Atuagagdliutit - 07.06.1962, Blaðsíða 29

det tænkende
kamera...
inkl. taske
avåmut atassutenarane?
uvdlumiikut kalåtdlit atautsimut i-
ssigalugit tåssaujungnaerput inuiå-
nguit avåmut atåssuteKångitsut pi-
ngortitarssuarmut imåinåungeKissu-
mut akiutariaKartut. OKartoKarsrnau-
vok ineriartornerme angmkitsuinar-
mik suniutøKarsimassut, avatånit pi-
uvagununa?
nuna kinguaraimanerussox sunau-
nersoK inuit ikingnerpåt akisinaugu-
narpåt. jcanordle påsissariaKarpa nu-
namik kinguarsimanerussumik OKar-
toKarångat?
aperKUt tamåna FN-lrne sarKumiu-
neKarmat, FN-ip ingmikut aningau-
ssautøKarfiane direktøre Paul G. Hoff-
man ima akivoK:
nunat kinguarsimanerussut tåssa:
1. angnikitsumik nionKUtigssiorfiu-
ssut.
2. nunat pisussutéinik sule ilisima-
ssaKarfligineKangångitsut.
3. nunap pisussutai iluaKutiginiå-
savdlugit sulissugssanik sujulerssor-
tigssanigdlo iliniarsimassunik amigau-
teKartut.
4. aningaussalissutigssanik amigau-
teKartut.
5. nunanut avdlanut niorKutit ang-
nertusinigssånik ajornaikusortorsiute-
Kartut niorKutigssat nunalisitagkat pi-
ssariaKardluinartut akilerslnaujumav-
dlugit.
6. inue amerdliartoorissut.
7. sujumukartmiarneKarnerat nå-
magtumik pilerssårusiorneKarsimå-
ngitsoK.
8. inue, inoKatigingnut tarnivdlo
pissusinut tungassutigut isumartik
pivdlugo, sujumukarnigssamik kigåit-
dlagsaissut.
skolit, peKatigigtingne åssigingitsune
suliniarneK, studiekredsit sulinikutdlo
Kångerniunerit ilausimångikaluarpata.
inuit suliagssamut pikorissusiat plna-
rane åmale anersåkut ineriartornerat
suleKatigingnigssamutdlo sungiusar-
nerat såriarfigssaKalersitsisimavoK
teknikip taimatut sukumlssumik ilua-
KutigineKarnigssånik.
iliniartitauneK
tåssa pisimassuvit sanerKuneKarsi-
nåungitsut Kalåtdlit-nunåne suliniar-
nivtine iliniartariaKagkavut. åssigi-
ngitsutigut iliniartitaunikutdlo uv-
dluvtine Kalåtdlit-nunåne pisimasso-
KaKaoK. uvagut handelime KanoK ili-
orsinaunenput avdlanut nalerKiutdlu-
go angnikitsuinånguvoK, pingårdlui-
nartordle, inutigssarsiornikutdlo ilini-
artitsinigssaK aperKUtauvdlulnartug-
ssauvoK sut tamarmik iluagtikumår-
nigssånut.
sume tamane peroriartortut avata-
ngersimavåtigut: mérirat pitsauneru-
jartuinartumik atuartineKartut — i-
nusugtut sutdlivingne åssigingitsune
atuarfingnilo suliamut tungatitdlugo
pikorigsarfiussune iliniarsimassut,
tåuko sulinikut pikorissusiat, ©Kiasui-
nerat tutsuviginartumigdlo itigkångit-
sumik sulisinaunerat aperKutaussug-
ssauvdlune, Kal.-nunåta maskinat
atordlugit niorKUtigssiornerup ukiui-
nut pulanigssånut akuerssuinigssamik.
igdlua’tungåtigutdle isumaK imåitOK
Kimangniartigo, atuarsimagåine, su-
livfingme iliniartusimagåine soraeru-
mérsimagåinilunlt tåssa nåmagtoK.ki-
nalunit inunerup iliniarfiane atuartu-
ssok, misigissat påsisitsineratigut Kau-
tussaKariartortOK, iliniarungnaertaria-
Kångila« Kanordlunit påsissaKartigile-
raluarune. avångunarnerussoKångi-
laK, tamanik ilisimassaKarsorissunik
nutånigdlo iliniarumångitsunik nåpi-
taKarnigssamit. taimaingmat neriuti-
gåra uvagut handelimut tamatigut nå-
pitarsinaujumårtugut kigsautigalugo
norKåissutigalugulo ingmivtmut ilini-
arfigeKatigingnigssarput avdlanitdlo
iliniarnigssanput Kautussavut misigi-
ssavutdlo sule angnertusisiniardlugit.
De kan se
dekan
Leciton
ved Deres
nangmineK takusinauvat —
agtordlugulo malugisinauvat
god
hud
KaKorsaut Leciton amingnut
Kanon pitsautigisson!
nangminérdlufit takusinauvdlugulo malugisinauvat Ka-
Korsaut kussanarsinartoK Leciton atortarugko åmit
KanoK pitsångortigisassoK. Leciton-KaKorsautip icå-
pernerata nerumigtungup tipigeKissuvdlo émit
narxa tikivigdlugo saligtésavå, tamatumungaio
peKatigititdlugo amerigsautip Lecithinip
åmit nutamik inussutigssaKalersftasav-
dlugo!
inoKatigit ineriartornerane
kalåtdlit suniuteKarnerat -
direktør Hans C. Christiansen isumanik sarKumiussaitarpoK
handelip avisiane „Orientering“ime ilåtigut ima:
sutdlivigssanik amerdlanerujartuinar-
tunik piumassarinøKartumut maling-
nausinåungigpat?
OKatdlitoKartitdlugo tutsiutåinarpoK
uvagut kujasingnerussuminganérsu-
gut kimigisertutut agdlåt kalåtdlit i-
nunermik ingerdlatsinerånik avdlå-
ngortitsiniartussugut, tamånalo kalåt-
dlit nangåssorssuarmik maligtarinia-
råt. taimatut isumaKarnetK uvdlumikut
erKortunaviångilaK, 1950-ivdlo kingor-
na taimåitoKarsimångilaK. mianerssu-
tigissariaKarparput nalivtine ajomar-
torsiutit, Kangarssuardle pissunit tåg-
dlerneKarKunagit. ilumutdlime kalåt-
dlit kigsautigisimagaluarpåssuk Ka-
ngatut inoKatigingne OKimaeKatigig-
.såmeKardluartune pissutsit ingerdlå-
neKåinarnigssåt, månåkut sut tamar-
mik pissarmerorKajaKaut.
maskinat atordlugit
niorKutigssiorneK — imalunit
ajornartorsiutinik isumaKarfiging-
ningnøK åssigInge«aoK Kalåtdlit-nu-
nåta anginerujugssua piissutigalugo.
avangnarpasigsume ajornartorsiutit
pissariungitdlat tåvane piniartutut i-
nuneK sule åtåneKarmat mianerssor-
tumigdlo sujumukartitsiniartoKarsi-
naungmat. Kalåtdlit-nunåtale kujatå-
ne kitåne si'låinaup avdlångonnera a-
ma puissiniarnermit aulisarnermut i-
kårsarneK pfssutigalugo, tamatuma
nagsatarissånik aningaussat tungavi-
galugit pissarioKissumik inunialerni-
kut ajornartorsiuterpagssuit pilersi-
måput, «anga pissusiusimassut putu-
viglnardlugit ajangniåinagagssåungit-
sut. taimaingmat angutit ikalåtdlinit
sujulerssortigssatut OKalugtugssatut-
dlo Kinigausimassut, uvdlut nutåt su-
'supaglnarsinausiimångilait. ’ kångneK
pitsussuserdlo imalunit maskinat a-
tordlugit niorKutigssiornikut piorsaiv-
figineKarsimassune inoKatigingne a-
migauteKarpatdilårane napaniarnig-
issaK KinigagssissutigineKarsimagpata,
suna ardlåt aulajangiutisaneirdlugo a-
jornarnaviarsimångilaK, kingugdlerme
kisime Kinigagssausinaungmat. tamå-
na ilåinakussumik pissariaKångilaK.
taimatut aulajangérnerme ajornartor-
siuterpagssuit nutåt kagdlutugssåu-
put, månamutdlo tamåiko ilåinångue
kalåtdlit tunganit isumamik ersser-
sitsivigineKansmausimåput.
navsuiaruminaeKaoK suna pivdlugo
taima amerdlatigissut puigorniartåi-
naråt politiklkut aulaj angerneme ang-
nertune uvdluinarnilo aulajangissar-
nerne kalåtdlit suniuteKartarsimane-
rat angnertoK sulilo suniuteKarnerat.
erKarsautigineKarsinåungilarme uv-
dlumikut Kalåtdlit-nunåne admini-
istrationikut ingerdlatsivfexarsinau-
ssok aulajanginerne tamane kalåtdlit
suniuteKarnerat malungnardluartåså-
ingigpat. -
ssunit pakasarneKarsimassutdlusoK, i-
nunermik ingerdlatsinerat avdlångor-
tineKarsimavdlune, taimatutdle åma
OKartOKarsinauvoK danskinut uvaguv-
tinut inuiangnutdlo avdlanut tunga-
titdlugo. Danmark ikujasingnerussoK
niorKutigssiornikut sujumukarsima-
nerugaluaKissoK, tåssane inoKatigit a-
våmut atåssuteKaratik napaniarsinåu-
ngitdlat niuveKatigingnut angnertu-
nerussimut kagdlutingikunik. tamånå-
taoK erKarsautigalugo ajornartugssau-
vok Kalåtdlit-nunåt niorKutigssiorni-
kut angnikeKissoK avåmutdlo atåssu-
teKångitsoK, avatåne pissut nautsor-
ssutiginagit nangminérdlune igdlui-
narsiortumik aulaj anginiartåsagpat.
kiavdlunit aperisinåungilåtigut uv-
dlune atuligagssavtine sujulivtinit
pivdluarneruvdluta inulerumårnersu-
gut. pivdluarnøK Kanordlunit isuma-
Kartisagaluaråine, kiavdlunit inup i-
sumånik KautusimassaKartup taimåi-
toKarnigsså ilimaginaviångilå. aker-
dlianigdle pivdluåinerujugssuångorsi-
nauvugut sianigigaluardlugo avativti-
ne pissunut nåpertutungorsarniångi-
kuvta, nangmineK kigsautigissavut på-
singningnerputdlo malingniångikuvti-
gik, aulaj-angiusimångikuvtigo .pivdlu-
arnigssarput nangmineK avKUtigssiu-
stnaugigput, uvdlune atuligagssavtine.
kalåtdlinut tungatitdlugo åma taimåi-
nginerpa?
ineriartorneK
grønlandsudvalge KaKugo isumaliu-
tigsstssumik sarKumiussaKarpat, ta-
matumane kalåtdlit ilaussortaussut i-
sumåt suniuteKartugssaoKalune, suju-
mukarneK taimatitdlugo pisomanut
utemiartumik tamatumane sujumu-
gagssaKarnaviarsimångilaK. tamarmik
isumaKatigisagunarpåt maskinat ator-
dlugit niorKutigssiornikut ineriartor-
neK pingitsortineKarsinauginarane su-
juarsarneKartariaRartoK, aulisagkat i-
sumavdlutigalugit inuniarfiussune. o-
KatdlisigineKarsinauvdluar.pordle i-
kårsårneK tamåna KanoK årKigssune-
KåsanersoK, »anordlo sukatigissumik
piumårnersoK. tamatumanisaordle na-
KisimaneKångitsumik aulajangisinau-
neK kigdlilivfigineKartugssauvOK. tek-
nikimut tungassut ingmingne inatsi-
seKarput aperKutautitaKardlutigdlo.
kiavme aningaussarsiomikut ineriar-
torneK kigaitdlagsarumåsanerpå, kiav-
dlo teknikikut ineriartorneK kigait-
dlagsarumåsanerpå, rnåssa imaKa ilå-
tigut ingassagpatdlårtutut isumaKarfi-
ginarsinaugaluartoK, taimåitOK inuit
amerdliartornerujugssuånut taimalo
teknik inugdlo
Kalåtdlit-nunåne inuit månåkutut
amerdliartuinarpata ukiut 25 Kångiug-
pata kalåtdlit 75.000-ingorsimassug-
ssåuput, taimaingmat tusintiligpagssu-
arnik nutånik sulivfeKalertariaxar-
poK, fabrikit nutåliaussut kisimik pi-
lersisinaussånik, sutdlivitdlo tåuko i-
liniardluarsimassunik sungiusardluar-
■simassunigdlo sulissoKartariaKarput.
åmåtaordle sulivfit nutåt ardlaligpag-
ssuarnik sujulerssuissoKartariaKarput,
tåuko amerdlanerssait kalåliuniartug-
ssåuput. tamatuma erssendgsarpå Ka-
låtdlit-nunåne ineriartornerme avdla-
nisutdle teknik aningaussalinerdlo ki-
simik aperKutåungitsut, åmale inuit
pugiorneKartariaKångitsut, sujunigsså
erKarsautigalugo nalautsornerinåu-
ngitsumik, sujunertardle påsisimav-
dlugo iliniartitsineKartariaKardlune.
inungnik sujumukartitsineK tekni-
kikutdlo ineriartorneK Danmarkime
ingerdlaKatigigsimåput. åmame OKar-
toKarsinauvOK Danmarkime tekniki-
kut ineriartorneK pisinausimångikalu-
■artOK tamatumane inuit ineriartoKa-
tausimångikaluarpata, tåssa folkehøj-
Indstil belysningsmaleren
og tid/blænder Kombina-
tionen er samtidig
indstillet. ^
Koblet ....
målesøger med
indbygget lysramme.
F: 2,8/45 mm
4 - linset ROKKOR objektiv
29