Atuagagdliutit - 05.11.1964, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
savalingmiormiune
aulisaKataune«
aulisarfingmit aulisarfingmut nugtaKåtårnerit nangerKingne-
Karput Kavane nunap isorpiåne — inugsuliornerdlo OKalugiar-
nertalingmik
(nangitaK)
sapame pingårtitarivdluinaramiko
tamånalo uvavtinutaoK Kujanarta-
KaoK. pivfigssarissaravtigo uvavtmut
tungassunut, sordlo atissanik error-
sivdluta imalunit piumassamik aut-
dlalårdluta, nalinginaK iluarissamik
nerissagssarsiordluta nerissavut av-
dlångulårumanermik. taimatut sapå-
tisiortamivut nuénerdluinartarput
nåmagtunguamigdlo sinigtardluta. nå-
mik tupårneKapakalåkasigpoK, ilåni-
me tupårneKartarnikasik nuånersui-
nauneK ajorame atugagssaringikåine.
tamarmigdle sulinermut ili'niutåuput
sungiusautaungårdlutigdlo!
amussagssaileKinaKaoK
ilåne sapåtisiornerput nuånerserug-
tordlugo uvalimutdlo Augpilagtumu-
kagssamålerugtordluta uvalivdluinar-
toK ama tåssa kalerripåtigut autdlå-
sanerardluta, ila tusagaK nuånikaluå-
ssusia asulo sila kussanangeriartor-
toK, sunauvfalume åma silardlugka-
jugkame, nauk taimåikaluaK autdlåi-
nånguarujugut nungneK nalornisigi-
palårnago. nauk tikerårniarnerput u-
ARSA
URET
KVALITET
PRÆCISION
EXCLUSIV
ELEGANCE
Schweizeruret
med det elegante særpræg.
ARSA-uret fås I K.G.H.'s
butikker.
ARSA-nalunaerxufårKat K.G.H.p
pisiniarflne pineKarsfnéupuf!
ATLAS
ATLAS Crysfai Queen
Det moderne køleskab med de
mange kvalitetsfordele, rummer
120 liter.
Mål: Højde 90 cm
Bredde 55 cm
Dybde 54,5 cm
ATLAS Crystal Queen
nigdlatårtitsivik nutåliaK pit-
saoKissunik atortulik imaKarsi-
naussoK 120 liter,
angnertussusé:
portussusia 90 cm
silissusia 55 cm
atitussusia 54,5 cm
TI ATLAS
ictmiot* m tn m. busk »bf
vanitikaluaKalugo åmamiåsit Kånger-
parput.
ingerdlangåtsiaKaluta kisarfigssav-
tinut kisånguaraluarujugut, asulo u-
miatsiålivigeKalune, ateKartoK Itivdles
tåssa Kujatåne niuvertoruseKarfit ku-
jatdlersarisimassåt. igdloKarfigpiåta
kitingåtsiåne kisarsimavugut. tikitaK
nuåneraluaKissoK anordlerajoKissor-
dle, tåssanilume aulisarneK kingu-
mut autdlartipoK åmale tikitagkavti-
tutdle aulisagaKångitsigaoK åmalume
anorisiuku j ugtarnermik aulisarniar-
neK tamaviårnaKaoK ardlaleriaaalu-
talo autdléngitsortardluta.
autdlångitsortarnivta siningmik
pivdlualersitsissarnere kuj anåtdlagta-
Kaut. tåssane uninganerput sivisunå-
litdlardlugo åma oKatdlitalerput-åslt
nungnialeKissugut, ilame pissaKaraar-
talivigkavta. imame angnertutigissu-
mik misiligtaigaluarpugut Itivdlimi-
ngånit, tåssa uningavivtiningånit, A-
luk tikitårdlugo misiligtaissaraluar-
pugut iluaKutaungångitsumigdle, tai-
maeriarmatdlo nungnigssaK-åsit tug-
dlingorpoK.
sule nungnata sapåtaugå uvalivdlu-
inartoK ilarput påmiormioK pileriså-
riardlugo savalingmiormiutdlo inusug-
aulisariarneK
ilåne anånåkut aulisarialermata u-
terisilerpunga ilagiumavdlugit. ilagiu-
mångikaluarånga autdlariartulermata
ilagiumanermik åmukaleriarmata su-
jugdliuvdlunga åmut autdlarpunga.
avalalermata ajariardlugit ikivunga
måssa anånap peraungikånga.
tauva anåna oKarpoK, ivdlit susa-
gavit? aulisauteKånginavit pissaKar-
naviångilatit! avalåinaKaugut. avalag-
kavta nuna ungasigsivdlugulo ningit-
singmata issigingnålerpåka. iluamik
soKéngingmat nukasiup avatånukar-
pugut. ningingmåssuk anånamut o-
Karpunga, uvangalo! tauva anånap
tuniupå. aulisardlunga agtorpatdlag-
kavko KaKipara sårugdléraK. tauva a-
nånap tiguvå aulisalerdlunilo. uvanga
issigingnåginaraluarama uningakatag-
kama aulisaraigkumalerpunga, tauva
anåna OKarpoK uvatse, angerdlamut-
dlo autdlartugssångoravta anåna o-
KarpoK, amuarnivtine ivdlit una ti-
guniaruk! tigugavko oKimaitdleKaoK.
kingorna oniliartuinarmat amuardlu-
go OKarpunga, soruna OKiliartuinar-
pa? anåna oaarpoK, imaaa OKimailu-
tat katagpat. amuardlugo tunungmut
Kiviardlunga pinialerpåka sårugdlit,
anånamut OKarpunga, åjuko Karsor-
såka. anånap Kiviardlugulo OKarpoK,
kapisiligputit!
Kaaingmat pinialerparput kapisile-
rujugssuaK. nuånåxaluta angerdlar-
pugut. tikikavta inuit aperissarpånga,
sumiuna? OKarpunga, pissara. igdluv-
tinut isilerdlunga atåta anivoK OKar-
dlunilo, sumiuna? OKarpunga, pissa-
ra! agsut igdlarpoK tupingnarnerar-
dlugo. tauva anåna OKarpoK, susavar-
put? atåta OKarpoK, igaguvtigume? a-
nåna angerpoK. ilåinå igavarput. tå-
ssa mamaa! taimane nuåneKaoK.
skolepige Olga Simonsen
Narssa k.
tuarartåt ilaliuteriardlugo nunamut
paornartoriarpugut. måkulume paor-
nat!
inugsuliorneK
pukungnerput nåmagisimåleravtigo
isumaKatigigpugut inugsuliorniardlu-
ta, tamånalume piviussungortitdlugo.
tåssalo ujararujugssup icåtigut inug-
suliorpugut, anorerssuit upitisimångi-
kuniko taraava sule napagunarpoK.
ineravtigo ilåka nalunaerfigåka oKa-
lugiautigilåsavdlugo, ilåkalo OKalugi-
arfigikutsorpåka naggatåtigutdlo eri-
narssumik Katserdlugo.
tåuna pingajorput savalingmiormioK
OKalugiarama ilumorsångårmat nå-
magsigama avdlamik pissutigssaerut-
dlunga OKarfigåra, påsisimaneramiuk
imalunit påsingitdluaussangåramiuk
taimak igdlartuinauvoK, imaKame o-
Kalugiarnigssavnik ilimagisimångika-
luaraminga. kingornagutdlume nuå-
nersuinarmik inugsuliaK erKartorne-
KartarpoK — nuénersuinarmik.
(nangitagssaK)
niviarsiarKat kalåtdlisugdlit KaKUtiguleralugtuinarput, åssfltit tamåko kussanaitissut aki-
sunermit imåinak pissagssaujungnaermata. laimåikaluartordlc sule mana sumik ardlånik
pissokariartok sujumugagssakartarpoK niviarsiaraanik kalatdlisorråtunik. (åssilissoK:
Kristine Zeeb).
angalaortarnerme misigissat
angalaortitdlune napitagssat tupingnartut nuanersutdlo inga-
ssagdluinartarput, pingårtumik mérauvdlime — sordlo ting-
missartumut tatåmunerit, Kagssutinik teriangniarnernik avdla-
nigdlo
ukioK 1932-miusagunarpoK autdlår-
simavdluta Igdlutalingme aussame
august Kåumataugå tingmissartumik
takorKårpunga, taimanikut sisimior-
miut aulisartut Kavsit KeKertame tå-
ssane aulisardlutik tarajorterissara-
mik. ilåne angajorkåvut ilagalugit
autdlaorsimaKatauvugut.
autdlaorsimarugtulerdluta uvdlut i-
låne angutigit nunåkut serfårtarnia-
lermata mérKat pingasuvdluta ilagå-
gut, ingerdlanivtine uneKåtåkaugut
avKutå paornaKaKingmat paornartar-
taravta.
tingmissartumik takoruarneK
ingerdlaniardluta nipe tusartaralu-
ardlugo soKutigingilara åmame ting-
missartumik tusarsimångisåinarama,
singnagtorisimanagitdlunit. taimait-
dlunime ilåka sujulerilårdlugit Kag-
tuneK itivilerdlugo ValdimågaluaK
uisassoruj ugssuvdlune OKarpatdlag-
Pok: „atåtangå, takuk tingmissartor-
ssuaK!" tåssalo ilåka Kagtorngup ig-
dlua tungånut tarritdlutik, tåssalo ni-
perssua tusardlugo tåunaKa Kinilera-
luarpara takussaKåsanangalo avdlame
Kininginavko nunap Kåva, avdlami-
sangatinginavkume, aitsåt tingmissar-
tumik OKartumik tusarama.
ilåka maligdlugit KagtuneK Kaxi-
Penneven søges
Jeg vil gerne skrive sammen med
en grønlandsk pige. Jeg er 14 år og
går i 9. klasse.
Marianne Pedersen,
Akacievej 12,
Horsens.
Jeg vil gerne korrespondere med
en dansktalende grønlænder om-
kring 17—18 år. Jeg er 15 år gam-
mel.
Bente Rohi Kristensen,
Åboulevarden 28 B,
Horsens.
Jeg vil gerne brevveksle med en
grønlandsk dreng på 16—17 år, jeg
er selv en pige på 16 år.
Erna Lundum,
Niels Juelsgade 11,
Horsens.
Jeg vil gerne have en penneven
fra Grønland. Jeg ér 12 år og vil
gerne have en på samme alder.
Det skal være en pige.
Anne Mette Hagensten,
Erik Bøghsvej 10,
Fuglebjerg, Sjællland.
gavko igdlua tungå sivinganeK åma
Kineraluaravko soruname takussaKå-
ngilanga. silasilerdlunga ilåka Kivia-
riatdlarika, kangimut Kumut issiku-
tuånguartut, issigivfiata tungånut Ki-
viariatdlartunga — tupingnaralug-
tuaK, tingmissartunerpoK kingondut-
dlune tauvauna tagpavunga kanguja-
ngåtsiarsimassoK. issiginiardlugo tai-
mak Sisimiut tungånut tarreKaoK.
serfåtdlo Kavsikåtånguit kisisa pissa-
ralugit angerdlåinarpugut.
tikikavta tuperme isersimalersugut-
dlo umiatsiåt tikiput akianut nunia-
giarsimassut. åmale téuko pisimaga-
luaKilit. pissorpalugssuaK tusalerdlugo
umiatsiamik tungånut icimarråsimå-
put silarssuaK aserulersoralugo. mé-
rartait tatåmutitigalutik ilåtigutdlo
nuniåtik Kimagardlugit, téssale ersi-
nermit. — sunauvfa ukiut ingerdla-
nerine tingmissartut Katsutinaleru-
mårdlugit.
teriangniaK napititaK
tamatuma kingorna ukiut ardlaKå-
ngitsut Kångiutut eKalungniardluta
EKalunguanut (eKaloKarfik taima a-
teKarame) autdlarpugut ilanutarit ar-
dlaritdluta.
tikikavta sujugdlermik kungmut i-
gågssarsiorKårpugut enalugtordluaKa-
lutalo. aKaguane piniusersoravta uv-
dlut tamaisa eKalugtalerpugut. uv-
dlut ilåne atåtama Kagssutit imåni-
tut salingniardlugit KaKikamigit uja-
ragssuit igdlugit akornånut panerser-
niardlugit manivai. tamatuma nalåne
anånaga panertuliaminik kingoraissa-
lerpoK, tåssalo uvagut mérKat kisivta
pasissardluta. misiartaraluarpugut,
soruname pineK ajoravtigik åmame
eKalugtugagssaileKingeKigavta. tama-
tuma sujornagut kujativtinut anga-
laoravta takugaluarpavut teriangniat
sisé ardlagdlit, sunauvfamiuna te-
riangniat unuame eKalungnik paner-
sianik aigdlertartut.
uvdlåt ilåne ardlavta ituat aneria-
rame sigssap tungånut aterdlune ta-
kulersimavå Kagssutine manissane
Kingmiarautivta ilåt napitisimassoK
(taimane KingmiarKat pingasut arnåt
ilångutdlugo nagsaravtigik) Kingmiar-
Kat ilåt ateKarpoK pine. ornilersimavå
OKalutigane pine, pine. tikitdlugulo
påsilersimavå Kingmiaraunane te-
riangniaussoK. eKalungnik panersianik
tigdlingniarérdlune uterdlune imaKa
ånilåmissåp atåne tuavitsariarame
mianerssuaitdliordlune Kagssutinut
napitikasitdlarnerame. napiteriarami-
lo tigdlitane nåkåginarsimavdlugo.
kalerringmatigut makitipatdlariar-
dluta ornigkavtigo patdlimineK ajor-
nakaseKaoK kisornermik. pilordlugo
atåtama pukusuatigut tigugamiuk ku-
ngasiatigut agdlunaussamik Kilerdlu-
go våjarimik ik tommitut siligtigissu-
mik pitutserdlugo tupivta tungånut
autdlarukånilo pigsigfigalugo Kiter-
dliatigut kigamiuk kilerujugssuardlu-
go.
teriangniauterput KimåvoK
sivisumik Kingmerigavtigo unukut
nåpartap iluanut ikissardlugo uvdlå"
kut anisitdlugo pitugsimassardlugo
sungiussilertoKissoK, ilame uvagut
mérKat nuånarinermik sungiussiti-
kavtigo. taimaiserugtordlune tåmar-
poK.
tåmarneralo ima pivoK. teriangniat
tigdlingniartorissartagartik tikingit-
sormat erinitsalersimavdlutik kujati-
nguavtine KåKångup Kåtigut uvdlut
tamaisa ardlaleriardlutik teriangniat
nuigaluåsåput Kardlortarniånguardlu-
tigdlo tigdlingniaK KaerKuvdlugo, uv-
fa tigdligkajungnine pivdlugo par-
naerussaussoK.
kisame aKagumut angerdlartugsså-
ngorpugut, taimaeriarmat nåpartamut
ikinago Kissugssuarnut våjare Kale-
ringnik sisamanik Kileriardlugo Ki-
lerner ata Kåvanut ujaragssuaK ileri-
ardlugo inarpugut. aKaguane iteria-
Kaugut taimak peKaraluångilaK. uja-
rak agssakartisimariaramiko våjare
Kilerussaiarsimavåt. taimalo teriang-
niat tigdlingniartigissartagartik Nung-
me teriangniauteKarfingmut inugtå-
ngornigssaraluanit aniguisitdlugo.
Barselai Olsen
Landshospitalet
Til alle piger og drenge fra 6—10 år
I radioens børnetime begynder i november en ny udsendelse som I skal
hjælpe med at lave.
Udsendelsens navn er „Børnenes Brevkasse".
Hvis I har set eller oplevet noget morsomt eller spændende, skal I
prøve at skrive til „Børnenes Brevkasse", og fortælle om det.
Adressen er Hornenes Brevkasse, Grønlands Radio, Godthåb.
Denne børnetime kommer én gang om måneden, hvor jeres brev så
måske bliver læst op.
På denne måde kan I høre, hvad andre piger og drenge i Grønland op-
lever, og måske kan I lære noget nyt og spændende.
Skriv meget snart til børnebrevkassen, så vi allerede i julemåneden
kan få en stor bunke breve at læse for jer.
Vi glæder os til at høre fra jer.
Med venlig hilsen
„Børnenes Brevkasse",
Grønlands Radio, Godthåb.
FERD’NAND
<s
Pietetsfølelse
(S
eriagingnigtOK
30