Atuagagdliutit - 17.12.1964, Síða 22

kungit iluartut pingasut
kungit iluartut pingasut Caspar,
Melchior Balthasarilo bibilime ing-
månguåinaK erKartorneKarnikuput.
arKe agdlåt taineKarsimångitdlat, å-
ma oKautigineKångilaK kungiunersut
imalunit iluartunersut. agdlagsimé-
ngilartaoK angutit pingasunersut. Ma-
tiusip ivangkiliuane kapitalit åipane
agdlagsimavoK ilisimassut tåssa angu-
tit singnagtunik isumasiuissartut uv-
dlorissanigdlo ilisimassagdlit Kavsiu-
ssusé OKautigineKångitsut Bitdlimip
uvdloriå sujuleralugo sivisoKissumik
ingerdlaorsimassut JisusinguaK inor-
dlåK patdlorfigiartordlugo.
agdlagsimassut tåukuinaugaluartut
ilisimassut ivangkiliume taitsiarne-
Karnerat inungnit ima soKutigineKar-
tigisimavoK onalugtuaK inuinarnit i-
lisimassalingnitdlo ilaterneKarsimav-
dlune. tamatuma kingunerå kunginik
iluartunik pingasunik oKalugtuap pi-
ngoriartuårnera.
ukiut 200-t ingerdlanerånile ilisima-
ssut kunginik taineKartalerérsimåput,
ilaitdlo isumaKalersimåput ilisimassut
pingasusimésassut. pingasunerånut
pissutausinauvoK ivangkiliume ag-
dlagsimangmat tunissutit pingasussut
(kulte, tipigigsaut KaKortoK morralo).
ilisimassut kunginik taineKartalersi-
magunarput tåukusorineKarsimang-
mata tugsiautine kapitalit 72-iåne
versit Kulingåne sujuligtutigineKartut
kungit, Gutip inugtaisa kungiånut,
tåssa Messiasimut tunissuteKartug-
ssat. ukiut 500-t ingerdlaneråne tai-
matut isumaKartoKarsimagunarpoK,
ukiuvdlo 600-p migssånit kungit pi-
ngasut iluartunik taineKartalersimå-
put. taimailivdlune inungnit iluartu-
titatut issigineKalerput — igdlersui-
MODEL 610
arnap tulujua
KanortoK
agdlalersugaK
angissusia nr. 38—40 åma 42
atortugssai: KVALITET 5252
nuerssaut kåvinartoK nr. 2Vi åma 3
nuerssauternat nr. 2 Vt åma 3
imalunit aminerulårtut silingnerulår-
tutdlunit sukangåssusigsså maligdlugo.
kussanarKUguvko åssilissagssame nuerssa-
gagssaK taissaK atorniariuk.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 14-t 5 cm naligåt.
kussanarKUgåine åssilissagssaK sukangåssusigssålo malerKigsårtariaKarpoK.
angissusia ...................................
nuerssagagssaK KaKortoK atugagssaK ...........
sungårtoK ....................................
Korsuk .......................................
KaKortoK .....................................
nuerssåumik kåvinartumik nuerssagagssamik su-
ngårtumik (nuerssaut nr. 2V*) ........................
autdlartitsigit. nuerssautit 10-t Kdruårtumik silåmut
1 ilungmut 1 nuerssariardlugit nuerssautit nr. 3-nut
taorseriardlugit manigsuinarmik nangigdlugit agdla-
lersornigssånut åssilissagssaK maligdlugo. agdlalersor-
nera inerpat KaKortumik nangisaoK ....................
portussuseKalernera tikitdlugo. tauva agdlalersornig-
ssåta tugdlia åssilissagssaK II åssilivdlugo nangisaoK.
agdlalersornerata inemigssånut nuerssautinik 5-nik a-
migalerpat nuilagssånut såvane inårsisautit: uniata a-
tåne KilariarneK sujugdleK nalunaerKUtseriardlugo ....
nuerssariardlugit 17-t inåkit, tauvalo ...............
nuerssariardlugit nalunaerKutserKigdlugo, sivnere su-
jumuinaK. uteKåtårdlugo nuerssalisaoK nuilåta angma-
nigssånut 2-nik sisamariardlugo, kingulinilo 1-imik si-
samariardlugo igdlugtut ilångartardlugo. agdlalersor-
nera inerpat sungåKimik nangisaoK nuilåta ilångarter-
nerata inernerata tikitdlugo. sivnere nuerssåumiti-
nåkit.
taligsså:
nuerssagagssamik sungåKimik nuerssautérKat 2 Vs-1
atordlugit ...........................................
autdlartitsigit 5 cm-imigdlo Koruårtumik siniliordlugo.
nuerssautit nr. 3-nut taorsikit manigsuinarmigdlo na-
ngigdlugo nuerssåume sujugdlerme Kilariarnerit .......
timitåtut agdlalersoruk nuerssautitdlo 6-gssåne ig-
dlugtut 1-imik ilassardlugit .........................
taligssaK ............................................
takissuseKalerpat — takissuseritikumassaK tikigpago —
åssilissagssaK II åssilivdlugo nuerssautit 30-t nuersså-
såput, tauvalo nuerssautit 6-t ilungmut peKitagssat
KaKortumik nuerssariardlugit inårdlugo.
katiternigsså:
neKeriardlugo unianut nalunaernutsigkat avarKutdlugit
merssorfingmik mardloriardlugo merssorfigiuk. talia-
ta nerutoKatånik .....................................
merssornerata akornatigut Kioruk. tuvé merssoriardlu-
git, Kilariarnerit pukusuanitut nuerssaungmitinardlu-
git, . Kilariarnerit pukusuanitut nuerssåumitlnardlu-
git ’nuerssautérKanik 2Vs-inik såvane 59-nik nuioraigit
ruårtumik nuerssariardlugit Kasungassumik inårdlugo.
nuilå KerKatigut ilungmut peKeriardlugo Kasungassu-
mik timitånut merssGguk. talé ikutikit sinånitut 6-t
ilungmut tarrisitdlugit timitånutdlo mersståtdlugit. na-
KerKiguk.
38 40 42
350 350 350 g
150 150 g
50 50 50 g
50 50 50 g
256 272 288- nik
34 35 36 cm
56 60 64-t
56 60 64-t
52 60 60-nlk
72 80 80
120 128 128
38 39 40 cm- mik
23 24 24 cm

I \ BORT I
tungavia = KaKortoK
X — sungårtoK
O = Korsuk
III = kajortoK
ssututdlo — nauk katugdlinit rumale-
rissunit iluartutineKarsimångisåinara-
luartut.
kungit arKe Europap kitå’tungåne
taineKarkårput ukiut 1100-t ingerdla-
neråne. aitsåt 1376-ime nunane avang-
nardlerne arKe agdlangneKartitdlugit
sujumorneKarput, islandimiup ilisi-
matusarsimassup hebræerisut, græ-
kerisut latinerisutdlo agdlautigingma-
git ukussut: Damaskus, Amethus, A-
pollius — Galgalath, Malasath, Sera-
chim — Gespar (Caspar), Malthasar,
Melchior.
kungit iluartut pingasut inungnit
nuånarineKartorujugssuångorput. gu-
tisiorfigineKapajårtarput, angåkusiar-
dlune OKauserissartagkat éssiglngit-
sorpagssuit atordlugit „atåssuteKarfi-
giniarneKartardlutik“, erinarssusiat a-
tordlugit nersorniarneKartardlutik, u-
kiut tamaisa jutdlikune „naneruar-
dlune ingerdlaordlune" kungit pinga-
sussussårtoKartardlune, agdlåt ukiut
ingerdlaneråne ardlaleriaKalutik a-
tuagkiarineKartardlutik. atuagaK nuå-
narineKaKissoK tuniniaissoKartitdlu-
go åmalo pisiniarférånguane pisiari-
neKarsinaussartoK ateKartineKaralu-
arpoK Jisusip mérauneranik oKalug-
tuaK, atuagkamile Jisusip méraune-
•atutdle OKalugtuarineKartigisimåput
cungit iluartut pingasut, ineriartor-
lerat pisanganaKissoK åmalo kangia-
iit Bitdlimimut ingerdlaornerat sivi-
soKissoK.
icåumatisiutine kungit pingasut uv-
dluat téssauvoK januarip arfernat,
jutdlip uvdluanit uvdlut 13-at. kungit
pingasut uvdluat tåssauniaraluarpoK
ilagit itsaK inussut Jisusip inungor-
neranik nagdliussissarfiat. ukiume
354-ime aulajangerneKarpoK Jisusip
inungornerata januarip arfernåne
nagdliutorsiutigineKartarnera decem-
berip 25-énut sujuartiniardlugo. ta-
matuma kingoma kungit pingasut
uvdluat angnermik nagdliussineKar-
tarpoK Officium Stellæ (uvdlorissap
nagdliutorsiutigineKarnera) nålagissa-
tiginiardlugo. nålagiartarneK tåuna
avdlångoriartuinarpoK: palasit kungit
pingasutut atissalersortalerput. ilåta
uvdloriaK KaumassoK såminititdlugo
tigumiartarpå, palasitdlo atautsikut
OKalugfiup isåriånit alterip, nerssu-
tautit nerriviata Jisusingup inångavi-
gissåta åssinganik sanavfiusimassup,
tungånut ingerdlaortalerput. nålagi-
arneK jutdlime issigingnårtitsinermut
erKainarsivoK, issigingnårtitsineK Lu-
dus de stellamik (uvdlorissap issiging-
nårtitsissutigineKarneranik) taineKar-
tardlune. ukiut 1300-t ingerdlaneråne
taimatut avdlatutdlo OKalugfingne i-
ssigingnårtitsissarnerit OKalugfit ava-
tåine pissalerput — taimågdlåtdle nu-
nane Europap kujatå’tungånitune jut-
dlip nalåne silarKigtartune Kianarner-
dlo ajortune.
kungit pingasut uvdluåne issiging-
nårtitsissarnerit inuinait nuånårniar-
neråtut måna ingerdlåneKalerput, pa-
lasit kisimik peKatåusaerdlutik. ilame
kikutdlunit peKatausinåuput, agdlåt
ilåtigut issigingnårtitsissarnerit ila-
giussutsimut tungatinéruput. taimai-
seriarmat inuit Kanga ugperissarsior-
nermut tungavdluinaraluartoK: kungit
iluartut pingasut Jisusimik inordlå-
mik patdlorfigingningnerat inugpa-
lugtoruj ugssuarmik ingerdlatilerpåt.
ukiut untritiligpagssuit ingerdlane-
råne ilagit nagdliutorssuisa nalåne i-

ESBJERG TOV
Esbjerg Tovip agdlunaussautai
aitsåt tåssa
nuit ugperissamut tungassumik aliku-
sersuissarnerat avdla ilisimaneKar-
toK téssauvoK inuit ilaisa silatangiai-
ssarnerat — aningaussånguarsissu-
taussartoK. autdlarKåumut nukagpiar-
Kat OKalugfingne tugsiartartut pitsut
kisimik taimailiortarsimagaluarput
sordlo kungit pingasut uvdluata aKa-
guane „uvdlorissamik angatdlåssi-
ssardlutik". kingusingnerussukut latin-
skoline atuartut åma taimailiorsinau-
titaulerput. taimailiorsinautitaunerdlo
ilungersoKalune igdlersorneKarpoK.
1609-me Bergenime iliniarnertungor-
niartut atuarfiåne atuartut Kutdler-
saussunut målaorutigåt ukioK tamåna
merssortartune suleKataussut silata-
ngiaissalersimanerat. målaoruteKartut
iluagtitsiput merssortartut inusugtut
erKartuneKarmata akilissugssångorti-
tauvdlutik iliniarnertungorniartut Ka-
ngale ilerKuånik akigssarsiutigivdlua-
gånigdlo tigdligfigisimagaluaramikik.
Bergeninåungitsumile agssagssordlu-
tik inutigssarsiortut aningaussarig-
sårpatdlångitsut atuartunut unang-
migdlertungorput. igdloKarfingne ta-
kornartaujungnaerpoK pitsunerussut
inusukårtaisa silatangiaissalernerat.
silatangiaissartut autdlarKåumut ig-
dloKarfiup avatånut — nunåinarmut
— silatangiaiartortaraluarput. sivitso-
riångitsordle igdloKarfinguane naju-
gagdlit inusugtortaisa påsivåt inuk
agssagssutdlarKigsoK påpiaramik uv-
dlorialiortinaréine iluane nanerutita-
lerneKarsinaussumik, tauva silata-
ngiaissartut tugsiutigissartagåinik
tugsiuserdlune silatangiainigssaK a-
j ornauteKångitsoK.
uvdlorissamik angatdlåssissartut
kungit iluartut pingasut pivdlugit e-
rinarssugagssianik silatangiåissute-
Kartarnitik Kanga palasit nålagiartit-
sinermingne pissalerneråtut angner-
tusisikiartuinarpait. agdlåme ilåne
kungit pingasussårtut inusugtut issi-
gingnågagssianik issigingnårtitsissu-
tut iliortarput. kussanarsågkanik a-
tugkersortoKartarpoK, peKataussut a-
merdlasujussardlutik ikingnerussar-
dlutigdlunit nagdliutorsiorpalårtoru-
j ugssussardlutigdle.
tamåna nunane avangn^rdlerne ta-
mane ilerKusimavoK, ilerKordlo sivi-
sumik kungit pingasut uvdluånut a-
tatineKarsimavoK. „uvdlorissamigdle
angatdlåssissarneK“ Sverigime Norge-
mingamit Danmarkimingarnitdlo a-
torneKarnerusimangmat svenskit ili-
simatuat Hilding Celander isumaKar-
Pok tamåna pissuteKartoK kungit pi-
ngasut uvdluata Sverigime nagdliu-
tujuåinarsimaneranik. kungit pinga-
sut uvdluat Norgeme Danmarkimilo
Struenseemit atorungnaersineKarpoK
1770-ime. ukiutdle 1800-t ingerdlaler-
nerånit Sverigime amerdlaKissunik
påsissutigssaKarpoK inusugtut mér-
Katdlo uvdlorissamik angatdlåssissar-
tut Luciap uvdluanit kungit pingasut
uvdluat tikitdlugo. åma takornartau-
simångilaK Kanga kungit pingasut
pivdlugit nanerusserdlune ingerdlaor-
tarnerit jutdlip nalåne naneruaKar-
dlune ingerdlaortarnernut avdlanut
akuliuneKartartoK.
„uvdlorissamik angatdlåssissarne-
rit“ Sverigime angnermik „uvdlori-
ssamik issigingnårtitsinermik" taor-
serneKarput. sorunalume kungit pi-
ngasut issigingnårtitsinerme peKatau-
ssarput. taiméitoK kunge Herodase i-
ssigingnårtitsinerme pingårnerpauv-
dlune inugtaussarpoK. issigingnårtit-
sineK tamåkerdlugo takugssaussar-
poK, issigingnårtitsinerme suniuteKar-
nerpaussardlune. Hilding Celander a-
tuagkiamine issigingnårtitsissamernik
angnertoKissumik erKartuivfingmine
agdlagpoK Herodasimik issigingnår-
titsissumik taigaluaråine ingassåussi-
nerunaviångikaluartoK.
kungit iluartut pingasut erinarssor-
tartuput, „uvdlorissap issigingnårtit-
sissutigineKarnerane" sujulerssortau-
ssartut. ilåt atausiåinardlune kisimlt-
dlune OKartarpoK erinarssutip ilågut.
taimailiortartOK tåssa Caspar kungit
pingasut Kernertortåt. ukiut 1400-t i-
ngerdlanerånitdle ilisimassut pavå-
ngarnitsat ilåta amia Kernertungor-
dlugo Kalipangneicartarsimåput. åma
i Niimberg 1680—1700. Måske synger
de den almindelige tyske helligtrekon-
gervise, som tidligst kendes i et flyvc-
bladstryk fra Nflrnbcrg fra ca. 1560: Ein
sehones Lied, auff derheyligen drey
Konig tag zu singen: Mitt Gott zo wbl-
len wir loben und ehrn (En smuk vise,
at synge på de hellige tre kongers dag:
Med Gud så vil vi prise og ære). En-
kelte strofer af denne vise indgår også
i den ældst kendte nordiske helligtre-
kongervise Godaften, godaften baade
Mand og Kvinde, som sønderjyden Niels
Heldvad omkring 1600 har udformet på
grundlag af det kendskab, han havde
til de gængse former af den over hele
Europa kendte vise. — Samtidigt tryk.
Efter Hilding Celander: Stjårngossarna,
Stockholm 1950.
„uvdlorissamik erinarssutigingnigtartut“
pingasut Nurnbergime igdlut ilåta sila-
tånitut 1680—1700-me titartarneKarsima-
ssut. erinarssugåt tåssausinauvoic ku-
ngit iluartut pingasut pivdlugit tyskit
erinarssutåt ilisimanekardluartoK Nurn-
bergime 1560-ip migssånit naKineuarta-
lersimassok: Ein schcines Lied, auff
der heyligen drey Konig tag zusingen:
Mitt Cott zo wollen vir loben und ehrn.
(kungit iluartut pingasut uvdluåne eri-
narssugagssau kussanartou: GQte ner-
sordlugulo atarnisavarput). erinarssutip
OKausertaisa ilai nunane avangnardler-
ne kungit iluartut pingasut pivdlugit
erinarssume ilisimanekartut pisokau-
nerssane ilåuput. erinarssQt Jyllandip
kujatå’tungåne najugagdlip Nieis Held-
vadip ukiup 1600-p migssåne erinarssfl-
siansimavå kungip pingasut pivdlugit
Europame tamarme erinarssutiginekar-
tari?K,, nai°rkutaralugo. — nakitarkåt
maligdlugit assilissak, Hilding Celande-
, atuaSkiåne: Stjårngossarna-me,
Stockholmerne 1950-ime nakiturae ilå-
ngunekarsimassok.
tamatuma sujornagut tyskit jutdliku-
ne issigingnårtitsissarneråne Caspar
Kernertumik ameKartineKartarsima-
vok, ukiut ingerdlaneråne kungeKati-
minit „Kimanerussutut" issigineKale-
riartorsimavdlune. Casparile ilaminit
pisanganarnerussutut issigineKaler-
Pok svenskit „uvdlorissamik issiging-
nåi titsissarneréne" avdlaunerunine
pissutigalugo kunginit — imalunit i-
lisimassunit — avdlanit mardlungnit
a vdlauneruj artuinarame. kungit pi-
ngasut Sverigime sule tamatigordlui-
nangajak ilisimassunik taineKartar-
put — Caspar kungiunera kisime pui-
gorneKångisåinarpoK. ilåne taineKar-
tarpoK Judap kungianik — nauk kli-
nge Herodase taimak taissagssanung-
nerugaluartoK. ilånile kungimik ker-
nertumik taimågdlåt taineKartarpoK.
kungit pingasut uvdluåne — imalu-
nit jutdlip erkåne — ukiut tamaisa u-
kiut untritiligpagssuit ingerdlaneråne
inugpagssuit kungit pingasut taku-
ssarpait „uvdlorissap issigingnårtitsi-
ssutigineKarnerane". kungit pingasut
uvdluata aKaguane linukut åma inug-
pagssuit kungit pingasut sfigfigissar-
simavait, ikiorKuvdlutik. taimailior-
tarneK åssigingitsutigut ardlaligtigut
pissarpoK. ukiut 1800-t autdlartisima-
lålerneråne Fynime nunautigdlit Ka-
noK iliortarnersut erssencivigsumik
Danmarkime ilisimaneKarpoK. nunau-
tigdlit igdlumik silatinguanut periar-
dlutik suaortarsimåput — unukut ne-
rinermik kingorna:
„Caspar, Balthasar Melchiorilo, ku-
ngit iluartut pingasut! tusartut aki-
lit!“
tauva naussorigsaissut igdluåne tug-
dlerme najugagdlit akissarput:
„akivugut: Caspar, Balthasar Mel-
chiorilo, kungit iluartut pingasut! tu-
sartut akilit!“
taimailiordlutik naussorigsaissut ig-
dluine najugagdlit tugdleriårdlutik
ingmingnut suaoKåtåutarput, oicarto-
icartarpordlo taimailiornikut ikuat-
dlagtoKarnigsså igdlersorfiginiarne-
KartartoK.
unuk tåuna arnat inusugtut asa-
ssagdlit asassartårusugtutdlo unuap
KerKata migssåne nanerutinik igdlug-
FISKEFARTØJER
KØB OG SALG
Søger De fiskefartøjer 1 størrelsen fra 5 til 100 ton, har vi specielt til salg fartøjer
1 denne størrelse. Skriv efter vore salgstonnagellstfcr med tilbud.
Kontrahering af nybygninger fra landets bedste værfter. VI ordner alle lånesa-
ger 1 forbindelse med nybygning.
AULISARIUTIT pisissarneK iunissaKartarnerdio
aulisarlutlgssarsloruvlt 5-lnlt 100 ton-lnut anglssusillngnik angatdlatlnlk talma
anglssuslllngnlk lngmlkut tunlssagssaKarpugut. tunissaKartarnermut agdlagartat
nalunaerssfltitagdlit plnlamlåklt.
umiarssuallorflt pitsaunerpartélnlt nutållagssat lsumaKatlglssutekarflglssarpavut.
taorsigagssarslnernut tungassut tamaisa lluarsartQtarpavut, nutållanut atatltdluglt.
Firma N. B. FERDINANDSEN
GILLELEJE — TELF. 150 ‘
22