Atuagagdliutit - 07.06.1962, Blaðsíða 35

Erik augpalårtOK Leifilo iluanårajugtoK
negeriarKat
børnehavime
nuanissårtut
tamalårpag-
ssuarnik
pinguaufe-
Kardlutik.
Pony angakuagaK
Thorvald erneralo Erik augpalug-
tumik taineKartartOK Norgimit Ki-
måvdlutik Islandimukarput toKutsisi-
manertik pissutigalugo.
taimanikut Island siamasigsorujug-
ssuarnik inoKarpoK. sujugdlermik er-
nerit tåukua Hornstrandimik taine-
Kartartumut nunagsserKårput, nuna
tamåna nunasissunit nunagssarsiari-
neKarsinausimavoK. tåssanititdlutik
Thorvald toKuvoK. angune toKoriar-
mat Erik nuliarpoK nuliartåmilo nu-
nånut migdlune. åiparit téssanititdlu-
tik ernertårput, ernertårtigdlo Leifi-
mik atserdlugo.
kisiånile ajoraluartumik tåssanitit-
dlutik Erik toKutsisimaneK-åsit pi-
ssutigalugo KimåtitaorKigtariaKarpoK
Bredefjordimutdlo Kimåvdlune. ta-
matumale kingorna erKigsinaitsut
nagdliiissulerput kingunerålo Erik er-
KigsivitsungortineKarmat.
téssånga autdlarame isiimerpoK u-
miarssuane iluarsauteriardlugo nuna
kajungerissane Islandip avangnånitoK
Gunnbjørnip KeKertainik taineKar-
tartOK ornigkumavdlugo. tamatumi-
nga ikingutine OKalugtupai nerior-
ssordlugitdlo nuna orningniagkane
naneriaruniuk ikingutine nalunaerfi-
giartorumavdlugit.
Erik augpalugtoK taimaisivdlune
ukioK 982 umiarssuarminik autdlar-
poK kimutdlo autdlardlune: kingumut
nunamik takorKileramik sineriak a-
tuardlugo kujåmut autdlarput nuna i-
noKarnersoK påsiniarniardlugo.
aitsåt autdlarnerminit aussat pi-
ngajugssarileråt Islandimut uterKig-
dlune tikipoK oKardlunilo nuna nav-
ssårissane najugagssarKingnerardlu-
go. tåssane pisussuteKartOK OKalugtu-
arisimavå åmalo piniagagssanik ta-
malårpagssuarnik peKarnerardlugo.
nuna navssårissane Grønlandimik
atserpå.
„nuna kussanartumik ateKarune i-
nungnit kajungerineKarneriisaoK", o-
KarpoK.
ukioK tamåna Erik augpalugtoK Is-
landimiginarpoK. åipågormatdle umi-
arssuit katitdlutik 35-ussut Brede-
fjordimit Borgerfjordimitdlo Grøn-
landimukardlutik autdlarput. taimåi-
tordle 14 kisimik orningniagartik a-
nguvåt sivnere uninardlutik umiuv-
dlutigdlunit ajunårsimavdlutik. Grøn-
landimik angussissut ilagait: Herjulf
Herjulfip kangerdluanut pissoK Her-
julfivdlo nuanut , nunagssitoK, Ketil
Ketilip kangerdluanut pissoK, Ravnilo
Ravnip kangerdluanut pissoK. kisiå-
nile Erik augpalugtoK Eriup kanger-
dluane Brattalidmik atilingme. Erik
augpalugtoK tamanit atarKineKarner-
ssauvoK nålagagssatutdlo issigineKar-
dlune.
ilanigoK Herjulfip ernera Bjarne
Islandimit Grønlandimukartitdlune
kimut tivsukåuneKarsimavoK nuna-
mut ilisimångisaminut pisimavdlune.
tåunale tikisane angnerussumik på-
siniaivigisimångilå.
inuit avdlat isumaKarput Bjarne
soKutigissaKångipatdlårsoralugo ajo-
ralugulo nunamit navssåminit pissu-
nik OKalugtuagssaKångitdluinarmat.
Leifile Eriup augpalårtup Bratta-
hlimiup ernera Herjulfip nuanukar-
poK Bjarne tikerårdlugo. Bjarnip u-
miarssuå pisiarå 35-nigdlo inugtag-
ssalerdlugo.
tauva Leifip angune Kinuvigigalu-
arpå angalaniarnermine sujulerssui-
ssorKuvdlugo; Eriuvdle augpalårtup
utorKalivatdlårnine neKitsiutdlugo su-
jugdlermik itigartipå.
„ivdlit iluanårajungnerssaugavit i-
lagissariaKarpavtigut", Leif OKarpoK.
kisalo naggatåtigut Erik augpalårtOK
akuerssinartariaKarpoK angalanigssa-
mutdlo piarérsalerdlune.
sut tamarmik piarérmata Erik hi-
stiminut KaKivoK Brattalidmitdlo u-
miarssup kisarsimavfianut histerdlu-
ne autdlardlune. ingerdlangåtsiardlu-
nile histimit nåkarpoK isigkane åner-
sitdlugo. nikueriardlune pilerpoK:
„nuna måna tåssausimavoK ilisima-
ssagssarsiorfigssatuara. måne avigså-
ginartariaKarpugut", taimalo OKariar-
dlune Brattahlidimut uterdlune aut-
dlarpoK.
Leifile angutinik 35-nik ilaKardlune
umiarssuarminut autdlariartorpoK. a-
ngutitaisa akornånipoK tyskeK Tyr-
kerimik atilik.
ingerdlangåtsiaréramik nuna er-
sserpåt, KaersuinarssuvoK naussungu-
aKaranilo nunamilo sermitarssuaKar-
dlune.
„Bjarnitut ilivdluta nunamut nav-
ssåvtinut tungmångitsortariaKangila-
gut“, Leif OKarpoK angutitamilo ilai-
nik ilaleriardlune umiatsiamik ipug-
dlutik sinerissamukardlutik.
nuna tikisartik KaersoKarnerssua
pivdlugo Hellelandimik atserpåt, ilu-
atingnarsinaussumigdle navssåKångit-
dluinaramik umiarssuarmingnut uti-
narput.
autdlarKigput. nuna tikisåt tugdleK
orpigpagssuarnik KagdlersimavoK,
sigssardlo siorKanik KaKortuinauv-
dlune.
nuna tåuna Leifip atserpå Mark-
landimik. tåssaningåtsiångitdlatdle
autdlarKigkamigdlo avangnamit tig-
siatårdlualeKaut.
uvdlut mardluk Kångiungmata ki-
ngumut nunamut perKigput erninar-
dlo kisarfigssitdlutik. taimåisaga-
mingme aitsåt taima nunamik pisu-
tigissumik takulikaseKaut, sordlo
kungne eKalorujugssuaKarpoK sujor-
natigut angissusisigut nalisisimångi-
såinagkamingnik, nerssutautitdlo u-
kioK tamåt anéraluarunigdlunit neri-
ssagssaerunaviaratigdlo Kialernaviå-
ngitdlat.
tåssane Leif angutitailo uklput. su-
jugdlermik igdlungussaliuinaraluar-
put kingornale angisumik igdlulior-
dlutik. påsivåt Islandimit Grønlandi-
mitdlo tamåna KaumanertuneroKissoK
ilame uvdloK nåinerpaugame nal. a-
kiinerinik Kulingiluanik sivisiissuse-
KarpoK. Leifip angutitane mardlii-
ngordlugit avipai oirarfigalugitdlo ag-
faisa angerdlarsimåinamerine agfaisa
nuna angalaorfigalugo misigssortåsa-
gåt, kisiånile 3ma sianigisagåt anger-
dlamut avKutigssartik tåmainavér-
sårtarniåsangmåssuk. tåssalo taima i-
ngerdlåput, Leifip nangmineK angu-
titane peKatigalugit uvdloK sujugdleK
angerdlarsimagångame uvdlup åi-
pagssåne angalaortarpoK. Leifip
nangmineK angussuvoK silatoK tama-
nigdlo nålagkersueriatdlandgsoK tai-
måitumigdlo angutitaminit tamanit
tatigissauvdluartoK.
unuit ardlåne Leif igdlut umiatsi-
åvdlo pitugsimavfisa erKåne anguti-
taminik tikisititdlugo angutitai anga-
laorsimassut tikiput atautsimik ami-
gardlutik, amigautaussordlo tåssa ty-
skeK Tyrker.
Leif agsorssuaK ajuatdlagpoK Tyr-
ker sivisorssuarmik anguminlsimang-
mat Leifimutdlo méraugatdlarmatdle
asangnigdluartusimavdlune.
angutitane sukangaKalune nanerti-
simavdlunile OKalugfigeréramigit a~
ngutit arKaneK-mardluk Kinerpai i-
lagalune Tyrkerimik ujardlersugssat.
igdlutdle Kimangåtsiåinarait Tyrkerip
nangminérdlune nåpikiartorpai. Leif
nuånåjatdlaKalune Tyrker ornilerpå
ernlnardle påsivdlugo erKumitsumik
pissuseKartoK.
„sok taima kingusinårtigalutit tå-
kupit?“ Leif aperivoK.
Tyrker tyskisut akivoK issinilo er-
Kumitsumik aulateriardlugit Kanine
eKussårtitdlugo, ardlåinåtalunitdlo
påsingilå KanoK OKartoK.
kinguningua OKautsinik påsisinau-
ssånik oKalulerpoK: „navssåvnik OKa-
lugtuagssaKarfigåvse. vinigssarssuar-
nik navssårama".
„ilumorpa?" Leif aperivoK.
„ilumuvigpoK. uvanga nangminér-
dlunga nuname vlnigssanik nausso-
Kartartume inusimavunga", Tyrker
akivoK.
taméssåsit kuånit tåkutingajaler-
put. mérKatdlo kangerdlungmiut aut-
dlaorsimassutdlo imaKa kuåniliaralu-
artuinéngåsåput.
ilåne mérautitdluta nunarKatigiår-
dluta autdlaorsimårpugut. uvdlut ilå-
ne uvagut méraussugut kuåninik nå-
magtorsinialugtarpugut. ilame ka-
ngerdlungmlkavta naggoreKingmat
pisulålerångavta orpigarssuit, ku-
nguit, naussut, masarsuitdlo akunisi-
ortarpagut ilalo pujoralaKarnatigdlo
tipigigtåssusé.
taimaitdlune uvdlut ilåne atåtåkut
OKalulerput uvdlut ilåne kuåniliaru-
mårtugut. taima OKariarmata Kilanår-
tuatsiångorpugut.
taimaitdlunime uvdlut ilåne Kaori-
atdlartoic seKinarigssuaK. anordlilåra-
luariardlune uvdlororiarmat Katsor-
poK. umiatsiarssuarmik ipuinardluta
kangerdlukut ilungmukarpugut, ilame
nuån....
sivisungitsumik ingerdlagavta tu-
lagpugut Kumutdlo kuåneKarfiup tu-
ngånut autdlakåvdluta. avKutigissar-
put sivingajårssuaK maugårtufnau-
vok tamånilo akulikitsunguanik orpi-
garssuaicartarpoK uvavtinik portune-
roKissunik eKimassunigdlo. taimait-
dlutame Kerrut atuatdlariardlugit
kuåneKarfia tikiparput. Kuvdlortuarå-
nguaK atangeriatdlaravtigo atigssara-
lua tamarme kuånerpagssuarnik Kor-
suinauvoK, tåunaKa pérsissuatsiå-
ngorpugut. aitsåt autdlartisoriniar-
dluta, anånékut suaortarpalulerput
KuaraiarKUvdluta, pumut Imiutdlugit
amigarpata ilarKigkumåravtigit. tåssa
nuånerserugtortoK puvut ulivkårav-
tigut atinartariaKalerpugut.
åmut autdlancåravta oKilangåravta
utorKartavut katagtuinauvagut. suli-
le émukarniardlunga Kasujartuinaler-
punga. poK nangmatara orpigkanut
aportarnivne OKimaitdliartumarpoK.
orpigaKångitsumut pigångama avKU-
tigssara Kinipajoriardlugo orpigaKå-
nginerussukut autdlartarpunga. misi-
kinguningua Leifip umiarssuarmiu-
ne OKarfigai umiarssup usigssainik
angerdlåussagssamingnik piarérsai-
ssariaKalerdlutik, sujugdlermigdle vl-
nigssanik katerssuerKårtariaKarput a-
Kaguanilo orpingnik kivdluigatdlå-
savdlutik.
usigssatik ernlnaralånguaK nåmag-
sivait upernarmatdlo angerdlamut
autdlartinatigdle Leifip nunap naggo-
ringnerssua pivdlugo Vinlandimik at-
serKåratdlarpå.
angerdlamut ingerdlaornermingne
ingerdlavdluaKaut, anorisioKalutigdle.
Grønlandip KåKarssue ersseramikik
angutitaisa Leif aperåt sok taima i-
ngerdlaniapilårtiginersoK.
„nangminéK piumassara atusavara",
Leif OKarpoK „sujunivsine issigissa-
Kånginavse?"
sujugdlermik issigissaKångerKåra-
luarput Leifile isumaKarmat umiar-
ssuaugunartoK ikardlugunartordlunit
issigalugo KinerdluarKeriaramik påsi-
lerpåt ikardluk Kåvanilo inuit umiar-
ssuausorisimagigtik. Leif OKarpoK;
„ornigtariaKarpavut ikiortariaKarpa-
talo ikiordlugit. kisiånile endgsiner-
mik piumångigpata pisinaussarput ta-
måt akiuniartariaKarpugut“.
ornigpait tikikamikitdlo Tyrkerip
aperai kina sujulerssuissunersoK. tau-
va sujulerssuissuat norgimioK sav-
ssarpoK Thorerimigdlo ateKarnerar-
dlune OKardlune. tauvalo OKalugtua-
rå nangmineK angutitanilo sinerissa-
mut ikardlisimavdlutik umiarssuåt a-
serorsimavoK nangminerdle ikar-
dlungmut ånangniartariaKarsimav-
dlutik. kingornatigut aperivoK kina
sujulerssuissunersoK.
Leifip atine taivå. tauvalo tikisai-
sa aperåt Eriup augpalårtup Bratta-
hlidmiup ernerinerå.
Leifip OKarfigå ilumut Eriup aug-
palårtup ernerigåne nangitdlunilo a-
ngutit tamaisa umiarssuarmilo usigi-
sinaussai pigissait ånåusinaussane ta-
maisa tigujumavdlugit.
takornartat KujarujugssuaKaut.
tamatuma kingorna umiarssuaK E-
riup kangerdluanut pulåmåupoK
Brattahlidimukardlunilo.
Leifip angutitane tamaisa inuitdlo
ånåussane 15-it tamaisa igdlugssipai.
ukiuvdle ingerdlanerane Thorerip i-
lagissai nåpåussuarmit erKorneKarput
ardlagdlitdlo toKuvdlutik tamåkualo
ilagåt Thorer nangmineK.
ukioK tamåna kingornalo ukiorpag-
ssuit Kångiukaluarmata Grønlandime
tamarme Leifip Vinlandiliarnermine
misigissai OKatdlisaussorujugssuput.
angalanerme kingorna pisussutit tu-
såmaneKarnerdlo pigssarsiarisimavai,
kisalo taineKartalersimavdlune Leifi-
mik iluanårajugtumik.
(Kalåtdlit-nunåt pivdlugo OKalugtu-
atorKanit tigussaK).
gingisavnik ilåka ungasigdlisimavåka
tåssalo sigssamut Kanigdliartuinar-
dlunga. uvfa ilama KåKap sivingarna
sanimukåneK aterfigigåt. avKutigini-
agara sigssaK tikeriatdlariga Kivdla-
rlnangajaviussoK. avdlatume ajorna-
-Kingmat tamauna autdlarpunga. nå-
maKaorme orpigaKångikune. Kuvne-
raKatdlagtårpoK ulingariaramilo ta-
méko narKe imersimassarput. sigsså-
koriardlunga KuvnerKat tikikångavkit
pora miloriutarpara. ilåine miloriute-
riaravko pok Kuvnernamut imaling-
mut nåkarpoK. arKarneK sapilerama
ujarKanik aigdleKåtårdlunga arKar-
figssara imerpara tauvalo aitsåt ar-
Karsinaulerdlunga. tigoriardlugo per-
ssuavigdlunga KaKipara åmalo nang-
mineK KaKineK sapileraluardlunga
KaKituakasigkama pora uniåinaK or-
pigarssuit akunisiordlugit Kumut aut-
dlarupara. Kasunermit nåtigarnermit-
dlo sapilerama Kialinånguåkulugpu-
nga. någdliulerugtortunga ativkut
taigordlunga suaortartoKarpalulerpoK.
å, Kangame endgsiatdlak! sunauvfa
muluvatdlåleKigama isumagilerdlu-
nga takusarånga.
katerssordlugime nuånertaraluaKa-
lutik angerdlåuniardlugit misigdler-
nartaKaut. a. h.
LAD VOR ERFARING IGENNEM
25 ÅR I FOTO & SMALFILM
komme Dem tilgode.
Komplet udvalg i alle anerkendte
mærkevarer i kameras og tilbehør
De får omgående svar, når De
skriver til
ACTIV - FOTO
Frederiksberggade 34
København K. — BY 3134
(nangitaK).
å, kivfaK, måssåkordluinaK igar-
ssuaK savaussap imuanik ulivkårdlu-
go piaréruk! tuave! tamånalume er-
mlnardluinaK nåmagsineKarpoK. ku-
ngip angnertane tamåkerdlugit Kaer-
Kutipai inusugtinigssaminut ugpernar-
saissorKUvdlugit. KaerKUssat tamar-
mik inerssuarmut isårérmata kunge
pilerpoK: umatiga ima inusugtigaoK
sordlo måna Ivan inusugtOK issigigiv-
se. taima OKariutigalune igarssuarmut
ikinialersoK kungip paniata uinigtilå-
ratdlarujå: takuvat, inusugtisimångi-
kuma pisinåungilarma! åp? isumaKa-
tigissutigeriartigo — klinge Kulångi-
nermik ånuatångeKalune pilerpoK —
inusugtisimångikumale umativtut I-
vanip nulissiutinånguarisit. ersisångi-
latitdle miniite atauseK Kångiugpat
sångne KeKåsagama. inusugdlunga px-
nerdlimgalo tauva igdliissårssuavne
pivdluardluta åiparisaugut. kunge tai-
ma OKariutigalune igarssuarmut taima
ineKaraluångilaK. tåunaKa morssugku-
jcxK. tåunaKa arKaimalerpoK. issiging-
nårtuisa miniite atauseK sivitsuigami-
ko sordlo nal. akiinera, tåssale pisa-
ngarugtoramik. erinigilitdlardlugo ki-
gaitsuararssuarmik nuiartulerpOK. tå-
ssalime inusugsiatdlagsimanigsse ku-
laringerugtoramiuk. kiingile KaKileri-
atdlartoK imungmik kugårtuinauvdlu-
ne Kangalime amiliorusimånguarsse.
pisoriartordlo skuisa Kulaisigut imuk
misarpalugtuinauvdluine tigssalugta-
raoK. taimågdlåtdle-una naterssuaK i-
mungmik taserKeriartuårame kungip
paniata sångersoriardlugo pilerpoK:
kiinge-å umatit inusugsiårsimångivig-
poK, imungmut uvfångikatdlarnigtut
utorKautigautit utorKarpatdlagsima-
ngajagputitdlunit. takuk! kungip pa-
niata taima OKariutigalune tarrarssåt
isåupå. kunge tarramine nangminer-
ssuaK takugaluardlune ajussårdluina-
lerpoK umatinime inusugtunguatut i-
ssigisimagaluaramiuk. sunauvfagOK u-
torKarssuaK. isumaKatigissutertigdlu-
me avdlångortineK saperamiuk I-
vanimut nulissiutitinarpå kigsauti-
kutsuginardlugitdlo OKardlune: nuå-
nårdlunga agssavsigut tigulavse piv-
dluareuj umavdluse. nålagauvfigssuara
måna kingornutagssarilerparse sa-
nortoK mérartåriumågkavsilo pivdlu-
arKunarsigitse. atsiuniarisingalo. uv-
dloK tåunarpiaK kungip pania I-
nia Ivanilo katiput. ivanivdle nåla-
gauvfigssuaK kingornutingilå uvdloK
kativfigtik tåunarpiaK Kimugserdlutik
avangnamuinarssuaK autdlaramik.
ukiorpagssuit Kångiiiput. Ivan a-
vangnarpaslnarssuarme kungiuvoK
pissarssuvdlune atarKissauvdlunilo.
taima utorKaliartornermingne pivdlu-
ardlutik nulianilo inuput. histiutingu-
artik najulerångamiko nuånårdlutik
erKartortarujåt tunisimånginamiko
uvgutigingeKigigtik tåussumame ilua-
nårtisimangmatik.
Emanuel Petrussen
K’aKortoK
tag
En G&J flødekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&J’ip sanåve tåssåuput Kimagsautigssat tu-
månguersautigssatdlo pisfnaussatit avdlanutdlo tuniu-
sinaussatit pitsaunerpåt!
en opmuntring
Fås
med.
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner. —
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuld!
— alt godt fra
— tåssa uvånga pissut
/s GALLE & JESSEN
Tot.
kuåniliardlune nuånertaKaoK
35