Atuagagdliutit - 19.07.1962, Page 12
måne pigssaKarniarneK agdlisagåusava
nunap tuniuslnaussai naj orKUtarinagit?
elektroteknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
ingeniør Kaj Viemosep nagsipåtigut
nunavtine ineriartorneic pivdlugo ag-
dlagkamik erKarsautigssissumik. tåu-
ko danskip suliartortitap ertcarsauti-
gai nunavtine uvdluinarne ajornar-
torsiutinik sangmissaKarnermit piler-
sineKarsimassut. ingeniøre agdlagpok:
OKalugtuånguaK taineKartugssaK pi-
simavoK ukiune Grønlandskommissi-
onerssuaK (1950) sujorKutdlugo — u-
kiut tåuko Kavdlunåt Kalåtdlit-nunå-
nitartut angumerisimassait taineKar-
taratdlarmata „ukiunik avKutigssiuiv-
fingnik" Kuiasungniakujugtumik ni-
pilingmik. KuiasungniakujungneK tåu-
na ukiup 1950-ip kingorna pivoK.
ukiune avKutigssiuivfiussune inuit
iliniardluarsimassut iliniagagdlitdlo
maungnartarnerat akugtusuvoK. tiki-
tartutuånguitdlo tupingnångitsumik
alutorssautigineKartarput ajoringi-
nguatsiaKissamingnik. alutorssarneK
tamåna sordlo pissarpoK nunaKarfiup
niuvertuane — nunaKarfiup anguti-
taisa pingårnerssane — najuganarKU-
neKarnikut. månalo OKalugtuånguaK.
unuit ardlåne inuit iliniagagdlit tai-
måitut mardluk niuvertup inåne ig-
siåput. igdloKarfiup inue pingårtut,
tåukununga ilauvdlune „niuvertoKar-
fiup sanassua”, KaerKuneKarsimåput.
kavfisoréramik igsiavingnut ilorri-
sårnartunut inigssinialerput.
iliniagagdlit tåuko mardluk piler-
ssårutipilOKarput niuvertoKarfiup sa-
nassua nalunångitsumik asimioKar-
fingmiussoK igdlarniarfigitsiarniar-
dlugo. taimåitumik sanassup tusåvfi-
gisinaussånut inigssiput, tauvalo ili-
niagagdlip åipåta éipe oKalugtutiler-
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsukujoK mamartox RjGI OKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
dåK kinialårtumik nougatertalik!
spis
noget
lækkert
M “ TJ
o ® æ
■glE
a c ^
v. q> ~
Ai -o >■
■s»5
~ (d
W CD
Hu to
p; <d D)
nO'O s
•ri a
O O
53 C
, r- tv u
| lll
S
RIGI —sukulåt Galle & Jessen'imit
pissuvoK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mérKanutdlo
mamarssautigssaK!
RIGI-stangen er
fra Galle & Jessen — det
er en rigtig lækkerbid for store
og små ... og så smager den efter mer’!
på nangmineK suliaminut tungassu-
mik ilisimatussutsip angussånik nu-
tåjunerpåmik.
agdlisitsiutip nutåp pitsauvdluinar-
nera OKalugtuarilerpå sanassup tusar-
nåKataunera isséinarminik Kigsimi-
tardlugo.
„ —takuvåme, atorfileKatiga asassa-
ra, såkut tåuna pitsagssuaK ima ag-
tigissumik agdlisitsissarpoK hestip a-
nissua kuseriarneK agdlisitsiumut pi-
sikåine hestiarKat pigsigartut taku-
neK ajornångitdlat!"
iliniagagdlit tåuko sanassup KanoK
iliornigsså Kilanåralugo utancitsiar-
påt. utarKilugsinångitdlat: sanassoK
nikuipoK iliniagagdlitdlo ardlåt tuvi-
atigut tortalåriardlugo OKardlune: „u-
torKatserpunga, inuinaup issiging-
ningnere. hestiarKat aloKuteKarpat?"
sumut sarriartorpugut?
tamatuma kingorna Kalåtdlit-nunå-
ne pissoKarsimaKaoK. inuit iliniardlu-
arsimassut KaKutigortujungnaerput.
danskit taineKartalersimåput „nuna-
lisitat". niuvertoK avgorneKarsimavoK
handelschefimut, kæmnerimut, poli-
timut, byggelederimutdlo, niuverto-
Karfiuvdlo sanassua GTO-mit ineKar-
simavoK.
kommissionerssup isumaliutigssi-
ssutå 6—700-nik KuperneKarpoK. sar-
Kumerneranit ukiut Kulit Kångiuput,
ukiordlo kingugdleK landsrådip ataut-
simlnerane OKaluserineKarpoK sutigut
erKusimassoK imalunit erKornerussu-
mik måna suna sujunertarineKarner-
sok påsiniarniåsavdlugo.
tamatuma kingunerå Kalåtdlit-nu-
nåne OKauseK nutåK: anguniagagssa-
KarneK.
pilerisåriumatut kåkangnerssåta
taigdliortartutdlunit kåkangnerssåta
OKauseK tåussuminga pitsaunerussoK
navssårinaviångikaluarpå. OKauseK
tåuna isumaliutigissagssartaKarpoK,
erKortumik ersserKigsumik imaKar-
dlune, „Klmagtardluta autdlarta“-tu-
ngajak imaKardlune. pivfigssap sivi-
kitsup atunerane Kalåtdlit-nunåne
tamarme ministeriamilo anguniagag-
ssaKarneK OKausiulerérpoK. suniartu-
gut-una? sulerissugut-una? KanoK ki-
nguneKåsava? KanoK påsineKåsava?
anguniagaK sunauna? landsrådiungit-
sup Storm P.-p aperKut ilusilersima-
galuaruniuk ersserKingnerussumik a-
perisimåsagaluarpoK: „sumut-una
sarriartortugut? “
anguniagagdlit
KimerdluineKariartinago aulaja-
ngerneKarpoK Kalåtdlit-nunåt kalåt-
agdl.: ingeniør Kaj Viemose
dlitdlo, pingårtumigdle danskit KanoK
iliornerat, agdlisitsiuserdlunilusoK Ki-
merdlorKigsårniardlugo. OKauseK a-
nguniagaKarneK atorneKarugtulermat
pilerisårinerssuarmut tamatumunga
Kisuariutitut udvalgit pilersineKartut
taineKéngitdlat anguniagagssat piv-
dlugit udvalge, kisiåne ministeriarpa-
lungnerussumik taineKarput „Grøn-
landsudvalget af 1960“. udvalge suli-
vok, agdlisitsiusersorneK autdlarner-
poK.
inuit iliniardluarsimassut Kalåtdlit-
nunånut tikiutalerput. niuvertoKar-
fiup sanassoKarneratale nalåne aner-
såjussup ilaussortaussut erngerdlune
taissalerpai „anguniagagdlit". suline-
rup nalåne (imaKalo åma ilaussortau-
ssut nuånårnerssuat migdlimeriarmat)
uvdluinarne taigutåt nailisarneKarsi-
mavoK ilisimatårpalårtungordlugo
„G-60“.
1960-ime udvalge sineriak siner-
ssordlugo angalaorpoK, tåssa Kitåta
sineriåne, tamatumalo kingorna ud-
valgip sulinera ingerdlarKigpoK tai-
månangme pissarmata.
nunavtinik ilisimaitsussuscK
„nunalisitaK" ukiut 7 Kalåtdlit-nunå-
nlsimassoK inuinaup issigingningneri-
*/s galle & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK
- den kysægte
læbestift...
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut tarnutip
Icvbestiftivdlo kalipantait
ingmingnut tugdluarkekate-
kdngitsiit:.
Generalrepræsentant
Torben Løve & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K.
silarssuarme inungortut amerdlanerpåt nunarssup naggordlungnerpårtaisa ilane tunuariarneK
ajornarsivoK ^ niuvertoruseKarfit taimaitineKarnigssåt mardlungnik oKauseitarneK kinguar-
sautauvOK ^ nunap sumissusianut akilissarianarpugut -fa avKutigssatuaK akigssautit åssigilerpa-
ta danskit sulineråne erKigsisimatineKarniardlit mianerssuneKarniardlitdlo agdlagkanut takisor-
ssuarnut agfåinarmik ilumortunut imalunit sulinerat pivdlugo sagdlunut
endte danske specialost
Forlann HONG i butikken
ssuå/t silarssuarme
tusåmassak
nik sarKumiussisinaunerdlune? isu-
maKångikaluarpunga isumåka erKor-
tusorineKåsassut, imaKale uavalgip a-
vatåne OKatdlinermut tamanut ang-
massumut autdlarniutausinaugaluar-
put.
OKartoitarångat danskit „Danmark-
ime kujasingnerussume" sordlo Nup
radioata ilumorutdlugo Jylland Ke-
Kertatdlo tamatuma erKånitut pigai,
tamåne Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ili-
simassaKangångitdlat. icularutigingi-
lara pivdluaKatigigdluta inussugut,
kisiåne danskit avisine Kalåtdlit-nu-
nåt erKartorneKartaraluaidssoK tai-
méitOK tupingnåinarpoK pissutsinik
piviussunik månitunik inuit KanoK i-
lisimassaKångitsigissut. påsisimassa-
Kånginerdlo tamåna avisit OKautigi-
ssartagånik ama påsissutigssauvoK.
onautigissagssat tåssåuput nunalisi-
tap erKarsautipajungue nuname
nangminermititdlune pilersisimassai.
unuane tårtune erKarsarujugssuarni-
kut pilersimångitdlat, pilersimavdlu-
tigdle Kalåtdlit-nunåne uvdluinait a-
jornartorsiutaisa Kerndne sulinermit.
ilisimatussutsimut tungatineKångit-
dlat, „sarKumersineKarKåmersunig-
dlo“ tungav eKångitdlat. taimåitumik
imana atajuarnigssåt ajornakusårsi-
nauvoK, ajornartorsiutitdlo tamåker-
dlugit pinenångitdlat.
Danmarkimisut uk.
tusintiligpagssuit sujornagut
anguniagaKarnermut autdlarnersi-
massut pilerssårusiornermutdlo Kula-
rutigingnigtitsilersoK tåssauvoK Ka-
låtdlit-nunåta sumissusia ersserKig-
sok: sulivfiginiagarårput nuna erKor-
tumik oKautigalugo sermerssuaKarne-
rup nalånitoK sordlo Danmarke ukiut
tusintiligpagssuit matuma sujornagut
isimassoK, tåssa nunap %-é sermer-
ssuarmik sule matugaungmata OKau-
tigineKartartut maligdlugit kilomete-
rit anguvdlugit ivssussusilingmik. nu-
nap ilå agdlåt sermeicångikaluartoK
tamékiussavigdlune naggordlugtu-
ssok. tåssa nuna imamit erKaminitu-
mit taimågdlåt inuniuteKartugssait.
nunap atitunersså 73 breddegradimut
KanigtoK inuisalo amerdlanerssait a-
vangnarpasissutsip 66 gradip migssåi-
nitut.
silarssuarme nunane avdlane tai-
måitoKarnerpa, nunanilo taimåitune
atugarigsårnigssaK Danmarkimisut i-
tOK anguniarneKalersimanerdlune? i-
maK ipisugaluaKaoK, kisiåne pisussut-
sine imaislnavigdlugit tuniukumaneK
ajorpai. sulerulornermik ilungersor-
nermigdlo ilanarput. nunat avdlamiut
kilisautait iluanårniartut — iluagtit-
sissardlutigdlume — pissuput nunanit
pigssarigsårnerup tungåtigut Dan-
markimit inornerujugssuarnit, tamå-
na ersserKigsumik navsuiautaugunar-
poK danskit aulisartut måne takug-
ssaorKarnerånut. kisalo imap nigdli-
ssusia OKautigineicartartut maligdlugit
agdlillsagaluarpat aulisagaerutug-
ssauvoK nunavdlo akigssarsiutigssatuå
taimailivdlune pértugssauvdlune.
ujarnat siornatdlo taimågdlåt
teknikip tungåtigut piorsagauner-
mut nuna nangmineic ikiutigssaitångi-
laK siorKat ujarKatdlo tåisångikåine.
avdlat tamarmik: Kissuit, cementit,
Karmasigssiat, Kalipautigssat savimer-
nit il. il. imarpigssuåkut 2—3000 km
atordlugit umiartuneKartugssåuput.
igdluliortiterneK kisime taimåingilaK,
åmale atissagssat nerissagssatdlo ila-
rujugssue. kalåtdlit atissait måna
Kavdlunårpalungålermata Kalåtdlit-
nunåt nangmineK tamåkunatigut pi-
lersuisinaujungnaerpoK. ukiut ikigtu-
nguit Kångiugpata nerissagssatigut å-
ma taimåsagunarpoK. igfiaK måna ne-
rinerme pingitsorneKarsinaujungnaer-
poK taimåtaoK nautsiat.
Danmarke teknikimut tungassutigut
©U a1]®
Hånddreven kalkulationsma-
sklne til alle fire regnearter.
Kun 10 taltangenter, helstøbt
kabinet, let aflæsning af re-
gistrene, bekvemme slette-
håndtag samt gummiophængt
og lydsvag mekanisme. Betje-
ningen kan læres af enhver
på 15 minutter. Pris kr. 985.-
FA C I T
OLE'S VAREHUS - GODTHÅB
Telagramsdrasai Olssvarehes
12