Atuagagdliutit - 01.04.1965, Síða 21

SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmåtaoK Kalåtdlit-nunane
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Njalsgade 19, København S.
pigssarsiat ikingnerugaluartut
akigssarsiat agdliartumartut
FREDERIKSHAVN . TELEGRAMADRESSE: ALPHA
kapisigdlit pissauvdluarnerat pissutigalugo aulisartut akigssar-
siait amerdleriarput, taimåikaluartoK sårugdlingniarneK Ka-
låtdlit-nunane aningaussarsiornikut isumavdlutaujuartariaKar-
poK, Kalåtdlit-nunane aulisarneK pivdlugo Christiansborgime
atautsiminerme direktør Hans C. Christiansen OKarpoK
KGH-p tunissagssiorfinut 1964-ime sårugdligit tunissat katitdlutik 9000
tonsinåuput, sårugdligtut tissåtut nautsorssugkat. pigssarsiat 1962-ime tuni-
ssanut måna tikitdlugo amerdlanerpaussunut sanigdliutdlugit 6 procentimik
1963-im.ilo pissaussunut sanigdliutdlugit 37 procentimik ikingneruput.
taimatut tugdlunarpatdlangitsumik
OKauseKardlune direktør, lic. mere.
Hans C. Christiansen, Den kongelige
grønlandske Handel, Kalåtdlit-nunane
aulisarneK pivdlugo atautsiminerme
pissarneK maligdlugo Christiansborgi-
me pissume nalunaeruminik autdlar-
nivoK.
nalunaerune autdlarnersinago a-
tautsimlnermut KaerKUSsissutut di-
rektøre peKataussunut 100 migssilior-
tunut tikitdluarKUSsivoK, ingmikut ti-
kitdluarKuvdlugo Kalåtdlit-nunånut
ministere Carl P. Jensen Kutsavigalu-
gulo Kalåtdlit-nunane aulisarnermut
niorKutigssiornermutdlo tungassunik
angnertoKissumik soKutigissaKarner-
minik påsingningnerminigdlo takutit-
serérsimangmat. ingmikutaoK tikit-
dluarKuneKarput kalåtdlit inatsissar-
tunut ilaussortait Knud Hertling N.
Rosingilo, KNAPPip sujuligtaissua
aulisartoK Mikael Heilmann KNAPP-
ivdlo akit pivdlugit udvalgianut ilau-
ssortat avdlat.
sårugdligit tunissat ikileriarujug-
ssuarnerånut pissutaussut direktørip
isumå maligdlugo Kularutigssåungit-
sumik tåssauput iluardluångitsut ar-
dlagdlit.
direktøre OKarpoK: — sårugdligit
Kangatut amerdlatigerKaj aratik sine-
rissamut tåkuput, åmalo bundgarner-
ssordlune aulisarneK pingårtumik Ku-
jatåne sikunit silardlungmitdlo akor-
nusersorneKarpoK. pissutaussoK avdla
Kularnångitsumik tåssauvoK kalåtdlit
aulisartut Kanganit ikingnerussut så-
rugdlingniaKataunerat. tamatumunga
sornguname agtumåssuteKarpoK så-
rugdlikeriarnera taimalo aulisarnikut
Pigssarsiat ikileriarnerat. taimaing-
mat akigssarsinarnerussut sordlo re-
.ierniarneK kapisilingniarnerdlo auli-
sartut sangminerusimavait.
KularutigissariaKångitdluinarpordle
sårugdlingniarneK pigssarsiviusinau-
titdlugo kalåtdlit aulisagkanik nior-
Kutigssiorneråne tungaviussunit pi-
ngårnerpaussariaKartoK pingåmer-
PautitariaKartordlo. aulisariutit nutåt
akitigutdlo årKigssussinerit nutåt a-
tordlugit sårugdligtarineKartartut a-
merdlanerulencingnigssåt anguniarne-
KarpoK, taimailiornikut 1961-ime
1962-imilo pigssarsiarineKarsimassut
anguinarnagit amerdlaneroKissunigdle
nuname niorKutigssiorfit ukiune ag-
gersune tunissaKarfigineKartalerniå-
sangmata.
titartagaK direktørip takutipå, tåu-
na najorKutaralugo takuneKarsinauv-
dlune sårugdligit tunissat KanoK a-
merdlatigissut tarajorterneKarsima-
ssut, panerserneKarsimassut nerplnå-
ngordlugitdlo niorKutigssiarineKarsi-
massut. tåuna najorKutaralugo tara-
jugagssatut pisiat 46 procentimik iki-
leriarsimåput, panersiagssatut tuni-
ssat 26 procentimik, nerplnångordlugit
niorKutigssiagssatut tunissat 22 pro-
centimik, nerpinångordlugitdle nior-
Kutigssiat katinerat najorKutaralugo
taimatut niorKusiarineKarsimassut
ingmånguåinaK ikileriarsimåput. ta-
matumunga pissutaussut ilagåt auli-
sagkat nerpinik niorKutigssiorfiup nu-
tap Sisimiune majime 1964-ime atu-
gaulernera.
sårugdligit ukiup Kåumataine åssi-
gingitsune Handelip niorKutigssiorfi-
nut tunissat avguaKatigigsinere ukiu-
ne sujullnisut Inangajagput, junime
tunissat amerdlanerpauvdlutik. ukiu-
Pe sujusingnerussunitut ukioK kau-
latdlagdlugo tunissat 80 procenté
majip autdlarKautånit septemberip
Paggatånut tunineKarsimåput. tamåna
Pivdlugo direktøre ima OKarpoK:
ajornartorsiutaunerpåt
— niorKutigssiat tamåkingajagdlu-
Hk aussap Kåumataine taimarssuaK
tunissaussarnerat niorKutigssiorfit su-
lissoKarnerånut aningaussarsiornikut-
dlo ingerdlatsinerånut afornartorsiuti-
nik angnerpånik pilersitsissarput. ne-
riutigårput angatdlatit angnerussut i-
kånerssuarne aulisautausinaussut sa-
rugdlimavfiuvdluarneratalo avatåne
tunissagssiorfingnut tunissaKartarsi-
naus sut atugaulernerisigut pissutsit
taineuartut pitsångoriarumårtut.
direktørip OKautigå 1961-ime 1962-
ime, 1963-ime 1964-imilo sårugdligit
pisiarineKartut igdloKarfingnut pigi-
ssåinutdlo avguaKatigigsineråne Au-
siait åmalo K’aKortup pigissaisalo tu-
nissait 50 procent migssiliortunik iki-
leriarsimassut, Nanortalik 33 pro-
centinik, Påmiut 31 procentinik, Ma-
nitsoK 27 procentinik Sisimiutdlo 20
procentinik. Nup pigissåne tunissat
katitdlutik 1963-ime tunissatut amer-
dlatigiput, taimailivdlune Nuk sujug-
dlermérdlune sårugdlingnik tunissa-
Karnerpauvfingmut tugdlerssortu-
ngordlune, K’aKortordlo sule tunissa-
Karfiunerpauvdlune 1800 tonsit mig-
ssiliortunik tunitsiviusimagame. Nup
tugdlerai ManitsoK 1400 tonsinik På-
miutdlo 1300 tonsit migssiliortunik tu-
nitsiviusimassut.
tamatumunga tungatitdlugo direk-
tørip taivå A/S Nordafar 1964-imi-
saoK aulisagkat nerpinik Kangerdlu-
arssorutsime tunissagssiortOK Kåuma-
tit sisamagssåt avigdlugo migssilior-
toK. aulisagkat tåssunga tunineKartut
amerdlanerssait savalingmiormiut au-
lisartuinit savalingmiormiutunik Ka-
leKångitsunik angatdlatilingnit tuni-
ssåuput. sårugdligit tunissat katitdlu-
tik 5000 tonsingajåuput niaKUgdlit er-
dlavigdlitdlo, 1963-ime pissarineKar-
tunut nalerKiutdlugit 20 procent siv-
nerdlugit ikingnerussut. Kalåtdlit-
nunane nuname tunissagssiorfingnut
tunissat tamaisa atautsimut issigalu-
git Kangerdluarssorutsimut tunissat
27 procentit migssiliorpait, tupåtdlau-
tigssauvordlo snelllnavit atordlugit
aulisarneK aulisartut peKataussut a-
tausiåkåt nautsorssutigalugit ukiunit
sujulinit pingasunit pigssarsissutau-
nerusimangmat.
direktøre OKarpoK: — kanger-
dlungne bundgarnerssordlune auli-
sarnerup pigssarsiviungitsunga-
jangnerata snellitdle atordlugit a-
valagterdludinardlune aulisarnerup
pigssarsiviuvdluarnerata takutipå
aulisartut, angatdlatit aulisarner-
milo atortut eKaitsånigssaisa ka-
noK pingårtiginerat. aulisarneK Ka-
noK ilissukutdlunit ingerdlåtaria-
KarpoK silap KanoK inera najorKu-
taralugo tikineKarsinaussune, auli-
sagaKarnerussune taimalo pigssar-
siviuvdluarneruslnaussune.
KaleralingniarneK tamatuma ki-
ngorna direktør Hans C. Christian-
senip erKartorpå tugdlussutiginerar-
dlugo pigssarsiarineKartut amerdleri-
angåtsiarmata. Kaleragdlit amerdleri-
arnerånut pissutauneruvoK Nungme
sulivfigssuarmut tunissaKardluarneK.
Handelip niorKutigssiorfinut tunissat
10 procentimik ikileriarput, pingårtu-
mik Kaleragdlit Kerititat ikileriarsi-
mangmata tarajugkat amerdlåssutsi-
mikut avdlångungingaj agsimagaluar-
dlutik.
KérKat tunissat 1963-ime amerdle-
riaraluartut ikileriandgsimåput, di-
rektørivdle neriutiginerarpå 1965-ime
amerdleriarKigkumårtut.
kapisilingniarneK
kapisigdlit tunissat tåssångåinaK a-
merdleriarujugssuarput. 1964-ime tu-
nissat tamåkerdlutik 1400 tonsinga-
jausimåput. tåuko ilait 1000 tonsit
Handelip niorKutigssiorfine Keritine-
Karput tarajorneKardlutigdlunit. Ka-
låtdlit-nunane kapisiligtarineKartut
danskit Østersøme kapisilingniartar-
tut pigssarsiéitut amerdlatigaut. ta-
måna pivdlugo direktøre OKarpoK:
— kapisigdlit tunissat amerdleria-
rujugssuarnerat ardlalingnik pissute-
KarpoK. aulisagkanik misigssuissut i-
sumaKarput kapisigdlit Kanganit a-
merdlaneru j ugssu vdlutik tåkusimår-
talersut, aulisartutdlo Kanganit ang-
nertunerujugssuarmik kapisilingniar-
put sårugdleKardluånginera åmalo
kapisigdlit 1964-ime akitsornerat pi-
ssutigalugit. kapisigdlit tunissauvdlu-
arnerat kalåtdlit aulisartuinut ang-
nertupilorujugssuarmik iluaKutauvoK,
tåssame aulisarnerme aningaussat
pigssarsiat katitdlutik 1963-ime ikile-
riarnermik kingorna 1962-ime pig-
ssarsiausimassut anguinångilait ang-
nertumigdle sivnerdlugit. kapisigdlit
1964-ime aulisartunit aningaussarsi-
ssutaunerpaussut aningaussarsiat ta-
marmiussut amerdleriarnerånut pi-
ssutaunerpåuput, rejerniarnermile a-
ningaussarsiat åma angnertumik ag-
dleriarput.
rejet tunissat 1963-ime amerdleriå-
ngitsoriardlutik måna ima amerdleri-
arKigtigaut tunissat suliarineKångit-
sut katitdlutik 4000 tonsinut patdli-
gutdlutik. Handelip niorKutigssiorfiu-
tainut tunissat 3100 tonsinit 3500
tonsinut amerdleriarput, tåssa 15 pro-
centinga j angmik.
aulisarneK pivdlugo nalunaerune
direktørip ilåtigut ima naggaserpå:
— tupingnångilaK aulisartut soku-
tiginerusangmåssuk tunissat KanoK
naleKarnerat tunissat Kanok amerdla-
tiginerånit. måna takuneKarsinauvoK
aulisartut aningaussarsiarissartagait
ukiorpagssuit amerdliartortuariardlu-
tik 1963-ime ikileriartut kapisilingni-
arneK pissutigalugo 1964-ime 19 mili.
kr. sivnerdlugit amerdlåssuseKdler-
sut.
direktøre nangigpoK: — sårugdligit
tunissat ikileriarnerat pissutigalugo
sulivfigssuit aningaussarsiornerat
1964-ime migdleriarujugssuarpoK, au-
lisartutdle avdlanik aulisagardluar-
nertik iluaKutigalugo aningaussarsia-
tik amerdleriartorpait. ajoraluarpoK
kapisigdlit Kalåtdlit-nunane pissari-
neKartut ima amerdlatigilersimang-
mata namaginartumik akilersitdlugit
tunineKarsinaujungnaerunardlutik.
taimaingmat tunissat aké KagfaseKi-
ssut atortineKåinarsinauj ungnaeru-
narput. tamåna pissutigalugo aulisar-
tut aningaussarsiait atautsimut issi-
galugit ukioK måna Kagfariångitsusa-
ssut ingmånguardlunit ikileriåsassut
ilimagissariaKåsagunarpoK.
sic.
Skællakscne giver ikke
alene store indtægter for
fiskerne, men også for
arbejderne på land i de
3—4 måneder, de kan fan-
ges heroppe.
kapisigdlit aulisartunui-
naK pinatik sulissartunu-
taordle Kåumatine pinga-
sune sisamane nunavtine
piniarneKartarncrmingne
aningaussarsissutaorujug-
ssuartarput.
tingmissartuningånit augtitagssarsiorneK
ujaragsiortut aussane tug-
dlerne mardlungne tingmi-
ssartunit misigssuiniartut
Kalåtdlit-nunåta kimut sineriåta i-
låne ujaragsiortut misigssuineråne ti-
taninik, nikkelinik saviminernigdlo
augtitagssaKarnera påsineKarsinaugu-
nartOK Berlingske Tidende agdlagpoK.
Kalåtdlit-nunåta ministeriata ani-
ngaussanik akuerssissartut 2,3 miil.
kr-nik KinuteKarfigisimavai misig-
ssuinerme atugagssanik, autdlarKåu-
mut nunap misigssuivfiup sunik aug-
titagssaKarnera nunap åssinginut na-
lunaerssorneKåsavdlune.
misigssuinerme atorneKåsåput ting-
missartut ingmikut atortulersugkat
ukioK måna åipågulo junimit augusti-
mut ingmingnut kilometerinik mar-
dlungnik ungasissuseKartardlutik nu-
namitdlo 150 meterit migssiliordlugit
KutsissuseKartardlutik tingmissartug-
ssat.
nuna 102.000 kvadratkilometerinik
angnertussusilik (Danmarkip angissu-
sia mardloriautå sivnerdlugo) misig-
ssorneKåsagunarpoK, 55.000 kilomete-
rit tingmissartortoKarnigsså nautsor-
ssutigineKardlune.
aningaussanut akuerssissartunut ki-
numine Kalåtdlit-nunåta ministeria
Carl P. Jensen nalunaerpoK taimatut
lo titaninik augtitagssaKarnera ting-
augtitagssaKarneranik påsititsissartut
ilisimaneKartOK. Norgeme Canadami-
lo titanik augtitagssaKarnera tingmi-
missartunit påsineKartarsimassoK mi-
nisterip taivå.
Ausiait Sisimiutdlo akornåne nav-
ssårtoKarsinaunerane ilimanarsinau-
ssok ministerip agdlautigå, taivålo
nikkelinik saviminernigdlo augtitag-
ssaKarsinaunera åma ilimanartoK. ki-
ngornernik ulorianartoKarnera åma
påsineKarsinåusaoK. misigssuissoKå-
sagpat kingugdliuvdlugo taineKartup
påsiniarnera atomip nukingata ilua-
KutigineKarnigsså pivdlugo kommissi-
one påseKatigalugo ingerdlåneKåsaoK.
kikut KanoK akigssarsivdlutik ting-
missartortitsiumanersut Kalåtdlit-nu-
nåta ministeriaKarfianit pasiniame-
KarsimavoK, inåssutigineKarpordlo pi-
gingneKatigit Torontomérsut misig-
ssuisineKarKUvdlugit.
Bliv smukkere med
KVALITETEN TÆLLER
B & W ALPHA totakts ven-
tilløse dieselmotorer træn-
ger mere og mere frem i
Grønland.
NU 14 MOTORER I ORDRE
TIL GRØNLANDSKE
FISKERE.
DUBARRYj den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassoK amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
pitsåussusé pissuféuput
B & W ALPHAp dieselmotoré totaktigdlit
ventileKångitsut Kalåtdlit-nunane atu-
gauleriartuinarput.
månåkut motorit 14 kalåtdlit aulisartuinit
piumaneKarérput.
Fabrikken „GLUTEN"
ved Th. Olesen, København K.
Maccaroni maccaronit
Spaghetti spaghettit
Suppehorn suppehornit
Suppestjerner suppestjernit
21