Atuagagdliutit - 14.04.1965, Page 13

Kalåtdlit-nunåne radiukut
tusartautinik ikiuissarfik
sordlo naluneKångitsoK Danmarki-
radiukut tusartautinik ikiuissarfik
(Dansk Radio-hjælpefond) ukiut ikig-
tungitsut ingerdlaneråne Kalåtdlit-
nunane ikiortariaKartunik åma ikior-
sissarsimavoK. kisiåne tåussumane pi-
ssortaussut ukiune kingugdleme er-
karsautigilersimavåt pitsaunerusångi-
nersoK Kalåtdlit-nunåne nangminer-
me taimåitumik ingerdlåssaKartoKar-
Pat, tåssa Kalåtdlit-nunånit kigsauti-
gissat ilisarisimangningineK pissuti-
galugo atortitsissartunit nåmaginartu-
mik suliarineKarsinaussångingmata,
amalo tugdluartusorinarmat Kalåt-
dlit-nunane ingmikut radiofonéKartu-
•he ikiorsissarneK taimåitOK ingerdlå-
neKarpat.
Dansk Radio-hjælpefondime pissor-
taussut sarKumiussåt tamåna iluari-
nartutiparput. tauvalo 27. november
1964 landshøvdingip atsiugånik ki-
ngornalo ministeriap ugpernarsagånik
»Kalåtdlit-nunåne radiukut tusartau-
tinik ikiuissarfik" atortulersineKarpoK.
fnaligtarissagssiame agdlagsimassut
Påsinarsautigssatut tusardliutisava-
vut.
§ 1: Kalåtdlit-nunåne radiukut tu-
sartautinik ikiorsissarfik sulivfeitar-
fiuvoK ingminut ingerdlatitoK, taimåi-
toitarneratigutdlo suj unertarineKarpoK
nåparsimassut utorKaitdlo akigssaKå-
ngitsut Kalåtdlit-nunåta autdlakåtita-
gainik tusarnårnigssamingnut pisi-
nautineKarnigssåt. pissortaitarfia
NungmipoK.
§ 2: Kalåtdlit-nunåne radiukut tu-
sartautinik ikiuissarfik pissortaKå-
saoK akigssarsiaKaratik sujulerssui-
ssussunik ukussunik: radiostyrelsime
sujuligtaissoK (sujulerssuissussoK), ra-
diup pissortå, Kinersivingme kujat-
dlerme inatsissartunut ilaussortaK,
kisalo peKatigigfiup „Neriut“ip suju-
ligtaissua. radiup pissortåta aningau-
ssautit atortinigssåtdlo isumagissag-
ssarai.
§ 3: (sujulerssuissut atautsimitar-
nigssåinik imaKarpoK).
§ 4: Kalåtdlit-nunåne radiukut tu-
sartautinik ikiuissarfiup suliagssarå
radiukut tusartautinik Kalåtdlit-nu-
nåta radiuanut nålaorutausinaussunik
atugkissarnigssaK ikiuissarnigssardlo.
atugkitagssat ikiugagssatdlo tåssåuså-
Put igdloKatigit inuitdlunit atausiå-
kåt nåparsimanertik utorKalinertig-
dlunit aningaussatigutdlunit pigssar-
dliornertik pissutigalugit nangminér-
dlutik radiukut tusartåumik pigssar-
sisinåungitsut igdloKatimingnit pig-
ssarsisineKarsinåungitsut. kigsaute-
Kartut agdlagtuivfigssaK nalunaerssu-
titalik kæmnerkontorimit piniarsi-
nauvåt, pivfigssaK sujulerssuissut au-
lajangigåt tikisinago nagsiuneKartug-
ssaK.
§ 5: Kalåtdlit-nunåne radiukut tu-
sartautinik ikiuissarfiup aningaussat
atugagssane pigssarsiarisavai nålaor-
tartut tunissutåinit. Kalåtdlit-nunåta
radiuata ingmikut itumik årkigssussi-
nerisigut kisalo Dansk Radio-hjælpe-
fondip tapissuteKameratigut.
taima nutåmik årKigssussinerup pi-
arérsarnera autdlartisarneralo pissu-
tigalugit radiukut tusartautinik ikiui-
ssarneK unigtorsimagaluarpoK. tau-
vale Kalåtdlit-nunåne radiukut tusar-
tautinik ikiuissarfik pilersineKariar-
niat Kinutigissat ilait ukiune ardla-
lingne utarKismetcarsimassut isu-
niangnaiaivfigilersimavavut decem-
berimitdlo 1964-imit månamut 20 siv-
nerdlugit amerdlåssuseKartut tuniu-
terérsimavdlugit.
aningaussagssaKarsimångikaluaruvta
taimailiorneic sapisagaluarpugut. ku-
.ianartumigdle Dansk Radio-hjælpe-
fondip neriorssuinine maligdlugo u-
kiunut Kångiutunut mardlungnut ta-
Pissutigssatut tuniusimavai 10.000 kr.
ukiordlo måna åma 5.000 kr. tuniu-
ssagssaralugit, tåssalo aningaussat
tauko Kalåtdlit-nunåne radiukut tu-
sartautinik ikiuissarfiup pilersineicar-
neranut autdlarnisautigssatut nerior-
ssutigisimassane. tåukualo saniatigut
ønskekoncertip aningaussauteKarfia-
nit 5.000 kr. radiostyrelsip atugagsså-
ngortisimavai. OKautigisinauvara i-
kiuissarfik tåssauniåsassoK Kalåtdlit-
nunåmiut nangmingneK ingerdlatag-
ssåt, taimåitumigdlo nålagkersuissu-
nit, sordlo landsrådimit tapivfigine-
KarnigssaK kigsautiginartutineKångit-
SOK.
taimåitumik sujulerssuissut sivner-
dlugit ilungersortumik kajumigsåru-
tigisavara Kalåtdlit-nunåmiut tamå-
kerdlutik ikiuniarnigssåt. inoKarpoK
inoKartuåsavdlunilo åssigingitsunik
pissuteKardlutik radiukut tusartåu-
mik pissariaKaKissamingnik pigssar-
sinigssamingnut akigssanångitsunik,
tåssalo tamåkuput ikiuissarfiup isu-
maginiagagssai — aningaussauteKa-
rune. månåkut nunavtine radioKar-
nermut akileråruteKarneK atortungi-
laK, atortulernigssåle isumaliutigine-
KartarérpoK. tauva KanoK isagaluar-
pa ivdlit radioKartutit akigssaKartu-
titdlo aningaussénguamik radioKar-
nerpit nalinganik kajumissutsingnit
ikiuissarfingmut nagsitsisinaugalua-
ruvit?
pitsaorKajaKaoK nunaKarfingne å-
ssigingitsune suleKatigingniartoKaler-
sinaugpat Kalåtdlit-nunåne radiukut
tusartautinik ikiuissarfingmut taper-
sersuiniartunik. taimailiorniartoKar-
patdlo tauva sågfigineKarnigssara ili-
magisavara. Kanordle ilissamik ikiui-
niartut sågfigisinauvåt nagsitsivigisi-
nauvdlugulo „Kalåtdlit-nunåne ra-
diukut tusartautinik ikiuissarfik"
(Grønlandsk Radio-hjælpefond), ra-
diohuset, Godthåb.
sujulerssuissut sivnerdlugit
Frederik Nielsen.
nagtoragdlingOK
umassunik tingmissanigdlo ilisima-
tut oKarput nagtoragdlit siluinarnik
nerissaKartut. uvagutdle piniartorér-
simassugut takussartagkavut tunga-
vigalugit taimak oicarneK saperpugut.
Kalåtdlit-nunåta nagtoraliata pisi-
naussane tamaisa piniagarai. nipi-
sangniartarpoK, natårnarniartarpoK
miterniartardlunilo. nangmineK taku-
ssåka najorKutaralugit taimak OKar-
punga, taimaingmat nagtoralik silui-
narnik inussuteKartumik oKartoKarsi-
nåungilaK. Kularingilara uvagut ilisi-
mångisavtinik umassunik åssigingit-
sunik nagtoragdlit piniartarsimåsaKi-
ssut, piniartarsimångikaluarpatame
umassut tingmissatdlo nagtoralingnut
ersinaviångikaluarput. natserssuarni-
ngoK åma tigusigaluartarput. nagto-
ralik kussanaraluaKalune kalåtdlinit
tingmiarniartartunit igdlersoriarfig-
ssaKångilaK.
tulugkåtaoK piumatsagdlutik sapi-
gaKångiussartorssuput. sårfårssungni-
artaKaut. åma aidgssersånik arsårni-
kuvara. tamåna ima pivoK: tulugkap
auigsseK malerssorpå, aportardlugo
suna pivdlugo inatsisit
uniorKUtineKartuasapat ?
inatsisit uniorKutineicartut amerdli-
galugtuinarput ilaitdlo soKutiginéru-
kalugtuinardlutik. tamatumane kikut
pissupat? nåkutigdlissoKénginerdlune,
imalunit inatsisit ilisimagaluardlugit
inuit nålagkumånginarnerput? —
någga, nåkutigdlissoKarpoK, inuitdle
inatsisit ilisimångilait. taimåitumik
maleruarniåsavdlugit naluvdluinar-
pait. tamåna inatsisinik maleruaeru-
sugtunut ajordluinarpoK.
inatsisit uniorKuterérdlugit erKar-
tussaunerme aitsåt tusåsavdlugit nué-
ningilaK. tamatumuna kukussoKarmat
erKartuneKartoK iperagauginartaria-
KaraluarpoK, erKartussineK taimåitOK
nåpertuivdluarnerungilaK. sok inatsi-
sit torKortaujuarpat inungnit ilisima-
neKångitdluinardlutik? tamåna suju-
nigssaKångilaK. uniorKutitsinigssamut
sitdlimassariaKarpoK. kingumut issi-
giungnaerdlune sujumut issigissaria-
KalerpoK, taimåitumik inatsisit saricu-
merdlit!
Efraim Chemnitz,
Igdlorpait.
danskit oxausé sapmgisamik
anmertumik illniarneKardlit
suna pivdlugo Chr. Berthelsen taimak
OKarpa?
atorfingmik angnermik atorfeKar-
dlune akissugssåussutsimik tigusisi-
massoK issornartorsiuinigssamut aker-
dliuvfigineKarnigssamutdlo piarérsi-
massariaKarpoK, agdlåt ilisimagalua-
runiugdlunit tamåna tungaveKarani-
lo nåpertuivdluångitsussoK.
tamåna angutip Christian Berthel-
senitut, Kalåtdlit-nunåne skoledirek-
tøritut itup, soruname ilisimavdlui-
narsimavå atorfine atorfigilersinago.
ilisimangnigtutdlo tamarmik nalungit-
dluinarpåt issornartorsiorneKamine
pivdlugo sapileratdlarnaviångitsoK a-
kerdliunermutdlo ajugauniåsavdlune
nåmagtumik piumåssuseKartoK.
Kalåtdlit-nunåne atuarfit pivdlugit
inatsisit nutåt atulersiniagauneråne
taineKartut mardluk tamaisa takuti-
savdlugit måna nåmagtumik periar-
figssaKarpoK. sut tamaisa issigigåine
pfssusigssamigsortutut OKautigissaria-
Karunarput. demokratip inatsisaisa
igdlersorniagkavta ilagåt issornartor-
siuineK akerdliunerdlo sarKumertåsa-
ssut Kanordlunit piuvdluångitsigiga-
luarångamik.
ajoraluartumigdle inuit ilaisa skole-
direktørip inatsisigssatut sujunersu-
tånut akerdliusavdlutik pissutigssa-
Kartutut isumaKartut demokratime
maligtarissagssat pitsaunerussut ilåt:
akerdlerissat erKortumik tugdluartu-
migdlo pineKartarnerånik inatsit, su-
miginarsimavåt.
kångusuatdlaganime erssenuvingi-
kaluamik OKautigigåine skoledirektø-
rip kalåtdlit oKausisa pigineKåinar-
nigssåt anguniångikå, inugtut kalåt-
dlinut åtaveKartutut umateKartutut-
dlo OKautigissariaKarnerunane dan-
skit atorfiligtåtut pisiatut OKautigi-
ssariaKarnerussoK, tauva issornartor-
siornerme kigdligssarititaussoK itå-
ngerneKarujugssuarérpoK måningnig-
dlo mikiarnikunik mitdlorneK aut-
dlarnerérdlune. taimailiorneK mit-
dlortut sussusinik angnermik ersser-
sitsivoK erKorneKartumik erssersitsi-
nermingarnit. demokrativdlo inatsi-
saine agdlagsimångitsune tamåna a-
torneKarsinautitåungilaK.
siluinartortut?
merKue pujuatdlagissardlugit nagga-
tétigutdlo imånut nåkartitdlugo. aKig-
ssip nuna Kaningmago anoråluvdlo ti-
pititugssaungmago timånut mipoK. u-
tandniartoK Kåinamik avalagkama ar-
såginaKåra. KanoK ajoritigigaluarner-
pånga!
åma tåterårniartoK issigingnårpar-
put. Kajartordluta takulerparput tu-
lugkap-åsit tåteråK malerssortuångu-
arå. aitsåt taimak tulugaK aulagsa-
rigpoK. nunap tungånut tatiartutiga-
lugo aporångamiuk merKue tencalår-
titarai. aporérångamiuk avåmut Ki-
måtålårtarå. taimailiortuardlugo nu-
namut taligupå, tåssalo tarritdlutik.
påsiumanermit tulariardluta majuar-
pugut, nueriaKårput Kutsiåkasingmut
pivdlune erisartuånguarå!
Kularingilara Kavane Kujatåne sa-
varpagssuit piandulerångata piaråi-
nut inordlånguanut serdlersårtåsaKi-
ssut.
sornguname ilisimatut ilisimassar-
pagssuaKartarput, ilisimassatigdle ka-
låtdlit misiligtagartut påsissåinut nå-
pertutingikångata OKausigssaKarnar-
taraluarpoK.
Eliaser Poulsen, Nuk.
agssortunerme tamatumane peKa-
taunerpaussut — igdlua’tungåne mi-
ngugterissut igdlua’tungånilo skoledi-
rektørip — åssigingissutait erssendg-
sorujugssuput. sujugdlit Kalåtdlit-nu-
nåt Kimåsimavåt kalåtdlitdlo uvdlui-
narne atugait malingnauvfiginagit å-
malo kalåtdlit ajornartorsiutaisa år-
Kingniarnerine akissugssaunatik. ki-
ngugdleK kalåtdlit akornåne inuvoK
nuname ajornartorsiutit angnerssaisa
ilåta årKingniarnerane akissugssåu-
ssuserujugssuarmik erssutaKardlune.
iliniartitsinermume tungassutigut a-
jornartorsiutit angnertupilorujugssu-
put.
skoledirektørip sujunersutåta tunu-
anipoK umat ikumassoK pissutsinik
årKigtariaKardluinalersimassunik år-
KiniartoK. skoledirektørivme ukiut ta-
maisa påsissartagai tåssåuput atausiå-
kåt påsissartagaisa katiternere. mér-
Kat atautsimortut atuartutigåvut ili-
simåssutsimikut ima piginauneKartigi-
ssut Danmarkip ilåne avdlamikalua-
runik atuardlutik iliniarKigtugssauga-
luit. issivut seKungersipavut takor-
dlordlugitdlo Kalåtdlit-nunåta suju-
nigssaisut: erKartussissuserissutut, na-
korsatut, palasitut, iliniartitsissutut.
tauva issivut uiterKigpavut erKaivdlu-
gulo danskit OKausinik ima angnikit-
sigissuinarmik iliniartisinausimagivut
efterskolerne atuarnigssamingne misi-
ligtinerme angussisinautinagit agdlåt.
— iliniartitsissoK danskeK usornaKaoK
ardlaleriardlune taimatut misigissa-
Karune isumaKalersinaungmat nang-
mineK sulianilunit ajornavigsoK tau-
valo angerdlardlune ingminut tugpat-
dlersarfigisinaussaminut méreap a-
tausinauvdlunit sujunigssånut OKaut-
sinik takornartanik KanoK pisinautigi-
nerata kisime aulajangivfigssaringi-
ssånut. iliniartitsissutdle autdlartar-
nerisigut kalåtdlit inusugtut iliniarti-
tauneråne ajornartorsiutit årKingne-
Karnaviångitdlat. Chr. Berthelseniv-
dle autdlåinarniånginera Kalåtdlit-
nunåta iluaKUtigå.
atuartitaunermut inatsisigssatut su-
junersut OKauseKarfiginiångilara, ka-
låtdlit tamatumunga KanoK isuma-
Karnermingnik OKauseKartugssaussa-
riaKarmata. agdlangnivnut pissutigå-
ra skoledirektørip pissutigissai Kular-
sårutigineKarmata.
isumaKarpunga Kalåtdlit-nunåne a-
tuarfingne sulissut tamarmik Kularu-
tigingikåt Chr. Berthelsenip pissutigi-
sså atausiussoK: kalåtdlit inusugtor-
taisa sujunigssame pitsaunerpånik a-
ngussaKarnigssåt. tamatumungalo tu-
ngassunik mingnerpåkutdlunit ilisi-
GAVE-RADIO
Nyt katalog er udkommet. Det
er fyldt med nye gaveideer og
forefindes på alle telegrafstatio-
ner i Grønland. — Telegram-
adresse: GAVERADIO. Katalo-
get sendes gratis til Dem på op-
fordring.
GAVE-RADIO
kataloge nutåK sarKumerpoK.
tunissutigssanik isumagssarsi-
nartorujugssuvoK Kalåtdlit-nu-
nånilo nalunaerasuartauseri-
vingne tamane takuneKarsi-
nauvdlune. — telegramernia-
råine: GAVERADIO perusugtut
katalogimik akeKångitsumik
nagsineKarsinåuput.
GAVE-RADIO
Østbanegade 17 . København 0.
.
sllåinarigs»rfit atortugssait øQ
silåinarigsarnermut atortoxarfit
umiarssuit silåinarigsarfé
silainarmik kissartumik supdrutit
ikumatitsivit suporutait
VENTILATIONSMATERIEL
VENTILATIONSANLÆG
SKIBSVENTILATION
^VARMEVENTILATORER
KEDELBLÆSERE
Leverandor
Grønland
i L -
d
massaKartup nalungilå tamåna ima-
tut oKautigineKarsinaussoK: danskit
OKausé sapmgisamik angnertumik i-
liniarneKardlit.
Filip Th. Andreasen,
IlimanaK.
llll!lPr!llllll»lllllWWIIIIIIII»M
GODKENDT AF LLOYD’S
Monarks 4 m Monarita
glasfiberbåd er en rig-
tig familiebåd. Den har
rund bund med skarp
stævn og indbyggede
skilinier. 2 mahogni-
tofter med Indlagte fly-
deelementer. Bredden
er 1,6 m, og vægten er
120 kg.
Monarkip umlatsiåjutå glasfiberiussok
Monarita 4 meteriussoK ilakutaringnut
nalericutuvOK. sujua amilimassoK atå
KårajugtoK atarérsunik skilinialik. mar-
dlungnik mahogniussunik igsoralik. si-
lissusia 1,6 m OKimåissusia 120 kg.
Svensk kvalitet
iiiiiifliiuiH
Ny gummiophængt
MONARK
4,0
4hk
Her er Monark
Nautlc 4 HK med
gummiophængt rig
og separat tank.
Den er meget træk-
kraftig og særdeles
økonomisk og sik-
ker I brug. Special
karburator af to-
spjældstypen giver
sikker og aldrig
svigtende start så-
vel varm som kold.
auna Monark Nautic 4 HK gummimik
nivingartarfilik ingmikortumik lmarttl-
migdlo orssertarfilik. motore såkortfl-
juvoK, atuivatdlårtarane pitsaussQvdlu-
nilo. ingmikut sanåmik karburatorilik
tospj ældsty piussunik, taimåitumigdlo
nigdlertume kissartumilo autdiarterlar-
nigsså ajornarane.
Svensk kvalitet
Monark med fælge og eger
af rustfri stål
På den elegante, sportsprægede Monark
Special Lyx er den rigtige cykelglæde sik-
ret. Monark Special Lyx har fælge og eger
af rustfri stål, slagfast dybglanslakeret stel,
skrldsikre Varnamo dæk og lufttætte butyl-
slanger, der så at sige aldrig skal pumpes.
Der er kvalitetsdeklaration på en Monark
Special Lyx. Dame og herre. ”
Monark Special Lyx sikilerumatUne pi-
lerinardluinartoK. Monark Special Lyx-
tp agssakåssue sisangmik mångertor-
niuitsumik sanåuput, katagtugssåungit-
sumik Kivdlernexardlutik, agssakåssue
Varnamomik Kalexarput ilupakutait
butyliuvdlutik uvsigsut. tåssalo Monark
Special Lyxip pitsaokutai. amanut a-
ngutinutdlo.
Svensk kvalitet
Kun salg en gros.
Repr.: Ingerslev Petersen,
Rømersgade 11, København K.
Telf. Byen 4374 og CE 59
13