Atuagagdliutit - 17.12.1964, Page 23

Overalt på det europæiske kontinent har det været almindeligt, at nogen gik rund og sang for folks
døre helligtrekongersaften. På dette stemningsfulde hollandske maleri, Dreikonigfest, af Cornelis Troost
(1697—1750) er den, der bærer stjernen, sikkert en ung mand, der er klædt ud som kvinde. Det var nemlig
på den tid ikke almindeligt, at piger deltog i disse optog. De to af kongerne er imidlertid mænd. Den tredje,
der også har en papirkrone på hovedet, er en dreng, der rækker et eller andet frem, som folk kan lægge
penge i. Det har ikke blot været en smuk skik at gå rundt med julestjernen, men også en praktisk og
indbringende måde at skaffe sig en ekstraindtægt på ved højtiderne, hvor folk gerne er villige til at give.
— Mauritzhuis, Haag.
kungit pingasut uvdluata auaguane silatangiaissarnck Europame tamarme atorneKarsimagaluarpou. auna hol-
landimiup Cornelius Troostip (1697—1750) kalipagå, Dreikonigfest. uvdlorissamik tigumiarton angutausimå-
sagunarpok arnatut atissalersorsimassoK. taimanikut arnat silatangiaissune pekataugajungitdlat. kungitdle
mardluk angutåuput. pingajuat påpiaramik niakorutaussalik nukagpiarauvoa inuit aningaussanik ilissivigisi-
naussanik isåussisimassoK. jfltdlip uvdloriånik nagsata uard lune silatangiaissarncK ileruou kussanartdginaranc
ama aningaussangnangniutausimavok pitsavik; nagdliutume nalåne inuit tunissiumavdluartarmata. — Mau-
ritzhuis, Haag.
tordlutik tarrarssutip sånut kerkitar-
put oKartardlutigdlo:
kungit iluartut pingasut, kinuvigåvse
unuaK måna uvavnut takutisagigse
kina nerriviliutåsaneriga,
kina sinigfiliutåsaneriga,
kia antanik ateKalisanersunga,
kimut nuliångusanersunga.
inungnut moderniussunut isumakå-
ngitdluinartutut issigerita j ånåsagalu-
arpoK ikuatdlagtornigssaK pinavér-
sårniardlugo asassamigdlo takussa-
Karniardlune ilisimassut pingasut
sågfigineKartarnerat. inuitdlo ugperi-
ssåitut avdlatutdle taimailiortarneK
asulérnerinåungilaK. tamåna inuit
kunginik iluartunik pingasunik oka-
lugtuartarneråne tainekångikaluarpoK
ivangkiliuvdle ilisimassut pivdlugit
OKautigissåne naitsume. ivangkiliup
OKalugtuarisså ukiut akugdlit inger-
dlaneråne navsuiarneKartarsimavoK,
navsuiautaussut ardlagdlit „angåku-
autitut" inungnit atornekarsinaulersi-
mavdlutik nåpautit, navianartut ajor-
tutdlo tamarmik pingitsorniarneråne
ikiutigssatut kisalo sujunigssame pi-
ssugssanik takussaKarniarnerme ikiu-
tigssatut. ilisimatut ilait isumaitarput
ilisimassut pingasut taineKartutut pi-
ginauneKartitaunerisigut ersseririgsu-
mik erkaisitsissutiginekartok kungit
pingasut kungiunatik ilisimassunere,
tåssa angutit ugperissanut tungassu-
nik ilisimassakartunere. „angåkuau-
titut“ atornekartartut tamarmik ila-
gingnit pilersinekarsimassut kularu-
tigssåungilak. „angåkuautine" ersser-
kigsumik okautiginekartarmat Cas-
par, Melchior Balthasarilo ikiuerkuv-
dlugit sågfiginekåsassut isumaginekå-
ngisåinarput ilisimassut ilisimassait
pisinaunerilo. Gutivdle ilisimassunik
ingerdlatsinera pingårnerutdlugo er-
karsautiginekartarpok.
kungit iluartut pingasut tungaviga-
lugit „angåkuautit" pilersimanerat
påsiniåsagåine iluakutåusaok Matiusip
ivangkiliuane kapitalit åipane versit
arkarnåne agdlagsimassok najorkuta-
risavdlugo. tåssane okautiginekarpok
ilisimassut Jisusinguak takuniaramiko
„patdlorfigigåt“ — taimaingmat iti-
nerussumik erkarsarnek ajortut isu-
makalersimåput téssångåinak ordlu-
ssut kunginit pingasunit ikiornekar-
sinaussut. taimaingmat nokardlutik i-
nukutdlertartut ikiutigisinaussait, „a-
ngåkuautit" amerdlakissut pilersine-
karsimåput. ukiut 1100-t ingerdlane-
rånitdle „angåkuautit" taimåitut
Tysklandime ilisimaneicarput, taima-
nernitdlo åma ilisimanekarpok ilisi-
massut nokardlutik inukutdlertartu-
nik igdlersuissutut issiginekartut.
nunane avangnardlerne nakorsai-
ssarnek pivdlugo atuagkane amerdla-
kissune ilitsersutiginekartarpok ku-
ngit iluartut pingasut ikiortlgalugit
nokardlune inukutdlertarnek kanok
iliordlune pingitsorniarnekarslnau-
nersok. nakorsaissarnek pivdlugo
svenskit atuagagssiåne ukiut 1500-t
ingerdlaneråne sarkumersume ilåti-
gut agdlagsimavok kungit iluartut pi-
ngasut arkisa agdlagsimavfinik nag-
satakarnek nokardlune inukutdler-
tarnermut iluakutaussartok. latineri-
sut agdlagkame 1575-imérsume, dan-
skimit ugperissanut tungassunik ili-
simatusarsimassumit Niels Hem-
mingsenimit agdlangnekarsimassumit
nokardlune inukutdlertarnerup ajo-
rungnaersiniarnekarsinaunera pingit-
sorniarnekarsinauneralo ima okauti-
ginekarpok:
nokardlune inukutdlersok ajorung-
naersiniaråine siutå agtungajagdlugo
nåparsimassok ima suaorfigissaria-
karpok: Balthasar, Melchior et Cas-
parte sanent! (kanortok-una Balth-
sarip, Melchiorip Caspavdlo ajorung-
naersiniardlisit!). nåparkingnigssak
pingitsortiniardlugo ajorungnaertup
kungit iluartut pingasut arkisa ag-
dlagsimavfiat kungatsiminut kilerdlu-
git nagsatarisavai. Niels Hemmingsen
agdlagpok tamåna pissutigalugo ver-
sit uko pilersinekarsimassut:
Caspar morramik, Melchior tipigig-
såumik kakortumik Balthsarilo
kultimik tunissutekarput,
kinalunit kungit tainekartut pinga-
sut arkinik nagsatakartok
nokardlune inukutdlertarnermik
Nålagkap såimåuneragut ajo-
rungnaersinekåsaok.
Matiusip ivangkiliuane kapitalit åi-
påne versit antanek-éipåne agdlagsi-
mavok ilisimassut navianartorsioru-
j ugssuarnigssaraluamingnit aniguisi-
nekartut „singnagtordlutik Gutimit i-
nerternekaramik Herodasimut uterku-
natik". taimaingmat kungit angalatut
pingasut navianartunut ajortunutdlo
tamanut, mingnerungitsumik angala-
ssunit nalåunekartartunut, igdlersui-
ssugssatut piukunekarput. angalaner-
me kinutaussartut amerdlakissut ila-
gingnut okartugssautitat kutdlersåi-
nit akuerssissutiginekarsimassut ilåne
danskit atuagautåne kinutinik ima-
lingme 1500-p migssånit pissume i-
måitok åssersutiginekarsinauvok:
„kunge Melchior, kunge Balthasar,
kinuvigåvse, Nålagkap ingilimigut
mianerssorkuvdluse ånaungmase He-
rodasimut uterkunase, tauva uvdlume
uvdlunilo tamane akerkavnit tamanit,
tåssångåinak tokunigssavnit il. il. å-
nåusinga —“
kungit pingasut sernigssuissutut i-
ssiginekartarput igdlersuisinaunertik
åmalo sukasorujugssuarmik angalasi-
naunertik pissutigalugo. okalugtuari-
nekartarnerisa ilåne okautiginekar-
pok kangiamiut pissarneråtut kati-
gagtune kimugsersut. katigagtordlo
„uvdlorme atautsime hestip uvdlune
pingasune ingerdlasinaussågut inger-
dlassartok".
taimaingmat Frankrigime inuit ilai-
sa ilånériardlutik agdlagartånguak
kungit pingasut arkisa agdlagsimav-
fiat skomik igdluanut ikissarpåt —
sukanerussumik pisugsinaulerumav-
dlutik! ukiut untritiligpagssuit inger-
dlaneråne sagfiut ilerkorisimavåt he-
stit alokusernekalerångata ima isuv-
ssugfigissardlugit: „kanortok-una
Caspap tasikumiarniarisit, Balthasa-
rip pitungniarisit, Melchiorivdlo ilit—
sersuniarisit." taimak okartarnek pi-
lersimavok angalåsatitdlune ingminut
kinutarnek imåitok tungavigalugo:
„kanortok-una Caspap ilitsersorili-
nga, Balthasarip kulangersimavdlunga
Melchiorivdlo ånautdlunga".
taimanikut angalatitdlune ajutorsi-
naunermut pitsaunerussumik sitdli-
masernek ajornakaok. kungit iluar-
tut pingasut angalanermut kanok pi-
ngårutekartigisimanerisa ersserneråt
uvdlok månamut agdlåt Europame
sutorniartarfit akunitarfiutigissut nu-
nåinait avkuserngisa kigdlinginitut
ardlakakissut kungit pingasut arkinik
atsernekarsimassut takunekarsinau-
nerat.
angåkuautit ajortunut åssigingitsor-
R. & H. MEYER
Kalipausissarfik
salissarfigdlo
Indlevering 1 Grønland
.OLES VAREHUS", GODTHÅB
pagssuarnut igdlersutausinaussut ku-
nginit pingasunit autdlåvekartut a-
merdlakissut ilisimanekarput. kungit
pingasut uvdluåne suaortautiginekar-
tartok matuma suj omane tainekartok
tamåkununga ilaussutut nautsorssu-
nekarsinauvok. åma taimatut issigi-
nekarsinauvok ukiune akugdlerne ku-
ngit pingasut arkisa sujanernut ilå-
nériardlune kigartunekartarnerat. ag-
dlåme uvdluvut tikivigdlugit nerssu-
tautit nerissagsséinik torkorsivit kuit
nerssutautitdlunit inaisa matuisa ku-
låinut kungit arkisa autdlarkautait
kungit iluartut pingasut uvdluata a-
kaguane agdlangnekartarput. nunane
katulekarfiussune sule taimailiortar-
tut amerdlakaut — taimailiortarnek
hestip skoanut navssårinekarsimassu-
mut nivingagkatutdle suniutekaru-
mårtok neriutiginekartardlune.
arnat ernisugdlutik nagdlissartut i-
kiortigisinaussåtut åma kungit pinga-
sut issiginekartarput. islandimiut a-
tuagautåne 1500-t ingerdlanerånit pi-
ssume agdlagsimassut ilagåt arnap
erninek ajulersup siutå agtungajag-
dlugo atåtarpornermut pekatigititdlu-
go kungit arke latinerisup pingasori-
ardlugit — autdlarkautåinit nagga-
tåinitdlo — okautiginekartåsassut.
kungit åssigingitsorpagssuartigut i-
kiusinaussutut issiginekartarput —
nangmingnek kanok pinekarnigssara-
luamingnit aniguisitausimanerat pi-
ssutigalugo. taimaingmat inugpag-
ssuit kungit arkisa agdlagsimavfinik
nagsatakartuarnigssartik pilerigissar-
simavåt. tuluk tokutsissarsimassok
niorkutigssanigdlo akitsusertarissanik
arajutsisårivdlune akitsusernagit er-
kussissartok Jackson 1749-me pamae-
russivingme tokungmat agdlagartak
nagsatå imåitok navssårinekarsima-
vok: „Ye three holy kings, Caspar,
Melchior and Balthasar, pray fir me,
now, and to the hour of death". (ku-
ngit iluartut pingasut, Caspar, Mel-
chior Balthasarilo, måna — tokugssa-
ralo tikitdlugo — kinuniarsinga), ilå-
ngutdlugo tainekarsimavok, agdlagar-
tamit agtornekarsimassut kungit pi-
ngasut pigisimassaisa ilait Kolnime
okalugfissårssuarmitut, taimaingmat
agdlagartak igdlersutausinaussok a-
ngalanerme navianartunut nåpitag-
ssanut, niakordlungnermut, nokardlu-
ne inukutdlernermut, kissarulungner-
mut, kusugaunermut ajortunutdlo å-
ssigingitsunut tamanut.
agdlagartat taimåitut amerdlasor-
pagssuångordlugit nakinekartarsimå-
put, tamatumunåkut takunek ajorna-
rane inuit iluanårniatdlarkigsut ugpe-
rissamik iluanårutekarniartarsimane-
rat.
kungit pingasut sule avdlanik pi-
ginaunekarsorinekarput. okautigi-
nekarérsutut kungit pingasut uvdlua-
ta akaguane unuame arnat asassartåg-
ssamingnik takussakarniartut ikiorti-
giniartarpait, åmalo tigdligsimassut
påsiniarnekarångata ikiortiginiarne-
kartarput. taimatut pissugssanik (a-
sassap takunekarnigssånik) ungasig-
sumitunigdlo (tigdligsimassup sumi-
neranik) takungningniarnerme kungit
pingasut iluakutiginiarnekartarnerå-
nut pissutautiniarnekartarput ilisi-
massut Gutimit takordluinikut sing-
nagtukutdlo inuit takusinåungisåinik
ilisimassakalersitausimanerat. (Matiu-
sip ivangkiliua kapitale 2, verse 2 a-
ma verse 12).
ivangkilio perkigsårtumik „iluamig-
dlo“ atuaråine påsinekarsinauvok ku-
ngit iluartut pingasut uvdluinarne
nåpitagkat åssigingitsut ardlaligpag-
ssuit pivdlugit ikiortiginiarnekarsl-
naussut. kakutiguinardle påsissutig-
ssakartarpok Caspar, Melchior Balt-
hasarilo ilumut ikiutarsimanersut sor-
dlo åiparilerumågagssamik takutitsi-
nermikut. taimåitokarpordle:
1850-ip migssåne danskit arnat infi-
sugtut mardluk kungit pingasut uv-
dluat akagutok unuame uvigssamik
kikunerinik takuterkuvdlutik kungi-
nut pingasunut Okauserinekartartunik
okausekarput. arnap åipåta kingoma
uvigiligkane takusimavå pujortauti-
lik, uvigiligkanilo sujugdlermik nåpi-
kamiuk pujortaut takordluinerme ta-
kusimassane ilisarå.
pissartut taimåitut ugperissapalåt
ugperinekarnerulersitarpait kungitdlo
iluartut pingasut tatiginekarneruler-
sitardlugit.
Eneste
forhandler
af disse sko
1 Danmark
RESTPARTI SKO for mandfolk!
Den helt rigtige „Manne-sko" med
de 4 fordele
Kraftige tanfarvede box skind.
Fineste pasform. Skindforede.
Helstøbte Greyhound såler med 3
mdr.s garanti
Enhedspris O O
str. 40—46 40,JU
pr. efterkrav m. returret
JAGTVEJ 41.KØBENHAVN N.
Uundværlig
i hus-\
holdningen
- og til kogebrug. Flere og flere fore-
trækker de ny, fabriksaftappede halv-
literflasker 93% denatureret sprit - en
daglig hjælp i huset. Til rengøring, dena-
tureret sprit gør det hele rent og blankt.
AKTIESELSKABET DANISCO,
8. K R I S T I A N I A G A D E, KØBENHAVN 0.
I Sverige har „stjernesanger“-traditionen holdt sig længst. En ukendt
kunstner har her på en akvarel af „Stjårngossarna i gamla Vasa“ i Oster-
botten i 1857 gengivet optogets clou: kong Herodes, der står Judakongen for
at få hain til at sige, hvor de tre hellige konger befinder sig.
„uvdlorissap erinarssfitigineKartarnera“ Sverigime sivisunerpåmik atasima-
vok. erKumitsuliortup kinaunera ilisimancKångitsup imilertarissanik Kali-
pagsimavå „Stjårngossarna i gamla Vasa“, Osterbottenime 1857-ime Kali-
pangnenarsimassoK. kungip Herodasip Judame kunge anaulerpå oKarti-
niardlugo kungit iluartut pingasut suminerånik.
23