Atuagagdliutit - 12.11.1965, Blaðsíða 29

w m
11111 CTSlcn!1
måf-
(nangitaK)
„tauva tamaisa nipangersinarsinau-
vavut, uvangame ilisarisinauvdlui-
narpanga kinaussunga sujornatigut
nalugalua run ikul unit. pingortiniale-
raminga Allah tamaviårsimaitigame.
'inugsiaerniaugåine uvangauvdlune o-
KitsungilaK. sulilo aj orneruvok fran-
skipalåt Khartumimitut inugsiaemi-
arneK inerterKUtigingmåssuk. kisa
Fashodame nålagautitanut agdlåt i-
långutdlutik avdlamik suliaerutdlutik
uvaguinavit piniarssårilerpåtigut. ki-
nguneralo auna nunamitariaKaleravta
avKutåtalo angnersså pisuinartaria-
Kalerdlugo. Fashodamitup uvanga pi-
nerunguatsiavigpånga. tigugaluarpa-
nga uvangaKaraluåsångilaK. ingerdlå-
nik piaissungorsimassugut tusarsimå-
sagpago .testamentiliomigssara encar-
sautiginalersinauvara. Allahp taima-
tut perKungikilingatoK, ilame negerit
sule tusintialuit dluanårutiginerinik.
avguaKatigerusugkaluaKigavse. takuk,
niuvertut angalassut tåukua arfineK-
pingasut erninaK nalujungnåisavåt
Abu el Mot (atåtaK toKO) perssarigig-
tik. aKago mudirip (nunap ilåne nå-
lagautitap) tusåsavå, nåmik — tOKU-
ssariaKarput! nalungeKatigingnissute-
Karuvit angerdlarit angerdlarit ivi-
gartoriartordlutit. dnuit Kiviussanik u-
mateKarnatik sisangnik umatigdlit a-
torf igssaKartipåka!“
savigssuane itiguvå pinguaripiluler-
dlugulo. åipåta påsivå Abu el Mot su-
junersusaguniuk angussagssaKarpat-
dlårnane. taimåitumik endgsisamiar-
dlugo akivå: „Kanga saviga aKerdlu-
malunit ilåt inup timånut tugtisimav-
alugo Kuvdlilissunga takusimavinga?
arnarKuåssåpalånguakasiusanerpu-
nga assagtussinigssamik sujunersui-
gama. taimåitoKåsagpat tauva uva-
nga sujugdliuvdlunga niuvertut a-
ngalassut ilåt umatåtigut kapisavara.“
„tauvame taimadliortutit takulavkit
Kulartugssaujungnaersdtdlunga. aKago
uvdlånguaK angutit tåuko Kulailuat
Kåliatårutigiumårpait tingisinaujung-
naerdlutik. uvagut avdlat Kakaliåsau-
gut pissavut avguariartordlugit."
„Kakamut? sorme Fashodamut?“
„Kaningnerungmat niuverfigssar-
Kingneruvdlunilo. kisiåne ugpingitsup
pinik tåssane pisissugssaKarpiamaviå-
ngilaK. Kakame tuniniaissartoKarpu-
nga, téukua tamåko Khartumiliåuku-
mårpait tåssane tunisinaugamikik. “
„pasitsagtoKåsånginerpåme?“
„ingminiginarniåkdt. pisissugssaKå-
séput akilivdiuarumassunik. katsor-
nanguax åma taima pitsautigissunik
piniagagssaKarpugut. paitdligtaiiissav-
tinit kingugdlermik nalunaeriigine-
Karpunga KaKortut mardluk, inusug-
toK utorKaunerussordlo, tåkusimassut
naussumk, sugdtinemik, puiateriår-
ssungnik paormortunigcuo avdianik i-
iisimassagssarsiortut. Kernertunik
kiviaussaipungoK såkorpagssuaKar-
aiutik niorKUieKaKalutigaio. saperu-
taisimaKaut najugaipiarput angaiaju-
masimagamiko. tamåna uvagut nuå-
naringiiarput, pivfigssångorpatdlo u-
nerivtingmut autdiarttsavavut. Isa
Ben lViarryam (Jesuse Måriap ernera)
ugperat, tOKungikuvugutdlo ajoKersu-
tat ajugaujumarpoK iniuvernerputdio
tamåt aserordiugo. OKarsimåpume i-
nugsiautigssarsissoKåsångitsoK åinalo
Kernertut Alianp Kitornanigai. tåuko
mardluk ugpmgitsuitut puilassume
'tangmårsimassutut åma toKusåput."
„ akiukumåsasoraiuk? “
„taimailiornigssamiinut pivfigssa-
KartineKåsångiiaK. uisorernerinaving-
mik tamåna pisaoK såkuminutdlunit
Kiviariarfigssaerutdlugo. isumaKati-
gingnivtitut araberit nålagåt tåkuku-
ne OKalugtutisavåtigut ugpingitsoK
niuvertutdlo sumerpiaK itut. uvagut
terdiisårdlugit ornisavavut sinigtutaio
tigussaralugit. tauva iterKårnatigdlu-
nit unerivliliåinarilik. eraisåralutik
ei'Karamik imaKalunit autdlaisitik i-
merKingilait.11
„Allah il Allah! uvagut åma løvinit
ersitineKarpugut. Kanormitauva pi-
ssarilertorsimatigisagaluarpåtigut!"
„puilassup kangiane ineKarput, tå-
ssungalo uterlsåput. erKavtinisimaga-
luarpata Katigagtut pasitsarérsimåsa-
galuarput. taimåikaluarpume, kisiåne
erKartoKarpalorérmat ersiungnaerput.
tauva løvit pérusimåput. kisiåne ara-
berit nålagåt utarKivdluåinaratdlarti-
go, sule ilimagingikivtine tåkuteratar-
sinauvoK, tungivtinutdlo avxutånik
kukorKunåikaluaKaoK."
Schwartzip måna tunuartitinaleru-
ne ajunginerpautilerpå. arritsumik
mianerssoKalunilo avKiine atuardlugo
tunuartiterpoK. kisalumiuna malugi-
neKariarnane ikumatitartik Kamini-
koK tikitdlarå niuvertut ånilånganer-
mik utaridkatavigsimassut peKångi-
nera sivisujåKingmat. OKausigssane
nailisardlugit doktorip ilane påsissa-
minik påsitipai aperalugitdlo Abu el
Mot nalungineråt. nauk ardlåinåtalu-
nit takusimångisåinaraluardlugo inu-
palårssuaK tåuna tamarmik tusåma-
våt.
„pingårnerpåK tåssa,“ doktorip o-
Kautsine naggaserpai, „akencavta ko-
Kagssisångmamisigut. sumitoK nalu-
ngilarput pilerssårutailo ilisimavdlu-
git.“
„kisiåne KaKugo tåkutrsassoK nalu-
varput,“ slovakip akerdlilerpå.
„taimåinerporme? isumaKatigigsi-
måput araberit nålagåta issertordlune
piaissut ornisagai, ingneratdlo Kami-
simångingmat Kimagunialerpat takui-
nariauvarput. inupiluit nalunaerfigi-
artortugssauvai, tauvalo sukutdlunit
ilimagismauvavut.11
„tauva autdlaissardlugit tamåkisa-
vavut.“
„nåmik. ancaneK-mardluput. uva-
gut Kulailuåinauvugut. kisiåne tåu-
kua KOKagssingikåtigut uvagut KOKag-
ssisavavut. soruname måniungitsoK,
kisiåne orpigkat kigdlingåne torKor-
figisinaussavtine utarmsavavut. nag-
dlerpatigut pigsigfigisavavut tamavta
ingmikut tigussaKardluta niaKuisigut-
dlo anaorujugssuardlugit. tåssa isu-
mangnåinerpåK. kisiåne toricivigdlu-
git torKissariaKarput erninaK ajoicu-
sissugssaujungnaerdlugit. tauva siv-
nere pingasut ajomånginårumårpa-
vut. Kimasagunik Kimåginaiilik. akiu-
tisagpata tauva avdlatut iliorfigssa-
Kartingilavut. tigussariniåsavavut
Fashodamilo pissortanut tuniutisav-
dlugit.“
„ukume homsaraberit tauva Ka-
noK?“
„KanoK-dliornigssåt kisdme aperiai-
tauvoK. isumaKarpunga akiunivtine
akulersuniamaviångitsut. inupilung-
nut isumagissagssångortmarumårpa-
vut, tåukulo OKausisigut homsimiu-
sasoråkåtaoK. araberit uvanga ilåka
toKutaunigssavta tungånut dkumatita-
mingne uningåinarniarunarput. tåuko
sujugdliutdlugit erKarsautigissariaKå-
ngitdlat. pingårnerpåK tåssa tamavta
ingmikut angumik atautsimik tigusi-
sassugut."
„tunuarsimaniarnångik,“ slovakeK
Kimarérdluniåsit OKarpoK: „løvimut
arnamut avårtainivtut autdlaisima er-
Kuanik avårtåsavåka.“
„uvangalo —“ Hadji Ali OKarpoK,
„Kalugiussama ipua tigumivara avår-
tautigssarKigsorujugssuaK. inukulu-
nguaK ndarKumigut tåussuminga a-
nautitoK Allahp såimautdliuk!"
dlait åma taimatut OKalugput. på-
sivdluarpåt akenrat toKuneKåsångit-
sut tigussatutdle Fashodamut inger-
dlåneKåsassut. tauvalo akiunigssa-
mingnut tamarmik såkugssamingnik
ujåssilerput.
araberit Kularingivigpåt europamioK
niuvertutdlo sinigdluartorujugssussut.
araberit najugånit OKalunere tusar-
ssåungivigput isuvssualutinaK OKa-
lungmata. nipitunårtusagaluarpata-
lo araberit åma tusarsinåusagunå-
ngilait Katigagtut siutitutdlo eridg-
sisimångivingmata. pingårtumik ki-
ngugdlit tåuko ersiorpalugtorujugssu-
put løvit toicungassut saneralånguå-
nikamik. Katigagtut niue Kilerssu-
gauvdlutik uningancigsårKussauniau-
ssårdlutik ersiordlutik narajortortar-
put.
utarKerussårtualerput. taimaitdlu-
nime araberit nålagåt KimagupoK.
„tåssa,“ Hadji Ali isuvssugpoK.
„utarKit," slovakip nipikitsuliorfigå,
„takuniarKåratdlåsavåtigut. Katigag-
tunuko takusartussåginarai. unerKig-
såritse!“
årime. araberip arritsunguamik sa-
nerKupai Katigagtutdlo ornigdlugit
misigssorniartussårdlugit uningavigit-
siardlugitdlo. tauva Kajagssuardlune
niuvertut sanericusårpai OKamivfiga-
lugitdlo: „Katigagtut erKigsisimångi-
vigput. løvit nigumisisångilavut?"
soruname sinivingnersut påsiniåi-
nardlugit misiligaluåinarpoK. akine-
Kånginame arritsunguamik Kanigdli-
lerpai sikivfigalugitdlo. Kularungnai-
vingniardlune doktore taliatigut ag-
tulårpå. kisiåne tåuna sumingingmat
ivnårssuk uiartiterdlugo KimagupoK.
(nangitagssaK)
Gennem de sidste 15 ir er vogne fra SMC blevet solgt overalt I Grøn-
land. De har arbejdet upåvirket af de vanskelige grønlandske forhold —
og hvad der er mindst lige så vigtigt — værkstederne er kendt med
vognene og er meget velforsynede med reservedele. SMC's vogne
dækker ethvert kørselsbehov, og vi kan tilbyde et væld af udstyr spe-
cielt beregnet for Grønland.
uklut kingugdltt 15-lt xamutlt SMC-mlt plssuf Kalåtdllf-nunBnuf tamarmut
tunlneKartarsIméput. KalSIdllt-nunSne pissutslnlt ajornakusdrtunlt sunerne-
xarallk sulissarslmiput — talmatutdlo plngårtlgaox — lluarsalssarflt xa-
muflt lllsarlsimangmatlglk klngorårllgssanlgdlo agsut pllersordluagauv-
dlutik. SMC-p Kamutal angafdlésslnermuf sumutdlOntt nåmagslngnlgsl-
néuput, pIsatsersQtlgssarpagssuifdlo kajumlgsårutlglsfnauvavut Kalåtdllt-
nunånut Ingmikut nautsorssOssat.
agdlagfiglnlartigut akitdlo agdlagartåt pisiarinlagkatdlo nagsluierxuklt.
SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S
ØSTERBROGADE 135 - KØBENHAVN 0
29