Atuagagdliutit - 05.08.1965, Blaðsíða 25

Europame tamarme pissugssat
måna aulajangerneKartugssat
Frankrig atautsimordlutigdlo niuveKatigit avdlat ingmingnut
avigsårnerat sivisunaviarunångitsoK — ilimanartoK de Gaullip
piumassåtut pissoKaririgkumårtoK
Mogens Brydemit
Bruxelles (RB-special)
Europa ingerdlåneKarnine pivdlugo tåssångåinak aulajanginiartugssd-
ngorpoK. ukiune tugdlerne Kulikutåne ardlaicartune pissugssat uvdlune,
sapåtit akunerine rcdumatinilo måkunane tungavilerneKartugssduput.
inuiaKatigit atautsit ingmingnuinaK nåmagalutik igdlersornerat sorssug-
figineKalerpoK, Kanordle angussaKartorumårnigsså sule nalunarpoic.
Europame atautsimut niuveKatigit
(Eet europæiske Fællesmarked) ilau-
ssortait ingmingnut akerdlerigput a-
kerdleringneratdle ilaussortåinåungit-
sunut, avdlarpagssuarnutaordle suni-
utesartugssauvoK. suniutaussugssat
Europap kitå’tungåne nunanut tama-
nut pingåruteKartugssåuput. niuveKa-
tigit angnertoKissumik akerdlerileru-
hiårnigssåt Kangale ilimagineKarpoK,
htanåkorpiardle akerdlerilernerat a-
merdlanerpånit tupåtdlautigineKar-
Pok.
mana pissut autdlartiput Palais des
Congresime, Bruxellesimitume, unuat
dåne. igdlorssuarme tåssane ukiut ki-
Pgugdlit arfineK-mardluk ingerdlane-
rane Fællesmarkedimut tungassut pi-
hgårutexaKissut ardlaligssuit aulaj a-
Ogernexartarput — ilåne ajornartor-
siutaussaKalutik.
Europame inatsissartut
niuveKatigit kommissioniata suju-
hersutå oKatdlisigineKartoK tåssa nu-
nalerinerme pigssarsiatigut atautsi-
°*ut ingerdlatsinerup (unungme oxat-
diivfiussume junip 30-åne atorung-
naertup) aningaussalivfigineKarnerata
nutångortmigsså, niuveKatigit ani-
ngaussanik atugagssångortitagagssåi-
nik ingmikut imgerdlatanik pilersitsi-
neK — maskinat atordlugit niorKusiat
erxuneKarnerine akitsutinit nunaute-
karnermilo pigssarsiat ilaussortåu-
ngitsunit pissut akitsutåinit pissunik
kisalo Europap inatsissartuisa Straus-
b°urgimitut nukigtunerulersineKamig-
Ssåt aningaussalissutigssanik nåku-
ugdlivdluarnerusinaulerniåsangmata.
~~ aningaussalissutigssat ukiumut
danskit kronisut 16 milliarditut amer-
dlatigissåsåput.
Frankrigip oxautigå kommissione
Pisinautitaunine sivnerdlugo iliorsi-
massoK taimåitumik sujunersuteKara-
me> tåssagoK ministerrådip taimågdlåt
suliagssaringmago aningaussalersui-
nermik ånugssussinerup nutångorti-
PeKarnigsså. franskit akerdliunerånut
PissutaunerpåK tåssa: franskit måna
Pålagkersuissuisa de Gaullimit suju-
lerssorneKartut kigsautigingmåssuk
PiuveKatigingne angnerussumlk oxar-
lugssaugmarnigssaK. kommissionip
sujunersutå akuerssissutigineKaralu-
arPat Europame nålagauvfit åssigi-
Pgitsut atautsimornerulernerat pisa-
SaluarpoK taimalo nålagauvfit atau-
siåkåt nålagkersuissue suniuteKarpia-
rungnåisagaluarput, nålagauvfingnut
ardlalingnut tungassunik aulaj angi-
ssartut, sordlo Europap inatsissartue
Strausbourgimitut kommissionilunit
EruxellesimitoK aulajangigagssanik a-
Pierdlanernik aulaj angissalisagaluar-
dlutik. kommissionip sujunersutå a-
kuerssissutigineKaraluarpat taimatut
PissoKarumårnigsså ilimanarnerulisa-
SaluarpoK.
taimaingmat præsident de Gaulle
aulaj angerpoK tamatuma nalåne a-
kerdlilersuilerniardlune.
Tysklandip kitdliup avdlamik
lsumatarnera
julip ingerdlanerane Bruxellesime
Pisimassut dmåinåungeKissut perér-
mata de Gaulle aulaj anginigssaminik
UtarxigatdlarpoK.
hollandimiut nålagkersuissue italia-
^aiut nålagkersuissuinit tapersersor-
Pexardlutik Europap inatsissartuisa
Pukigtunerulemigssånik sujunersut
agsut ilalerpåt niuveKatigit amerdla-
nerit isumåt atordlugo ingerdlatsine-
rulerniåsangmata. aningaussalissar-
Permik åntigssussinerup nutångorti-
Peicarnigsså akuerssissutigiumångilåt
1Patsissartut OKausigssaKarnerulernig-
ssåt Kulåkérsimatinago.
franskit piumassait angnertoxissu-
Paik akerdlerineKarput, Frankrigimile
Punanut avdlanut tungassunut mini-
stere Couve de Murville junip 30-åne
ministerrådimik atautsiméKateKåsav-
dlune tåkukame angnertumik pisi-
PautitåunguatsiarpoK. de Gaullimit a-
kuerinexardlune isumaKatigingniar-
Perit kinguartinigssåt akuerssissutigi-
sipauvå meriutigalugo Holland Italia-
1° sapåtit akunerine tugdliutune fran-
skinut isumaKataulernigssamingnut
PmgitsailineKardlutik akuerssinåsa-
ssut.
F rankri gile ajutårtinenarpoK
Tyskland kitdleK avdlatut isuma-
Kalermat. Tyskland kitdleK Fran-
krigimut isumaKatauniarneruga-
luarpoK, junivdle 30-dne uvalikut
Tysklandime kitdlerme inatsissar-
tut nunamut tamarmut tungassu-
nik aulajangissartut Bonnime isu-
maKatigigdlutik nalunaerutigat
Europap inatsissartue Strausbourg-
imitut angnertunerussumik okuu-
sigssaKartitaunigssåt ilalerigtik.
ajornartorsiorneK angisoK
Tysklandip kitdliup nunanut avdla-
nut tungassunut ministeria Gerhard
Schroder tuavinaK Bruxellesimut i-
ngerdlasimassoK ersserKigsuliordlune
Frankrigimut akerdliuvoK. taimai-
lingmat KanoK pissoKarnigsså aulaj a-
ngerneKarpoK: nalunaerKiitap akune-
re ardlaxångitsut Kångiungmata nu-
nanut avdlanut tungassunut ministere
Couve de Murville nalunaerpoK isu-
maKatigingniarKingnigssamut pissu-
tigssaKångitsoK. unuame avisiliortut
aperssuineråne nalunaerpoK atautsi-
mordlutik niuveKatigit måna ajor-
nartorsiortorujugssuångortut, fran-
skerpatdlagdlunilo OKarpoK Fran-
krigip KanoK iliornigssane måna er-
Karsautiginiarå. „takusavarput“, o-
KarpoK.
sivitsoriångitsordlume franskit niu-
veKatigingnik akerdlilersuinerat aut-
dlartipoK. franskit ministeré nalu-
naerput atautsimordlutik niuveKatigit
„unigt6rsimassut“ peKataunigssanilo
Frankrigip soKutigiungnaerå, peKa-
taussut pissugssåussusertik maligdlu-
go aningaussalersuinerup nutångorti-
neKarnigsså pivfigssax taineKartoK
Kångiutinago namagsisimångingmå-
ssuk.
tugdliutdlugo nalunaerutigineKar-
poK atautsimordlutik niuveKatigit uv-
dluiname sulineråne Frankrig pexa-
taujumångitsoK — ministerrådime i-
malunit ingmikut sulisitane uvdlui-
narne isumagissagssanik suliaKartune
ilau j umångitsoK.
niuveKatigit unigtortut
Frankrigip niuveKatigingne aulaj a-
ngersimassumik autdlartitå, Jean-
Marc Boegner, tamatuma kingunitsiå-
ngua Parisimut uterKuneKaipoK —
taimalo franskit akerdlilersuinerat
naggatårneKaratdlarpoK. niuveKatigit
ingerdlatsinerat unigtordluinangaj ag-
poK, tamånalo avdlångungångilaK
Frankrigip niuveKatai tatdlimat aula-
jangeraluarmata kisimitdlutik niuve-
Katigingne ambassadøritik minister-
rådimutdlo ilaussortatik atautsdmiti-
kumavdlugit.
atautsimordlutik niuveKatigit ima
årKigssugåuput ilaussortax atausex
peKatauj ungnaerumavdlune aulaj a-
ngerpat ingerdlarKigsmaujungnaer-
tugssauvdlutik.
måna neriutigssatuaulerpoK ajor-
nartorsiornerup sivikitsuinaunigsså,
drmlertomigssardle neriundngilaK.
neriugdluarnerussut ilimagåt ukiup
agfå Kångiugpat aitsåt Frankrig isu-
maKatiginiarneKarKigsinaulisassoK —
Frankrigip nangmineK piumassarissai
maligdlugit isumaKatigingniartoKdsa-
ngatineKardlune.
uvdlune måkunane Bruxellesime
isumaKartoKarpoK atautsimordlutik
niuveKatigit KanoK piumårnerat måna
aulajangerneKartugssångortoK. ang-
nertoKissumik niuveKatigingnerme tu-
ngaviussut pingårnerit ilagåt fran-
skit tyskitdlo kitdlit akerdlerigtuara-
luartut isumaKatigilemerat, taimaing-
mat niuveKatigit Frankrig peKatigina-
go ingerdlatsinigssåt ilimanauteKå-
ngilaK. ingerdlatseKatigit månatut år-
Kigssugaunertik maligdlugo inger-
dlarKigsinaunaviångitdlat — soruna-
lume avdlatut åridgssuterKingneKar-
FOTO -1- 10 «/o = OMS-FRI
til Grønland, farve og sorthvid.
Film, kamera, lydbånd.
FOTOHUSET
Tarphagevej 54, box 210,
Esbjerg.
sinauvdlutik avdlanik ilaussortaKar-
dlutik.
de Gaullip pilerssårutai
ajornartorsiut ilimagineKarane tå-
kupoK, amerdlaKissutdlo måna aper-
Kutigissartagåt tåssa: ilumut de Gaul-
lip isumagå atautsimordlutik niuve-
Katigit ukiune ardlaKaKissune Fran-
krigimut maskinat atordlugit niorKU-
tigssiornikut nunauteKarnikutdlo ang-
nertoKissumik iluaKutausimassut ato-
rungnaersinigssåt? åma franskit præ-
sidentiat akerdleringnermik taimåitu-
mik pilersitsisinauva Frankrigime Ki-
nersihigssap sujornagut?
de Gaullivdle ardlaleriardlune ma-
tuma sujornagut takutitarpå aningau-
ssarsiornermut tungassut nålagker-
suinikut ingerdlatsiniarnerminut ang-
nertunerussunut akornutaussut susu-
pagissarine. taimaingmat ilimanarpoK
atautsimordlutik niuveKatigingnik su-
leKateKarnine taimaitikumagå taimai-
liornermigut nangminerssorneruleru-
mavdlune. aningaussarsiornikut i-
ngerdlatsinerme iluaKUtaussut Fran-
krigip piginardluarsinauvai atautsi-
mordlutik niuveKatigit ingerdlatsine-
råne iluaxutigissane piginarniaruni-
git. niorKUtigssåme erxuneKamer-
mingne akitsutigissartagait perssuar-
dlune migdlilerneKarsimassut nunap
atautsivdlunit atortulerserKingniarsi-
nåungilai.
præsident de Gaullip angnertoKi-
ssumik akerdlilineragut angnermik
Bruxellesime kommissione — inuia-
Katigit ardlaliussut ingerdlatsiveru-
jugssuat nangminerssortoK angutinit
Kulingiluanit Tysklandime kitdlermi-
umit Walther Hallsteinimit Kutdlersa-
Kartumit sujulerssorneKartoK mini-
sterrådimut sujunersutinik tamanik
sujunersuteKartartoK Europamilo nå-
lagkersuissutut pilersitaungajalersoK
— ajutortiniameKarpoK.
de Gaulle isumaKarsimavoK kommi-
ssione nukigtuvatdlålersoK — tai-
maingmat aningaussalersuineK piv-
dlugo isumaRatigingniamerit unigti-
nigssåt pissutigssatut iluagtitdluinar-
på. avdlanik pissuteKarniarsinauga-
luarpoK, månale pissutigisså pitsaviu-
vok erKartussissarnerdlo maligdlugo
erKordluinardlune. OKarsinauvorme
niuverneimik ingerdlatseKatigissane
årKigssussinermik junip 30-åne nutå-
ngortitsinigssamik aulaj angigaK er-
Kortisimångikåt, tamånalo erKartussi-
ssutigut suliarineKaraluarpat ajorsså-
sagaluartut.
sujunigssame pissugssat
taimaingmat tupåtdlangnalångitsu-
ngilax kommissione piumassarissat
migdlilerdlugit sujunersusiulermat.
tamanit ilisimaneKarpoK kommissio-
nip sujunersutai nutåt franskit nålag-
kersuissuinit KigsimingneKarnaviå-
ngitsutdlunit. Frankrig atautsimor-
dlutik niuveKatigingnut ilaussortå-
ngoraisagpat kommissione aningau-
ssarsiornikut ingerdlatsinerme tai-
mågdlåt oKartugssaulisaoK nålagker-
suinlkut ingerdlatsincrmut tungassu-
tigut sunguamigdlunit oxausigssaeru-
tisavdlune — taimalo Europame nå-
lagkersuissunut sulisinauj ungnåisav-
dlune.
tamatumunga pexatigititdlugo de
Gaullip Kulåkémiarpå atautsimordlu-
tik niuveKatigingne suleKatigingneK
nunat atausiåkåt nålagkersuissuisa
suniutexarnerånik mingnerulersitsiså-
ngitsoK.
ilimanarpoK de Gaullip piumassåtut
måna pissoKanusassoK. Europame uv-
dlune måkunane oKartugssaussutut
inuiaKatigingnut ardlalingnut ator-
tugssanik aulaj angissarnigssaisa OKå-
tårneKarnigsså Europame måna pile-
rigineKångilax. Hollandime nålagker-
suissut de Gaullip isumainut måna ti-
kitdlugo akerdliunerpaussut agdlåt
tamåna pilerigingilåt.
ilimanarpoK atautsimordlutik niu-
veKatigingne Frankrigip pexatigissai
tatdlimat angnertumik akiliumåsassut
iluamik ingerdlatserKilemigssax a-
ngujumavdlugo. aningaussarsiornikut
nålagkersuinikutdlo angussagssat ang-
nertoKissut måna navianartorsiorti-
nexarput, „tatdlimat“dlo imaxa isu-
maxåsassut generale månåtaoK akue-
rinaråine silatusårnarnerpåusassoK.
niuveKatigit ardlaisa
ilaussortångorsinaunerat
atautsimordlutigdle niuveKatigit
isumaKatigigkungnaivisagpata pi-
ssugssat soKutiginartorujugssusd-
put. de Gaulle aulajangeraluarpat
Frankrig atautsimordlutik niuve-
Katigingnut ilaussortaujungnaivisa-
ssok ermnavik sujunersutigineKd-
sagaluarpoK Europame nunarpag-
ssuit niuveKatigilernigssåt de Gaul-
lip akornusigå, januarime 1963-ime
kisimitdlune akerdliuvfigigamiuk
Tuluit-nundta ilaussortdngornigsså.
tauva Tuluit-nundt, Danmark,
Norge akomuteKånginerussumigdlo
niuveKatigingnut EFTAmut ilau-
ssortat avdlat peKataujumassut a-
tautsimordlutik niuveKatigingnut
ilaussortangorKuvdlugit kajumig-
såmeKdsagaluarput.
ilisimaneKarpoK taimatut pissoKar-
nigsså Hollandime nålagkersuissut
Kamångavik kigsautigigåt — ersser-
Kigsumigdle oxautigiumanago. Hol-
landile atautsimordlutik niuveKatigit
ilaussortaråt atausinaK, taimaingmat
nautsorssutigigatdlartariaKarpoK Kåu-
matine tugdlerne Frankrig silagtorti-
niardlugo angnertumik ilungersuasso-
KarumårtoK — kisimitdlune inger-
dlatsilerKunago.
franskit KanorpiaK iliorniarnerat i-
lisimaneKalersinago iluamik OKautigi-
nex ajornaxaoK Europap ukiune ar-
dlalingnik untritilingne nimarpagssu-
arnut akerdleringnut avgorsimavdlu-
ne ingerdlåneiiartup ukiune kingug-
dlerne perKigsåKalune aningaussarsi-
ornikut nålagkersuinikutdlo atautsi-
mut ingerdlatiniagaunera asulinarsi-
manersoK.
Kangerdluarssorutsime Centraltankanlæget i Færingehavn
oliausivit Pingårnersåt
DET GRØNLANDSKE
OLIEAKTIESELSKAB
Kalatdlit-nunåne
oliamik pigingneqatigit
25