Atuagagdliutit - 17.12.1964, Síða 24

takornariameic
Italiamut
Kristian Olsen oKalugpalårtoK Italiame igdlonarfingnut pinga-
sunut ornigameKarunerussartunut Romamut, Napolimut Firen-
zemutdlo angalaornerminik
upernåK iliniartitsissut ilåt Italia-
mut angalanialermat, iliniartut ardla-
Kartut nalunaerKatigalugit, autdlar-
nigssavtinut pilerisulerpugut. angala-
nigssarput uvdlunik 14-inik sivisussu-
seKartugssauvoK Rtima, Napoli, Capri
Firenzelo takornarniartugssauvdluti-
gik. angalanigssarput julip autdlar-
Kautånit autdlartitugssaungmat, so-
raerumérneK inerniariartordle aut-
dlarnigssavtinut pilerivdlualerpugut
KilanåKalutalo. takussagssavut tuså-
måinagkat pisångatigivagut, nangmi-
neK takulernigssåt tupigigssamårdlu-
go. soruname uvdluinarne atuagkavut
iluaKutigalugit Kanga Rumame pi-
ssutsit påsissaKarfigitsiarsinaussara-
luarpavut, kisiånile uvdlumikut atti-
tut amerdlanerpårtait påsisimavdluå-
nginavtigik takussagssat pinaratik å-
måtaordle Italiame inuit pissuserissait
inunerissåtdlo alapernaisertitsissug-
ssåuput. åssigåme takornariat, uva-
gume takornariåusagavta, nunavtinut
angalassartut, nunavta pingortitarssu-
ata alianåinera pinarnago åma kalåt-
dlit inoriausiat påsiniartarmåssuk.
julip autdlarKautå KauvoK siagdler-
dlune tujorminardlunilo, kisiånile u-
valikut Københavnimit Sorømukar-
titdlunga seKi'nilerpoK. sila seKinile-
riarmat, kiagtipoK nuånersivigdlunilo.
Sorømit sisamat KerKa iliniartut 25-
uvdluta iliniartitsissorput ilagalugo
busimik Rødby, LollandimitoK torår-
dlugo, autdlaraluåinaKaugut. angala-
Katigiussugut ingmivtinut ilisarisima-
gavta angalanerput Kimanardluinar-
poK. tamavtame atuarfingmit atautsi-
mit pissuvugut uvdlutdlo tamaisa a-
tuarfivtine takussardluta. kujåmukar-
nivtine Falster åma Lolland inger-
dlaorfigågut. avKusinerssuit bilerpag-
ssuarnik Kåmiussartut atuarpavut,
Storstrømsbro, Europame ikårtarfit
tangnerssåt, ikårfigalugo. avKusemgit
sapingisamik igdloKarfit angisut a-
varKutdlugit sananeKarsimassarput,
igdloKarfit angatdlåtoKaréKingmata.
sujunertarineKartut ilagivåt, taimai-
siornikut ajunårnerit angisut inga-
langniarneKarmata.
nunåinaup narssartai kussagtileri-
vigsut Kimatdlugit umiarssuarmut
Tysklandimut ikårutigssavtinut iki-
gavta, sivitsungitsoK umiarssuaK ava-
lagpoK, igdloKarfigdlo Puttgarden to-
rårdlugo autdlardlune. umiarssuaK i-
lauvfigput inugpagssuarnik ulivkår-
poK. Kavdlunåt tyskitdlo ingassavig-
put. Kularnångitsumik tyskit Dan-
markimérérsimavdlutik angerdlarput,
Kavdlunåtdlo sulingivfeKartut kujå-
mut bilimik imalunit Kimugtuitsunut
ilauvdlutik ingerdlaorput.
Puttgardenimut tikikavta, tåssa ig-
dioKarfik ikårtautip tulagfia taimak
ateKarame, Kimugtuitsunik Ruma to-
rårdlugo autdlarpugut, igdloKarfit a-
ngisut kisisa unigfigissartugssauvdlu-
git. Kimugtuitsut ilauvfigiligkavut
„Alpen-Express“-imik pineKartarput
kujåmut ingerdlaornermingne Mtin-
chen-Innsbruck-Brennerilo avKUsår-
tugssauvdlugit. Kimugtuitsut initaisa
ilåne, igsialersugut arfineK pingasu-
vugut. tåuna ine igsiavfigissarput si-
nigfigalugo, pujortauvfigalugo, neriv-
figissugssaugavtigo igpingiatornag-
ssamåraluarpoK, avdlatutdle ajornar-
mat taimaisiortariaKarpugut, iliniar-
titsissup sinigfigisinaussavtmik pig-
ssarsissusinausimångingmatigut. ajor-
naviarunångilaK. kuffertivut inip nar-
Kanut iliorariaruvtigik, timit ardla-
lialunguit åungailårsinaujumårpugut.
Kimugtuitsut ulivkåvigsut
unuaroriartornera ilutigalugo uer-
naleriartuinaraluarpunga, Kimugtuit-
sutdle igdloKarfingne anginerne unig-
tartut ingerdlarngat sungiusinåungit-
dluinaravko iluamérsumik sinilersi-
nåungilanga. ilåka sinilinguatsiarma-
ta nuånarinardlugo, åmame inime tai-
mak mikitigissume, anersårtortut a-
merdlavatdlårnerat pfssutauvdlune,
silåinalugtigissoK, silåmut anitdlakåu-
punga. gangime nåpitat erKumikalua-
Kaut. igsiaviusinaussut atordlugit i-
nugpåluit singussarråput. ernginaK
anitdlauteriarama OKalugdlutik aut-
dlartiput. OKausisigut malugistnauvå-
ka italiamiussut, ajoraluartumigdle
påsisinåunginavkit Kungujorujugssu-
arfiginartarpåka. tulugtut oKalugsi-
naugaluarpata imalunit franskisut
påsissaKarfigitsiarsinåusagaluarpåka,
kisiånile nåmivik ajornaKingmat o-
KalussiniarneK sapemaveKaoK.
ingerdlarxigkama angalaKatiga OKa-
loKatigingnilersimassoK nåpipara, a-
lapernåikama ilånguvfigipatdlagpåka.
påsivara Grækenlandimingånérsu-
ssok, ukiut arfineK mardluk Sydame-
rikame sulerérsimavdlune nunaminut
angerdlartoK. agsut angerdlamut tikl-
nigssaminut KilanårnerarpoK ukiune
arfineK mardlungne angerdlarsertu-
arsimagame. aningaussarsivdluarsi-
magamilo Kularnångitsumik atorfig-
ssaKartitdluåsavai. sut åssigingitsut
oKaluserai mérauvdlune atuarsima-
ssane ilåtigut erKartortardlugit. OKa-
loKatigingnerput tulugtut pivoK, græ-
kerisutdle oxalulerångat påsingitangå-
ravtigo issigerujugssuåinartarparput.
— OKautigineKartartut maligdlugit
grækerit OKausé mardluvingordlutik
avigsimåput. nutåK pisoKardlo. nu-
tåp avdlåussutigissai amerdlaKaut uv-
dlumikumut nalerKusagaugame, o-
Kautsit tainere amerdlanertigut pi-
sorKamingarnit avdlaunerussaKalu-
tik. nauk agdlausiat tåssa naKinerit-
dlo atugait åssigigkaluartut taimåitoK
tainere piuminaitsussarput. tamatu-
munékutdlo påsineKarsinauvoK, gym-
nasiame grækerisut atuagkat pisorKa-
mit autdlåvexartut, atorsinaorpiå-
ngingmata.
unuarormat, Kimugtuitsut sukaKa-
lutik ingerdlangmata, gange nigdler-
tipoK Kianarsivdlunilo. kingumut ini-
gissavtinut iserKigpunga. inigssitdlua-
ramalo, Kasusimagama, ernginaK sini-
lersimavunga aKagukut aitsåt ilavnit
itertineKardlunga.
uvdlåkorsiornigssaK tugdlingupoK.
Kimugtuitsut ilauvfivut sutorniartar-
feKarmata ajornånginåvigdlugo ake-
Kångingaj agtumik uvdlåkorsiorpugut.
kavfiuniaraluaK imungmik akunexar-
simagame kavfingångitdluinarpoK
mamarpatdlåranilo. ilaussut avdlat i-
lagalugit uvdlakorsiornivtine igalåt
kigdlingåne igsiavunga silåmut issi-
gissardlunga. ingerdlatitdluta sujunig-
ssavtine KåKarujugssuit tungujuårtui-
nait alutorssautigilerpavut. portussu-
sé kussanéssusilo tupingnardluinar-
put. KåKat Alpenik taigutexartut Kå-
ngialigkavut mérKanut takutikusung-
nardluinaraluarput. atuarfingmime i-
liniarneKartut takulerdlugit tugdlusi-
mårnångitsornaviångilaK, takorusug-
sinaussat singnagtorlnardlugit itlngu-
nartarmat. KåKat portoKissut sivi-
ngarne orpingnik nauvfigineKarsima-
ssarput, nue portuvatdlåmitut kisimik
sutaKartaratik. tåssa orpit nauvfigi-
sinaussaisa kigdlexarfiat portussutsi-
mikut Kångerångamiko ujaråinarssu-
ångortarput issigalugit kajorrumår-
tuinaussardlutik. issigissat nunavti-
nut encainartortaKångikaluarput, tai-
måitordle KåKanik issigilerneK Kimåt-
dlangnartorujugssuvoK. sivisflmik Kå-
Kanik takusimanane KåKanik takung-
nilerneK erKigsisimanerulersitsivoK.
neriniaraluarama kisa nerinigssara
soKutigiungnaerpara. KåKanik Kångia-
ssagssanik erKigsivdlunga issigingnår-
niåsagama Kimugtuitsut nerissarfiånit
anivunga inivtinukardlungalo. åssili-
vik tigugavko igalåt ardlåne avåmui-
naK Kinilerpunga Kångiassat misig-
ssuatårdlugit.
vinit akikitsuararssuit
avKuterput KåKat akornisigortoK a-
lutorssautigssaKartitsivoK. igdlut sivi-
nganernitut Kanormitauva isivdlune
ornitagssaussarnersut påserusungnar-
taraluarpoK. agsut kussanarput amer-
dlanertigut ilimanångivigsume sana-
neKarsimassardlutik. igdloKarférKat
sivingarnit narKine inigssitdluarsima-
ssartut issigalugit pinguåinånguit å-
ssigissarpait. aperKutigerKajånarpoK
sut inussutigssarsiutigineKartut. Ki-
nerdluardlunile nautitat pingårtumik
vinigssat ferskinitdlo navssårineK a-
jornéngitdlat. åma narssauteKarmata
KularutigssåungilaK amerdlanerit nar-
ssautimingnik påssussineK pigssaKau-
tigalugulo inuniutigigåt. oKalugfig-
pagssuaKarpoK kisisagåine amerdla-
sorparujugssuångorsinaussunik, ila-
nilo oKalugfit sivinganerne sanane-
Karsimassartuf nåmagtortitdlugit Ka-
normltauvauna isivdlutik sananeKar-
simassarnere åma tupigusugfiunå-
ngitsungitdlat. Innsbruckimut pigav-
ta KåKat sivingarnisa ilåne tingat-
dlagtårtarfigssuaK olympiadeKarner-
me atorneKartartoK Kimugtuitsunit
takusinaussarput agsut alutornarpoK.
tåssane ukioK tingatdlagtårtoKarmat
Danmarkime fjernsynikut maligtari-
sinausimavarput. kujåmut ingerdlar-
Kigpugut Brennerilo sivisungåtsiartu-
mik uningavfigalugo. igdloKarfingmit
tåsséngånit Italiap kigdleKarfia aut-
dlartipoK. imåipoK igdlOKarfingme tå-
ssane nalunaerssutit italiamiussut ty-
skisutdlo agdlagsimassarput. såkutoK
autdlaisilerdlune pårssivoK. tuniniai-
ssut ulapitorujugssuput ilaussut vi-
ninik akikitsuararssuarnik pisiniar-
ssaringmata. Italiamime vine akikit-
suarakasiuvoK Danmarkime tuniniar-
neKartartunut nalerKiutdlugo akeKå-
ngingajavigdlune. autdlarKigkavta Ki-
mugtuitsut italiamiunik inugtalerne-
Karsimåput. téukua billetivut påsi-
vutdlo nunanut avdlanukarnernut na-
lunaerssutit misigssorpait.
Italia tikikavtigo Rumamut tikinig-
ssarput erinigilerparput, åmame Ki-
mugtuitsorneK Katsutilivigkavtigo. na-
lunaerKutap akunerpagssue Kimug-
tuitsut ilauvfigisimavagut, ipeKaKiga-
migdlo tujorminarsivdluinarsimåput
najoruminaitdlivdluinardlutigdlo. pi-
ngårtumik siléinaK kiagteriarmat i-
ngerdlaorneK nuånitdlivoK. kiangår-
mat nigdlarsinaujungnaujussarpugut
Kaorput kiangmik kågtuinångordlune.
igalåne suvernera nigdlarsautiginiar-
ssarigaluardlugo iluaKUtauvdluarpat-
dlångilaK kissarpatdlårame.
uvdlup åipagsså unulersoK årime
Firenzemingånit Ruma torårdlugo
autdlarpugut. autdlamerput Kimåt-
dlagtitsivoK. unigfigssavta tugdlerå
Ruma, uvdlorpagssuit OKaloKatigi-
ssutigisimassarput. autdlarKårsimaler-
dluta ardlaleriaKaluta nunap iluati-
gortarpugut. avdlanartaraluarpoK, i-
låtigume nunap iluagut ingerdlaner-
put minutialugpagssuamik sivisiissu-
seKartarpoK. nunap iluane silåinaK
nigdlatårtoru j ugssussarpoK tåssuna
Kårusuliat takinere itisuminerilo ma-
lugineKarsinaussardlutik.
Kasukuj ulerpugut nererusulerdluta-
lo. Rumap tungånut tårsingmat pi-
sanganartorsiagssaKångingmatdlo ta-
mane tamåne åungailårtiterpugut.
Romamut tikeuaugut
arKarngup Kångilårå Kimugtuitsut
Rumap Kimugtuitsunut uinigtarfig-
ssuarujugssuane unigput. Danmarki-
mit ilausimassugut tamavta niorarpu-
gut kuffertivut nagsatatdlo avdlat ta-
maisa tigumiardlugit. ila Kimugtuit-
sut unigtarfigssuat inugpagssuarnik
ulivkårpoK. tupingnartumik angissuse-
KarpoK agssorssuardlo moderniuvdlu-
ne pisiniarfigpagssuaKarpoK, avisémi-
arfeKardlune, nerissagssaerniarfeKar-
dlune, nuterniarfeKardlune, atissaer-
niarfeKardlune pinguaerniarfeKardlu-
nilo. soruname åma neriniartarfeKar-
poK sunigdlo avdlanik soKutiginarsi-
naussunik niuvertarfeKardlune. inig-
ssavtinut sinigkiartupatdlangniåsa-
gavta, busimik aineKarérsimagavta,
ingerdlavfiginarparput taimalo tua-
viordluta businut Kivdlalåginarnut i-
nikitdliunguarata igsåvugut. maluger-
Kågkat tåssåuput angatdlåtorpagssuit.
bilit siggartåunerssue igpingiatornar-
put, akornutigssaKarunik siggatsiåi-
nardlutik ingerdlarKigtaramik. kingor-
na iliniartitsissoK aperalugo påsivara,
siggartarångamik pérKUSsinigssaK su-
j unertari vatdlårtångikåt, amerdlane-
ringoK aggemertik nalunaerniardlugo
imalunit mianerssorKussissutitut bilit
angatdlatitdlo avdlat siggartautitik a-
tortarpait.
kugssup Tiberip igdlua’tungåne i-
nigissagssanput tikiparput. HOSTEL-
LUMimik pineKartarpoK. sorssungner-
ssup nalåne tyskinit najugaKarfigine-
KarsimavoK, adressia Via delle For-
naci 281-uvdlune. nuånarinardlugo
telefoniata normorua ilångutisavara
Rumap angissuserujugssuata ersser-
neringmago. tåssa imåipoK: 636-253-
636.359. kisalo telefonit Rumame a-
merdlangårmata, Rumalo inoKangår-
mat telefonit agdlagsimavfé atuagkat
ivssukutdlagssuit tatdlimåungikunik
arfiniliuput. tåssalo nautsorssutigisi-
nauvarse nalussune telefonerniarneK
imåinåungitsukasiusangmat.
tikiukavta inigissagssavtinik uner-
supåtigut. uvanga pingasut ineKati-
galugit silåinaK nigdlatångivigsoK si-
ningniarssarilerpugut, axago anga-
laornigssarput taissuinaviuvdlugo si-
nilerdluta.
axagukut arfineK pingasunut uvdlå-
korsiorpugut. sunauvfa åma Kavdlu-
nånik iliniartungordlånik måne naju-
gaKartulik. Odensemingånérput, tåu-
kua uvdlut Kavsit månérérsimåput
takussaKarivigsimavdlutigdlo. sujug-
dliuvdlutik uvdlåkorsiorérsimangmata
ingerdlåinangajagdluta igsåvugut. ne-
rissagssat avdlaunerulårput. titoru-
massut kavfisorumassutdlo kavfisor-
put. puniuniaraluaK angnikingårame
bollenut mardlungnut angingåtsiar-
torssuarnut agsutdlo Kalipalingnut nå-
méngitdluinaraluarpoK. marmelade-
KarportaoK åma nåmauterKåinartu-
mik. tåssaunagoK puneK akisorujug-
ssussok, akerdlianigdle oliat neriner-
me imalunit nerissagssiomerme ator-
neKartartut akeKångingajagput.
nerinerput sivisujårtoK inermat si-
lamut anitdlagkavta kiagtinera ma-
lungnartorujugssuvoK. suligoK uvdlo-
roriartornerane kiagtinipilorujugssu-
ssugssauvoK. iasilaralugtuaK Kanor-
mitauva pissoKarumåsava? tusåmavar-
pume kissarnersiutip 30° sivnertarai.
ila nåmik anersårfiunaviångilaK.
uvdlup KerKata tungånut nangmi-
nérdluta angalaorxussauvugut uvali-
lernerane aitsåt tamavtauvdluta Fo-
rum Romanum takusartugssauvdlu-
tigo.
Petrusip oitalugfissårssua
OKalugfissårssuaK Peterskirken u-
ngasigpatdlånginavtigo pilerisauteri-
ardluta inexatigiuvdluta takusarni-
ardlugo pisugdluta autdlarpugut. na-
passuliartarssua inigissavtinit takug-
ssaungmat issigalugo agsorujugssuaK
alutornarpoK, sanavdluagauvdlunilo.
minutit Kulit migssåne pisorérdlutalo
Peterspladsen tikiparput. inugpagssu-
arnik takornarianik ulivkåraluartoK
OKalugfissårssup angeKigame sutigi-
ngilai. ålimåssa påve pivdluarKussi-
satitdlugo inugpagssuarnik ulivkår-
tartOK. Petersplads napassuliarssuar-
nik 284-nik amerdlåssusilingnik unga-
lusimaneKarpoK. Petersplads arkitek-
timit erKumitsuliortartumitdlo Gian
Lorenzo Berninimit sananeKarsima-
vok, kisalo Peterplads 198 meterinik
takissuseKarpoK, 148 meterinigdlo si-
lissuseKardlune. tåussumap KerKane
napassuliarssuaK obeliskimik pineKar-
tartoK ipoK. tåuna torKavia ilångut-
dlugo 41,23 meterinik portussuseKar-
poK 322 tonsinigdlo OKimåissuseKar-
dlune. tåussumap nåpamiarnerane
Kåumatit sisamat angutit 900-t hestit-
dlo 140-t atorneKarput. tåuna Pe-
terspladsime ukioK 1586 nåparneKar-
Pok. påvip Sisto tatdlimåta imåitunik
agdlagartalersimavå: „Christus vincit,
Christus regnat, Christus imperat"
nugterdlugo ima isumaKartoK: Chri-
stuse ajugauvoK, Christuse målagau-
vok, Christuse nålagkivoK“. åmåtaoK
tigssalugtuliaKarpoK mardlungnik o-
beliskip talerpia’tungåne såmia’tungå-
nilo. talerpigdleK pisoKauneruvoK A-
lessandre VH-anit (1655—1667) nå-
parneKarsimavdlune. åipå Clementep
Kulinganit nåpameKarsimavoK. mar-
dluvdlutik 8 meterinik ingmikut taki-
ssuseKarput ervngup katerssorfé ang-
malussutsimikut 30 meteriuvdlutik.
tigssalugtut Kumut 6 meterinik taki-
ssusilingnik igeriuneKartarput. imeK
Braccianop tasianit pissuvoK rfljorilo
imermik agssartuissoK 58 km takissu-
seKarpoK.
isertarfiata tungånut ingerdlagavta
majuartarfit tikipavut. tåssane inu-
ssaliarssuit mardluk igdlugigdlutik i-
put. tåssåuput apostelit Peter åma
Paulus. isertarferujugssuata Kulåne
påvip anitdlartarfia loggiamik pine-
KartartoK takusinauvarput. tåssa påve
nagdliutune tåssångånérdlune katug-
dlinik pivdluarKussissarpoK.
ilumut tupingnartorpagssuamik ku-
ssanartorpagssuarnigdlo Peterskirken
iserdlugo takussagssarpagssuaKarpoK,
uvdlorpagssuit atordlugit misigssorta-
riaKartunik, tamånalo pissutigalugo
nal. ak. Kavsinguåinait isersimaneK
asule påtsivérunåinarpoK, suliar-
ssuit, Kalipagarssuit, inussaliarssuit
Kiperuissartunit tusåmassanit erKU-
mitsuliortartunitdlo suliarujugssuit i-
ssigilerdlugit issigingnårtOK såjung-
naertarpordlusoK. sordlume issiging-
någkat suliaujungnaerdlutik asule i-
lioråinagkat. pingåmerpautitdlugo na-
passuliartarssuata pisatsersorneKar-
nera oKalugtuarilåriardlara. avdlanik
taissagssarpagssuaKaraluarpoK tåuna
nåmaglnarniartigo uvalimut avdlamut
ingerdlarKingniartugssaugavta.
OKalugtuarissagssara Peterskirkep
Kiterå Højalterimik pineKartardlune.
arfineK pingasunik tikerKOKarpoK. pa-
vane niarKUvta Kulåne napassuliaK, tå-
ssa tåuna najugkavtiningånit takusi-
naussarput, Michelangelop napassu-
liånik pineKartartoK ipoK. natermit
Kumut 119 meterinik takissuseKarpoK.
tåssa Københavnime rådhusip napa-
ssuliartå tåssanlsinauvoK, agdlåt por-
tussutsimigut 14 meterinik amigardlu-
ne. Kutdlersauvdlune Gutip atåtå ig-
siavoK napassuliatdlo Karajårnerine å-
ssilissat mosaikinik, tåssa ujancanit
åssigingitsorpagssuarnik Kalipauti-
lingnit, sananeKarsimassut tupingnar-
dluinardlutik takorKuput. Jisuse, Ma-
ria apostilitdlo åssilialiarineKarsimå-
put. Højaltere sisamanik napassuliar-
taKarpoK. tåukua tamarmik Kiperug-
kanik inussaliartaKarput: San Longi-
ni, Veronica, Sant’Andrea Sant’Elena-
lo. kisalo Kiperugkanut tungassunik
erdlingnartoKarpoK sisamanik. sujug-
dleK tåssauvoK kaputip nua, Kristu-
simik séningassulingme kapississutau-
simassoK, atissaK ånoråmineK, arnap
ugpertup pigisimasså, arnap tåussu-
minga ånåussissup kinå kiagugtoK
aungmigdlo kugårtOK såningassugssa-
minik erssugtitdlugo atdlartersimavå,
kisalo Andreasip iluartup niaKuata så-
ningassuvdlo ilamernge paorKutarine-
Karput. ukiumut atausiardlutik, tåssa
Pitap iluartup uvdluane, torKorsimav-
fiénit, igdlerfingmit akisoKissumit
sølvimik sånåmit, tiguneKartarput i-
nungnutdlo sarKumersineKartardlutik.
tåssunga atatitdlugo åma oKautigi-
lara Peterskirken inoKardluartitdlune,
50.000-nik isersimassoKarsinaungmat,
kisiåne oKautigineKartut maligdlugit
inugpagssuit ingmingnut agtumassar-
simåput inigssakitdliordlutik.
Peterskirken avdlatut ajornartumik
KimåtariaKarparput inigissavtinut
neriartortariaKaravta kingornatigutdlo
Forum Romanumimut angalaomiar-
tugssaugavta. angerdlamukarnivtine
inuit misigssuatårneK ajornångitdlat.
angingitdlat amerdlanertigut Kalipau-
timikut Kernerdlutik, kajortunik ame-
Karamik Kernertunigdlo nujaKardlu-
tik. pisiniarfit sanileriårtitertut inga-
ssagdluinarput sukujugpagssuarnik pi-
sivfigssåunguatsiardlutik. matoKångit-
dlat asule avssiaKuteKéinartardlutik.
vinérniarfit sarKumilåvigput piuma-
ssune akikitsuarakasingnik imigag-
ssarssivfigssauvdlutik. åma naussuer-
niarfit ingassagdluinarput akikitsua-
rakasingnigdlo sorpagssuarnik tuni-
niaivdlutik, ferskeninik akikitsunik
pisiumassut aningaussaiarpatdlårta-
riaKartaratik.
angerdlamut tikikavta ilavut amer-
dlanerit kiagugtuinait nerigssamåle-
rérsimassut nåmagtorpavut. kiagtitu-
piloruj ugssungmat ivssulårtunik ati-
ssaKarfiujungnaerpoK sapingisamig-
dlo alångortarsiorniameK piuminar-
sivdlune. ilumut aitsåt taimak kiag-
tigissumik nåmagtuilemeK nuånika-
luarpoK, palerniartunilo Kujaruna-
Kingmat sexineK sågdlugo nerinig-
ssavta utarKiså igsialerpugut. ilavut
misigissaKalåverérsimåput, tamarmik
unersiutigingnigtuinaviuvdlutik.
kiagterugtortoK nerisavdluta neri-
ssarfingmut isåvugut. sujugdlermik
supatorKårpugut mamavigsunik. ki-
ngornatigut kissartortorpugut, neKe
uliamut sujatax, salatilerdlugo naut-
sialerdlugulo. nerinivtinut bollet er-
Kartugkéka åma igdlugivagut. su-
nauvfa nerinerit tamaisa atorneKar-
tarput Italiame sumikaluaråinilunit.
naggatågut ferskeninik blomminigdlo
kingulerKiuteKarpugut uvdlune tat-
dlimane tåssane najugaKarnivtine av-
dlångortineKångitsunik. tåssa uvdlut
tatdlimat kinguleridutigissartagkavut
avdlångungitdlat. nerinivtine iliniar-
titsissup autdlarnigssarput nalunaeru-
tigå.
Forum Romanum Colosseumilo
tamavta Peterskirkep tunuanit bu-
sinik igdloKarfiliardluta autdlarpugut.
busit 35 lirlnarmik akeKarput, ani-
ngaussavtinut nutdlugo taimaeKatå-
nik naleKardlune. busit Peterskirkep
tunuanit autdlartuarmata tamatigu-
ngajak palasinik Kernertunik atissa-
lingnik Kernertunigdlo terKiartunik
nasalingnik nåpitsivfigssaujuarpoK.
erKarsautigerKajånarpoK palasit sule-
rissarnersut. imaKaliuna amerdlavat-
dlåramik takukulaneKarnerussartut.
nåtutut ingassagpatdlångitdlat; måtu-
tut arnat — nonnitdle åma takugssao-
Kaut. — Victor Smanuelip encåne niu-
vugut tåssångånit ajornånginåvigdlu-
go erKåissutigssiarujugssuaK igdlor-
ssuarujugssuartut sananeKarsimassoK.
agsorujugssuaK pisatsersorneKarsi-
mavoK majuartarferujugssuaKardlu-
ne. Kiperugkanik pisatsersorneKar-
simavoK issigalugit alutornaKalutik.
tåuna Kångeriaravtigo majuartarfikut
Rumap rådhusia ornigdlugo majuar-
pugut, igdlungåtsiarssuaK nåpitdluti-
go. tåssane hestimik inussaliaK tuså-
massaK alutorssautigalugo issiging-
nårparput. Marcus Aureliusimik pi-
neKartarpoK, silarssuarmilo hestimik
inussaliat pisoKaunerssaralugo. za-
ngaunerussoK kaisare Konstantiniu-
sorineKaraluarpoK.
igdlorujugssuit avdlat Kångiåinar-
dlugit Forum Romanumimut iserpu-
gut kiagterugtorneralo nalerordlugo
arrexaluta pisorussålerpugut uvaleK
24