Atuagagdliutit - 04.03.1965, Side 7

kalåtdlit oKausé ama atuartitaunerme
inatsisigssatut migssiliut
Atuagagdliutine nr. 3-me februarip
sisamåne sartcumersume Jens Poul-
senip kalåtdlit OKausé sangmivai. ag-
dlagaK kalåtdlit OKausinik igdlersui-
ssussok autdlåveKarpoK kalåtdlit o-
Kausisa atuarfingme KanoK inigssine-
KartariaKarnerånik, tunuleKuterpiau-
ssordlo tåssa atuarfeKarnerme inatsi-
sigssatut migssiliume Atuagagdliutit
nr. 25-åne decemberip pingajuåne 1964
sarKumersune navsuiauteKarfigissav-
ne aulajangersagkat ilåine kalåtdlit
QKausisa erKaineKarnerat.
inatsisigssatut migssiliutip inuiaKa-
tigingne iliniartitaunermilo ineriar-
tornermut naleriduneKarnerata sapi-
ngisamik erssendgsarnigsså pingårto-
rujugssuvoic. taimåitumik agdlagari-
ssaK sujuliane erKartorneKartoK oKau-
seKarfigilåsavara.
tupingnångivigpoic kalåtdlit OKausi-
sa sujunigssåt kulturikutdlo angunia-
gagssat erKartorneKartitdlugit inuia-
Katigigtut misigissutsit agtorneKartar-
mata. igdlua tungåtigut pingårtoru-
jugssuvoK inuiaKatigit atortorissati-
gut anersåkutdlo ineriartornerata uv-
dlume ersserKivigsumik atortorérsor-
taisa issertuéngitdluinartumik sarKti-
mersineKarnigssåt. ersserKivigsumik
mauna oKautigineKåsaoK inatsisigssa-
tut migssiliumik sulianartut kalåtdlit
OKausisa atorungnaernigssåt sujuner-
tarisimångivingmåssuk, migssiliumile
su.iunertarineKartoK tåssarpiaungmat
Kalåtdlit-nunåne iliniartitaunerup su-
juarsarneKarnigsså Kalåtdlit-nunåne
inuiaKatigit åndgssuneKarneratigut,
inutigssarsiornikut teknikikutdlo pe-
riautsit nutaunerpåt atordlugit Dan-
markivdlo ilåtut sujuarsarneKartume
inusugtut inugtaussunit atausiåkånit
piumassarineKartut nåmagsisinauniå-
sangmatigik. ineriartorneK ima inger-
dlåneKalerértigaoK agdlåt inugpag-
ssuit Danmarkimit maungnartitaria-
Kardlutik, taimåingikaluarpat suliag-
ssat ingmikut itut agdlåtdlume suliag-
ssat nalinginaunerussut nåmagsine-
Karnaviångikaluarmata. månåkorpiaK
tamaviåvigdluta Kalåtdlit-nunåne i-
nusugtortavut suliagssarpagssuit nå-
rnagsineKarsinaunigssånut piginå-
ngorsarniångikuvtigit ineriartorneK
kigaitdlagtitariaKåsaoK imalunit
kigaitdlåsångigpat sulissugssat sule a-
merdlanerpagssuit avatånit tikisita-
riaKåsåput. Jens Poulsen tamavta isu-
maKatigissariaKarparput OKarmat i-
nuiaKatigit kalåtdlit avåmut unang-
migdlersinaulisagpata Kavdlunåt o-
Kausé atortugssanut pingårnerpånut
ilaussut, — tåssamiuna periauseK a-
nguniagkamut avKutigssaK kalåtdlit
OKausisa atorneKåinarnigssånut akor-
nutåungitsoK kisime OKatdlissutigine-
KartoK.
inuiaKatigingnit kalåtdlinit inuitdlo
Kinigåinit Kavdlunåtut iliniartitaune-
rup pitsångorsarneKarnigssånik kig-
sautigissaK Kavdlunåtdlo OKausisa ili-
kalertorneKarnigssånik nukingerssui-
neK tungavigalugit atuartitsinermik
suliaKartut Kavdlunåtut iliniartitsi-
nerme periausitorKamit avdlaussumik
avKutigssarsiorsimåput. 1. åma 2.
klasserne kalåtdlisornermik (grøn-
landskimik) ilaKartinago atuartitau-
nermik OKétårineK taimailivdlune a-
tortineKalerpoK angajorKåt åma
landsråde ukiut tamaisa OKåtårinerup
Kanon ingerdlaneranik ilisimatineKar-
tartoK påseKatigivdluardlugit. inatsi-
sigssatut migssiliume Kavdlunåtut a-
tuartitsinerup pitsångorsarneKarnig-
ssånik apernut kingumut inungnut
nangminernut aulajangivfigissagsså-
ngordlugo sarKumiuneKarpoK. inuia-
Katigingne demokratime periautsit a-
tordlugit nålagkersugaussune ilerKu-
ssutut maligdluinardlugit tamåna pi-
vok, kiavdlunitdlo årdlerKutigssari-
ngilå sujunigssame periausigssamik a-
tuarfiup aulajanginiarssarinigsså. o-
KauseK „neriunauteKartoK" OKåtåri-
neK pivdlugo atorneKarsimangmat
tamatumuna Kavdlunåtut atuartitsi-
nerup pitsånguatdlangnera kisime pi-
neKångilaK kisiåniuna åma kalåtdli-
sornerme 3. klasserne autdlartitume
atuartitsissussut kalåtdlit OKausisa ili—
kalertorneKarnigssåt pivdlugo taima
isumaKartut. taimatutaoK atuarfing-
mit pivfigssat åssigingitsut atordlugit
ersserKigsarniartarsimavarput atuar-
fingme åKåtårinerput aitsåt mérKat
ukiune arfinøK mardlungne mérKat a-
tuarfiånérérnerisigut nåmagsigatdlar-
tutut oKautigisinaugavtigo. ilisimatu-
nit misigssuinerit Jens Poulsenip er-
Kartugai aitsåt ataKatigingneråne på-
siniarKårdlugit OKauseKarfigineKarsi-
nåuput Kalåtdlit-nunåne pissutsinut
nalerKiussissutaussunik. sujornångor-
pordle atuarfeKarflngmit plssariaKar-
titatut sarKiimiuslmavarput taima 6-
Kåtårinivta OKautsitdlo mardluk a-
tautsikut åssigingmik atorneKarsinau-
nerata ilisimatunit misigssuivfigine-
Karsinaunigsså, taimalo misigssuisso-
Karsinaunigsså ku j arunåsagaluaKaoK.
aperissoKarsinauvoK sok atuarfeKar-
fingmit pårdlagtuanik naleridussissu-
tigisinaussavtinik imisilisimångmersu-
gut tåssa mérKat kalåtdlisuinaK atu-
arterKåriardlugit aitsåt kingusingne-
russukut Kavdlunåtortitalerdlugit. tai-
mailiortoKarsimångilaK periauseK tai-
måitOK tåussumalo avdlångorarnere
Kavdlunåtut iliniartitsinerup pilersi-
agdl.:
skoledirektør Chr. Berthelsen
kiartuårnerane iliniartitsissunigdlo a-
migauteKarneK pissutigalugo Kavdlu-
nåtomerup kingusingnerussukut ait-
såt autdlartineKartaratdlarneranit ta-
måna påsissaKarfiorérsimangmat. i-
sumaKarnarpoK periauseK taimåitoK
Kavdlunåt OKausisa ilikalertorneKar-
nigssånut uvdluvtine kigsautigineKar-
tumut avKutausinéungitsoK. ukiut i-
ngerdlaneråne tungaviussumik ilini-
artitauneK amigauteKaraluartitdlugo
Kavdlunåtut ilikartoKarsinaussarsima-
vok. kisiåne inuiaKatigingne suliag-
ssat åssigingitsut nåmagsinigssåne o-
Kautsinik tåukuninga åssigingmik atu-
isinaussut pissariaKarnerånut naler-
Kiutdlugit ikigpatdlåKaut. amerdlane-
russut Kavdlunåt OKausinik atuivdlu-
arsfnaulernigssamut pivfigssaKarti-
tåusagpata tamatumalo pilertortumik
pinigsså kigsautigineKarpat ilisima-
ssariaKarpoK Kavdlunåtut atuartitsi-
neK angnertusartariaKarmat. tåssa
tåunauvoK migssiliume sujunertarine-
KartoK. inatsisigssatut migssiliume
Kavdlunåt OKausé angnertumik ator-
neKartugssångordlugit inigssineKarsi-
måput, kisiåne tamåna ima påsissag-
ssåungilaK kalåtdlisornermik atuartit-
sineK sumiginarniarneKartoK. Kavdlu-
nåtut atuartitsinerup pitséngorsarni-
ar.neKarneranut ilutigititdlugo ukiune
måkunanerpiaK kalåtdlisortitsineK
pitsångorsaivfiginiarneKarpoK kalåt-
dlisut iliniutit naKitertinerisigut. atu-
artarissane iliniutit naKiterneKartut
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo agdlagåu-
put mérKat Kavdlunånik iliniartitsi-
ssoKartut pissagssamik påsivdluami-
arnerane kalåtdlisortå atuarsinauni-
åsangméssuk kalåtdlinigdlo iliniartit-
sissoKartut Kavdlunåtortå Kigsimigår-
sinauniåsangmåssuk Kavdlunåtut tai-
gutit pingårnerussut ilikarsinaunig-
ssåt sujunertaralugo. kalåtdlisortitsi-
nerme iliniutinik nutånik naKiterto-
KarérpoK, sulilo avdlat naKiternigssåt
piarérsarneKarpoK.
Jens Poulsenip agdlagkamine taivå
nålagauvfiup iluane inugtaussut i-
kingnerussut ingmikut pineKarnigssa-
mik piumassaKarsinaunerat pingår-
nerpaussututdlo OKautigalugit inu-
ngutsime onautsinik atuisinaunermik
pisinautitaunigssaK sågfigingningner-
me agdlagfeKarfingnut, erKartussissu-
nut kisalo avisine OKalugfingmilo. —
Atuagagdliutine nr. 22-me 1962 Mads
Lidegård soKutiginartumik agdlaga-
KarpoK isumaKarnarnerardlugo Kav-
dlunåt OKausisa nåmagtumik ilikarne-
Kamerat avKutausinaussoK kalåtdlit
OKausisa OKaluinarnerme agdlagå-
ngordlutigdlo angnertunerussumik a-
torneicalemigssånut — sordlo nålag-
kersuinikut ingerdlatsinerme. isuma
taimåitoK kigdlormut sangminerarne-
KarsinaugaluarpoK, kisiåne ilumor-
tortaKarpoK sumiginagagssåungitsu-
mik. nålagkersuinikut ingerdlatitsi-
nerme, atuarfingme sulivfeKarfingnilo
åssigingitsune atorfit kalåtdlisut Kav-
dlunåtutdlo åssigingmik pisinaussu-
nik inugtalersorneKariartuårtitdlugit
kalåtdlit OKausé ingerdlatsinerne å-
csigingitsune månåkornit angnertune-
rujugssuarmik atorneKariartusåput.
atorfit taimåitut nangminerssorfiune-
russut amerdliartuinartut inuiaKati-
gingne kalåtdlinik inugtalersorneKå-
sagpata Kavdlunåtut pisinauvdluar-
nigssaK pissariaKardluinarpoK, amer-
dlaKissutdlo Kavdlunåt OKausé ima pi-
sinautigissariaKarpait Danmarkip Ka-
låtdlit-inunåtalo atåssuteKaKatigingne-
rata agdlagagssartai nåmagsisinauv-
dluåsavdlugit, nålagkersuinikume i-
ngerdlatsinerme Danmarkimut atå-
ssuteKarnerme Kavdlunåt OKausé pi-
ngitsornatik atortariaKarmata.
Jens Poulsenip pissariaKartipå o-
Kautsitigut kulturikutdlo kalåtdline i-
nuiaKatigingne anguniagaussumik au-
lajangersumik sujunertaKarnigssaK o-
Kardlunilo inuiaKatigit kalåtdlit ta-
matumunåkut aulajangitinatik ing-
mingnut aperissarlaKartut kigsautigl-
nerigtik kalåliuinarnigssartik ImalQ-
nit Kavdlunånut akullutdluinarnlg-
ssartik. kalåtdlit Ingmikorutltlk pigi-
nåsagpatigit OKautsit kulturivdlo tu-
ngavigssatut KanoK pingåruteKartigi-
nerat saniorKiineKarsinåungilaK. åi-
påtigut Jens Poulsenip Kularutigssar-
taKångitsumik onautigå nangmineK
piumåssutse maligdlugo Kavdlunåju-
ssutsimut pulanerme inemerinarå
Kavdlunangungisåinarnigssaminik på-
singningnine. tamatuma erssersinå-
nguatsiarpå Kavdlunåt OKausé KanoK
ilikartigigaluaråinilunit tamåna Kav-
dlunångornermik kalåtdlitdlo OKausi-
nik kulturiånigdlunit tunussinermik
kinguneKartariaKångitsoK. Kalåtdlit-
nunåt Danmarkilo Atlanterhavimik
akuneKartitdlugit kalåtdlit tamarmik
icavdlunångornigssåt årdlerinauteKa-
runångilaK. taimågdlåt taimåitoKarsi-
nauvoK kalåtdlit Kavdlunåtdlo åipa-
ringnikut auata angnertumik akune-
Karneratigut, tamånalo atausiåkåt ki-
simik nålagauvfigåt.
atuartitsinerme oKautsitigut angu-
niagagssap sunigsså OKauseKarfigisi-
nåungilara nålagauvfingmit atorfe-
icartitaugama. tamåna inuit Kinigåi-
nit aulajangerneKartugssauvoK. o-
Kautigerigara nangerKinåsavara ka-
låtdlit OKausé atuarfingmit nungutini-
arneKångingmata. agdlagkame mauna
OKauseKarfigissavne aperKutigineKar-
poK migssiliusiame pineKartut kalåt-
dlit OKausinik atuartingitsomeKarsi-
naussut kikunersut. pineKartut tå-
ssåuput mérKat danskisut oKauseKar-
tut, sordlo Kavdlunåt atorfigdlit sivi-
kitsumik Kalåtdlit-nunåne sulissu-
ssugssat mérait. apernut tamånåtaoK
inuit Kinigåinit aulajangivfigineKar-
tugssåusaoK.
inatsisigssatut migssiliume oKauti-
gineKångilaK OKautsit sordlit — kalåt-
dlit Kavdlunåtdlunit OKausé atuartitsi-
nerme oKausiusanersut. tamatumunga
pissutaussut måkuput: iliniartitsissut
Kavdlunåt måna Kalåtdlit-nunåne ili-
niartitsissut tamarmik agfangajarili-
gait kalåtdlit OKausé atordlugit atuar-
titsisinåungitdlat. åma kalåtdlit ilimi-
artitsissut ilarpagssue Kavdlunåt o-
Kausé atordlugit atuartitsisinéungit-
dlat. tåssa pissutsit taimåitut avdlatut
ajornartumik atutut pissutigalugit
migssiliusiame oKautigineKarsinausi-
mångilaK OKautsit sordlit aulajangi-
vigsumik atuartitsinerme atortussaria-
Karnersut.
uvanga isumaKångilanga Kavdlunå-
tut atuartitsinerup pitsångorsarneKar-
neratigut kalåtdlit OKausisa tunugdli-
uneKarnigssåt ersissutigissariaKartOK.
kalåtdlit OKausé Kavdlunåtut ilikar-
dluarniarssarinerme tunuartinenalå-
ratdlartutut isumaKarfigineKalisaga-
luarunigdlunit KularnångivigpoK uter-
sårumårtut nutångorsameKardlutik å-
ma umåssuseKartumik tungavigssine-
Kardlutik.
kalåtdlit OKausisa atuartitsissutigi-
neKarneråne ajornartorsiut avdla a-
tausiarnanga taissarigara — sordlo
landsrådimut nalunaerutigissartag-
kavne — årdlerKutiginerussara tåssa
iliniartitsissunik kalåtdlinik amigau-
teKarneK malungnarsiartuinartoK.
1964/65-ime iliniartitsissut katitdlu-
tik 389-iuput. tåukua ilait 180 kalå-
liuput 188-itdlo Kavdlunåjuvdlutik,
tåukualo saniatigut ingmikut iliniar-
simångitsut 21-t nunaKarférKaniput.
iliniartitsissut Kavdlunåt taima amer-
dlatigissut ukiunilo tugdlerne amer-
dliartuinartut atortariaKarnerånut —
nåmagtut pigssarsiarisinåusaguvtigik
— måko patsisåuput: mérKat amerdli-
artulertornerujugssuat, iliniartitsissu-
ngorniartut kigdleKarnerat åma ilini-
artitsissut kalåtdlit ikigtungeKissut i-
nuiaKatigingne avdlaussumik sulia-
Kalersimanerat — sordlo Kåumarsai-
nerme ilagingnilo palasitut. iliniartit-
sissut kalåliussut ima amigautigitigå-
vut agdlåt ukiune Kaningnerpåne ka-
låtdlisortitsissugssanik amigauteKa-
lernigssaK årdlerinarsisimavdlune. i-
liniartitsissugssat atuartineKarnigsså-
nik inatsit nutåK måna atulersoK
Nungmilo seminariame iliniarsimassu-
nut. akigssautitigut atorfingmilo Kag-
fariarfigssatisut Danmarkime iliniar-
simassutut pivfigssaKartitsissoK neri-
uteKarfigårput. kisiåne iliniartitsissut
atorfigssaKartitavut ukiorpålugssuar-
ne nåmalingikatdlartugssåusåput. i-
liniartitsissut . amigautigineKaKissut
pigssarsiarisinaunigssåt erKarsautiga-
lugo iliniartitsissugssanik iliniarniki-
nerussunik atuartitsinigssaK periusig-
ssatut taineKartartut ilagåt, tamåna-
le inåssutiginartutingilara taimatut i-
liniarumassoKåsagpat tåssåusangmata
seminariamut pinigssamut inorssartut
mérKatdlo atuarfiåne piumassari-
ssaussunik angnertusiartuinartunik
nåmagtumik tunissisinåungitsut. åma
måna tikitdlugo psåerigkat maligdlu-
git akigssautitigut nåmaginartumik i-
nigssinigssåt aiomakusortoruiugssu-
saoK. kisalo nalunångilaK iliniagaki-
nerunertik pivdlugo Kagfariarfigssa-
Kånginermikut seminariame iliniarsi-
massunut nalendutdlutik nåkangane-
rusassut iliniardluarsimassutdlo a-
merdliartuårtitdlugit nikingåssutåt er-
sserKingneruj artuåsavdlune.
inuit Kinigåinut atuartitsinerme i-
natsisigssamut migssiliumik oKatdli-
seKartugssanut pissariaKarumårpoK
OKautsitigut anguniagagssamik aula-
janginiarnigssaK pinarnago åma inui-
aKatigigtigut ingerdlatitsinerme ilini-
artitaunermilo anguniagagssaK nani-
niardlugo „sumlssusersiomigssaK",
sordlume sujuline erssersiniarériga
tåukua mardluk ataKatigigdluinarne-
rat. Chr. Berthelsen.
VIKING gummiredningsflåder
A/s Nordisk Gummibådsfabrik
Esbjerg
fupigåra faimak mamartigissut taimak perKing-
narligisinaungmata!
De vidunderligt velsmagende SOLGRYN indeholder
en rigdom af kalk, jern, fosfor, protein og B-vitamln.
Derfor er SOLGRYN rigtig ernæring for både born
og voksne.
SOLGRYN mamardlulnartut kalkimik, savimincrmik,
fosforimik, proteinimik B-vitaminimigdlo akulerujug-
ssuput. taimaingmat SOLGRYN mårKanut inerslma-
ssunutdlo nerissagssåuput pitsaussut.
LEG FAR OG MOR OG BØRN MED SOLGRYN.
FAR, MOR, SØREN & SUSANNE med en masse dejligt
toj.
SOLGRYNip åssiliartai iluaKUtigaiuglt atåta, anana
mérailo plnguautiglkit.
atåta, anåna, Soren & Susanne kussanartunik atissar-
pagssuagdlit.
SPIL FIRKORT MED
SOLGRYN — sports-
stjerner — flotte biler
— sjove dyr.
SOLGRYNip erKorni-
aisitsinerane peicatau-
nlarit timerssortartut
pikoringnerlt — biilt
kussanartut — Qma-
ssutdlo åssinge.
7