Atuagagdliutit - 17.12.1964, Qupperneq 26

jutdlip ivangkiliulerssårtua
ajungitsumik oudussissut isigaisa
alianåissusé. Es. 52, 7.
Lukarsip nakorsaussup asanartup —
Kulors. 4, 14.
jutdlip ivangkiliulerssårtorKåva l-
ngiliuvoK. inungnik autdlartitagssa-
Kångitdluinarångame Gutip autdlar-
titarpai. tamatumanilume pisinausso-
KarsimångilaK. issertugke kalerriusi-
mångingmago inungmik ilisimang-
nigtoKarsimångilaK jutdlime Gutip
sumik tuniumasimaneråtigut. taimåi-
tuminguna ingilit sujugdliuvdlutik
jutdle sujarnutigerKårtariaKarsimagåt.
Ingile Gabriale niviarsiap Måriap ig-
dlunguanut isermat sujugdlersauv-
dlunilo ateK Jisuse taivdlugo jutdler-
tutut ingajagpoK, sordlo tåssa jutdle
jutdlisiornerup sujornatigut. jutdliv-
dle unuå nagdliungmat ingilit jutdlip
ivangkiliuanik tusardlérKårtariaKar-
simåput ima oKardlutik: erseKinase,
ata tipaitsungnartumik tusardlisagav-
se. uvdlume ilivsinut erniuvoK ånåu-
ssissoK! tåukunungalisaordle — ingi-
linut — nalunaerut pisoKåungilaK, tå-
ssamigoK Kangarssuardle taimåitut i-
ngilit „itsuarumagaluarmatigik.“, sor-
dlo Pitruse agdlagtoK (1. Petr. 1, 12).
ingilitdle uvane erKartungikatdlarti-
gik.
tugdliuvdlutik jutdlimik ivangki-
liulerssårtut nunalerissuput akima-
niångitdluinartut. tåssa savanik pår-
ssissut Bitdlimip narssåne pigårtut
tusagagssamik nutåmik ajungitsumik
OKalugtuariartordlutik igdloKarfing-
mut ingerdlasimassut. ingile autdlar-
titausimångilaK palasinut atautsimitu-
nut, imaKa OKaloKatigérKårdlutik,
navsuiaerKårdlutik issorissagssarsior-
Kårdlutigdlunit aitsåt Bitdlimiliarni-
arsimåsagaluarmata. jutdlivdle ivang-
kiliua ingerdlåneKarsimavoK savanik
pårssissunut tusagkamingnik taku-
ssamingnigdlo avdlångortitsingivig-
dlutik OKalugtuartunut taimalo ner-
ssutit inåne nuånåKalutik OKarfigine-
Karnertik erKuvigdlugo takussaKar-
dlutik. taimailivdlutik jutdlip ivang-
kiliuanik OKariartortut sujugdlit tug-
dlerilerpait.
tamatuma kingorna nalunaerut nu-
ånersoK tamåna avdlanit avdlanut i-
ngerdlåneKartuarpoK, ivangkiliumig-
dle OKariartortartut sujugdlit ilarpag-
ssuisa pisimassut kingugdliussut —
Jisusip såningassulingme sapitsuliar-
ssua toKussunitdlo makinera tuping-
naKissoK — tiguartissutigingåramiko
sujugdliukumassåinarpåt, sordlo Pau-
luse Athenime iliorsimassoic, imalunit
autdlarKautigissardlugo — sordlo Pi-
truse Måkorsilo pisimassut — Juåna-
sip kuississup eicérsaivdlune suliå Ji-
susivdlo kuineKarnera, taimane aner-
såp ivdlernartup Kulangermago su-
liagssarssuarminutdlo KaerKussaune-
ra. tamåname nangmingneK peKa-
tauvfigisimavåt jutdlivdle tupingnar-
tua takusimanago. OKalussissutigissåt
tåssåungilaK mérånguaK, tåssauvdlu-
nile pissarssuau akiutoK.
atauserdle pilerKårfiussumut issigi-
niartuvoK, taimailiorsimavordlo pisi-
massunik agdlautigingnigtartut (histo-
rikerit) pissarnerat ungasingnago ilior-
tauseKarame, taimåitumåko agdlauti-
gingnigtartut OKalugtuarissartik na-
tersiniardlugo. angut tåuna tåssauvoK
nakorsaK antiokiamio Lukarsimik a-
tilik. agdlautiginiagkaminut najorKu-
tagssarsiorfigisinaussane ivangkiliu-
liariniagkatdlo atausiungitsut nalu-
ngerérsimavai sujumorneK ajornå-
ngingmata, tamainarmigdle tåussu-
munga amigauteicartutut isimåput.
tauva aulajangersimavoK pisimassut
najorKutaralugit (maligtarivdluardlu-
git) agdlautigingnigkumavdlune pisi-
massut tamåko tupingnartut pivdlu-
git erKortuniåsassunik, imaiginåså-
ngitsunik pisimassunik agdlautigissat
kisisa pigssarsiaicarfigisavdlugit ing-
mingnutdlo nalerKiussutdlugit, sulile
Kavsérpagssuit inuput pisimassunik
tupingnaKissunik tamåkuninga na-
juisimassut oKalugtuarsinaussutdlo
ugpernarsaisinaussutdlo. nangminer-
dlo angalaortuartugame pivfigssaKar-
dluartarpoK inuit aperssorsinaussane
sujumorniarsinauvdlugit. nåpisimasi-
naussålo atauseK avdlanit tamanit
angnermik — imaKalume kisime —
Jisusip silarssuarmut matumunga ti-
kiuneranik mikigatdlarneranigdlo na-
lunaiaisinauvoK. tåssalo nuliax Maria
Nålagkap nangmineK anånå. imåisi-
nauvorme utorKalisimavdlune sule
JerusalåmitoK imalunit sule Juånasi-
mitdlune, taimailivdlunilo Lukarsimit
OKaloKatigineKarsimasinåusavdlune.
toKUsimåsagaluarpatdlo tauva ilaicu-
tai ikingutailo Kaningnerpåt OKalusi-
nausimåsavai. ersserKigporme sordlu-
me Måriap nangmineK issainik issi-
gingnigdlune Lukarsip ivangkiliuata
kapitalisa sujugdlit OKalugtuai OKa-
lugtuarineKarsimassut. nalunginiar-
put Nålagkap nangmineK nukåne a-
ngajugdlerme Jåkume ilagingnut Je-
rusalåmitunut sujulerssortaussume u-
nuisimassoK (apost. suliéinik agdlagk.
kap. 21, 18: aKaguanilo Pauluse ilaga-
luta Jåkumut iserpoK, utorKaunerit-
dlo tamarmik tåssunga iserput). Lu-
karsimigdlo ilisarssinera erKorsimag-
pat tauva tåuko angutit mardluk pi-
gårsimåsåput nakorsaK ivna apenca-
rigsårtitdlugo Jåko OKalugtuarsimå-
savdlune anånaminit tusartagkane o-
Kalugtuarisimåsavdlugit, tåssa KanoK
ilivdlune KånginagagssåungeKissoK
tamåna silarssuarme måne pilersima-
ssok, nauk Måriap KaKutiguinaK Kav-
sikåtånguanutdlo aitsåt OKalugtuari-
simassaraluarå.
angut tåuna Låkarse tåssarpiauvoK
avdlanit angnermik jutdlip ivangki-
liulerssårtua. tåussumamiuna kisime
ivangkiliume kapitalisa åipåne pe-
Kartikåtigut OKalugtuamik nalunaeru-
taussumik Kangarssuarnitsamik kai-
sarip Augustusip inatsineranik aut-
dlarKauteKartumik. tåssame Lukarse
oKalugtuarångame pisimassuvit tu-
ngavigissarpai. taimailivdluta imussa-
mik siårsimassutut itdluta jutdlimik
KalipagaK kussanaKissoK takusinau-
lerparput ingilinik, savanik pårssissu-
nik mérénguamigdlo nerssutit neri-
ssarfiånitumik åssiliartaKartoK. tamå-
nåinardlflnit pissutigalugo kristumiu-
nit tamanit ilisimaneKartariaKarpoK,
naluvigsungilarpume.
☆
ilagit sujugdlit tatiginartumik oKa-
lugtuartarsiméput nakorsaK Lukarse
åipanigsimångisåinardlune 84-nik u-
kioKardlune Balkanip KeKertaussåne
„anersåme ivdlernartume sinigpåler-
soroK". nuliaKalersiméngfnera angne-
russumik erKartornago patsisåusinau-
varput uvdlugssane någamigit erKig-
sivdlune toKusimasoralugo — tåssa
martyringorane — uvdlune nåvdlugit
anersåmik ilumioKardlune ugperner-
mine nakuvdlune inusimassutut. to-
Kuneratale agdlagaisa pingajugssara-
luinik pilerssårutigissarisimassaralui-
nik agdlagkaminut naggasiutagssara-
luinik akornusersimagunarpå, måna-
me mardluk sule pigigavtigik taine-
Kartartut „Lukarsip ivangkiliuanik"
ama „apostilit suliåinik" (tåuko ki-
ngugdlit taiguserdluagåungitsut apo-
stelit ilåinaralanguinik taissaKaramik
tåukulo suliåinik angnerussumik i-
maKaratik). tåssångåinaK nåsimåput
nåssagssaraluatutdlunit itdlutik.
agdlagkat tåuko tamarmik pigititåu-
put angumut nalunartumut Theofilu-
simik atilingmut. sågfigingmagulo
„pissauneKangårtutit" angutausimåsa-
jungnarsivoK akimassoK agdlagkat
suliarinerånik akilisimåsajungnartOK.
taimanime atuagkat akisoKaut. ag-
dlagkat ardlåne taigusiussane atar-
KingningniutaussoK ilångusimångilå
ilisareKatigingnerunertik pissutigisi-
masinauvdlugo imalunit Theofiluse
angutausimangmat isumatoK ima kig-
sauteKarsimasinaussoK: tåuna „pi-
ssauneKangårtutit" iluardluångitsoK
pinago — KajangnaKatigigkavtame —
atausinaungmat „pissauneKangårtu-
mik“ taineKarnigssaminut nalerKiitoK.
agdlagkat mikingitsumik agdlagti-
mik KanoK pissuseKarneranit suner-
neKarsimåput. tåussuminga ilisarssi-
nerput najorKUtaralugo pissuseKarsi-
mavoK pitsavingmik kristumiussutut.
Paulusip taissaKartarångame perKig-
sårtaKissup taisimavå „asanartu“mik.
nalerKutumik nakorsat ajoKersuiar-
tortitaussut sernigssortåtut issigissa-
riaKarpoic. tåssaugujortaoK Gutimik
nalussunut ajoKersuiartortitat nakor-
sat iliniarsimassut sujugdlersåt. ta-
månalo pissutigalugo ama ereaineKå-
savdlune pissariaKarpoK.
oKautigineKarérpoK naluneKånging-
mat antiokiamiåssoK, tåssa igdloKar-
fingme Orontesip kuata sinåne nuna-
KarsimavoK kilometerit 25-inait A-
kugdlerssuarmit ungasissuseKardlune
KeKertaussarssup AsiårKap autdlarte-
riarfiata timinguane. Antiokia igdlor-
pagssuaKarfiusimavoK pinersorssuaK
KåKap sivingamagut sanausimassoK
perugtornerme nalåne 300.000 migssi-
liordlugit inoKarsimassoK. KaKugu-
mutdlunit atarKinautitut erKaimane-
Kautigssariuésavå Gutimik nalussu-
nut ajoKersuiartortitsinerup pilerfi-
gingmane. kivdlingnartuvoK inuit Ji-
susip apostileringisai taimatut pingå-
ruteKaKissumik autdlamisimangmata
Kristusimik nalunaiaut nuånersoK
Gutimik nalussunut ingerdlåsimav-
dlugo pissariussumik jutingortitser-
Kårnatik apostilivigssuit Jerusalåme
uningåinaratdlartitdlugit. åmamiuna
tåssane aterput pigilersimagigput: tå-
ssane sujugdlerpåmik „kristumiut“
uvavtinut taigutigineKarKårpoK ku-
ssanartumik nalunaiautauvdlune an-
tiokiamiut Kristusimik nalunaiaine-
rånik taidtitåungitsumik. ukiune un-
tritiligpagssuarne antiokiamiut tuså-
massåuput pitsavingmik agdlagkanik
ivdlernartunik påsiniaivdluartarner-
mikut Gutip inungortup Kristusip Ji-
susip uviniliuneranik KulåsugissaKå-
nginermikut, Lukarsip agdlagaine mi-
singnartitaorérsumik.
igdloKarfingme téssanimiussusia
misingnarpoK. nangmineK Gutimik
nalussussusermit kristumiungorsima-
vok. grækeriuvoK. grækerisutdlo pi-
ssuseKardlune perorsagausimagame i-
nungme KutsingnerssaussoK pitsau-
nerssaussordlo takusinångorsima-
vå. inuvdlo ernerane tåussumanerpiaK
nangmineK takusimångisåinaraluag-
kamine påsisimavå inugpalungner-
påK, tåssa pingårtumik Kinussarnera:
kisime oKalugtupåtigut Jisuse Kinu-
ssok taimane 30-nik ukioKardlune
„autdlartikame" kuisitdlunilo, aposte-
line ancaneK-mardluk Kinertinagit u-
nuaK nåvdlugo KinussoroK, kisalo u-
nuame KåKame Kinungmat gutiussut-
sip pissaunerata timå akisugtikågoK
nålangnarsisitdlugo. åmamiuna angu-
tip tåussuma Jisusip OKalugtuaisa a-
larternånginerssåt ernermik tåmara-
luartumik åssersut nuåneKissoic ag-
dlagsimagå. Lukarsip agdlagsimångit-
sugpago oKalugtuaK erdlingnaKissoK
tåuna pigingerKajaKårput.
arnau pivdlugo inugtut påsingning-
nerata åma kingunerå avdlanit tåina-
rinerungmago KanoK pingåruteKarti-
gisimassoK Jisusip inunerata sivikit-
sup atunerane arnat pitsaussut pi-
ngåruteKarsimanerat. tåussumånga
påsigujarput Jisusip angalagame iki-
orneKartarnera: arnat komitetut inga-
jagtut ilåtigut akimassunik ilaKartut
maligtarisimangmåssuk pissariaKagai-
nigdlo pigssitardlugo. sordlo tusaré-
rigput avdlanit angnermik Jisusip a-
nånå nalungilå. agdlautigisimångigpa-
git Elisabeth Juénasip kuississup a-
nånå Annalunit nalusagaluarpavut.
tåussuma kisime inuit akornåne ar-
nap nersoringningnera „pivdluarpoK
ilingnik nårtussoK ilingnigdlo milug-
titsissoK" OKalugtuarå. åmame kisime
Jerusalåp paninut uputigingnigtunut
OKausé kussanartut Jisusip åssersu-
taisa kingugdlersånguat orpingmik
umaussumik tOKunermigdlo åssersutå
OKalugtuarå.
Paulusip KaneKalugo Ikingutigå a-
joKersugaralugulo sivisumigdlo anga-
laKatigisimavdlugo. „åpostelit suliåi-
ne“ nåpitagssaujuarpoK „tauva aut-
dlarpugut" (nunåkut umiarssuåkut-
dlunit), imåipoK nangmineK ilauvdlu-
ne. imaKalume tåussumånga kristu-
miungortitausimavoK..
kisalo ivangkiliua Paulusip kristu-
miussusermik påsingningneranik av-
dlanit angnermik simerneKarsimavoK
tåssa såimåuneKarnermik ivangkili-
uvdlo silarssuarmiunut tamanut pigi-
titauneranik. OKalugtupåtigut ilångai-
serissumik pissutitagssaujungnaerdlu-
ne igdluminut angerdlartumik, arna-
mik ajortuliortussumik farisiarip ig-
dluanut iserdlune encigsivdlune ug-
pernerminit ånåuneKardlune anger-
dlartumik, piaissumik såningassuling-
me kikiagtugkamik Paradisimukar-
nigssamik neriorssorneKartumik. sa-
måriamiut ajungitsumik oKautigine-
Karnerånik OKalugtupåtigut: samåria-
miumik nåkingnigtumik pupigsutdlo
icut ilånik ajorungnaersitaunine piv-
dlugo Kujajartortumik „tåunalo samå-
riamiuvoK". Jisusivdlo emiunera o-
Kalugtuarigamiuk erKaiserérpåtigut
tipaitsut „inuit tamarmik pigssari-
gåt“.
☆
oKautigineKarérsutut nakorsauvoK.
itsardlo nakorsaissarneK nikaginina-
gagssåungilaK: Pompejip katerssugau-
siviane taimanerssuaK nakorsat såkue
takusimavåka erKaisineKarsimavdlu-
nga såkunik mikissuarssungnik ami-
låuminartunik, kigutit nakorsåta a-
mussartuminit tigussartagainik. na-
korsavdlo Valdemar (Volle) Knudsenip
vesterbromiup tOKujårtup tOKungi-
katdlartitdlune doktoringutigisimavå
atuaruminaKissumik ilisimatungutigi-
simavdlugo itsaK grækerit nakorsai-
ssarnerat nåparsimassut nerissagssat
tungaisigut nerissaKarKuneKartarne-
rat erKarsautigalugo uvavtinut erKai-
naKissumik pissarsimavdlutik. taima-
nerssuaK tamatigut nakorsat iluaKU-
siuåinartarsiméngikaluarput, sordlo
uvdloK måna tikitdlugo taimåitoKar-
tartoK. nakorsaK Lukarse påsissutig-
ssaussumik Måkorsitut umiginartumik
pinane agdlagpoK. tåuna agdlangmat
arnaK aunårsinartoK pivdlugo nakor-
sarpagssuarnut akilissaraluarnermigut
„nungulugsinaisimassoK". åmame
Lukarsip kisime OKalugtupåtigut Nå-
lagkap tupingnartuliordlune ajorung-
naersitsinerisa kingugdlersånik (Mal-
kusip siutånik) åma pisimassumik er-
Kumitsumik nakorsaissarnerup oKa-
lugtuarissaunerane KaKutiguinaK tai-
maeKateKartumik tåssa Jisusip Getsi-
manip nautsiviane kiagungnerssuata
kusernerisa augtut itdlutik nåkånerå-
nik.
OKalugtuaKarpoK ilumorneranik na-
lunaraluartumik LukarsigoK åma fca-
lipaissussoK. åmame taimanerssuaK
Kalipaissaraluarput. PompejitorKap i-
gaine Kalipautit sule ersserKigput,
skålit paornausivit kussanaKissut Ka-
lipagaussut, pingårtumigdlo puiorat-
dlagagssåungitsoK ilagåt arnap inu-
sugtup åssinga tunungangajagdlune i-
ngerdlassoK korimik tigumiardlune
kussanaKissoK. erKaimavara Kangå-
ngortoK Pragime nunarKåssuavta Ty-
ge Brahep iliveKarfiane OKalugfingme
Teinkirkeme isersimarKårnera. takor-
narnianut ajoKersussissartoKarame i-
sumagivigsumik, isåvfilerissunerpoK
oKalugfiuvdlunit kivfarinerpå, åssili-
aKarame sukarssuit ilåne nivingassu-
mik pingårtorsiorpaluvigdlune nav-
suiåupåtigut ima oKardlune: åssiliaK
måna Lukarsip iluartup Kalipagarisi-
rnavå. nalunångivigpoK åssiliaK tåuna
ukiut 1500 ingerdlaneråne Kalipagau-
simassoK, oKausime ilumortutikåine
Lukarse 84-nik ukioKåinarane un-
tritilinarnik ukioKarane utorKalilå-
vigsimåsagaluarpoK. imåinguatsiar-
pordle angutip tåussuma Lukas Kra-
nach pårdlåusimåsagå Lutherip åssi-
r.ganik KalipaissartoK. taimåikaluar-
toK tamåna unigfiginarnago Lukarse
imåitumik piginåussuseKarpoK: ivang-
kiliumine Jisuse uvavtinut Kalipagsi-
magålusoK avdlat pisinåungisånik. uv-
dlorissatut ilivdlune kapitalime åipåne
jutdlip åssiliartå savanik pårssissut
narssamitut åssilineK ajornartumik
Kalipagsimavai tåuna agdlångikaluar-
pat uvavtinut ångusimåséngikaluar-
tut! — unuvdlo seKernatut augpitdliu-
tutut ilivdlune agdlagkame kapitali-
sa naggatåne kussanangårtumik oKa-
lugtuarisimåsångikaluarpai ivko a-
ngutit mardluk Emausiliartut porskip
unulernerane tåssunga igdloKarfingu-
aliartut.
☆
nakorsémåko kristumiussut ing-
mingne soKutiginauteKartartut jodi-
sungninaratik, angutitutdle kristu-
miussutut perKigpalugtumik anguter-
paliissuseKardlutik. maligagssiuissua-
taliuna piginåussutsit erdlingnaKissut
pingasut sisamausinaussutdlo pigigai:
sujugdlermik pemigsårtuvoK. påsi-
narsinauvarput agdlagkame autdlar-
Kautåne sujuleKutsiussamine ima ag-
dlangmat: „— uvangåtaoK isumerpu-
nga tamaisa autdlarKautåinit misiler-
KigsårKårdlugit tugdlerigsårdlugit i-
lingnut agdlautigiumavdlugit" — Ka-
noK iliortarnerata pipatdlagåungissu-
sia tatdlimatigut påsineKarsinauvoK:
erKorKigsårtuliorniardlune (pipatdla-
gane), misigssuivdluardlune (ilåtigui-
naK misigssuigane), tamåkiniardlune
(ilåinai pinagit), autdlarKautånérdlu-
ne (iluarissåinarminit autdlartigane),
tugdleriåralune (pårdlåussuinane). u-
vagut kristumiussugut ajOKUtåungi-
vigsumik erKaisitaKåtårsinaugunarpu-
gut ingmivtinut matuminga: pisinau-
ssarput tamékerdlugo sapingisamik a-
jungitsumik iliortarnigssavtinik su-
liagssaK sunalunit atauseK najorKU-
taralugo nåmagsiniartariaKarpoK kug-
ssiortugaluaråine niviarsiaraugalua-
råinilunit atuartuvdlune, tåssa aju-
nginerpåmik nåmagsiniardlugo. unig-
tinago ingmut aperssortariaKartåsaoK
— nakorsaugaluaråine palasiugalua-
råinilunit — imaKa måna 500-gssånik
suliarileraluarpara, imaKa pilagtaineir
imaKalunit kuissineK, taimane inu-
sugtunguvdlunga sulilerKårama per-
Kigsårnivtut perKigsårtiginerpara?
I.ukarsimuna suliariligkane nåmagsiv-
dluartarsimagunarai. atarKissagssatut
nalinginarissagssåungitsututdlo pine-
KartalerKigpoK erKartuissarnerit so-
Kutigigtaitsut perugtorneråne nersor-
neKartaKalune issornartorsiuissartut
moderniussut agdlåt akornåne (sordlo
Adolf Harnack), pissutiginarnago ku-
Den gode
kaffeduft
breder sig...
-stadig flere nyder ARABA
inuit nuånårsaKatigigkumavdlutik katerssutarångata kavfe pingitsugagssaussångilaK.
ARABA KivdlertQssanut silåinaKångitsunut portugaK kavfinit mamarnerpaugmarnit
sanauvoK. ARABA KaerKUSsaKarångavit kisirriTtitdlutitdlume atortarniaruk ... kissåt-
dlangnaK, mamaK inumarigsinaK.
V
Der finoés
\. N
intet) bedre end
en kop ARABA!
Ar./gr. 4
26