Atuagagdliutit - 24.05.1962, Blaðsíða 22

upernagssakut igdlo tamåt
evKiardluartariaKarpoK
sujornatigut silap pissusiata nangmineK igdlo ivssunik Karmalik evniartarpå, uvdlumi-
kutdle evKiainigssan taima ajornaitsigingilaK
- ----------—~ . ----------------------
Kanga ukiunerane igdlut ivssunik
Karmagdlit naj orneKartaratdlarmata
åma ilerKuvoK autdlartinane, ilaKU-
tat, tupeK pigissatdlo nagsardlugit,
igdlup ivssunik Karmagdlip Kaliå pér-
neKartardlune, tåssa igdlo Kulaertar-
dlugo. taimaisivdlune igdlup saling-
neKarnigsså silamut isumagissagsså-
ngortineKartarpoK, ukiåkutdlo nig-
dlertikångat igdlo iserterfigissagssaK
silåinarigdlunilo evKiarsimassarpoK.
mana ilaKutarit amerdlanerit inu-
ssausiat avdlångordluinarsimavoK, i-
låtigut inuit amerdlanerit igdlo tåu-
naussoK ukioK kaujatdlagdlugo na-
jortarpåt, igdlulo atortut avdlat ator-
dlugit sanauvoK. taimåitumik evKiai-
ssarneK ama avdlaussariaKarpoK. ig-
t ulu jule
ka våj aussartalik
atortugssai: Dralon
lmalflnlt aminerulårtut silingnerulår-
nuerssautlt nr. 2'/t Sma 3
tutdlunit sukangåssusigsså maligdlugo.
åtatlt 8
sigtartOK 10 cm-imik taklssusillk
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså: ag-
dlagssal 3-t imalt. manlgsufnait Kllarlarne-
rit 13—it 5 cm nallgåt.
lluseringnlgsså plvdlugo sukangåssusig-
sså maleridgsårtariaKarpoK.
nu erssarnigsså:
nuerssaut 1: sllåmut 3, ilungmut 2 sivner-
sarautdlugit.
nuerssaut 2: (atauseK avdlortardlugo) silå-
mOp nalåne sllåmut, ilungmdp nalåne
Ilungmut.
nuerssaut 3: sllåmut 1 (Ilungmut 2, sllåmut
3) ungalflsigaic nangeicatårdlugo.
angissusla
tuldjuk
nuerssagagssaK atugagssax
tunugsså:
nuerssautlnik 2'/«-nik ................................
autdlartitsiglt 5 cm-migdlo KOruårtumik (sllåm. 1,
ilungmut 1) nuerssaivdlutit, nuerssautit nr. 3-nut taor-
seriardlugit sujugdlerme Kilarlarnerlt ................
nuerssarnigssåtut nangiguk ............................
unlgssånut Igdlugtut 5-it inåklt klngullnllo 1-imik llå-
ngartardluglt Kilarlarnerlt ...........................
nangiguk unla .........................................
ilungmukåmik inårdlugo. tuvia InåsaOK .................
sivnerilo atautslkut.
sågsså:
tunuatut unlgssåt .......................................
Kilarlarnerlt Kiterdllt .................................
nuerssagagssamut avdlamut nuiorauteriardluglt. sane-
ral ingmlkut nuerssåkit nullåta nalåne nuerssaut av-
dlortardlugo 1-mik ilångartardlugit Kilarlarnerlt .......
KiimulnaK nangiguk tunuatut takitigllerneranut tuvialo
tunuatut inårdlugo. igdlua åma taimatut.
taligssai:
nuerssautlnik nr. 2'A-nik ...............................
autdlartitsiglt 2 cm-migdlo portussusillngmik Kåruår-
tumlk sinilioriardlugo nuerssautit nr. 3-nut taorserlar-
dlugit manigsulnarmik nuerssardlugo nuerssautit 5-
gssane igdlugtut 1-imik ilassardlugit ...................
1 cm-ingorpat mamlnganlt nuersseriardlutit Igdlugtut
5-it inåklt kingulinilo nuerssautip autdlartinere tamaisa
igdlugtut 1-imik ilångartardlugit 22-ngornerånut tåuko
atautslkut inåsåput.
nullåta slnigssfi: ,
tuvia talerperdleK merssoriardlugo Kåvanlt .............
nuerssautit 2>/«-t atordlugit. Kdruårtumik 2'/s cm-mik
nuerssaeriardlutit Kasungassumik inåruk KOruårtumik.
kavåjaussaK
tunugsså:
nuerssautlnik nr. 2‘A-nik ..............................
autdlartitsiglt 5 cm-imigdlo portussusillngmik Korufir-
tumik siniliordlugo. nuerssautit nr. 3-nut taorseriar-
dlugit manigsulnarmik nangiguk nuerssåume sujug-
dlerme Kilarlarnerlt ...................................
takissuseKalerpat ......................................
nuerssaut kingugdleK maminganértitdlugo. unigsså ig-
dlugtut 5-inik inårsivligerKårdlugo kinguline nuerssau-
tit autdlartinere tamaisa 1-imik ilångartardlugit ......
unigsså ...................................
nangiguk maminga kingugdllutitdlugo. tuvigssai ig-
dlugtut ...................................
sivnerilo atautslkut.
sågsså såmerdleK:
nuerssautlnik nr. 2'/i-nik .............................
autdlartitsiglt 5 cm-imigdlo portussusillngmik Kfiruår-
tumik sinilordlugo. Kilariarnerit kingugdlit 6 kisisa pi-
nagit tåuko silåmut 1, ilungmut 1 nuerssåsåput nuer-
ssautivdlo tugdliane silåmukåp nalåne ilungmukåmik
ilungmukåvdlo nalåne silåmukåmik nuerssåsavdlutlk.
nuerssautit nr. 3-nut taorseriardlugit nuerssåume su-
jugdlerme Kilariarnerit ................................
nangigdlugulo ...................................
maninga kingugdllutitdlugo. igdlugtut 5-inik lnårsiglt
kingulinilo nuerssaut avdlortardlugo 1-imik ilångartar-
dlugit ...................................
unigsså ...................................
nuilåne ...................................
kingulinilo nuerssaut avdlortardlugo 2-nik .............
tunuatut takitigilernigssånut nangiguk tuvigssålo inår-
dlugo ...................................
cfitteeQ tjilprnprrilpir'
såmiatut åtaserfilinardlugo. åtaserfik sujugdleK sinå-
nisaoK atånit 1 cm nuerssarérpat: Kilariarnerit 3 nuer-
ssåkit 2-tdlo inårdlugit, tåuko tugdliane autdlarterKi-
såput. åtaserfit 4'/« cm-mik akugtussuseKarput, kingug-
dleK nuilånipOK. étasersorériardlugo tåuko ussersQtiga-
lugit ajornånginerusaoK.
taligssai:
nuerssautlnik 2'/i-nik .................................
autdlartitsiglt 5 cm-migdlo portussusillngmik Kåruår-
tumik nuerssaeriardlutit nuerssautit nr. 3-nut taorseri-
ardlugit manigsulnarmik nangigdlugo. nuerssautit 5-
igssåne igdlugtut 1-imik ilassardlugit .................
nangiguk 28 cm-ingorneranut kingugdleK maminganér-
dlugo. igdlugtut 5-imit inåklt kingulinilo nuerssautip
autdlartinere tamaisa 1-imik ilångartardlugit Kilariar-
nerit 54-ingornerånut, tauva 2-nik ilångartardlugo 23-
ngornerånut. sivnere inåklt.
nullåta sinå:
tuvé merssoriardlugit nuerssautlnik 2‘/«-nik ...........
autdlartitsiglt 3‘/t cm-mik portussusillngmik KOruårtu-
mik sinilioruk åtaserfik erKaimavdlugo. Kdruårtumik
inåruk. åtasersordlugulo.
katiternigsså:
naKineKåsångilaK. katiteriardlugulo åtaserfisa sinait
merssukit tulOjugtålo sigtartulerdlugo.
5-nik 7-inik 9-nlk ukiuling- mut
400 gr. 400 gr. 450 gr.
80 90 100
84 96 108
24 26 28 cm
64 76 88
11 12 13 cm
3X8 3X9 3X10
7 8 9 cm
14 16 20
24 27 30
60 66 72-nik
66 72 78
78 85 92-nik
80 90 100-nlk
92 102 112
25 27 32 cm
74 84 94
12 13 14 cm
3X8 3X9 3X10- inSsaoK
52 56 60-nlk
58 62 66
26 27 28 cm
47 51 55
8 9 10 cm
10 12 14-t
24 27 30
3X8 3X9 3 X 10-nik
48 52 56-inik ngorne- rånut
72 78 84- ngorne- rånut
90 100 110-nik
dlule Kanon sanaugaluarpat sunigdlo
sanaugaluarpat evKiartariaKarpoK i-
pitsutitdlugulo. uvagutdlo inuit nang-
mineK evKiaissariaKarpugut.
sila kiangnerulersitdlugo kissar-
ssut ikumatingårtariaerutarpoK. tai-
maingmat ajungisaKaoK pujoralagdlo
aumarutigssanik KissoKarnerup pi-
ngitsorane nagsatarissartagai piåsav-
dlugit. månalo mérKat inersimassut-
dlo uvdlup angnersså silamisinauler-
mata igdlo evKiardluåsavdlugo piv-
figssauvdlualerpoK.
pilerssåruteKarneK
pissarianarpoK
suliagssaK taimåitoK ingmikut nu-
kerssortitsingåtsiarsinauvoK, suliardle
OKinerungålersarpoK sujorKutsivdlune
perKigsårtumik pilerssårusiorsimagåi-
ne. ingminut akilersinauvdluarpoK
evKiainermut atortunik, børstinik a-
ssautinigdlo piarérsaisimavdlune tai-
maisivdlune sulerugtulerdlune pisini-
arfiliartariaKåsångingmat amigauti-
nik pisiniardlune. KularnångilaK a-
torfigssaKartisavatit kissarssumut
Kivdlarigsaut, KaKorsautit aserortig-
kat KaKorsautdlo aKitsoK, imaKa pe-
troleum spritilo ajungeKåutaoK stål-
uldinik (saviminernik Kitugtuarna-
nik saligutigssianik) peKalåsavdlune
åmalo assautigssanik nåmagtunik ku-
migutinigdlo Kitugtunik åmalo kumi-
gutinik Keratasunik natermutdlo
lakigssamik.
evKiainivik autdlarnertinago suli-
agssat éssigingitsut sujugdliutaria-
Karput. amussartut ilissivitdlo ilue
evKiarneKåsåput. ilåne tamåko tå-
ssaussarmata Kissuit ingmikut manig-
sardluagåungitsut ingmånguåinaK
masagtertariaKarput. pujoralait pit-
saunerussumik pérneKarsinåuput a-
ssåumik Kausersumik KaKorsautitalå-
lingmik. aitsåt Kissuk panerdluarpat
imagssai ilineKåsåput. suliagssat ta-
måko evKiainivigssaK uvdlunik ardla-
lingnik sujorKutdlugo suliarigåine a-
jungineruvoK sivisungåtsiarsinaussar-
mat. ama igdlut amerdlanerssait å-
ssilissanik avdlanigdlunit pinersaute-
Kartarput. tamåko åma iluarsartune-
Kåsåput, assangneKåsåput, panertor-
sardlugit imalunit Kivdlersardlugit.
tamåko åma sujorKutsivdlune sulia-
rineKarsinåuput, tauvalo atdleKiita-
mut iliorarneKarsinåuput matuneKar-
dlutigdlo akornutaujungnaersitdlugit.
inime naussutit åma imaKa ingmikut
påssutariaKarput nutåmigdlunit iv-
ssulersortariaKardlutik.
assainigssarssuaK
uvdloK assaivfigssarssuaK nagdler-
pat sågut arKarneKåsåput pujoralai-
ardlugit ivsugtuneKåsavdlutik mia-
nerssutdlugitdlo errorneKåsavdlutik.
peKutit kivfiagkat, akisaussat tæppet-
dlo iluaKutigisavåt silåinarigsumut
PLETTEN
-------- -----------------
Kaffe, fe, chokolade, frugt, frugt-
saft og rødvin — en række plet-
ter, der alle skal have samme be-
handling.
Vi har en lang række nydelsesmid-
ler, der smager godt, slukker tørsten
og tor en kortere tid kvikker os lidt
op. Nydt med måde og fornuft er de
uskadelige, der er bare det, at man
kan være uheldig at spilde, så der
bliver en større eller mindre plet, der
nok kan ærgre én, men det er dog
ikke noget, man skal tabe modet over
Pletten kan fjernes igen, og jo føl
man går i gang med det, jo bedre.
Har der været fløde eller mælk i drik-
ken, må fedtstoffet først fjernes med
tetraklorkulstof. — Når dette er helt
fordampet, går man i gang med den
egentlige pletrensning. Stoffet med
pletten lægges over en tallerken, og
der dryppes glycerin på, det skal gni-
des godt ind i stoffet med en finger,
til stoffet er helt gennemvædet af
glycerin. Efter 10 minutters forløb
vaskes pletten grundigt af med kogt,
Lunkent vand, til al glycerinen er fjer-
net.
Til slut stryges stoffet tørt fra
vrangsiden.
seKinermutdlo Kingorfigissagssångor-
dlugit ånisisavdlugit. anaulerneKåså-
put pujoraiardlugitdlo. akisitdlo oko-
rutitdlo anaulerneKartariaKångitdlat
børsterneKåinåsavdlutigdle. tamåko
pérneKarérpata peKutit avdlat nar-
Kup KerKanut katerssorneKåsåput
ajornångigpatdlo matuvdlugit tåssa-
me kissarssåt evKiarneKåsangmat
Ki vdlersarneKardlunilo, pu j oralaKar-
taKaordlo. kissarssut nigdlarigtitdlugo
péssukåine ajunginerpaussarpoK. ar-
ssat tamarmik anineKåsåput pujor-
fingnilo paoK salingneKåsavdlune.
naggatågut kissarssut Kivdlersåumik
KivdlersarneKåsaoK, tåssame taimai-
sivdlune issikoringnerulersarmat
mångertorniuinerulerdlunilo.
tauva suliagssap pujoralaKarnar-
nersså inertarpoK, månalo KilåK ig-
katdlo pujoralaiarneKåsåput. pitsau-
nerussumik tamåna suliarineKarsi-
nauvoK saniutit ånoråminermik Ka-
Kortoraminermik, sordlo nangimik,
nermussivigalugit. pujoralaiaineK mi-
anerssutikulugtariaKarpoK taimåi-
ngigpat KilåK kigartorneKalersinaung-
mat. igkat katajassumik Kalipaute-
Karpata påpiaramigdlunit igagssiamik
pilersugaugpata igkatut suliarissaria-
Karput, kisiåne katajaitsumik Kali-
pangneKarsimagpata KaKorsausilåg- ■
kamik mianerssutdlugit assangne-
Karsinauvdluarput.
igalåt, matserfit matutdlo åma Ka-
Korsautilingmik assagtariaKarput,
paoKarpatdlårpatale ajungineruvoK i-
mermik ipeKéngitsumik petroleumi-
nermik akulingmik assagtariaKarput,
sordlo imeK 1 liter 1 deciliterimik pe-
troleumik akuvdlugo. igalårtat ilue
silataitdlo imermik KaKorsautilingmik
saligtariaKarput, kingornalo assåumik
Kiviussaliungitsumik Kivdlersardlugit.
imen assaivigissaic
taorsitdlagtårdlugo!
evKiaititdlune imeK assaivik ipertu-
sivatdlårtinago taorsertåsavdlugo pi-
ngårtuvoK taimåingigpåme pitsaussu-
mik evKiaineK ajornåsangmat. åma
pingårtuvoK assainerme aseruinginig-
ssaK. imåikajunguatsiarpoK simerne-
Karångat erninaK pérneK ajornartu-
nik siorårKat atorneKartardlutik. ta-
måna ajorpoK tåssame simerneK pér-
neKarpat lak Kalipautdlo aserorneKar-
simassarput, tamatumalo kinguneri-
ssarpå inikuata ipajalernera, siorår-
Kat (skurepulver) taimågdlåt savimi-
nernut Kivdlingitsunut atorneKartug-
ssåuput — sianisårdlunilo atortaria-
Karput.
nateK pilersinago peKutit iluarsåu-
tariaKarput. sujugdlermik pujoralai-
arneKåsåput ånoråmineK pujoralaiaut
nerumigtoK, ipitsoK panertordlo ator-
dlugo. tauvalo tagiartorneKåsåput
amermik tagiartutigssiamik imalunit
pujoralaiéumik imermut ipitsumut
misugsinardlugo sivgordluarsimassu-
mik. peKutit Kivdlersagkat tauva pe-
Kutinut Kivdlersautigssaminermik ta-
giartorneKarsinåuput. Kivdlersautig-
ssaK inerigaK pisiarineKarsinauvoK
imalunit nangminérdlune sananeKar-
sinauvoK petroleum, benzin terpentini-
lo angeKatigit akulerutdlugit. Kissuit
manigsagåungitsut imalunit „taimai-
ginartut", sordlo teaktræ imalunit
Kissuk mångertoK „pujugaK" oliemi-
nermik peKutinut atugagssiamik ta-
giartondgsårneKåsåput simernerusi-
naussutdlo påpiararr.ik siorartigkamik
nr. 00-mik imalunit ståluldinik neru-
migdluartunik tagiartordlugit pérne-
Karsinauvdlutik, — Kissup ipai atuar-
dlugit tagiartuineKåsaoK, kingornalo
oliemik tanitdluarneKåsåput tagiartor-
dluardlugitdlo.
uliaterineK
kingugdliutdlugo
evKiainerme kingugdliutdlugo nateK
kumingneKåsaoK uliaterneKarnigsså-
nut (fernisererneKarnigssånut). tama-
tumunga atugagssarKingnerpåuput
imeK kissartoK KaKorsåumik aKitsu-
mik KaKorsautilik kumigutitdlo Kera-
takulugtut. narKup ilamerna imermik
KausersarneKåsaoK kumigutinigdlo
kumigdluardlugo, imerdlo KaKorsauti-
lik panertorsarneKåsaoK tugdligsså
autdlartitinago. taimaisivdlugo nateK
tamåt suliarineKåsaoK, teKerKutdlo ta-
marmik pineKardluarnigssåt pingår-
tuvoK. kumigineK inerpat nateK assar-
KingneKåsaoK imermik kissalårtumik
mardloriardlugo pingasoriardlugulu-
nit. nateK lakerneKalersinago akuner-
ne ardlalingne panerserneKaratdlå-
saoK tauvalo aitsåt lakimik såtumik
tanineKardlune. ajungineruvoK lake-
rutinik manigsunik lake åssigigsår-
dlugo tagiukéine, åmale énoråminer-
mik merKulualingmik lakerissoKarsi-
nauvoK. ånoråmineK tåuna atorung-
naeriaréine igitariaKarpoK uningati-
kåine nangminérdlune ikuatdlangner-
migut igdlumik ikuatdlagtortitsisi-
naungmat.
akunerit 4—10 Kångiunerisigut lake
panerpat pitsåusaoK peKutit inigssiti-
tilersinagit nateK imermik nigdlertu-
mik assagkåine. tauvalo suliaK sulia-
rivdluagaussoK ningiup perrumåtåru-
tigissariaKarpå.
perKigsårtumik taima evKiaineK
sivisussarpoK. igdlo ardlalingnik ini-
taKarpat ajungineruvoK init atausiå-
kårdlugit evKiartaråine, taimåingig-
påme suliaK angnertuvatdlårsorina-
lersinauvoK. tamåna kinguneKar-
dluarsinåusagpat uvdlut tamaisa i-
pertaiaissarnigssaK pingårutilerujug-
ssuvok. ipertaiainerme ajornartor-
ssungilaK, uvdlutdle tamaisa iper-
taiainikut ipitsutitsineK suliauvoK nå-
magsissagssaK pingårtoK.
GD
atorungnaigagssångorput
atissat nuerssagkat
nuerssagkanit atissaliat perKigsårtumik errortariaKarput, ki-
ngunerdluartariaKardlutik perKigsårutdlugit panersertariaKar-
dlutik
upernarKileriarmat tuldjudt, åncatit
alersitdlo nuerssagkat ivssusut ki-
ngumut atorfigssaKartineKarpatdlå-
rungnaerput. tåuko dluaKUtigisimaKi-
gavtigik sapingisamik pitsaussumik
toncorniartariaKarpavut — taimailio-
ruvta sivisunerussumik pigisinaugav-
tigik. nuerssagkat torKunginerine er-
rorKårtariaKarput, sivisunerussumig-
dlo piunigssåt pivdlugo perKigsårut-
dlugit errortariaKardlutik.
sæbespånit pitsauneruput
nuerssagkat imermut kissalåginar-
tumut errortariaKarput — 40—50
gradinik klssåssusilingmut. imermut
kissarpatdlåmut erroraluaråine eKiså-
put tasisuårungnaerdlutik. errorsi-
nerme KaKorsautigssat pitsaunerssa-
rait sæbespånit. errorsissutit KaKor-
sautit sulfonerigkat nangminérdlutig-
dlunit ipérutitsistnaussut atoraluaråi-
ne merKut nuenssagagssat sananeKau-
tait „orssuerutitivingneKåsåput“, mer-
Kut atausiåkåt „ilåsavdlutik" nuerssag-
kat ipajassungusavdlutik. sæbespånit
åma amerdlavatdlångitsut atortaria-
Karput, imeK KaKorsautit Kapuinik Kå-
pertilåginarneKåsavdlune, tåssa sæbe-
spånit 15 gram migssiliortut, imalunit
1 decilitere imermut literinut Kulinut,
Kåtap angisup imåmut, KaKorsausiune-
Kåsavdlutik. amerdlanerussunik Ka-
Korsausigaluaråine nuerssagkat ki-
ngunernerine KaKorsautait tamåker-
dlugit katagtine« ajomåsaKaut.
atissat nuerssagkat penrigsårdlui-
nardlune errortariaKarput, imeK ati-
ssat eKitåunerisigut ipiautigissariaKar-
dlune, vaskebrædt børstitdlo atorta-
riaKångitdlat ulugtuissariaKaranilo.
pitsaunerpauvoK atissat nuerssagkat
mardloriardlune KaKorsautilingnut er-
roråine, imermut 'kissalårtumut ki-
ngunerdluartariaKardlutik — tåssa
mingnerpåmik pingasoriardlugit —
sisamariardlugit kingunertariaKardlu-
tik. kingunerutigssaK kingugdliup tug-
dlia sérnartumik 1 deciliterimik aku-
gåine nuerssagkat Kalipautait asdnga-
jåinerussarput tuniåinerussardlutig-
dlo.
mikissuinait nivingartåkit
naggatågut atissat eKitåunerisigut
sapingisamik imeK piartariaKarpoK,
siggorneKåsångitdlatdle eKinåsangma-
ta. nuerssagagssanit atissaliat ming-
nerussuinait, sordlo årKatit, alersit
natsatdlo nivingardlugit panerserne-
Karsinåuput. tulujugssuit atdlarumut
avdlamutdlunit mitdluaissumut iliv-
dlugit panersertariaKardlutik. tulu-
juit siårtitariaKarput ilusisut ilusi-
lerdlugit, manigsivigdlugit. taimailio-
råine pitsaunerpauvoK, panerdluar-
patdlo aitsåt errortaK inånit pértaria-
Kardlune. errortaK angivatdlårdlune
inigssaKartineKångigpat atdlarumut i-
mutariaKarpoK — taimailioråinile
nautsorssutigissariaKarpo« sivdsuneru-
ssumik panerserneKåsassoK. tulujug-
ssuitdle tulujuitdlo nivingångisåinå-
kit — masagtitdlutik OKimåitaKiga-
mik tagdlissorujugssussarput ilusimig-
tut ilusériitardlutik.
atissat nuerssagkat tonconniaråine
pugssiaussanut plastikiussunut ikeri-
ardlugit torKortariaKarput — taimai-
lioråine pujoratdlernigssait ånilånga-
tigissariaKarneK ajorpox.
22