivdlalårtuinåu-
put. nipimitauvauna sumit pingor-
toK? amarunerdlutik? taimaigpat må-
ne uningarusugpatdlångilaK. autdlar-
sarKinartariaKardlunile. mana nar-
ssåune — såningassulitorKap inå —
tikerérsimavå. såningassulitonardlo
kisime nagsuvdlune issigermivoK.
manalo nipe amilåmartOK tusålerpå,
KaneKissume nivdlerpatdlagtoK. ki-
ngumutdlo Kiviarame amtlåumerpoK
sut Kemertut kingunerminit malig-
kåne takuleramigit, tåssalo amaricut.
taimågdlåme tunumigut nigdlertu-
migdlusoK kuineKardlune Kiåumera-
me. Kanorme ilivdlune ånangniarniå-
sava?
tåssame Kanigtume igdloKångilaK
ånangniarfigisinaussånik, orpingnig-
dlunit soKångilaK Kimarravigisi-
sinaussånik. erKailerpålo såningassu-
litOKaK. kisiånile åma sule tåuna u-
ngasiardlugo, amarKut sule angungi-
kåne tåuna angusinaunerdlugo? måna
ånangniartariaKalerpoK. pisinaunine
tamåt sisorautiminik ingerdlaniarssu-
atåraluarpoK, taimåitordle amarKut
ångukiartuinavigput.
tåssalume amarKut anguvdluinale-
råne såningassulitOKaK angorKavig-
dlugo såningassortånut pisinaunine
tamåt pigsigkame nivingaratånguar-
poK. amarKut atåne nivdliassorssuv-
dlutik pigsigtaraluarput piumaKissar-
tik anguniardlugo, inusugtordlo iluag-
terérpoK, amarKut angusinåungiså-
nut perérame. nuånårutigingårpålo
toKunigssaraluaminit ånagkame. tai-
måitordle sule erKasuteKarpoK; såni-
ngassulitOKaK pisoKaoKaoK, asiuniku-
ngulersimavdlunilo åtåsinaunerdlu-
gume? måna påsivå Gute kisime tu-
nårtarissariaKalersoK, uvfa Kangale
GuteKarumångitsugaluardlune umå-
migut nipitumik Gutimut tordlula-
lerpoK ima Kinuvdlune: „NålagaK, i-
kiunga, såningassulik Kajangnaitsi-
tuaruk!" Gutivdlo Kinutå tusarpå så-
ningassulik atauarpoK.
såningassulitorKame tåssane nivi-
ngatitdlune amarKut atimine kåvig-
tuartitdlugit ingminut takordlulerpoK
tåssa nangmineK tåmalersutut naut-
sorssutdlune tårnerssuarme amai'KU-
nit aligtugaunga jagkame, manalo
Golgatap såningassulianit ånåune-
Kardlune, månamut Gutimut agssor-
tuigaluarnerminit avdlångordluinar-
dlune tåssane såningassulingme nivi-
nganine Gutimut ilisarssilernerminut
autdlarniutigivdluarpå.
Kåumarmat kisauna amarKut Ki-
marratikasitdlartut. angutdlo såni-
ngassulingmit arKarame nangmineK
pisungneK saperpoK, Kerutitersimaga-
me. inuitdlo sanerKutut nåmagtordlu-
go najugånut angerdlåupåt.
måna såningassulitOKaK nutåmik
taorserneKarpoK. tåssa inusugtoK tåu-
na isumatårame, imaKalo kingorna
avdlanit navianartorsiortunit iluaKU-
tigineKarumårnigsså erKarsautigiga-
miuk nutåmik taorsertipå.
erKånguanilo igdlo Kinussarfik nå-
partineKarpoK, OKalussissartutdlo tå-
ssane Jisuse Kristuse såningassuling-
mut kikiagtugaussoK navsuerutigalu-
go OKalussissutigissarpåt. såningassug-
dluvme piginaunine ånåinaviånging-
mago; tåuna ajugåussutigssarigavtigo.
nugt. Edv. Olsen, AkunåK.
igdloKarfilc avångunartoKairissoK
ilagissat naKisimaneKångitsut issigigaluardlugit tikisinaunagit-
dle. uvdlumikut Berlinime pissutsit taimåiput iluarsineKarnig-
ssåtdlo nanigtukut ilimanångilaK
tamavta naliingilarput Berlin Kar-
marssuarmit mardlungordlune aving-
neKarsimassoK. KarmaK tåuna unuap
atautsip ingerdlanerane sananeKarsi-
rnavoK. sånamigut ta'kuminartorssuar-
tut OKautigissagssåungilaK, tåssa ilå-
tigut sorssungnerup nalåne igdlorssuit
Karmaisa aserKukuinik cementimik
katitipalåginagkamik sanaugame. ku-
limigutdlo ungalugssianik kapinartu-
lersugkanik pilersorsimavdlune. Kar-
marssup kangia’tungåne — tåssa Øst-
berlinime — politinik Vopo-nik tai-
neKartartunik uvdloK unuardlo pår-
ssissoKartuartarpoK. poliltit mardluku-
Karmaissut entreprenørifdlo
suliait
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
J espson-København
tårdlutik pårssissarput, tåssagOK åi-
påta åiparme Vestberlinimut Kimå-
nginigsså 9ianigisangmago.
månékut amerikamio avisiliortoK
William Birnie sujoma Berlinimisi-
massoK takussånik oKalugtuartisavar-
put:
uvdlut ilåne uvalingåtsiartOK Vest-
berlinime Karmarssup erKåne KCKar-
punga akivtine Karmap igdlua’tungå-
ne angutit, amat mernatdlo 30 imig-
ssiliortut KeKarput, malugerKågara
tåssa nipåinerssuat. ilaKutariusima-
ssut ingmingnut isuvssutiussåinardlu-
tik OKaluput, ilånilo ilaKUtarisimassa-
tik akimingnitut aulaterivfigissardlu-
git.
iniorKaiveKangitdlat >
takussagssat nuåningitsut ilagåt ig-
dlut inoKångitsut Karmarssup erKåni-
tut. inoKarsimagaluarneranut takutit-
sissutuåuput naussut igalåt sånitut;
KaKutigutaoK tamauna kinat igalåne
takugssaussarput, tåssåuputdlo inuit
utorKauvatdlåt tamåniginarnigssa-
mingnut kommunistinit akuerineKar-
simassut, imalunit igalåkut Vestber-
liniimiut pigsingnigssamingnut Ka-
jangnarpatdlåt.
sordlume igdlorssuarnit tåukuné-
nga KimåniamigssaK ajornåsångika-
luartoK. kommunistitdle Kimånigssa-
mut atortugssausinaussunik sugalua-
nigdlunit niorKuteKarneK, sordlo ag-
dlunaussanik, inuinarnut Østberlini-
miunut inerterKutigisimavåt. tamåna-
lo plssutigalugo Karmarssup Kanigtua-
ne igdloKartut iniorKaivingmik agdlu-
naussartait kommunistinut tuniuta-
riaKarsimavait.
Luxor „Lilette"
Transistorradio 1 lommeformat. Mellem- og
langbølger. 7 transistorer. Ferrltantenne.
Højttalertilslutning. Mål: 156X98X34 mm.
Rød/hvid — sort/hvld — blå/hvid.
Radiohandleren har brochurer.
transistorradio kaussarflngmlortariaK. ujar-
dlerflgssat mellem- ama langbølger. 7-lnlk
transistorlllk. antenneKarérsoK. lngmlkut
højttalerlmut lkuvflllk. anglssusla: 156 X
98 X 34 mm. augpalugtut/naKOrtut — Ker-
nertut/KaKOrtut — tungujortut/KaKOrtut.
radluernlaK tamåkunånga Ultserslltlnlk pe-
KarpoK.
IMPORT: FRODE HERLØV & CO., BORGERGADE 14, KØBENHAVN K.
Karmarssup erKåne alianartunik av-
dlanigtaoK takussagssaKarpoK:
.. nukagpiaraK arKanilingnik ukiu-
lik ikerasaliame angatdlatit ilåta nå-
lagånik anguteKartOK Karmarssup ka-
ngia’tungåne ikerasaliap sinåne Ke-
KarpoK, tåssagOK kommunistinåsit
sagdloKitainavérKutitut uningatikåt a-
ngutå angatdlativdlo ilaussue utingit-
susagaluarpata akiniutigigssamårdlu-
go tamåne uningatikåt.
..nukagpiaraK ångajårssuaK naja-
nilo Harzer Strasseme KeKarput ag-
dlagartarssuarmik Kutdlarulorsima-
ssamingnik tigumiardlutik, tåssanilo
ima agdlagsimavoK: „Godmorgen, a-
tåita anånalo. inuvdluaritse.
Angelica Horstilo."
Kimåssorpagssuit
KarmarssuaK — sordlo tamavta na-
lungikigput — nåparneKarpoK Berli-
nip kangianit kitånut Kimåssut unig-
tiniaraluardlugit. ukioK kingugdleK
julime inuit 1322, augustusip arfineK-
pingajuane 1741 kisalo arKaneK-éipå-
ne 2400-tt Vestberlinimut Kimåsimå-
put
autdlarKautåne — tåssa portungi-
katdlarmat, politinitdlo iluamik påri-
neKångikatdlarmat — uvdlonmut i-
nuit 20—30 kitånut Kimåssarsimåput.
ilait erKungitsunik påpiaralerdlutik,
ilait erKagkat avKutaisigut, ilait ila-
Kutarit tamarmiuvdlutik lasitbilinut
igssorariardlutik bilip ingerdlasinau-
nera tamåkerdlugo avssersugkat av-
Kusålutorissardlugit, ilait ikerasalia-
tigut nalugdlutik ilarpagssuilo igdlut
Karmarssup erKånguinitut igalåvinit
Vestberlinimut pigsigdlutik Kimåssar-
simåput.
Bernuer Strasseme takugssauvoK
kranse igdlup sinåne inuinait avKU-
tåne inigssineKarsimassoK, tåssagOK
arnap igdlup initaisa pingajuånit iga-
lakut pigsigkaluardlune tugfingmine
toKUssup kransia.
Kimåssut 20 migssigissait misigisi-
massåinik OKalugtuartipåka. niviarsi-
ångup 18-inik ukiugdlip Mariamik a-
teKartup Kimånerminut pissutimisut
taivå uvdlut ilåne angut kommunistit
partiånut ilaussortaussoK Postdamime
laboratoriame sulissugssatut atuartit-
dlugo tåkusimangmat, tåuna sivisu-
ngåtsiartorssuarmik OKalugiarsima-
vok naggatåtigutdlo iliniartut nålag-
kersimavdlugit tyskit kangigdlit, er-
KigsineKarnigsså pivdlugo" nalunae-
rutå't atåtigut atsiorKuVdlugo. Maria
atsioKataujumasimångilaK. aKaguane
— tåssa tatdlimångornerme — åssi-
nga atuarfingme agdlagarsissarfing-
FERD’NAND
pismane
tuniniaissoK
Nok sælger,
ikke køber
fe

mut nivingarneKarsimavOK atåtigutdlo
ima agdlagartalerneKarsimavdlune:
„suleKatigingnermut peKataujumångi-
lak“. arfinmgornerme nalunaerfigine-
KarpOK atausingomerme forstanderip
agdlagfianukåsassoK. sapåme erKu-
ngitsunik påpiaralerdlune KimåvoK.
påpiarat tåuko tamatuma sujornati-
gutdle ikingutiminit Véstberlinimiunit
pissarisimavai KaKUgo ajornartorsiu-
lisagaluarune iluaKutiginiåsangmagit.
påsivara Kimåssut amerdlanerssait
sapitdluinartussut, navianartut atorig-
katik erKarsautigivatdlångi'kait suju-
nigssartigdle kivfåungissuseKardlutik
inuvfigissagssartik pingårtineruvdlu-
go erKaissaråt.
parnaerussiviup aningaussai
uvdlut ilåne hotelime sujornatigut
ornigarneKardluartartume Adlonsimik
atilingme nerivunga. tjenere sujorna-
tigutdle ilisarisimassara regningimik
pajugdlunga ti'kiungmat kaussarfing-
nit såmerdlermit Vestmarkit tiguvåka,
ilerKigdlugitdle. tauva kaussarfingnit
talerperdlermit østmarkit tiguvåka
nerrivingmutdlo ilivdlugit.
„KujanarssuaK". tjenere pilerpoK,
tauva niarKe Kanigdlisikånerdlugo ni-
pikitsumik pilerpoK: ,,'kivifåungissutsip
aningaussai kaussarfingme talerper-
dlermisåput. parnaerussiviuvdle så-
merdlerme“.
angut tåuna ilumorpoK. Østberlin
ilumut parnaerussiviuvoK.
østberlinimiut 50000 migssigissait
sujornatigut uvdlut tamaisa vestberli-
nimut suliartortaraluartut måna av-
dlanik sulivfigtårniartariaKalerput. i-
kingnerpåginaitdle avdlanik sulivfig-
ssarsissarput, tåssa fabrikit suleKati-
mik akornåne encigsivitdliortitsiniar-
tutut issigingmatik.
Vestberlinip taimatut kangianit na-
KisimaneKarnine akiorsinaunerpå? i-
lait isumaKaiput taimåisinaussoK, i-
laitdle Kulardlutik. OKaloKatigissama-
le tamarmik isumaKatigissutigåt
nangmingneK inunermingne atoru-
mågkatik Tysklandivdlo sujunigsså
nålagauvfit ‘kitdlit agssånltoK.
nugt. Gedion Lynge
Realskolen
Igalikumut
tikerårneK
sujorna aussåkut Igalikumut aut-
dlarpugut umiarssuårKamut „Blå-
hval“imut ilauvdluta. ilungmukarniv-
tine tagpavungarssuaK issikivigik;
nugpagssuit Kångiatitdlugit savat tu-
nuvtine ivigartorussårtut amerdlaKi-
ssut issigingnårtarpavut. ilaussut inå-
ne pinguaruj ortardlutalo ilungmukår-
pugut.
Igaliko nueriatdlaravtigo, alianaik!
histit, nerssussuit savatdlo amerdla-
Kissut igdloKarfiup Kulinguane ne-
rerussårtut. Igalikumut pileravta ig-
toraluarpunga, kingomale igtorung-
naerdlunga.
uvalikut autdlartugssaussugut uva-
nga nalunguarianut ilauvdlunga Ki-
matauvunga. igdloKarfingmut uter-
dluta nuinialerpugut ilauvfigssaralu-
arput autdlarsimavdlune tauvauna
tarrilersoK. atualerKingajaleravta i-
nortuinigssara ånilångagilerpara. su-
nauvfale tamatuma kinguningua sa-
vauteKarfiup pujortulérå „Walsøe“
Igalikup alénguanut tikitugssaK. tiki-
lermat histimik Kissugtarsimassut i-
lånit OKarfigiartorneKarpugut aleKå-
kutdlo ilaussugssaugavta.
pujortulérKap ivigkanik panertunik
usilersorneKarnerane ikiupugut. Ka-
mutit ivigkanik panertunik ulivkå-
vigdlugit usilersoriardlugit traktori-
mik kaligdlugit arKuneKartarput. i-
vigkat Kånikångavta nåkangajagtar-
dlutalo Kamutit usinik nåkåtitsina-
vérsårtarpugut. ajoraluaKaordle u-
vanga Kardlima nulue traktorimut a-
ligkavkit. unukut usilersuleravta uv-
dlågssåkut ineravta uvdlåkut tatdli-
manut autdlarpugut. uvanga sinigsi-
magama NarssaK tikilerdlugo aitsåt
iterpunga anordlemermit aulassoru-
jugssussugut. umiatsiårarput katagsi-
mavarput, ilame magdlernermit.
K’aKortumut tikinialerpugut ilavut
atualerérsimassut. tåssalo uvagut a-
tualerKåmerine peKataunata.
Nikolaj Egede, 13 år,
K’aKortoK.
26