Atuagagdliutit - 24.05.1962, Blaðsíða 17

måitumik ukioK måna atungilara. si-
agdlmgigpat atorumårpara“. (månå-
korpiaK nuna panertorujugssuvOK i-
menmik pissariaKaKalune). aperivu-
gut: „ervngup avKutigssånik agssae-
rérsimavit?" „någga.“ OKaloKatiging-
nerput inerpoK.
igdlup tugdliup silatåne igsiavoK su-
lissartOK pitsoK, Balappa, uvdlup Ker-
Kata migssåne sulivfingminit pitsau-
ssumit angerdlarsimassoK måssa uv-
dlup sivnerane suliagssaKaraluardlune
— måssalo igdlune isangajalersoK i'la-
Kutarit tamarmik kågdlutik atissaKa-
ratigdlo. „suliungnaeréravit? uvdlup
sivnera sulisånginavit?"
„sulisångilanga", naitsumik akivoK.
„sok?"
„Kasugama",
„uvdlup agfå suligavit KanoK akig-
ssarsivit?"
„kilup Ker-Kanut hirse( karrit ilåt)“.
„ukioK tamåt sulivfigssaKarslnauga-
vit taima erKasungitsigait?"
„någga.“
„sorme sulivfigssaKarnerane uvdloK
tamåt suliniångilatit pigssaileKinig-
ssamut sitdllmateKarsmaulerdlutit?"
„nerssiissuautiga ivigagssarsiutlsa-
gavlko" — taima OKardlune Balappap
OKaloKatiglngneK kipitlpå pujortaru-
j ordlunilo eKiasuatårKilerdlune.
kisalo naussorigsaissut pingajuat a-
perårput suna pivdlugo imeK atungl-
nerå: „ukiune tusintiligpagssuarne
nuna naggorigsartarsimavarput sialuk
kisiat ikiortigalugo — sialugdlo ake-
KångilaK", OKarpoK tuvinilo kivimiv-
dlugit.
kavfisorsinaulerpugut
Mysorep Håne avdlame nålagkersu-
issut ineriartortitsiarssarisimåput ig-
dloKarférKat iléine inuit påsisimassa-
Kardluartut ikiortigssatut autdlarti-
tardlugit, tåuko nunap naggorigsagau-
nera pitsångorsarsimavåt andelssel-
skab-itdlo pilersitdlugit taimaisivdlu-
tigdlo akigssarsiaussartut agdlisilår-
dlugit. KanoK itumik malungniiipa? a-
ngutit sulissarungnaersimåput — ar-
nat kisimik. akigssarsiat agdllssutait
angutit atonpait kavfimut neriniartar-
fingnilo kissartunik neriniartarner-
mingnut. „arnartavut narssautine su-
liput. sulinerata nalåne kia nerissag-
ssanik kissartunik tunisagamisigut?
avd'latut ajornartumik neriniartar-
fingnukartariaKanpugut". tamåkuna-
nilo igsiassarput agssatik pårdlagdlu-
git uvdloK tamåt OKartardlutigdlo:
„nerismauvugut inuvdluardlutalo —
månalo kavfisorsinaulerpugut.“
arnåme KanoK OKarpat? „åp“, Han-
nama, arnaK angis&K salugtoK silatoK
OKarpoK, „ilumorpoK, tamarmik måna
kavfisortarput —- taimåitumigdlo i-
levKågagssaKångilagut."
„ivdlime kavfisorneK ajoravit — a-
ningaussat pårisinåungiligit? “
„kavifisordlunga???" arnat au'lag-
sagput. „OKåtångisåinarpara. aningau-
ssanik pineK 'ajdrpugut —akigssarsia-
tik KanoK agtiginersut OKartfigineK a-
jorpåtigut. nuanatårtarput uvagut
narssåume sulititdluta."
akigssarsiat agdlisiméput — pigssa-
rigsårnerdle angnerulernane kavfe
tåisångikåine.
tamarmik akitsonarput
avangnarpasingnerussume — nunap
ilåne Uttar Pradesh-ime. tamåne i-
nuit tamarmik nunap ilaine avdlani-
sordluinaK akitsoKanput — uvdlormut
aningaussartutitik akitsugarinagit, ki-
siåne ilerKungmat katitut nagdlidtor-
ssuarsiutigineKartardlutik ■— kinalfl-
nitdlo taimaisiungitsérumassångilaK
atarKineKarnigssane pissutigalugo. pa-
niussoK uvinigtiniaråine tamatuma ki-
ngunerå ukiune akitsunik akilersui-
nigssaK. ilerKuvdlo kingunerå sipåg-
fcat nunap inutigssarsiutivdlo pitsé-
ngorsagaunigssånut atugagssaugaluit
nagdliutorsiornernut tåukuniinga a-
torneKartardlutik.
aningaussat sivneaarpata inusugtu-
nit atorneKartarput — pingårtumik
atuartunit. atuarneK agdlangnerdlo i-
liniartarpait ilaKutamingnitdlo tåuku-
alo suliånit, nunalerinermit, Kutdliu-
nerujugssuångortutut issigissardlutik.
Kavsitigut inuiaKatigingnut nanertu-
tauginartarput tåssame tamarmik su-
liagssamut anersåkornerussumik i-
ngerdlatagssamut atorfigssarsisinau-
ssångingmata. angajorKåtik nikagiler-
sarpait — nalussutut ilerd'lugit. ani-
ngaussautitigdle atorsinaussarpait ka-
migpangnut atissanutdlo moderneu-
ssunut angajorKåmik akigssarsiait ta-
mavisa nungusinaussardlugit.
inusugtut ineriartortut angajorKå-
nut manertutaoKissut inuitdlo akornå-
ne pissutsinut aserutaussut pissutiga-
lugit naussorigsaissorpagssuit mérKa-
mingnik atuartitautitsisaertisimavait
— åmalume inussutigssarsiutit pingår-
nerssåt, nunalerineK, inugtagssaileKi-
silerumanago. inusugtut atuarsimassut
isumaKartaiput timiikut sulissugssau-
natik, taimaisivdlunilo niaicorigsut i-
nussutigssarsiumiik sujumukartitsi-
ssugssaugaluit ånaineKartarput.
inusugtutdle tamåko ilarpagssue
inuiaKatigit sujumukartinigssåt piv-
dlugo angnertunik pilerssårutøKar-
tarput. Bengalenime igdloKarfik tiki-
parput iliniartitsissut inusugtorpåluit
nå'lagkersuinikut pissauneiKalersima-
ssut nunaKatimigdlo ilisimaitsut xau-
marsagaunigssåt pivdlugo angnertoKi-
ssunik pilerssåruteKardlutik, tåssa
inersimassut Kaumarsagaunigssånut
autdlåviussugssamik pilersitsiniardlu-
tik. kisiåne pilerssårutip nåmagsine-
Karnigssånut nålagkersuissut tapersi-
nigssåt amigautigåt, tåssa tapersiu-
ssagssat Kåumåmut 30 kr. migssånl-
tut.
„aningaussat sumut atusagamik?“
„uliamut KéumarKutigssamut ili-
niartitsissutdlo kursuseKarnigssånut."
„kisiånime ulia akeKéngingajagpoK
— tamavsilo iliniartitsissuvuse ili-
niarérsimassut. uvdlormut tamavse
akunes atauseK atuartitsissaruvse
nåmåsaoK."
„aperKUt ajornakusortorujugssuaK
aperKUtigåt," akivoK, „ikisiåne inuvu-
gut pitsut. iliniartitsissoK kinalunit
akigsisansiaicarane akilneK atauseK a-
tuartitsiumångi'laK."
sujumut takordluisinéunglssutsip
åma mér«at ajornartorsiortitarpai.
nautitatik torKorsimaneK saperpait.
sordlo Mohan Singh oKartoK: „nåla-
gauvfik silatoKaoK. karrinik pisivfigi-
ssarpåtigut akikikatdlartitdlugit. sia-
nitsugavtalo tunississarpugut. måna
karrit a'kitsorugtortut tamavta ami-
gautigigavtigik akisorujugssuarmik
pisiarissariaKarpavut,11
pikoringnerssane
igdloKarférånguit ilåne nunauteKå-
ngitsut agssangmingnik ikårtiteralutik
tæppeliorneK inussutigssarsiutigåt a-
kigssarsiorfituaralugo. akigssarsiåtdle
mikivoK — angutit .mardluvdlutik
uvdlåmit unungmut 1 kr. migss. uv-
dlormusiaKarput — Kåumåmut 30 kr.
migssåne. angut pikoringnerpåtut
eKiasuinenpåtutdlo OKautigineKartar-
toK pulårparput. nulia inusugtOK ig-
dlup silatånipoK sikivigitsiardlutalo
iserKuvdluta. nipaerdluvoK. mérKat
mardluput åipå nårKortorujugssuak.
„sok nakorsiutingiliuk?1'
„nakorsaa aningaussarserusugtar-
poK — akigssaKångilagutdlo.“
Ine nunåinarøiik nateKarpoK — av-
dlamik soKarame taimågdlåt ujarua-
nik ikumatitsiviliaK arssaine .Kissu-
mininguartalik.
„tåssane nerissagsslortaravit?“
sikigpoK — isuvssungajagdlynilo
nangigdlune; „nerissagsslagssaKB”
rångat. Kanorme ilivdlunga igaslnau-
vunga igågssaKarnanga?"
„uvdlut tamaisa uvit .nerissagssanik
angerdlåussineK ajorarne?"
aitsåt KiviardluarpoK Kuvdlilivdlvt-
nilo ileKimisårtordlune. tauva alarpoK
klnilo avsserdlugo.
isumaKatigigsinåungitdlat
avangnamut — klrriut isuatungåne
Késtarssuit 'Himalayap kigdlinganipoK
nunap ilå Bihar. åma tamåne nålag-
kersuissut ineriartornermik autdlarni-
niarsimagaluanput. sårdlo igdloKar-
finguame Dosmame inuit peKatigigsit-
dlugit avKUsiniortineKalersimåput
angutit tamarmik ingmikut nang-
mingneK igdlumik avatåne ingerdlata-
Kardlutik, ingerdlavdluarputdlo. ki-
ngugdlersåle — igdloKarfingmit nu-
nåinaup avKusernisa angnerssåta tu-
ngånut atassugssaiK — pigineKéngit-
sok pineKalisangmat sulineu unigtdr-
pok sujulerssuissoKéngingmat taimai-
sivdlunilo sulineK iluarsartQneKarsi-
naunane. ukiut pingaiugssariler.påt
inuit utarKiussårdlutik avxusinermik
tåssénga inårsissugssanik suleKatigig-
kunik sapåtip a'kunera atauseK ator-
dlugo inigagssara'luartik. kisiåne av-
Kuskiermut nangmingneK pigingisa-
mingnut akissugssåussuseKarsoringit-
diat. „nålagkersuissut akissugssauv-
figåt — sok uvagut taimaisiusaugut?"
suliaK nalernutingitsoK
åma misilingneKarsimavOK nuna av-
gorniardlugo nunamigdlo pigingnigtut
nangmingneK nunautlmingne sulisi-
niardlugit. kisiåne Indienime tamar-
me kastøKarneK sule atutuarpoK. tå-
ssa inuit inungutsimingnit inuiaKati-
git ilåinut aulajangersimassunut ata-
ssugssåt, suliagssamut aulajangersi-
massumut. suliamik avdlamik suli-
ssugsséungitdlat, inuit avdlat, avdla-
tut kastigdlit peKatigissugssaunagit,
nereKatigissugssaunag.it il. il. nausso-
rigsaissoK nunamik pigingnigtoiK ilåne
atassarpoK kastemut ugperissarsiorneK
pivdlugo timerssordlune sulineK téu-
ssumunga nalerKutunane inerterKU-
tauvdlunilo. igdloKarfinguame Bhak-
rame naussorigsaissoK, imalunit er-
Kornerussumik nulia, pulårparput ig-
dluåne angingåtsiartorssuarme. ine-
riartorneK pivdlugo målårutigssanik
ulivkårpoK.
„sok taima kamagsimatigait?“ Ku-
sum Nair aperivaK OKarsinångornia-
riame.
„sok? nålagkersuissut Harijansinut
(inuit nikanarnerit nunauteKångitsut)
nunamik tunissisimåput. måna suli-
ssukumajungnaerpåtigut. månalo
uvanga, JATiuvdlunga (inuit akima-
nerussut) agssåka sulivdlunga mi-
ngugtertariaKarpåka, agdlåme ner-
ssussuit anait katerssortardlugit. —
JATip tamåna suliagssarigamiuk?"
„isumaKångilatlme Harijansit pig-
ssar igsårnerussariaKartut? “
„s6k pigssarigsårnerullsåpat?" inu-
ngorsimåput nikanartumi'k sulissug-
ssauvdlutik, Gutip suliarai, tauvalo
taimaiglnåsagaluarput. uvanga tai-.
måitugssautitaugama — taimåitaria-
Karnenpunga?" — tauvalo agssane
ipertdt nivtarpai,
amale naussut
atuagaK ateKarpoK: „naussut .pujo-
ralangme". måna tikitdlugo pujora-
lait kisisa takusimavavut. pivfigssau-
lerpoK åma naussut takusavdlugit —
naussoKarmåme. tåssa nunaKarfit ilait
ingerdlavdluartut —• sujumukartut.
sujugdløK tåssa nunap ilå Punjato,
avanerssuaK itoK. Indien nangminer-
ssulermat nuna mardlungordlune
avigpoK ugperissarsiornerit mardluk
maligdlugit, muhammedanerit hin-
duitdlo. .nålagauvifik Pakistan mu-
hammedanerit pilersipåt, hinduat In-
dien. tauvalo inuit pårdlakåuput,
inuit hinduiussut tamarmik Pakista-
nimit Indienimukardlutik tauvalo åma
muhammedanerit Indienimit Pakista-
nimut. tamånalo navsuiautauvoK
Punja'bip inuisa ilarparujugssue
ukiorpagssuarne dnussausitorKaming-
nit nikisinøKarsimangmata nutård'lui-
narmutdlo igertitauvdlutik lllerKutor-
Katik tamaisa katagardlugit, tuping-
naraluartumik nutånut nalerKdtu-
ngorsarumlnartdput, sujuariartuler-
torneruvdlptik InuiaKatlgingnitdlo u-
nlngåingrtunit kångalertorneruvdlu-
tik,
igdloiKarfinguaK Edna Kalaska ku-
ssanardlunilo moderneussoiK atissa-
rigsårtunik inulik Pakistanimit Kimå-
ssunik 1947-me maunga pisimassunik
inulik inue nangmingneK oKalugtuar-
d'lit: „kisivta atissavut nerissagssami-
nlnguitdlo hmassåtivutdlo mardlug-
sunguit nagsardlugit maunga pivugut.
'igdloKarflnguaK igdlukuinauvoK, pui-
lassullanit 25-ussunit tatdlimat kisi-
mik imeKalårput. puilassut nangmi-
nøK årKlgssåtilerpavut. tauvalo ani-
ngaussanik katerssuivugut komitelior-
dlutalo elektrlicitetimik piumavdluta,
nåparutit livertmigssånut agssaissug-
ssanilk, ingnåtdlaglssavdlo avKutig-
ssainik, — igdloKarfinguarmiut ta-
marmik suli.put. Kåumatip atautsip
ingerdlanerane tamarmik nåmagsine-
Karput, nålagkersuissut suliagssamut
tåsisungarpla« ukioK ilivitsoK atusa-
galuarpåt — månalo elektricitet ator-
dlugo puilassunit pumpersinaulerpu-
gut — narssautit imerterdlugit angne-
rujugssuarmigdlo pigssarsisinauler-
dluta.“ tauvalo sulemigput, sut tamai-
sa nangmingneK suliarisimavait, ta-
matumalo kingunerå igdloKarfik ma-
ligagssauvdluartoK inuit avdlat pig-
ssaKarniarnerat akimordlugo pigssa-
rigsårfiussoK.
kongressen angutaunerame?
Kimåssut amerdlaKissut igdloKar-
fingme autdlarnersarsimåput pisini-
arfiuserdlutik agdlåme fa’brikiuteKar-
dlutik ingerdlavdluardlutigdlo. igdlui-
ne ujaraussune kussanartunik peKU-
teKarput, radio nerrivit igsiavitdlo pi-
galugit — mérKatdlo atuarfingne pit-
saussune atuartardlutik. nuna angne-
rujugssuarmik pigssarsivigissarpåt a-
tortugssat modemeussut, sordlo trak-
tor, atordlugit naggorigsameKartar-
mat. nangmingneK agssagaliortarput
nålagkersuissut .pilertortumik su'liari-
tingikångatigik. tupingnartuale tåssa
igdloKarférKane saniline inutoKaling-
ne sujumukarneKångingmat måssa
ingmingnut 2 fcm-nik ungasissuseKål-
naraluardlutik. inuit tåuko isumåt er-
sserKivigpoK Uda Deva-p akissutåne
aperinøKarame sok igdloKarfinguame
atautsimigdlunit cyikleKånginersoK
måna cyklerfigssarKigdluinaraluartoK.
„KanoK ilivdluta ingerdlassarnigssar-
put naluvarput, taimaingmat pigalua-
ruvbigo sumut iluaKutigisavarput?
cyk'liussissugssaKångilagut — uvagut-
dlo nangmineK misillsagaluaruvta ni-
uvut napinåsavavut“.
ilåt aperårput inatsissartut (kongres-
sen) pilerssårutåt KanoK isumaKar-
figinerå. „kongressen", akivoK „tu-
sarsim-avarput, kisiåne naluvarput a-
ngutaunersoK arnaunersordlunit".
imeK Gutimit
KåKane pavanerssuaK nagguveKati-
git nujuartat kinguarsimassonujug-
ssuit ukiut iikigtunguit matuma sujor-
natigut inugtumassusimassut sule i-
nuput, nålagkersuissut ineriartorner-
mik autdlarnisimåput, tupingnartualo
unauvoK inuit tåuko kasteKarnermik
nalussut Indien-ivdlo inuiaKatigigtut
årKigssflssinitoKånut ilisimangnigtu-
ngitsut nutånut ilinliartlkuminartoru-
jugssångmata ineriartornerdlo indie-
nimiun'it pilertornerujugssuarmik i-
ngerdlatlslnauvdlugo.
Kéisanit aterdluta pujora'langnut u-
terKigpugut. Orissame nålagauvfik
Ingnåtdlagissiorfiiiorti'tsimavOK 123.000
kw-iussumik imerterutigssaliortitsiv-
dlunilo. sapusiap Kanigtuaniput igdlo-
Karfinguit pingasut, Budelpali, Pnad-
hanatikara, åma Champaparda. su-
jugdlerme taissame sujulerssuassoK
kågtitsinigssamik kalerrisåringmat
aitsåt imeK atorneKartalersimavoK:
„imeK nukeKångilaK — tauva nerissu-
ssuit sume ivigartusåpat — nuna a-
merdlanerussunik naussoKarnaviangi-
laK“.
Pradhanatikarame imermik pigssar-
sisinaunigssaK ugperinøKångilaK. sa-
pusiagssame suliumassoKångilaK. i-
merdle tåkungmat isumaKalerput Gu-
tip nangmineK tamåna suliarigå: „uv-
dloK tåuna uvdlånguaK i men tikiutOK
takugavtigo pivdluåumingåravta uv-
dlune ardlalingne sullngilagut, imer-
dle pigdlivfigalugo KaKorterKassunik,
KåKortarissanik naussunigdlo." ki-
ngorna limeK atordluarsima.Kåt angu-
ssaKarsimaRalutigdlo.
i^dloKarfit pingajuat sapusiamut
KUtdlernik såkortunik hundrederpag-
ssuamik KåumarKusersugaussumut
KanigpoK. igdloKarflnguaK tårtulnau-
vqk — måssa uvdloK atausInaK suli-
gåine sapusiamit elektricitet-imik
KåumarKutigssarsineK ajornånglkalu-
artoK. „sorme?" Balku aperårput.
„KUtdlit susagavtigik igdluvtine ne-
rissagssaKångikuvta?" narragsimav-
dlune akipajugpoK.
nunap ilaine avdlane nåmagtortar-
pavut inuit ingmingnut ikiordlutik nå-
lagauvfiuvdlo ikiorsiniarnera atordlu-
ardlugo pigssarigsårdlualersimassut —
igdloKardlutik kussanartunik Kåumar-
Kutilinjgnigdlo Kipinartagkanik ime-
Kardlutik, ilåime agdlåt bileKardlutik.
sordlo Gujerat-ime ilerKuvOK inusug-
tut nunamut avdlanukartardlutik niu-
verniarnlkutdlo aningaussarsissardlu-
tik — tauva angerdlartarput igdlOKar-
fingmilo 'imingorfingmingne aningau-
ssautitik aningaussalissutigissardlugit
taimaisivdlutigdlo pigigsårtorujug-
ssuångordlutik. avdlane paomanik
nutånik nautitsissalersimåput, sordlo
ipilinik iluanårnartumigdlo niorKute-
Kartalerdlutiik. pisussutsip ersserKig-
sortarissarpå pisut tamarmik uvdlut
tamaisa tltortarnerat.
sumik iliniartipåtigut?
Kusum Nair ungasigsumut angala-
Katigisimavarput. sumik iliniartipåti-
gut?
sujugdlermik sujuariartornermut
pissutaussångilaK avdlat KanoK ilior-
nerat, nålagauvfiup, kommunep nå-
lagkersuissutdlunit, kisiåne pingår-
ner.pauvoK inuit nangmingneK KanoK
iliorniartarnerat atugkatik pitsaune-
rulerslniardlugit nangmingneK KanoK
iliortarnerat. inuit ikiutingigpata nå-
lagauvfiik iluaKutåungilaK. nangming-
neK sujumukarumagunik sujumukar-
sinåuput nålagauvfik plnago.
åiipagssånik erKarsartausitoKaK iler-
KutorKatdlo sujumukarniamenmut a-
komutaungårmata Indien-ime ilu-
ngersutdlugit nungutiniarneKarput,
sordlo kastøKarneK, mérKat åiparig-
tamerat kulturitorKavdlo ilagissai av-
dlarpagssuit,
pingajugssånik akigssarsiat angne-
rulernerat kinguneKartuådnångilaK
pigssaKarniarnerup pitsaunerulerne-
ranik — erKortumik atorneKångikunik
iluaKUtaunatik aj OKUtauginalerslnaug-
mata.
kisalo, sujumukarmarneK tamarme
ajornarpoK inuit nangmingneK tamå-
na kigsautiglngigpåssuk påsislnauna-
gulo.
naggatågutdlo puiortariaKångilar-
put illniartitauneK atuartitaunerdlo —
pissariaKaraluaKalutik — taimåitoK
ajoKutauginarslnaussut erKiingitsumik
påsineKardlutigdlo atorneKarunik.
Brostrøms »Swea« møbler og strygebrædter
— bedste danske kvalitet —
Rød plasticlaminatplade med sorte
kanter og hvide ben
Mål 75X51 cm. — Mål 100X61 cm.
Kernertumik sinilik KaKortunigdlo
niululik.
Swea-stolen
rød, blå og gul. Pla-
sticiaminat sæde og
ryg med hvide ben.
augpalugtumik, imalO-
nit tungujortumik su-
ngårtumigdlOnit ig-
siavigtaKardlunilo I-
garfilik KaKortunigdlo
niululik.
FORLANG DET HOS DERES FORHANDLER
Brostroms Træindustri
København
Stålstrygebrædt.
Færdigbetrukket
med skumnylon
og stof.
manigsaivik si-
sangmik sanåK
nylonimik neru-
mårtumik åno-
råminermigdlo
KagdligaK.
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
17