Atuagagdliutit - 05.08.1965, Blaðsíða 9

kalåtdlit etagehusenitutl iga-
låtigut erKaissartut
Grønlandsrådip angalanerata kingorna inatsissartunut ilaussor-
tap Ninn-Hansenip suj uner sutigigå nunap akilerdlugo pigine-
Kartalernigsså — sume inungorsimaneK najornutaralugo akig-
ssauteKartitsinerup atorungnaernigssa — nangminerssortup
målaoruta navsuiarncKartugssaK
— Kalåtdlit-nunåne nunamernit
pigissat akeKalersitariauarput na-
lunaerssugaulertariaKardlutigdlo
taimailiornikut aningaussalissutig-
ssanik taorsigagssarsiagssaKaler-
niåsangmat, sume inungorsimaneK
najornutaralugo akilersuinen å-
ssigingitsumik pinenautit avdlat i-
långutdlugit atorungnaersitaria-
Karput, sonutigingnigtut tamarmik
atautsimordlutik nangminerssortut
ingerdlatanifc pilersitsiniartaria-
narput, ama takornariartitsinen
angnerulerdluarsinauvoK — sordlo
ingmikut akuerinenardlune takor-
nariartitsinermik ingerdlatsinikut.
konservativit inatsissartune ilaussor-
tåt Erik Ninn-Hansen Grønlandsrådi-
hiut ilaussortaKatine ilagalugit Kalåt-
dlit-nunavtininerme kingorna tekni-
kumingeniørit atuagagssiånut Inge-
niør- og bygningsvæsenlmut ilåtigut
Kulåne taineKartutut OKarsimavoK. i-
natsissartunut ilaussortap ai-dlaligti-
gut GTO ama KGH såkortumik issor-
nartorsiorsimavai.
igalånit erKaissartut
autdlarKåumut taissaisa ilagåt Ka-
låtdlit-nunånisaoK portusunik — ar-
dlaringnik Kuleringnik initalingnik —
igdluliortiternigssaK tivsinåinangaj ag-
toK, taimåitune najugagdlit igdlut su-
ngiunex sapingajangmatigik. ardlalig-
ssuarnik Kimugtunik KingmeKardlune
ardlalingnik Kuleringnik kutalingme
najugaKarneK ajomartorsiutinik pi-
lersitsissarpoK. sordlugoK kalåtdlit ig-
dlune ardlalingnik Kuleringnik inita-
lingne najugagdlit igdlune matuma
sujornagut najorsimassaraluamingne
iliortamermigsut iliorniartuartut. tai-
rnailiornerdle ajornaKaoK. igdlume
niatuma sujomagut najugkane igitag-
ssat silåmut — apumut — iginame-
Kartarput, Nimn-Hansenivdlo oKautigå
pitsåungitsoK init Kuleriåt igalåve
angmåinardlugit erKaissamøK nangi-
neKåsagpat. kalåtdlit ardlaKaKissut
Kulamarsitipåt Kuleriånik initaling-
nik dgdluliortarneK ernortunersoK. i-
natsissartunut ilaussortaK oKarpor-
taoK Nuk KutdlersaKarfingorérsima-
ssok, nangminerssordlutik ingerdlat-
sissut amerdlanerussariaxaraluardlu-
tik ikigtuararssuvdlutik — åma dan-
skit kalåtdliningarnit „sujuarsimane-
ruvatdlåKaut“. inatsissartunut ilau-
ssortaK måna angalanerme kingorna
isumaKalersimavoK Nup mardloriåu-
minik agdlisinøKamigsså iluardluå-
ngitsussoiv, imalo nangigpoK: — uva-
nga isumaga maligdlugo pitsauneru-
sagaluarpoK igdloKarfit avdlat Nup
avatånitut iliniarfiusinaunerat agdli-
leraluaråine. Kitåne igdloKarfit mar-
dluk K’aKortoK Ausiaitdlo angnermik
oritarsautigaka.
igdloKarfit puiugkat ama piorsame-
karsinåuput. NarssarssuaK amerika-
nviut sanåvinik ajungivigsunik sule
igdlorpålugssuaKarpoK åmalo orssu-
giagsiortitseKatigit pigissåt Ivigtut. ig-
dloKarfit tåuko mardluk måna inoKå-
ngingajagput.
igdloKarfit inoKångitsut
pitsaoKissunik igdlugdlit
•— nunaKarfit ilait inuinit ima atu-
gardliorfiutigaut issigingitsussåginar-
nøKarsmaunatik — uvavtinut kångu-
såtigssauvdlutik.
Kalåtdlit-nunånut aningaussaliune-
Kartartut amerdlåssutsimikut kigdle-
karput. pilerssårusiane nåmagsissag-
ssatut aulajangigkat ilåinait namagsi-
neKarsinåuput, igdloKarfitdle inonå-
ngingajagtut pitsaussunigdle igdlug-
dlit sordlo NarssarssuaK åma Ivigtut
tauva tåuko atortariaKarput nugter-
tut inutigssarsiutinik nutånik inger-
dlataKalernigssåinik iliniartitigalugit
inugtaussunut nutåliaunerussunik a-
tugalingnut ilångusinauniåsangmata.
rejet imanut igineKartartut
Ninn-Hansenip tikuarpå aningau-
ssarsiornikut ingerdlatsinigssap suju-
mut årKigssuterigkap sångissutai Ka-
låtdlit-nunåne sarKumersut. angala-
nermine påsissane ima oKalugtuarai:
— sulivfigssuit pitsaussut sanaortor-
neKarmata isumaKartOKarsimagunar-
poK sut tamarmik pissusigssamigsor-
tut, sordlo tamarmik pissusigssamig-
sut nangminérdlutik ingerdlalerumår-
tut. sujumutdle pissugssatut ilimagi-
ssat uniordlugit pissoKarsimavoK. sor-
dlo måna sulissugssat amigautigine-
Karput, tamatumalo sulivfigssuit u-
nigtortipai. Nungme takuvara sårug-
dligit tunissaunerat unigtineKartaria-
KartoK sulissugssat amigarmata, Sisi-
miunilo rejet imånut erKåinartaria-
Karput KaleruaiaissugssaKångingmat.
nunanut avdlanut tunissat
inatsisigssåt navianartoK
— sume inungorsimaneK najorKU-
taralugo akigssauteKartitsineK måna
issorineKartuartOK — erKortumigdlo
— kalåtdlit sujunersutigåt. Kalåtdlit-
nunåne inugtaussut amerdlamssut
kigsautigigpåssuk atorungnåisassoK
tauva atortlnartariaKångilaK.
taimatut aulajangissonåsagpat uva-
nga isumaga maligdlugo tamatumu-
nga penatigititdlugo åssigingitsumig-
taon pinenautaussunik årnigssussine-
rit avdlat sordlo ukiup agfå kalåtdli-
sut atuganardlune Kalåtdlit-nunanisi-
magåine tåukunatut pisinautitauler-
nigssamik piumassan åmigtarianar-
put. Kalåtdlit-nunåne nangminerssor-
dlune inutigssarsiumik autdlartitsini-
arnen ajornakusorpatdlånaon. Kalåt-
dlit-nunånit nunanut avdlanut tuni-
ssat inatsisitårtinigssåt måna piler-
ssårutiginenarpon. Kalåtdlit-nunånit
nunanut avdlanut tunissagssat tamar-
mik KGH-kortinenartalisåput. nang-
minerssortut pingitsailinenardlutik
niornutigssiamingnik KGH-mut tu-
nissanartdsdput, KGH avdmut tuni-
niagagssanik tamanik isumagingnig-
tusavdlune. isumanarpunga inatsit tai-
mditon atuleraluarune ajonutaorujug-
ssuarumårton. nangminerssordlutik i-
nutigssarsiortunik autdlartitoKama-
vidngilan tunissagssiorsinaunerat a-
kornusersornendsagpat ndkutiginend-
sagpatdlo. ingminut dssigingitsumik
pissarnen Kalåtdlit-nunåne taimaiti-
tarianarpoK.
nuna tuniuneKaratdlardle
kalåtdlit nangminerssortumik inu-
tigssarsiornerat agdlilerneKåsagpat a-
ningaussanik taorsigagssarsiausinau-
ssunik pilersitsissariaKarpoK, tamatu-
manilo nuna autdlarKautigissariaKar-
poK. nunamerngit pigissat pigissavig-
tut akilernøKartalersinagit ersserKig-
sumigdlo nalunaerssomøKalersinagit
månatutdlo nuna tamarme nålagauv-
fingmit pigineKardlune åtartuiname-
Kartartitdlugo Kalåtdlit-nunåne ani-
ngaussatigut iingerdlatsinerup aut-
dlarnemigsså ilimanauteKangångilaK.
uvagut måne Danmarkip kujasingne-
russortåne taorsigagssarsiausinaussu-
nik pilersitsissamivtitut itunik piler-
sitsissoKarsinåungilaK. nålagauvfiup
pinane kalåtdlitdle nangmingneK nu-
nartik pigissariaKarpåt. isumaKarpu-
nga imailiortariaKartoK kalåtdlit nuna
måna atugartik akeKångitsumik pisa-
gåt, tunissutisiarisagåt, tamatumale
kingorna pigissat akileråruteKautigi-
lertariaKarput. kommunit åssigingit-
sut aningaussangnautigisinaussåinik
navssårniartariaKarpoK. måna kom-
munit landskassemit aningaussanik
pissartagaKarput, avguaissarnerdlo
tamatikarneruvatdlåKaoK.
GTO issornartorsiomeKartOK
Ninn-Hansenip ilångutdlugo OKauti-
gå mestere nangminerssortoK unigta-
riaKartoK atortugssane KGH-^mit pi-
siagssane akisuvatdlåningmata, tamå-
nalo misigssorneKartugssaunerardlugo.
— Nungmikama mestere OKaloKa-
tigåra kingornalo pissutsit angneru-
ssumik uvavnut navsuiarneKarumår-
put, inatsissartunut ilaussortaK oKar-
poK nangigdlunilo: — håndværkerilt
aulajangersimassunik akilingnik pi-
ngitsoratik pisissarnerat iluardluå-
ngilaK, åmalo Kalåtdlitmunåne hånd-
værkerit amerdliartornigssaraluaånut
kigailaKutauvdlune sanaortugagssar-
pagssuit pilerssårusiorneKarsimassut
GTO-mit namagsiniarssuameKarneri-
ne GTO kalåtdlinik håndværkerinik
iliniartitsisimångingmat. matuma su-
jornagut kalåtdlit ardlaKaKissut hånd-
værkeritut suliput pikoreKalutik, ta-
måkule måna isumagineKångitdlat.
GTO danskit håndværkerinik ukiut
tamaisa Kalåtdlit-nunåliartineKartar-
tunik namagtunik isumagissagssaKar-
poK. håndværkerit nangminerssortut
kalåtdlitdlo håndværkerit månarnit
angnerujugssuarmik iliorfigineKarsi-
nausimagaluarput, ajoKaordlo sulivfik
kalåtdlinik sulissulik kalåtdlinigdlo
iliniartitsiviussoK unigtariaKarsimang-
mat.
FDB avdlanit pitsaunermik
pineKartariaKångilaK
Ninn-Hansen onarpoK nangmi-
nerssordlutik niuv ertut månamut
amerdleuissut, ardlalingnilo niu-
vertarfit ima amerdlatigilerput
ingmingnut Kångerniutilersimassut
OKautigissariaKalerdlune. onarpoK
isumauardlune igdlonarfingne tai-
mditune KGH tunuardludinarsi-
naugaluartoK. kalåtdlit brugsfor-
eninginik autdlarniortusagunik a-
jungilaK, ingassagårale FDB ava-
leKutitårtusagpat nangminerssortut
ingerdlatsivdlualerérfine. FDB Ka-
låtdlit-nunåne avdlanit pitsaune-
russumik pineuardlune sujuarsar-
tariaKangilaK. FDB-p niorKutigssi-
dinaringisainik Kalåtdlit-nunåne
tuninenarsinaussunik peudsaon.
konservativit Grønlandsrådime ilau-
ssortåt naggatågut OKarpoK Kalåtdlit-
nunåne takornariartitsinikut aningau-
ssarpagssuit pigssarsiarineKarsinau-
ssut. ima OKarpoK: — imaKa ingmikut
akuerineKartut Kalåtdlit-nunåliartita-
riaKartåsåput taimailiornikut suj umut
ilisimaneKarémiåsangmat nuna inuit-
dlo inimitdlisårfigineKåsångitsut. Ka-
låtdlit-nunåne akunitarfiliortariaKå-
saoK, tamatumanilo nangminerssortut
ingerdlatagssarsisinåuput.
a JOLLYgood COLA
Brugsen i Nanortalik. — Nanortalingmc brugsforeninge
brugsforeningertåt
autdlartitdluartut
nautsorssutigineKartoK Nanortalingme brugsen 3 mili. kr. Ma-
nitsumilo 1 mili. kr. migssiliordlugit omsætningeKåsassut
Danmarkime brugsforeningit ataut-
simut kåtuvfiåne FDBme sulissutigi-
neKarpoK Nungme brugsforeningilior-
nigssaK. brugsforeningit mardluk su-
jorna Nanortalingme Manitsumilo pi-
lersineKartut ukiume atautsime inger-
dlåneKarnerine FDB-p atuagagssiå
„Samvirke" maligdlugo ima pitsauti-
gisimåput Nungme åma tairnak pit-
sautigissunik angussaKartoKamigsså
ilimagineKardlune.
Nanortalingme Manitsumilo brugs-
foreningit kalållnangajangnit inger-
dlåneKarput, kalåtdlit sulinerisigut
pilersitauvdlutik, kalåtdlinik sujulig-
taissoKardlutik sujulerssuissutdlo i-
laussortait amerdlanerit kalåliuvdlu-
tik. Manitsume brugsforeninge dan-
skit brugsforeninginit kisime sujuler-
ssuissumine arnanik amerdlanerussu-
nik ilaussortaKarpoK amamigdlo su-
juligtaissoKardlune. Danmarkime
brugsforeningit amerdlanerssåine a-
ngutåinait sujulerssuissunut ilaussor-
tåuput.
Manitsume brugsforeningimut ilau-
ssortat igdlut pingasungordlugit av-
goråine avingnerat atauseK migssili-
ordlugo amerdlåssuseKarput, nautsor-
ssutigineKarpordlo ukiume sujugdler-
me brugsforeningip omsætningiata 1
miil. kr. migssiliorumårai.
Nanortalingme nautsorssutigineKar-
pOK omsætninge 3 miil. kr. migssilior-
dlugit angnertussuseKarumårtoK. ilisi-
maneKartutut autdlarKåumut KGH-p
niuvertarfia brugsforeningip pivå, tai-
maingmat autdlartitdluarérsinauvdlu-
ne. niuvertarfiup omsætningia 20 pro-
centimik ukiup ingerdlanerane Kagfa-
riarpoK, Kåumatinilo sujugdlerne ar-
fineK-mardlungne nautsorssutaisigut
takuneK ajornångilaK 47,000 kr-nik
sivneKartorsimassoK. sivneKartorutit
amerdlanerssait brugsforeningip niu-
vertarfigssåta nutåp sananeKarnigsså-
nut aningaussalissutigssanut ilagssa-
tut unigtineKarput. „Samvirke“mit
agdlautigineKarpoK niuvertarfigssaK
tåuna 1966-ime inisangatineKartoK tu-
niniaivigsså 300 kvadratmeterit mig-
ssiliordlugit angissuseKåsavdlune. pi-
gingneKataussut iluanårutit ilait 2
procent, 6000 kr. migssiliortut, avgu-
arpait.
Laurits Møller
& Sønner
Amaliegade 48, København K.
Kolonial — Cigarer — Tobak
nerlssagssal — slkSI — lupat

é'

■
HOLDBARHED
atanertussuseK. Kivdlertussa-
iflnaK sikardlårsungne uni-
ngatineKarsInauvoK, ARA-
BA’tdlo silåinaerdlugit matu-
ssat kigdleKångitsumik atasi-
nåuput.
ØKONOMI
aungnertussuseK. akilersl-
nauvdluarpoK ARABA’nik
Kivdlertussarssuarnut '/2 kg-
ngordlugit pbrtugkanik pi-
sinigssaK, tåukume aungner-
torujugssuput.
KVALITET
pitsdussuseK. ARABA’t kav-
fenduputj aserortigkat aser-
Kulugpatdlårtlnagit seKuma-
rigpatdlårtinagit, tamatigut-
dlo java’t pitsauvdluinartut
mokka’nik akussat.
, ARABA kavfit
Kivdlcrtiissarmiut
lU imalGnit
Va kg-ngordlugit pincicarslniuput.
KL
J
9