Atuagagdliutit - 14.04.1965, Side 29

kingornutaK
avise Information ilånériardlune
nunavtinut tungassunik pitsavingnik
ilångussaKartarpoK. ukioK atauseK
KångiupoK radiume pissortaussoK Fre-
derik Nielsen aperssorneKarmat. —
agdlauserissat taimåitut soKUtigivdlu-
aravkit aulaj angiussaKartéinarpunga.
„Farep" aperssorneitartitdlune aki-
ssutigissartagai Kujarunartarput a-
merdlanertigutdlo isumaKatiginartar-
dlutik. akissutaisa ilait imatut ilaKar-
Put: „nalungilarput Kavdlunåt OKausé
diniartariaKartut — iliniarneKaKalu-
tigdlo — ; kisiåne unga ånguniaKinata
PangmineK pigissavut, oKautsivut av-
dlanaKutigissavutdlo susupagilerdlu-
Sit“. ama, „nunavtine' teknikikut su-
■lumukarnerujugssuarme avdlauneru-
ssunigtaoK inigssaKartitsiniartariaKar-
Pok. soruna Danmarke inungnik ka-
låtdlinut erKumitsuliornermik (kunst)
takutitsisinaussunik nagsitsingisåinar-
tOK?“.
apernut tamåna akinago imatut i-
PgerdlaterKigpara: sordlo Fare sule
ungasingnerussumut ånguniaraluar-
toK, aperKuteKåinarane piviussungor-
titsinigssamik kigsauteKardlune. tåssa
erKumitsuliornermik kalåtdlit inu-
sugtut takussaKarnermikut tunuleKU-
tagssamingnik anersånigtitsissutigssa-
Paingnigdlo pigssarsivfigssaKåsagalu-
arput, kulturitorKamingnit noKineKåi-
Paratik. tikisigara unauvon: kalåtdlit
inuiaKatigit iluåne taigdliomiarneK
PukigssaKarnerusinåungilaK avatåne
Pissutsinik periautsinigdlo takutine-
Kångikune påsitineKaranilo. periautsit
Putåt OKautsivtlnik paorKingningnig-
ssamut avKutigssauvdluarsinaussut
Kångiåinaruvtigit nunavtine taigdlior-
Piarnerup malingnausinaujungnaerfia
Pvdlut ardlåine angumerisinaujumår-
Parput. OKautsivta Kavdlunåtut aku-
gaulernerat taigdlåkut atugaulersiku-
naanago taigdliortartunik OKalugtuali-
ortartunigdlo kåmagtuinerme sunisig-
ssaK (inspiration) puigorneKartariaKå-
PgilaK. aperKut Farip sarKumiusså su-
junigssavtine taimåitumik KinuteKar-
Pok. taigdliortorisimassavta suliait i-
PgerdlaterKingniartariaKarpavut, ta-
Paatumuna åssiginiåinarnagit, anersa-
kutdle taigdlaK nutåK Kiviarfigilårta-
riaKardlugo.
„erinarssutit“ misigssoråine ånug-
ssuneKarnermikut kussanartuput su-
liarivdluagauvdlutik, kisiåne isuma-
KarKajånarpoK taigdlat amerdlaner-
ssait erinalerdlugit atugagssiauner-
Piikut sanarfissauvatdlårtut nåmåi-
Parsinaussardlutik. taigdlat amerdla-
Perssait Kavdlunårsungnitarput erina-
Pu'kutdlo nikingåssuteKåsanatik. å-
ssersutitut tugsiutaussat, uvdlårsiutit,
unugsiutitdlo ilait taeriartigit. „Gutiga
ivdlime Kagdlilagit" (Nærmere Gud,
til Dig), „jutdlime orpiliaK" (Højt fra
træets grønne Top), uvdlårsiutine:
..Kaumassup ingilia“ (Lysets Engel går
Paed Glans), „i, senernup Kåumari-
Pgårdlune" (Se, nu stiger Solen af
Havets Skød), kisalo unugsiutine:
»encigsineK nunavtinut“ (Fred hviler
over Land og By), „tingmiaK, tingigit
PPulerérmat" (Flyv Fugl, flyv vore
Furesøens Vove), taigdlat atuardlugit
QKarneK ajornartarpoK nangminerssu-
tiviussut (original) Kularnångitdlui-
Parmat taigdliortup taigdlap Kavdlu-
Påtua nugtikånerdlugo oKautsivtinut
Puniarsimåsagå. uvdlumikut taigdlat
erinarssorneKarnermikut soruname
sunisinaussarput encarsautigssissar-
dlutik, kalåliussugutdle amerdlaner-
ssavta erinarssornivtigut taigdlap pi-
upiasså imarissålo tiguniarneK ajor-
Parput, erinarssorångavta nipit åssi-
Singitsut tusarnersungornigssåt kig-
sautiginerussaravtigo. åipagssånik
taigdlat nugtigarpasigsut OKautsivti-
njk nangminérnikut sanassaningarnit
Pikunåinerulersarput Kavdlunåtårne-
rat erKaerKajånarsissardlune. „ting-
PtiaK, tingigit unulerérmat" (Flyv
■Fugl, flyv over Furesøens Vove) atu-
Prdlugo Kavdlunåtut sananenarnera
PvanititariaKarneruvoK, pingårtumik
taigdliortuata Christian Wintherip
1796-ime inussup 1876-imilo toKussup
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniameKarsinåuput i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
isumå najorKutarerKajånardlune. tåu-
ssumavme taigdliamigut uterfigissåi-
nagå unauvoK: „pingortitarssuaK a-
sangningnerdlo angutip arnavdlo a-
kornåne". kisalo Furesø, taserujug-
ssuaK orpigpagssuarnik ungaluneaar-
simassoK aussåkutdlo inugpagssuarnit
alutorineKartartoK ornigarneKartaKi-
ssordlo nunavta KåKainut naussuinut-
dlo taorsiuniaråine ajornartorfigssa-
KarnåsaKaoK. taigdlaK taimåitoK eri-
narssorneKarnermigut kimeKåssuse-
KarpoK, tåssunåinardlo erinarssutinut
ilånguneKarsimanera igdlersorfigssa-
Kardlune. taimatut OKarama kalåtdli-
sut taigdliortua uparuångilara pissu-
tigssaKånginama, taigdlardliuna ing-
minerme taimak issigissariaKaraluaK.
kalåleKativtale amerdlanerssaisa Kav-
dlunåt atuagkiortue Kangaunerussut
nutarpasigsutdlo nalugamikit tusarsi-
managitdlunit, taigdlat kalåtdlisu-
ngortineKarfé påsisimassångilait påsi-
niarnigssainutdlo pivfigssaKartaratik
Kavdlunåt OKausé artorssautigissåina-
ramikit.
uvdlårsiutit, unugsiutit tugsiutau-
ssatdlo Kimatdlugit erinarssutit avgu-
atårnerat uterfigerKigkåine imatut i-
ssikoKarput: nunarput, kalåtdlit, mé-
rarsiutit, inusugtunut, iliniarfigssuaK,
nalinginait kisalo ukioK nåvdlugo.
KuleKutat taigdlartarissait ukiorpag-
ssuarne nunavtine atorfigssaKartuar-
simåput uvdlumikumut nuånarine-
Kardlutik, ilåtigutdlo taigdlat kimé-
runikungorsimåput atorpatdlårung-
naigauvdlutik, amerdlanertigut Hen-
rik Lundip taigdliai umåringneruner-
mikut inuiaKatigingne kalåtdline inig-
ssaKartineKartuardlutik. kisiånile
taigdlat ardlaKartorpagssuit taigdlior-
nermut (poesi) ilånguniåsaguvtigit i-
malunit nalunartorsiorniardlugit (my-
stik) pissutigssaKarpatdlångilagut,
taigdlat nunagissamut tungatitat tai-
gortuinarpasigsutut isumaKarfiginar-
tarmata. tåukuame KujaniarneK nu-
nagissamutdlo asangningneK erssersi-
tåt poesitut tåisavdlugo nalorninarto-
Kartipara, kunstiviungingmåtaoK.
taigdliortut ilåt ima poesi erKumitsu-
liutit (kunst) issigalugo OKarsimavoK:
„erKumitsuliornerup silarssuåne u-
mertoKarneK ajorpoK, erKuissoKåinar-
tarpoK. erKorneKartOK tåssauvoK su-
junertaK. umigkamlt avdlauneruv-
dluinartoK.“
oKautigineKartut nautsorssåtigisa-
guvtigit oKartariaKarpugut: „poesip i-
sumå nåpertordlugo oKautsitigut er-
KumitsuliorneK nunavtine sangmine-
KardluångilaK." imåitariaKångilarme
tamatigut OKautsitigut suliat navsui-
ardluarKigsårdlugit inoKatinut tugti-
taussariaKartut taimatutdlo taigdlior-
neK piumassarineKåinartariaKardlune.
kalåtdlit poesimik erKumitsullåtl-
gingnigpatdlårsimångikaluartut, tai-
måitoK Kristen Poulsen (Mikiasseniu-
galuaK) maluginialåriartigo.
tåussumap taigdliai arfineK mar-
dluk „ erinarssutit"-nlput. taigdlat eri-
narssugagssiat alutornartut, „kalåt-
dlip KeKertap Kåne igsiassup anorer-
ssup male issigai", såkortoKutlgalugo,
tåssa issigtut kulturiat
sujulivta ingerdlaviat
ilungersortut taiguligåt:
„sujuaissat anersåviat".
Issigtup kulturia-nik KuleKutseme-
Karsimaneranut pissåvoK, kisiåne
taigdlaK atautsimut issigalugo oKauti-
gissagssaKarneruvoK, uvdlunut nutå-
nut tikuartormat. piglssat nuånåruti-
giniaruvtigit anersåkut ineriartomeK
ingerdlåtuarniartariaKarparput.
kalåleK KeKertap Kåne igsiavoK
ujaragssuaK påkutdlugo;
avatåne suna tamarme terKalavoK
sårdlo tåuna tinginiardlugo.
prsingilgK
ujaraungmat tigumissane
ilame tingitåusångilaK
Kaersungmat uningavinp.
nunarput pinarnago erKarsautinik
avdlaunerulårtunik tunjssivoK. imåi-
Pok: nunavta ilisarnautai taigortui-
narnagit „sujuaissat anersåviat" issau-
ssalerdlugo agdlangneKarsimavoK.
uvdlumikut ajornartorsiut unauvoK,
taigdliortorisimassavta suliait inger-
dlaterKingneK saperavtigit. pissutig-
ssarsiuinartarpugut, nangminérdluta
sarKumerumångineK akornutigissar-
dlugo. „nunarput-å, nikagissauvutit i-
ssigdlutit Kaersuinaugavit; Kitornatit
kalåliussugut pitsungugavta såkugi-
ssavut, OKautsivut, isumagissavut iti-
neKarput amigartutut" nalujungnae-
rérparput atorungnaersoK. nikagi-
ssaunata onautsivtinik paorKingnigtu-
ssaunata OKautsivtlnik paorningnig-
tugssaugavta poesi avKutigssavta pi-
ngårnerit ilagåt poesiuna OKautsinik
atuivfiussoK.
„Kilak nuna imas avdlatdlo" inu-
sugtunit amerdlanernit Kuperartuar-
neKartariaKarpoK, Farep tåssane o-
Kautsivta poesitut atornigssåt taku-
tingmago.
umatiga, timiga, anernera,
tåssame tamarma
kissamit Kalangajagtut
tikiserpagit.
najulertuinaK Kimarérpagit
umatiga, timiga, anernera,
tåssame tamarma
nigdlimiunivnit Kiulerdlunga.
K’aKortoK 1956
„suatdlagpungamitauva" inunerup
sungikaluåssusia erKaisipå, ilånériar-
dluta avKutivta anguniagå sungitdlui-
nartutut issigilersaravtigo. taigdlior-
tut Kavdlunåt ilåt Cecil Bødker ima
OKarpoK: „ivigåinauvugut avKUsernup
silamit atornikoKissup sinåne". aper-
Kuterpagssuit akineKarsinéungitsut
Kagf akålersarput:
ikunga Kiviaruma
KalipagarujugssuaK
sok sumit sumutdlo.
påsissarpiuk iluvne sok sumit
sumutdlo tikuartutit
Kånap Kåvanit nasigkuvit
KeKertat savkua Kinerdlugit?
tasamunga tutiguvit
aperalugulo sok sumit
sumutdlo tikuarpunga?
akissutigssaKåsava?
KeKertat angujuminaitsume
inuaKerpalugtoKaratlk
malialorujuk imarpalorujuk
samånga kisivisa piglssardlugit
Kasussunut nunagssiauvdlutik.
s6k, sumit, sumutdlo aperKutåuput
inungmut nangminermut tungatine-
Kartut. kinguneKarnaviångitdlatdlume
angussagssaK angnerpåK Kutdlasing-
nerpårdlo anguniarssariguvtigo, sani-
mut Kiviåsanata.
OKautsivut nangminérdlutik nipiu-
gamik unigfilersordlugitdlo naggaser-
sortariaKarungnaertarput, OKautsit i-
nunerat umaneratdlo atuartup påsini-
artugsséngortarmago sanarfilersar-
dlugitdlo. åipåtigumiuna OKautsivtine
unigfit naggatitdlo pugtitsinalersar-
tut:
OKautsit sapingilaK
nuiarssuarne
anorerssuame
Kilangme uvdlorissat
åma Kåumat
Kåumat nalunaerKutaK
akunerit
OKautsivut inunerat
nipå nipåt
tusamerat
OKautsit takuviuk
OKarfiginiariuk
tusaut
nutåK
OKautsivta atugaunerat sujunigssa-
me isumangnaersarniaråine uvdlori-
ssat, Kåumat, akuneritdlo uvavtinut
suniutigssagdlit misigssortariaKarput.
sujunigssaK åjavna KaerKussivoK.
matuga måna tåssa utorKalivoK;
Kiassut mérKat avKutigåt
angutit arnat ånivigåt,
kisa måna ajorssautigå.
nugtilermatale Kimagaulerpunga.
sok nutartemiéngilinga
aperivfigssaKartarpunga,
kisiåne nutångorniarnigssara
sorssuartut ajorsorivåt.
saniorKutut Kavsit upissutdlunga
Kiviardlunga påserKussut,
nåmik pitsaunerussuteKåinarama
åtavigssaK ujåinarpara.
pigssaKarnigssaK (materialisme) isu-
magineKartuéinåsagpat taigdliorneK
anersåkutdlo suliniarneK ilungersune-
Karpatdlårane pissussutigissavtigut a-
migauteKariartulisaugut.
Jonathan PeterseniugaluaK versili-
ornermik iliniusiamine, Nungme ili—
niarfigssup naKiterivigtåne 1914-ime
naKineKarsimassume imånak agdlag-
poK:
„versit isumatut inuit påsissamik
åssigingissuslat pissutigalugo åssigi-
ngitsumlk pigssarsivfigisinaussait u-
vavtine maKaissinarput. ila Kavdlu-
nåt versiutaisa ilait atuardlugit piku-
nartåssusé! uvagut mérarpalungneru-
gavta ilait artukånersinaugaluardlu-
git, taimåitoK taimåitutaoK pissaria-
Kånginerpavut? uvanga pissariaKarti-
påka, inuit nerissagssanik aKilerérute-
rérsimåinarKunagit nangmingnertaor-
dle tamuassarKUvdlugit. ajoKaoK ka-
lålinguåkulussugut nukagtitau . . . !“
OKautsit ingerdlaterKigkusungnar-
put, taigdliorneK nunavtine umarsau-
tilersorneKartariaKalermat.
Kristian Olsen.
Ewald Steensen
Parallelve] 41, Hjørring
RADIO SERVICE RADIO SERVICE
H.Rasmussen Ole Winsfedf
Julianehåb Godthåb
SKIBSRADIO
Holsfeinsborg
Skipperlod
ujardliut anglsOK aklkltsordle.
HVIDLINIElerdlugo talmåltulemagulQnlt
pineKarsinauvoK Imap narKa aullsagkatdlo
ingmikfirtltdluarsinauvai. atomlarnera a-
jornaekaoK agdlåtdlo anugtarflngme mlkl-
galuartume lnlgsslkuminaKalune, tåssame
talumlt 15 cm-Inamik avaslssuseKarame.
agtuivfiusfnaussut ardlasaKaut:
0-120, 100-200, 200- 320 favnlt
atorneKarsinaussut avdlat s. 1. 0-40 Sma 0-80
favnit
SIMRAD skipperlod sarfap såkortussustnut
atorneKartunut nalersutungordlugo akltsQ-
sernago pineKarsinauvoK.
sukåssutsimut regulator lngmlnlk Ingerdla-
ssok avKutlgalugo Itlssutslt encortumlk na-
lunaerssomeKarslnåuput, sarlap såkortu-
ssusla avdlångoraraluartitdlugulflntt.
sklppeilod påplaramut panertumut agdlag-
tarpoK.
type 512-12 Sma 13 11. 11. sOt
tamaisa llångutdluglt „Glas-
flbersko“mItoK 10X10 cm-lmik
svlngerllik
type 512-11-12 Sma 13 11. 11. sdt
tamaisa llångutdluglt 10X10
cm-imik svlngerllik Sma
HVIDLINIEUk
angisCtmik svlngerllik (10X15
cm) Sma HVIDLINIEUk
_ I
„hvldlinie" sflva sukutdlo lluaKutigi-
neKarsfnauva!
aulisagkat naterslungajagsimagångata au-
lajangemeK aJornakusSrtarpoK auUsagau-
nersut. sanos amerdlatlginersut imavdlo
naraa Kanos ItunersoK.
SIMRAD hvldllnle-lod piglgålne hvidlinie
lvertlneKåsaoK taimalo aulisagkat imap
narsanlt ingmlkdllsåput, tamatumalo pe-
Katiglssånlk Imap nanta kilisagflgineKarsl-
naunersoK påsineKarslnauvoK, tåssame
Kaersortat nlle navianarsInaussutdlQnlt
Imap narsanltut avdlat hvldllnlep atåne
tåssanilo takuneKarsinaugamik.
SIMRAD lodit tamarmik ajornaitsumlk
taorserneKaratarslnangordluglt sanåuput.
pilertortumlk pitsaussumlgdlo suliarlne-
Karsinåuput.
ET STORT LOD TIL EN LILLE PRIS:
Leveres såvel med som uden HVIDLINE
Det skelner let mellem bund og fisk.
Det er let at betjene og let at placere, selv
1 det mindste styrehus, for det fylder kun
15 cm ud fra skottet.
De kan vælge mellem mange måleområder:
0-120, 100-200, 200-320 favne,
andre grundområder er f. eks. 0-40 og 0-80
favne.
SIMRAD SKIPPERLOD leveres til alle ak-
tuelle spændinger uden pristillæg.
Automatisk hastighedsregulator sikrer nøj-
agtig dybderegistrering, selvom netspæn-
dingen varierer.
Skipperloddet skriver på tørt papir.
Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom-
plet med 10X10 cm svinger 1
„glasfibersko
Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom-
plet med 10X10 cm svinger og
HVIDLINIE
med stor svinger (10X15 cm) og
HVIDLINIE
HVAD ER „HVIDLINIE”, OG HVIL-
KEN NYTTE HAR MAN AF DEN)
Når fisk står tæt ved bunden, kan man
vanskeligt afgøre om det er fisk, hvor
store mængder der er, og hvordan bunden
er nedenunder.
Hvis man derfor har et SIMRAD hvldlinie-
lod, slår man hvidlinien tu og straks skilles
fisken fra bunden, og samtidig kan man se
om der er mulighed for bundtrawling, Idet
evt. klippespidser eller anden farlig bund
vU vise sig under og 1 hvidllnlen.
Alle SIMRAD lod er opbygget 1 enheder,
som let kan udskiftes. (Hurtig og effektiv
service).
SIMONSEN RADIO A/S . OSLO
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
mol6re nipikinerpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtteleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is.
pingasunik uluterneKarsinaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniår-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissiniarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme atordluarsmaussangnik motoreKalisautit.
ulungnat sikusiutit aluminiumsbronzeussut måna sanaortugkane aforne-
Karput, ingmlkutdlo piniarneKartifdlugit sarpit niaicussåfa sujumut isuafa-
fungågut silatimikut gumminik lejigdlit pinekarsmauput. sarptt taimåitut
akselé nipikitsuararssuput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sutåuput,
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
29