Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 19.07.1962, Page 12

Atuagagdliutit - 19.07.1962, Page 12
måne pigssaKarniarneK agdlisagåusava nunap tuniuslnaussai naj orKUtarinagit? elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner- mutdlo tungassut. ingeniør Kaj Viemosep nagsipåtigut nunavtine ineriartorneic pivdlugo ag- dlagkamik erKarsautigssissumik. tåu- ko danskip suliartortitap ertcarsauti- gai nunavtine uvdluinarne ajornar- torsiutinik sangmissaKarnermit piler- sineKarsimassut. ingeniøre agdlagpok: OKalugtuånguaK taineKartugssaK pi- simavoK ukiune Grønlandskommissi- onerssuaK (1950) sujorKutdlugo — u- kiut tåuko Kavdlunåt Kalåtdlit-nunå- nitartut angumerisimassait taineKar- taratdlarmata „ukiunik avKutigssiuiv- fingnik" Kuiasungniakujugtumik ni- pilingmik. KuiasungniakujungneK tåu- na ukiup 1950-ip kingorna pivoK. ukiune avKutigssiuivfiussune inuit iliniardluarsimassut iliniagagdlitdlo maungnartarnerat akugtusuvoK. tiki- tartutuånguitdlo tupingnångitsumik alutorssautigineKartarput ajoringi- nguatsiaKissamingnik. alutorssarneK tamåna sordlo pissarpoK nunaKarfiup niuvertuane — nunaKarfiup anguti- taisa pingårnerssane — najuganarKU- neKarnikut. månalo OKalugtuånguaK. unuit ardlåne inuit iliniagagdlit tai- måitut mardluk niuvertup inåne ig- siåput. igdloKarfiup inue pingårtut, tåukununga ilauvdlune „niuvertoKar- fiup sanassua”, KaerKuneKarsimåput. kavfisoréramik igsiavingnut ilorri- sårnartunut inigssinialerput. iliniagagdlit tåuko mardluk piler- ssårutipilOKarput niuvertoKarfiup sa- nassua nalunångitsumik asimioKar- fingmiussoK igdlarniarfigitsiarniar- dlugo. taimåitumik sanassup tusåvfi- gisinaussånut inigssiput, tauvalo ili- niagagdlip åipåta éipe oKalugtutiler- mamartortorumaguvit . . . sukulåt amitsukujoK mamartox RjGI OKå- tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner- dåK kinialårtumik nougatertalik! spis noget lækkert M “ TJ o ® æ ■glE a c ^ v. q> ~ Ai -o >■ ■s»5 ~ (d W CD Hu to p; <d D) nO'O s •ri a O O 53 C , r- tv u | lll S RIGI —sukulåt Galle & Jessen'imit pissuvoK — aitsåt tåssa inersi- massunut mérKanutdlo mamarssautigssaK! RIGI-stangen er fra Galle & Jessen — det er en rigtig lækkerbid for store og små ... og så smager den efter mer’! på nangmineK suliaminut tungassu- mik ilisimatussutsip angussånik nu- tåjunerpåmik. agdlisitsiutip nutåp pitsauvdluinar- nera OKalugtuarilerpå sanassup tusar- nåKataunera isséinarminik Kigsimi- tardlugo. „ —takuvåme, atorfileKatiga asassa- ra, såkut tåuna pitsagssuaK ima ag- tigissumik agdlisitsissarpoK hestip a- nissua kuseriarneK agdlisitsiumut pi- sikåine hestiarKat pigsigartut taku- neK ajornångitdlat!" iliniagagdlit tåuko sanassup KanoK iliornigsså Kilanåralugo utancitsiar- påt. utarKilugsinångitdlat: sanassoK nikuipoK iliniagagdlitdlo ardlåt tuvi- atigut tortalåriardlugo OKardlune: „u- torKatserpunga, inuinaup issiging- ningnere. hestiarKat aloKuteKarpat?" sumut sarriartorpugut? tamatuma kingorna Kalåtdlit-nunå- ne pissoKarsimaKaoK. inuit iliniardlu- arsimassut KaKutigortujungnaerput. danskit taineKartalersimåput „nuna- lisitat". niuvertoK avgorneKarsimavoK handelschefimut, kæmnerimut, poli- timut, byggelederimutdlo, niuverto- Karfiuvdlo sanassua GTO-mit ineKar- simavoK. kommissionerssup isumaliutigssi- ssutå 6—700-nik KuperneKarpoK. sar- Kumerneranit ukiut Kulit Kångiuput, ukiordlo kingugdleK landsrådip ataut- simlnerane OKaluserineKarpoK sutigut erKusimassoK imalunit erKornerussu- mik måna suna sujunertarineKarner- sok påsiniarniåsavdlugo. tamatuma kingunerå Kalåtdlit-nu- nåne OKauseK nutåK: anguniagagssa- KarneK. pilerisåriumatut kåkangnerssåta taigdliortartutdlunit kåkangnerssåta OKauseK tåussuminga pitsaunerussoK navssårinaviångikaluarpå. OKauseK tåuna isumaliutigissagssartaKarpoK, erKortumik ersserKigsumik imaKar- dlune, „Klmagtardluta autdlarta“-tu- ngajak imaKardlune. pivfigssap sivi- kitsup atunerane Kalåtdlit-nunåne tamarme ministeriamilo anguniagag- ssaKarneK OKausiulerérpoK. suniartu- gut-una? sulerissugut-una? KanoK ki- nguneKåsava? KanoK påsineKåsava? anguniagaK sunauna? landsrådiungit- sup Storm P.-p aperKut ilusilersima- galuaruniuk ersserKingnerussumik a- perisimåsagaluarpoK: „sumut-una sarriartortugut? “ anguniagagdlit KimerdluineKariartinago aulaja- ngerneKarpoK Kalåtdlit-nunåt kalåt- agdl.: ingeniør Kaj Viemose dlitdlo, pingårtumigdle danskit KanoK iliornerat, agdlisitsiuserdlunilusoK Ki- merdlorKigsårniardlugo. OKauseK a- nguniagaKarneK atorneKarugtulermat pilerisårinerssuarmut tamatumunga Kisuariutitut udvalgit pilersineKartut taineKéngitdlat anguniagagssat piv- dlugit udvalge, kisiåne ministeriarpa- lungnerussumik taineKarput „Grøn- landsudvalget af 1960“. udvalge suli- vok, agdlisitsiusersorneK autdlarner- poK. inuit iliniardluarsimassut Kalåtdlit- nunånut tikiutalerput. niuvertoKar- fiup sanassoKarneratale nalåne aner- såjussup ilaussortaussut erngerdlune taissalerpai „anguniagagdlit". suline- rup nalåne (imaKalo åma ilaussortau- ssut nuånårnerssuat migdlimeriarmat) uvdluinarne taigutåt nailisarneKarsi- mavoK ilisimatårpalårtungordlugo „G-60“. 1960-ime udvalge sineriak siner- ssordlugo angalaorpoK, tåssa Kitåta sineriåne, tamatumalo kingorna ud- valgip sulinera ingerdlarKigpoK tai- månangme pissarmata. nunavtinik ilisimaitsussuscK „nunalisitaK" ukiut 7 Kalåtdlit-nunå- nlsimassoK inuinaup issigingningneri- */s galle & JESSEN Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK - den kysægte læbestift... Fås i modens bedste farver. Fra den sarteste pastel til den rødeste røde. kukingnut tarnutip Icvbestiftivdlo kalipantait ingmingnut tugdluarkekate- kdngitsiit:. Generalrepræsentant Torben Løve & Co. A/S Amaliegade 6 - København K. silarssuarme inungortut amerdlanerpåt nunarssup naggordlungnerpårtaisa ilane tunuariarneK ajornarsivoK ^ niuvertoruseKarfit taimaitineKarnigssåt mardlungnik oKauseitarneK kinguar- sautauvOK ^ nunap sumissusianut akilissarianarpugut -fa avKutigssatuaK akigssautit åssigilerpa- ta danskit sulineråne erKigsisimatineKarniardlit mianerssuneKarniardlitdlo agdlagkanut takisor- ssuarnut agfåinarmik ilumortunut imalunit sulinerat pivdlugo sagdlunut endte danske specialost Forlann HONG i butikken ssuå/t silarssuarme tusåmassak nik sarKumiussisinaunerdlune? isu- maKångikaluarpunga isumåka erKor- tusorineKåsassut, imaKale uavalgip a- vatåne OKatdlinermut tamanut ang- massumut autdlarniutausinaugaluar- put. OKartoitarångat danskit „Danmark- ime kujasingnerussume" sordlo Nup radioata ilumorutdlugo Jylland Ke- Kertatdlo tamatuma erKånitut pigai, tamåne Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ili- simassaKangångitdlat. icularutigingi- lara pivdluaKatigigdluta inussugut, kisiåne danskit avisine Kalåtdlit-nu- nåt erKartorneKartaraluaidssoK tai- méitOK tupingnåinarpoK pissutsinik piviussunik månitunik inuit KanoK i- lisimassaKångitsigissut. påsisimassa- Kånginerdlo tamåna avisit OKautigi- ssartagånik ama påsissutigssauvoK. onautigissagssat tåssåuput nunalisi- tap erKarsautipajungue nuname nangminermititdlune pilersisimassai. unuane tårtune erKarsarujugssuarni- kut pilersimångitdlat, pilersimavdlu- tigdle Kalåtdlit-nunåne uvdluinait a- jornartorsiutaisa Kerndne sulinermit. ilisimatussutsimut tungatineKångit- dlat, „sarKumersineKarKåmersunig- dlo“ tungav eKångitdlat. taimåitumik imana atajuarnigssåt ajornakusårsi- nauvoK, ajornartorsiutitdlo tamåker- dlugit pinenångitdlat. Danmarkimisut uk. tusintiligpagssuit sujornagut anguniagaKarnermut autdlarnersi- massut pilerssårusiornermutdlo Kula- rutigingnigtitsilersoK tåssauvoK Ka- låtdlit-nunåta sumissusia ersserKig- sok: sulivfiginiagarårput nuna erKor- tumik oKautigalugo sermerssuaKarne- rup nalånitoK sordlo Danmarke ukiut tusintiligpagssuit matuma sujornagut isimassoK, tåssa nunap %-é sermer- ssuarmik sule matugaungmata OKau- tigineKartartut maligdlugit kilomete- rit anguvdlugit ivssussusilingmik. nu- nap ilå agdlåt sermeicångikaluartoK tamékiussavigdlune naggordlugtu- ssok. tåssa nuna imamit erKaminitu- mit taimågdlåt inuniuteKartugssait. nunap atitunersså 73 breddegradimut KanigtoK inuisalo amerdlanerssait a- vangnarpasissutsip 66 gradip migssåi- nitut. silarssuarme nunane avdlane tai- måitoKarnerpa, nunanilo taimåitune atugarigsårnigssaK Danmarkimisut i- tOK anguniarneKalersimanerdlune? i- maK ipisugaluaKaoK, kisiåne pisussut- sine imaislnavigdlugit tuniukumaneK ajorpai. sulerulornermik ilungersor- nermigdlo ilanarput. nunat avdlamiut kilisautait iluanårniartut — iluagtit- sissardlutigdlume — pissuput nunanit pigssarigsårnerup tungåtigut Dan- markimit inornerujugssuarnit, tamå- na ersserKigsumik navsuiautaugunar- poK danskit aulisartut måne takug- ssaorKarnerånut. kisalo imap nigdli- ssusia OKautigineicartartut maligdlugit agdlillsagaluarpat aulisagaerutug- ssauvoK nunavdlo akigssarsiutigssatuå taimailivdlune pértugssauvdlune. ujarnat siornatdlo taimågdlåt teknikip tungåtigut piorsagauner- mut nuna nangmineic ikiutigssaitångi- laK siorKat ujarKatdlo tåisångikåine. avdlat tamarmik: Kissuit, cementit, Karmasigssiat, Kalipautigssat savimer- nit il. il. imarpigssuåkut 2—3000 km atordlugit umiartuneKartugssåuput. igdluliortiterneK kisime taimåingilaK, åmale atissagssat nerissagssatdlo ila- rujugssue. kalåtdlit atissait måna Kavdlunårpalungålermata Kalåtdlit- nunåt nangmineK tamåkunatigut pi- lersuisinaujungnaerpoK. ukiut ikigtu- nguit Kångiugpata nerissagssatigut å- ma taimåsagunarpoK. igfiaK måna ne- rinerme pingitsorneKarsinaujungnaer- poK taimåtaoK nautsiat. Danmarke teknikimut tungassutigut ©U a1]® Hånddreven kalkulationsma- sklne til alle fire regnearter. Kun 10 taltangenter, helstøbt kabinet, let aflæsning af re- gistrene, bekvemme slette- håndtag samt gummiophængt og lydsvag mekanisme. Betje- ningen kan læres af enhver på 15 minutter. Pris kr. 985.- FA C I T OLE'S VAREHUS - GODTHÅB Telagramsdrasai Olssvarehes 12

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.