Atuagagdliutit - 24.05.1962, Blaðsíða 9

\
tåussuma agssangnera sule inivigsi-
mångilaK taimåitumigdlo OKauseKar-
neK tamåkissumik sule ajornarpoK i-
limanartorujugssuvordle sarKumersi-
tarput una tåssausimåsassoK uvfar-
tarfik.
avangnåne uvfartarfit Kangarujug-
ssuardle ilisimaneKarput taimatutdlo
Kalåtdlit-nunåne KavdlunåtsiaKar-
fingnit. månåtaoK navssårput ilisar-
nardluinarpoK, tåssa ujarKat ikuma-
nikut ilåtigut seKumitdluinartarsima-
ssut. uvfartarfingne tamåkunane i-
måitarpoK ujarKat unartorujugssuit
imermik serKartarneKartarmata. ta-
matumunga tungatitdlugo soKutigi-
nartuvoK igdluaraK tåuna avåmut
sangmingmat avatimigutdlo iterssar-
taKardlune Kularnångitsumik sujor-
natigut imamit anguneKartarsimassu-
mik. taimaisivdlune taimanerssuaK
uvfarniartut imigssaileKissarsimagu-
nångitdlat åmalo uvfarérdlutigdlo i-
maisiatdlåinardlutik imånut arxarsi-
naussåsavdlutik nigdlarsardlutik.
tåssa tamaisa atautsimut issigalugit
igdlukut Kavdlunåtsiainik najorne-
Karnikussut ersserKigdluarpoK. tama-
tumunga tapersiuneKarsinaussut tå-
ssa OKalugtuatorKat pingårtumik is-
landimiut Vinlandiliartarnernik oKa-
lugtuatoKait. sujomatigut atuagkiari-
simassavne ersserKigsarniarsimavara
Vinland Kularnångivigsumik New-
foundlandimisimagunartoK — pingfir-
tumik avangnå’tungåne. tamatumu-
nga pissutiginiagkavta sujornagut
ei-Kartorérnikuvåka sordlo OKarémi-
kuvunga Vinland isumaKarunartoK
nuna ivigalik, åmalo Erik Augpalug-
ngalassut ilait ukivingmingnit kuja-
singnerujugssuarmut ingerdlasima-
ssarsinaungmata sivisuatsiåmigdlo A-
merikap nunavigtånisimasinauvdlu-
tik — sukasuningme umiatsianarput.
Vinlandiliartarnernit
OKalugtuatorKat
nunamut tasamungartarnerit åma
avdlåkut soKutiginartortaKarput. is-
landimiut OKalugtuatoKait maligdlugit
Vinlandiliartarnerit ukiut 1000-it pi-
simassutut OKalugtuarineKartaraluar-
put. kisiåne kingusingnerussoK tikit-
dlugo Columbusile sujorKutdlugo
KavdlunåtsiaitorKat tasamungartarsi-
månginerdlutik?
nautsorssutigissarianarparput Kav-
dlunåtsiait Kalåtdlit-nunånitut akor-
nåne Vinlandiliartarnerit kinguårit
akornåne ilisimaneKartuarsimåsa-
jungnarsissut. K’agssiarssungme Leif
Erikssonip Torfinn Karlsevnivdlo nu-
nåne Vinlandiliartarnerit amerdlane-
rit autdlartarfigissåne avKutit sumi-
tut ingnerup saniane igsiaomerne o-
KalugtuarineKartuartarsimåsåput. nu-
nat issigtut KavdlunåtsiaKarsimåput
ukiut 500-t tikinga j agdlugit ingerdla-
neråne. kisalo agdlagatorKat malig-
dlugit takussutigssaKarpoK Kavdlu-
nåtsiait ukiut akugdlit ingerdlaneråne
ardlaleriardlutik tasamungnartarsi-
massut. ukioK 1121-me agdlauserine-
KarpoK biskop Eirik Gnupsson Upsi
Kalåtdlit-nunånukartoK Vinlandiliar-
niardlune. biskorpitut suvdlune tasa-
mungarniarsimanersoK nalunarpoK,
naluvarputdlo angut tåuna sumut pi-
„Halien"ip inåne orKussume nulia- I „Halfen''s lune salon studerer
rit Ingstadikut igdlukup tifartarne- ægteparret Ingstad tegninger at
ra misigssuatårpåt. norrøne huse.
tup ernerata angalaneranik OKalugtu-
atorKame ungasissutsinik taiguinerit
atautsimut issigalugit encortusassut
åmalo islandimiutorKat nunap åssi-
liait pingåruteKartorujugssfissut. å-
malo agdlausererérnikuvara Vinland
tåssaugunavigsoK Lance aux Mea-
dows tamatumalo ivigaKarfé nunå-
talo erKåne nalerKutut avdlat erxar-
sautigalugit.
OKalugtuatorKanit
pisimassuvingmut
Leif Erikssonip OKalugtuarineKar-
nerane Vinland pivdlugo erKumitsu-
mik nalunaeruteKarpoK påsissutig-
ssaussumik pingårtumik ima:
„måne inuniarneK ajornångeKaoK,
ilame nerssussuitdlunit ukiuvigtina-
go isertitariaKaratik. ukiume nuna
KerineK ajorpoK ivigkatdlo ingmå-
nguåinax toKussarput“.
Kanganitsanik misigssuissartut, a-
merdlanerit oxautsit tåuko Kångina-
rumanerusagaluarpait ilarratdlagta-
jågkatut issigalugit, tåssa isumaKara-
mik Kavungarujugssualiångikunik
nunamik ukiume KerineK ajortumik
sujumugagssaKångitsut. atuagkiavne
sujugdlerme erKartugkavne OKautsit
tåuko pingårtitdlugit erKartorsimavå-
ka, tåssame inungnut issigtumit ag-
gersunut tupingnartorujugssusaoK
nerssussuit ukioK tamåt silamiginar-
sinaussut takusavdlugit. tamåna Kav-
dlunåtsiainut pingårtorujugssuvoK
nerssutime tåuko tåsséuput inussute-
Kautiginerpaussaisa ilait. tupingnå-
ngilaK nalunaerut tamåna ukiut i-
ngerdlaneråne issuameKartarsimå-
sangmat taimalo imaKa ukiut inger-
dlaneråne ilårtorneKalårsimasinauv-
dlune.
KeKertap inuinit påsivarput ilumut
nerssussuit ukioK tamåt silåinarmisi-
nausimassut silardlulersinago. anorip
imånérsup aput narssanitoK saner-
tarsimåsavå KaKutigortungilardlume
ilåne ukiungitsujussavigtardlune api-
ngingajagdluinardlunilo.
Kavdlunåtsiait ku j asingnerussumut
ingerdlarKigsimanerdlutik?
taimaeratarsimasinåuput, tåssa a-
simanersoK OKalugtuane erKartor-
KingneKångilaK.
kisalo OKalugtuaKarpoK 1347-me
agdlagaussumik umiarssuaK Mark-
landimit (Labradorimit) anorerssuar-
mit tingitauvdlune Islandimut pisi-
massoK kingornalo Norgimukardlune.
agdlagatorKat ilaxarput OKarniartu-
nik Nup erKåne Kavdlunåtsiait ukiut
1400-t ingerdlatilemeråne Amerika-
mut nunasiartorsimassut.
tåssa tamékuput Columbus sujor-
Kutdlugo Kavdlunåtsiait Amerikamu-
kartarsimanerånik OKalugtuat. Kanor-
dle amerdlatigissunik oKalugtuagssa-
Karsimåsagaluarnerpa agdlauserine-
Kartarsimångitsunik?
Kavdlunåtsiait Yinlandiliartartut
sumut pisimanerpat?
aperKut tamåna ersserKigsumik a-
kissutigssaKarfigingilarput. kisiåne
Lance Aux Meadowsip kujatåniput
indianerit Beotuop indiånerinik taine-
Kartartut. indiånerit tåuko kingorna
Kaxortunik amilingnit nungutauvdlu-
inarsimåput. indiånerit tåuko pivdlu-
git ilisimassaKalårpugut.
ilisimalåginagkat angisumik unigfi-
gineK ajornaraluarput, kisiåne tåssa
takussutigssaKarsinauvoK ilimanartu-
mik Kavdlunåtsiait indiånernut tåu-
kununga akulersusimassut.
måna ukiarérsorujugssuvoK sila
puerKortilerérpoK tingmissatdlo ku-
jåmukålerérdlutik .ilånériardlune a-
norerssuartalerpoK månalo pissaria-
KalerpoK agssainivut ukioK måna u-
nigtikatdlartariaKalerivut kuj åmutdlo
KavungarssuaK autdlaratdlartariaKa-
lersugut —• kingornalo Norgimut.
unuk kingugdleK kup sinåne ing-
nermik ikumatitsivugut. ikumatitav-
ta ingnera pavungarssuaK naoralaor-
tarpoK imånutdlo tarranigtardlune.
Kissup tivssardlup icåne igsiavugut i-
mardlo nåkutdlutigo. erKarsautivtigut
Kavdlunåtsiait erKarsautigåvut, Ka-
ngarujugssuax nunamit issigtumit i-
månut avåmuinartarsimassut nuna-
mik nalussamingnik sarKumersoKar-
nigssånik Kinerdlutik tingerdlautimik
atåne igsiassartut isumaliutigalutigik.
/nåvoK.
New Foundlandime nunavtinit
puissiniarneK unigtinenarpoK
„Opo“p puissiniartitdlune sikusiorujugssuardlune aseruasima-
nera pissutauvdlune puissiniaraluarnera iluanårutausimångilaK
ukiorparujugssuarne canadamiut
norgimiutdlo Newfoundlandip sineriå-
ne puissiniartamerat taimalo iluanå-
ruteKaruj ugssuartarnerat tusåmåina-
rumajungnaerdlugo „Opo“-mik peKa-
’tautitdlugit 1960-ime ilisimaneKartu-
tut puissiniartitsineKarpoK. taimatut
misilisimagaluarneK mana unigtinar-
neKarpoiK.
autdlarti tdluartoruj ugssugaluarput,
tåssa 1959-ime puissiniarneK agsut
pitsaugaluarpoK. norgimiut puissi-
niat tamarmik useKardluardlutik
utersimåput, tåssalo ajornartorsiu-
teKangårsimanatik puissit 15—30.000-it
anguvdlugit pissaKartarsimavdlutik. —
taimåitumik tupingnångilaK handelip
puissiniartitsinigssane isumavdluar-
dlune autdlartikaluarsimangmago, isu-
mavdluardlutik taimatut piniarnerup
kalåtdlit inutigssarsiumut nutåmut
angmautisagai. pingårtumigdlo ar-
fangniarnerup unigtitauneratigut isu-
mavdluartoKarsimagaluarpoK puissi-
niartalernerup kalåtdlit taimatut pini-
artarnermut nutåliaussumut nutålia-
nigdlo atortulingmut peKatausinångor-
tikumårai neKimigdlo pigssaKartisav-
dlugit.
taimatut neriugdluardlutik 1960-ime
puissiniartitsisimåput kalåtdlinik nor-
gimiunigdlo inugtalerdlugit.
tåssale misilinerugaluaK ilimagissa-
tut ingerdlasimångilaK. 1959-ip ki-
ngorna Newfoundlandip sineriåne si-
kut agsut ajornartorsiornarsimåput
taimalo piniarnermut tamarmut su-
niuteKarsimavdlune. taimaisivdlune
„Opo“ kisime pinane norgimiutdle
puissiniaKataussut tamarmik pissa-
KarKardluinarsimåput. kisalo iluagtit-
singitsornermut pissutaussut sikui-
nausimångitdlat, tåssame „Opo“ si-
kusiomerme saniatigut åma maski-
naiarsimavoK, sarpiardlunilo aKutai-
arsimagame agdlåt St. Johnimut iluar-
sariartariaKarsimavdlune. taimaisiv-
dlune ukiut pingajugssåne iluagtitsi-
sanganerigalua maungåinarsimavoK.
taimaisivdlune „Opo“p puissiniar-
tarnera unigtineKarpoK taimaisivdlu-
ne puissiniarnerup kalåtdlinut iluaKU-
tigssatut misilingneKarnerigalua
maungåinarportaoK.
„Opo“p puissiniarungnaernera han-
delip tungånit nalunaerutigineKarpoK
vicedirektørimitdlo Magnus Jenseni-
mit ima nalunaerutigineKardlune:
— kalåtdlit tungånit „Opo“mik pui-
ssLniartitsilersinata påsitineKarsima-
vugut tasamane agsut puissimasima-
ssut, kisiåne „Qpo“p piniarfigssane ti-
kitdlugulo ima sikusiortigisimavoK
agdlåt umiarssuax akisoKissumik ilu-
arsartariaKartardlune.
— pissaussut Kanon ipat?
— 1960-ime puissit pissaussut 2.500
migssiliorpait 1961-imilo 5600-dt mig-
ssiliordlugit ukiord’le måna sussåvigsi-
måput, tåssa autdlartillnavigdlutigdle
ajutorujugssuarsimagamik. umiar-
ssuaK sikunut pulasimavoK orKuikiar-
tordlune, atorssarormatdlo aniniali-
sagaluardlune sarpiarsimavOK taimalo
St. JohnimukartariaKardlune iluarsar-
tikiardlune. iluarsigame umiarssuaK
Kalåtdlit-nunånukåinarpoK sinerssor-
tugssångordlune.
sordlo sujorna landsrådine direktør
Hans C. Christiansenimit OKautigine-
KartoK „Opo“mik puissiniartitsineK
ingminut matusinausimångilaK, tåssa
pingårtumik pissutigalugit umiarssup
iluarsartineKartarnerata akisuvat-
dlårnera. kisalo umiarssuarmik pui-
ssiniartitsinerup unigtineKarneranut
pissutaussut ilagåt orssup iginerata a-
kikitdlisimanera sorunalume puissit
nangmingneK ikiliartuinarnerat. ta-
måna ilumormat norgimiutaoK ugper-
narsarpåt, tamånalo norgimiut atua-
gagssiaisa ilåne 7. april agdlauserine-
KarpoK. avise agdlagpoK silakulup
puissiniarneK agsut akomusersimagå
umiarssuitdlo pissait 3—4000 migssi-
liufinardlugit amerdlåssuseKarsima-
ssut. avisivdlo erKartorpå pissat 20000
migssiliortuéinarmatigik takuneK a-
jornéngitsoK ukioK måna KanoK pi-
sagsiorsimatigissut.
tamatumuna OKartoKarsinåungilaK
kalåtdlit puissiniaKataussut angnikit-
sumik nåmagsissaKarsimassut. sujor-
na pitsaunerpåt ilagisimavagut kisiå-
nile tåssa piniarneK akilersinausi-
méhgilaK. kalåtdlit piniartue ajungit-
dluinartumik nåmagsissaKarsimåput
pikorigsiartuinavigsimavdlutigdlo å-
malo Frederik Lennert Sisimiormio
OKalugtauvoK pikorigsoK.
sordlo sujornagut A/G-me erKaine-
KarérsimassoK „Opo“-mik puissiniar-
neK misilinerinausimavoK ajoraluar-
tumik måna taimaititariaKalersoK.
rejet nungusångitdlat
aperKutigineKarmat Kalåtdlit-nunå-
ne rejet aulisapilungneKarnermit u-
kiut ardlaKångitsut ingerdlaneråne
nungukumårnersut, aulisagkanik mi-
sigssuissoK Svend A. Horsted atua-
gagssiame „Grønland“ime akivoK:
„någga nungutaunaviångitdlat“. *påsi-
neKarsimavoK Diskobugtime tamatu-
malo erKåne imane rejeKartoK inga-
ssagdluinartunik. amerdlanerne rejet
tåuko kilisangneKarsinåungitdlat i-
map narxa manipaltdlåKingmat kili-
sautit aligtarmata. tamatumunåkut
rejet peKarfingne angnertoKissune er-
KigsisimatineKardlutik kinguågssiorsi-
nångorsimåput. rejexarfit mingneru-
ssut pingasut kilisagfiuput, tamaunga
rejet piarauvdlutik sarfamit ingerdlå-
neKartardlutik inersimassungordlutig-
dlunit aussap ingerdlaneråne tamau-
nga pissardlutik. rejeKarfit tåuko au-
ssaunerane nungungajangneKarsima-
galuarpatalunit, åipåguane rejerpag-
ssuaKalersimanigssåt Horstedip ilima-
gå. Kalåtdlit-nunåne sikut pissutiga-
lugit rejerniarfiussartoK sivikeKing-
mat aulisagkanik misigssuissoK isu-
maKarpoK rejet nungunaviångitsut.
Haslev Orgel Harmoniums-Fabrik
Leo Rechnagel
Skriv efter
katalog —
Dansk arbejde
Billige priser
Gode afbeta-
lingsvilkår
Gode
PIANOER
priser altid på lager

—i spejlrefleks med
kr. 5 2 5,- 75 mmjf:3,5 objektiv.
ROKKOR det verdensberømte objektiv.
TOMS FABRIKKER A/S
Leverandør til det Kgl. Danske Hof
1om?
GULD BARRE
Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte
chokolade
mamardluinåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa!
Danmarkime sukulåtit pisiariumaneKarnerssåt
9