Atuagagdliutit - 04.03.1965, Page 18

atuarfeicamerme inatsisigssaK
- kulturivta naggatigsså?
piårnerpamik mana angussarianalerparput aulajanginerit sut-
dlunit teknikimut tungassungitsut tamarmik kalåliussugut kul-
turivta atatitaunigssata tunganit issigissarianartalernigssåt
kalåleKaterput skoledirektøriussoK
Chr. Berthelsen ajungivigsugaluardlu-
ne A/G-me Kal.-nunavtme atuarfe-
Karnerme inatsisigssaK nutåK sarKii-
miukamiuk tåussumunga isumaKatau-
nine erssersipatdlåluatsiarsimavå, ila-
me agdlagarissai atuartitdlugit isuma-
Karnarsivdlune sujunersutit ugsagså-
rutigineruvdlugit sarKumiukai tunga-
vigssaKardluartumik erssenugsaivigi-
nerunagit. ilame takomartaujungnai-
leraluarpoK atorfigdlit angnerit ilåti-
gut ugsagsårissutut atorneKartaralug-
tuinarmata Kal.-nunavta tungånut
nålagkersuinikut ingerdlatsinerme er-
Kordluinartutitaussunik ugsagsårissu-
tineKardlutik. pakatsinardluinarpordle
kalåleK taima angnertutigissumik a-
torfeKartoK kulturivta tungåtigut su-
livfeKarfiussup iluane, åmalume pe-
riarfigineKarsinaussut tamaisa ator-
dlugit atorfeKarfingme tamatumane
kalåleK KutdlersaussoK tåikartome-
Kartuartitdlugo, inatsisigssatut suju-
nersume tamatumane uvavtinut ka-
låtdlinut ajunårutausinaussunik issi-
gissaKångissusia.
akerdlianigdle kalåleK avdla ator-
fingmik åma Kutdlersauvfigissaussu-
mik tigusisimassoK kalåliussugut kul-
turikut ingerdlanivta iluane, A/G nr.
3-me nuånersunik oKauseKarsimavoK.
angisorssuamik KuleKutalingmik „ka-
låliussuserput ånåisångilarput" Frede-
rik Nielsen ilåtigut agdlagsimavoK:
„kalåliussuserput iperariartordlugo
igdluinarsiulisaguvta sungorumårner-
pugut, inuiaulisaugut nalunartut, su-
mutdlunit atångitsut nunamingne ta-
kornartaulersutut itut. taimåitumik i-
neriartornerme Kanordlunit nangma-
gagssaKartigigaluaruvta ingmikut ka-
låliussuserput tamatumalo iluating-
nautigissai tunugdliutilersariaKångila-
gut avdlatutdlo ajornartumik nang-
magtariaKartutut issiginagit, kisiåne
taimåitugssaussutut pigalugit". tamå-
ssa OKautsit måna tikitdlugo OKatdli-
nerme amigautiginartut. månarpiaK
Kal.-nunavta ineriartomerme angusi-
massåne OKautsit taimåitut inigssar-
dluinarmingnut tugtineKarput. månå-
kumiuna KinersissariaKalersugut kul-
turivta tungåtigut avKut suna autdla-
riarfigisanerdlugo. tamåna agsut pisi-
naussara tamåt OKautigerusugkaluar-
para, inuiaKativnutdlo oKarusugdlu-
rga: „tamatumane KinigaKarnigssaK
uvdlumikut pissariaKarpoK, ilivsilo
tamåna nangmineK Kinisavarse!" Kini-
gaKarnigssamik erKarsauteKarniåsa-
gåine isumaKarpunga kalåtdlimut ki-
mutdlunit avdlamik periarfigssaKå-
ngitsoK, kisiånile Faritutdle kisiat o-
KartariaKartoK.
„Ja, ja, soruname", erninardluinaK
Kernesundt dansk smør og ost
Konstant oplagthed er nødvendigt, når man skal
undervise de unge. Derfor spiser jeg smør og ost
hver eneste dag!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsitsut
mérKanik atuartitsfsagåine eKérsimårtuardlune pi-
ssariaKapoK. taimåitumik uvanga uvdlut tamavisa
punersortardlungalo l'mugssuartortarpunga.
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe
tamatumane OKartugssautitaussartut
Kungujulårdlutik akuerssårpaloKalu-
tigdlo sikissåsåput. kisiåne Kanordlu-
nit KularnavérKusinerit amerdlatigi-
galuarunik kalåliussugut kulturikut
ingmikut pigissavut ånåusinåungilåt.
OKautsit atordlugit KularnavérKusine-
rit KanoK iliutsinik maligteKartaria-
Karput. piårnerpåmik måna angussa-
riaicalerparput, aulajanginerit såtdlu-
nit sulivfigssualiornernut, avKusinior-
nernut, aulisautigssarsiornernutdlo
tungassungitsut tamarmik matuma
agdl.:
Jonathan Motzfeldt
tunganit issigissariaicartalerfigssåt,
kalåliussugut kulturivta atatitaunig-
ssåta tunganit.
kalåliussutsivta atatiniarneKarnera
ingerdlatmarneKésagpat atausinaK u-
ngarKuneKarsinaunane pissariaKarti-
neKåsaoK, tåssalo kalåliussugut OKaut-
sivta piginarneKarnigssat. mérKap i-
nungutsiminit OKautsine ilikarånga-
migit taimailivdlune inuit avdlat atå-
ssuteKarfigisinaulersarpai, eraarsauti-
nilo misigissu'tsinilo taimailivdlune o-
KaloKatigissutigisinaulersardlugit. tå-
ssamiuna aitsåt inuiaaatigingne inuv-
figissane oKausiussut ilikarnerisigut
inuiaaatigingnut ilånguneKarneK a-
nguneKarsinaussoK. OKautsitdle ilini-
arneKarnerat sule avdlanik takussag-
ssaKarfiussarpoK. OKautsiniput kingu-
årigpagssuit misigissait isumagissait-
dlo. tamåko misigissat isumagissatdlo
pigssarsiarissarpavut inungutsivtinit
OKautsivta ilikarnerisigut, taimailiv-
dlutalo sujuaissavut tåukualo kultu-
riat, uvavtinut tuniuneKarsimassoK,
umåssuseKartumik atåssuteKarfigiler-
ssarparput. aitsåtdlo OKautsivta ilini-
arnerisigut sujuaissavtinit kulture ki-
ngornussarsiarissarput tigusinauvar-
put. aitsåtdlo OKautsivta ineriartorti-
nerisigut kinguårissavtinutdlo iliniar-
terKingnerisigut kulturikut kingornu-
Trans-Arena PA 9/FM
Med 9 transistorer og 5 dioder.
En meget yderig transistorradio.
Kabinet al slaglast polustyrol 1
rød. koks og oliven. Vægt 2,8 kg.
Trans-Arena PA 9/FM
9-nik translstorllik 5-nlgdlo dio-
delik. transistorradio n&laorutl-
kuminavlgsoK. polustyrollmik
Kajangnaltsumlk pQllk Kalipautl-
Ungnlk augpalugtumik, xasser-
tok-tårtumlk kisalo KassertOK-
tårtumlk/KOrsorpalugtumlk. okI-
måissusilik 2,8 kg.
'li
ssarsiarissavut ingerdlatendgsinauva-
vut. inuiait OKausé Kilerutåuput, Ki-
lerutivdlo tåussuma inuiait anersåkut
inunerat tamatumanilo ingmingnut a-
taKatigigsinaunerat kisimik atatitaråt.
kalåtdlitdle inuiaKatigiussugut mar-
dlungnik OKauseKarfiussume inuiaKa-
tigigtut ingerdlavugut. tamåna nalu-
neKånginarpoK, tamatumaliuna Sma
OKautsit tungåtigut oKatdlinerme ta-
matumarpiaup tungånut sangmissu-
mik oKatdlinigssaK pissariaKalersikå.
silarssup oKalugtuarissaunerane inui-
aKatigit mardlungnik oirauseKarfiu-
ssut nåpitagssaussarsimaKaut. takug-
ssaugajugtarsimavordle OKautsit ator-
neKartut ardlåt ardlaminingamit inu-
niamerup tungå issigalugo pigigsår-
nerussunit atorKa j åneKarneru j artor-
tartut, OKautsit ardlåt „akimassunit“
kisiat atorneKalersarput, ardlåtdlo
aitsåt „pissariaKavigsineKardlutik"
uvdluinarne inunerme atomeKalersar-
dlutik. tamatigutdlo ima pissoKartar-
simavoK, OKautsit tåuko uvdluinarsiu-
tingordlutik atorneKaleriartorsimassu-
tut inigssikiartomeKartarsimassut pé-
rukiartornerinut, tåssalo toKUSsarsi-
mavdlutik, taimatutdlo tOKunerisigut
kulturikutaoK ingmikut pigissait pé-
ruteKataussarsimåput. tugpatdlersai-
nerdliorneruvoK, tamåname åma Kal.-
nunavtme OKatdlinerme sarKumilår-
tornagit, taimailiornikut inuiait kul-
turimikut ingmingnut toKunigssåinut
kåmagtorneKarput!
skoledirektørip kalåliussup agdlau-
tigissaine ersserKigdluinarpoK, skole-
direktionip isumagigå, kalåtdlit atu-
arfivtine sapingisamik Kavdlunåtome-
KartariaKartoK sapingisamigdlo kalåt-
dlisornavérsårtariaKardlune. taimai-
livdlunilo ima OKautigissariaKalerpoK
Chr. Berthelsenip A/G nr. 2-me OKar-
simanera issuardlugo: „.. kalåtdlit o-
Kausisa atuartitsissutiginigssåt kingu-
artineKarsinaussoK klasset pingajuå-
nut 1. åma 2. klasserne atuartut anga-
jorKåvisa amerdlanerit tamåna aku-
erssissutigigpåssuk" Politikenimile o-
KauseKarnermine imatut pissuseKa-
lersipå, ukiune tåukunane sujugdler-
ne mardlungne kalåtdlisut aitsåt atu-
artitsissoKarsinaussOK angajorKåt a-
merdlanerssaisa tamåna kigsautigig-
påssuk. sunarpiaK sujunertarineKar-
toK angujartuårneKartordlo arajutsi-
nångitdluinarpoK. ersserKigdluinar-
porme skoledirektionip tamarmiussu-
mik isumagigå, kalåtdlit inuiaussugut
atuarfingmik pigissaKåsassugut, ta-
matumane inuiait OKautsivut atuartit-
sinerme atorneKaratik asulile ilinia-
gagssatut avdlatutdle sarKumisinarne-
Kåsassut. isumaKarpunga tamåna kå-
ngusutigissariaKartoK!
tusimagaluarpoK, oKalusavdlune, ka-
låtdlit OKautsivut oKalugsinautitdluta
toKunaviånginerardlugit, erKaerKajå-
narporme oKauserineKartarsimassoK,
atissat sutdlisigissat iperardlugitdlo
kalåtdlisut OKalulertarumårtugut, tai-
mailivdlutalo OKautsivut piginaru-
mårdlugit, taimåitoKarsinåungilaK! o-
Kautsit OKalungnerinarmut atuleruv-
tigik anersåkutdlo tungassutigut, taig-
dliornertigut atuagkiornertigutdlo a-
torsinaujungnaerdlugit, tåssa OKautsi-
vut toKuputV.
månåkutdlo ersserKigsarniåsavara
atuarfeKarnerup tungåtigut inatsisig-
ssap sujunersutigineKartup kalåliu-
ssutsivtinut ajutorutaussugssaussunik
nagsatarissagssaussut oKautigerigké-
ka. encarsautigingilara realskolimut
tungatitdlugo OKautigineKartoK, kalåt-
dlit OKautsivut franskitdlo OKausé Ki-
nerneKåinartartugssatut iliniagagssau-
jumårtut. ajungitdluinarpordle tamå-
na åma OKauseKarfigineKarérmat, u-
vangale tungivnit issigalugo tamåna
pingårnerssautitdlugo sangminiarta-
riaKångilaK, tåssame sujunersutip
tåussuma piviussunik påsisimass^Kar-
pasinginerujugssuaK erssersinarmago
ajoKutauginardlunilume. ånilångana-
Kutaulersordle månauvoK, aulajanger-
sagkap taimåitup sujunersumilo o-
Kautsit pivdlugit aulajangersagauni-
artut avdlat tamarmik kalåtdlit o-
Kautsivta nungutitaunigssåt naggatig-
ssarititugssaungmåssuk. inuiait suju-
nersusagåine atuarfeKarnermikut år-
KigssussineK akuerisagåt ima kingu-
neKartugssaK, tamatuma kingorna i-
nuiait nangmingneK oKauserissåt sap.
akunerata ingerdlanerane nalunaer-
KUtap akunimininguine iliniarneKar-
tartugssångordlugit, tåssalo aitsåt u-
kiut atuarfiussut pingajuånit arfineK
åipånut, saniatigutdlo atuarfingne a-
^NordiskBrown Boveri
Vester Farimagsgade 7, Kbhv. V.
Tlg.-adr. NORDBOVERI
Leverandør af radiofonisendere,
kortbølgetelefonanlæg samt elek-
triske apparater til elektricitets-
værker.
månåkut erssendgsarniåsavåka ka-
låtdlit atuarfeKarfivta iluane inatsi-
sigssamut, aulajangersagkat ilångu-
neKartariaKarsorissåka. kalåtdlit atu-
arfivtine OKautsivut atuartitsinerme
pingårnerussutigut atorneKåsåput. so-
runame Kavdlunåt OKausé atuartitsi-
nerme isumangnaitsumik angnertu-
migdlo iliniarneKåséput, soruname
Kavdlunåt nangmingneK OKausé ator-
dlugit ilmiarneKardlutik. atuartut
Kavdlunåt OKausé Kavdlunåtdlo kul-
turiat Kularnaitdlisitdlugit angusima-
ssariaKarpåt. iliniagagssåtaoK avdlat
erKarsautigalugit, pingårtumik atuar-
tut kingorna iliniartungornigssåt er-
Karsautigalugo, iluaKutaussugssauvoK
iliniartungornigssamingne iliniagag-
ssåinut tungåssuteKartutigut Kavdlu-
nåtut OKausé atordlugit atuartitsine-
Karpat. iliniagagssatut taissavtut er-
Karsautigåka kisitsineK, matematik,
fysik avdlamiutdlo OKausinik iliniar-
titsinerme. imåitariaKarpordle atuar-
fingme angnertunerussutigut OKautsi-
vut nangmingneK atorneKartariaKar-
dlutik. realskolime Kavdlunåt OKausé
soruname angnerussumik atorneKar-
tariaKarput, atuartitsissutitut ator-
neKartariaKarput, pissutigalugo ilini-
artut Kavdlunåtutdle avdlasut realek-
sameneKartitdlugit angussaKartiniar-
neKarmata. kalåtdlit OKausisa ilinia-
gagssatut realskolime pérneKarnig-
ssåinik erKarsaut piviussorpalungi-
ngårmat uvangalo siutivnut ilumor-
palungingårmat angnertunerussumik
iserfigisångilara, OKåinarusugdlungalo
pissariaKalisagaluarpat franskit OKau-
sé périånguarsigik kalåtdlitdlo OKaut-
sivut iliniagagssatut erKutdluinardlu-
git. isumaKarpunga realskolime pissu-
sigssamisusassoK, kalåtdlit OKautsi-
vut atordlugit ugpenissarsiornerme i-
liniagagssatigut, mingneipåmigdlo si-
larssup OKalugtuarissaunerane atuar-
titsinerme atorneKarunik.
taimatut OKarnika skoledirektioni-
me angutit silatorssuit atuarniariaru-
nikik misigeKatigerpalugdlunga niar-
Kutik Kérsserålersut ileKimisårtiku-
mårpait OKardlutigdlo: „umånga. tai-
mailiortoKarslnåungitdluinarpoK. ili-
niartitsissugssaKångilagut kalåtdlisut
atuartitsinikut atugagssavtinik nå-
autdlakåtitsissautinik, nalunaera- suartautinik ingnåtdlagfssiorfingni- lo atortugssanik niorKutilik. magtunik. åmalume iliniutigssaKå- ngitdluinarpugut“. tamatumunga må- na akissutigssauvoK, ilumorpoK tai- (kup. tugdl. nangisaoK)

Fabrikken „GLUTEN"
ved Th. Olesen, København K.
Maccaroni maccaronif
Spaghefii spagheftit
Suppehorn suppehornit
Suppesfjerner suppesfjernit
god KAFFE
gennem
generationer
CHRISTGAU
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKuteKar-
tarsimavugut!
18