Atuagagdliutit - 17.03.1966, Blaðsíða 2
Kangåtsåp kommunia
minitauglnarpoK
kommunip pisussutai tunitsivigssanaraluarpata uvdlumikut
tåjavna pitsuneragausimanaviångikaluarpoK.
Kangåtsåp sujunigsså pivdlugo
Grønlandsrådime OKatdlineK naleror-
dlugo „Inuit-partiat“ Nungme ataut-
simititsivoK, apencut tamåna sangmi-
neKardlune. autdlamissugssaugaluaK
Peter Nielsen autdlarsimangmat siv-
nerdlugo autdlarnivoK E. Lundblad,
tungavigalugo A/G-me januarip 20-
éne sancumersume, Ausiait Kangåt-
såvdlo kommuniata agdlauserineKar-
nerat.
Nikolaj Rosingip påsisinåunginerar-
på Kangåtsåp kommunia pitsunerar-
neKartarmat. Kangåtsåp kommunia
rejerniarfigssaligssuvoK, aulisagalig-
ssuvdlune, puissiligssuvdlune ting-
miarpagssuaKardlunilo kisalo ukioK
tamåt angatdlaviusinauvoK pujortu-
lérKamik Kimugsimigdlo. kommunip
pitsuneragauneranut pissutauginarpoK
tunissagssiorfeKånginera, tamåkule
årKingneKartugpata Kularissarianå-
ngikaluarpoK kommunip ingerdlav-
dlualersinaunera.
Kangåtsåp nunaKarfit kangerdlung-
nitut aulisagkanik piniagagssanigdlo
nungutsissartut åssigingilai, KanoK ili-
ssukutdlunit sangmissagssat pårdla-
kautinarmata. kommune piorsagau-
ssariaKarpoK piukunartututdlo taine-
Karsinåuput KangåtsiaK, NiaKomår-
ssuk Agtulo, kingugdlitdle Kangåtsia-
tut piukunartiginatik. NiaKomårssuk
ikaKigame talitarfiliorfigssaKångilaK,
nauk sikungisåinangajagtuvdlune.
Agto ukiume piniarfigdlertarpoK si-
kordlugtarame amale umiatsialivig-
ssarmngilaK imeKarniameralo ajor-
nakusortuvdlune kisiånile igdlulior-
figssarKigsuvdlune. Agto inugtusi-
ssarsimagaluarpoK atåmersortungit-
sumigdle, tamånalo takussutigssau-
vok piniarfigigsungineranut, tåssame
sikua angatdlasersorfigssaujungnaer-
tarame åukarnertunermitdlo atug-
ssaujungnaertardlune.
Andreas Poulsen: Kangåtsåp kom-
muniane pisussuterpagssuit atordlua-
gausimagaluarunik uvdlumikutut tå-
javna pitsuneragausimanaviångika-
luarpoK, G-60-ivdliuna isumaiiutig-
ssissumine KangåtsiaK erKarsautigisi-
månginarå. niorKUtigssiagssanik nå-
magtunik peKarpoK aulisagkanik, ne-
Kinik tingmissanigdlo. igdlOKarfiliau-
ssutut avdlatutdie agdlisinautigiga-
luarpoK.
Ulrik Rosingip Nikolaj Rosing ape-
rå kangerdlugssuas Arfersiorfik ukiu-
milunit rejerniarfiusinaunersoK, ape-
rissåtalo taimåinerarpå, erKortungi-
nerarpålo Kangåtsiap kommunia Au-
siait kommuniånut ilånguneKåsagpat,
taimailigaluarpåme avatangissiminit
ajornartorsiutigssaKalxnåsangmat.
Andreas Lundblad: Kangåtsiap
inuerusagaunigsså ajuatdlangnartu-
vok, måssa aulisagasardluartoK reje-
Kardluartordlo tunissagssiausinaussu-
nigdlo avdlanik peKardluartoK, tunit-
sivigssaKånginardlunile. Agtule nug-
terfigssatut piukutingilara, ukiup Kåu-
mataine sisamane soriarfigssaKarneK
ajornarsissarmat ungaseiussumigdio
imeicarniarieKardlune. KangåtsiaK Ki-
måsimanaviångikaluarpara Kitornama
tungåtigut sujunigssåt pisimångika-
luaruvko.
Ulrik Rosing: ilisimatut OKausé na-
jorKutaralugit Kangåtsåp kommunia-
ta avatå sårugdlit najortarsimavåt
Kåumatine sisamåinarne. tamåne ima-
viup ikåpatdlårnera pissutigalugo
ukiulersitdlugo nigdlertilerångat så-
rugdlit kujåmukartarsimåput. unuk
månale erKartorneKartutut tunissag-
ssiausinaussunik avdlanik paKartigisi-
magpat kommunip piorsaivfigineKar-
nigsså tapersersortariaKarsoråra.
Adam Poulsen: uvangåtaoK isuma-
Katigingilara Kangåtsåp kommuniata
nungutiniagaunera, naliinginavtigo
nunaKarfik sulivfigssuaKångitsoK tu-
nissagssiulersinåungitsoK akilersinau-
ssumik, sordlume åma Nuk taimae-
rérsimassoK. nunaKarfik Kangåtsåtut
itOK åssigmgitsunik tunissagssiorfiusi-
naussoK akilersinauvdluarnigsså ili-
magingitsugagssåungilaK, neKit ting-
missatdlo sinerissamutaoK tunissau-
lersinaugpata.
Karl Davidsen: piniartutut angala-
ssarnivkut KangåtsiaK najortarsima-
vara piniartugssivdlungalo misigssua-
tårtarsimavdlugo, påsissara nåpertor-
dlugo Kangåtsåp kommunia agdlisa-
gåusagune Agto pinago Kangåtsåmi-
tariaKarpoK, Kavsériardluta Kangåt-
siaK imarssussoK Agtup erKåne siko
akornutigissarsimagavtigo.
Morten Mikiassen: påsiuminaralua-
KaoK sok pujortulérarssuit angneri-
nait neKerorutigineKalernere uvfa
Kangåtsåtut itune sule atorfigssaKar-
tineKartut, Ausiangnititdlungame a-
tausiarnanga takussarpåka umiatsiait
umiaussatdlo aulisagaerniarfingmut
tuniniaigaluardlutik utinartariaKar-
tartut, pujortulérKat radiugdlit ka-
lerrérérsimassarmata tunissagssanik
ima amerdlatigissunik nagsaaKarner-
mingnik.
Elias Lundblad: ajussårutigåra Au-
siait tunissagssiorfigtut agdlilerneKå-
ngingmata. umiatsiåinaitdlunime tu-
nitsivigssaerutarsimagamik nåmagi-
naviångilåt utertitaussarnertilc, må-
ssalo asiussorpagssuit erKåinagkat
issiginiånguardlugit. tupingnångilaK
agdlilerivfigineKarnigssartik ilimagi-
sagpåssuk, inigssaKartitsissume erKai-
naviångingmata.
Kangåtsåp kommuniatåtaoK nunav-
tine amigartoruteKarnerpaussarnera
KanoK iliusilerneKarnigssaminik ami-
gauteKåinarpoK. kommune nangmineK
pitsungivigpoK, misigssuivfigineKångi-
nartordliuna sutdlo iluaKutigineKarsi-
naunersut sianigineKångitsussåginar-
dlutik.
Agtup agdlisarneKarnigssånut na-
ngåssutigssaKångilaK måko tungavi-
galugit: tunua sikussarpoK mmaving-
mut Kimugsimik avKutigssaxalersit-
sivdlune tugtuniarsinaulersardlutik.
avåmut imaKartarnerata Sisimiut é-
ssigai, sikorssuit Kaningnerulersardlu-
tigdlo avasingnerulersarput. mérau-
gatdlarama Agtup avatinguane aut-
dlaorsimassarpugut KeKertat avatdler-
såne, atåtama Kaj artorneK Kimugser-
nermit nuånarinerugamiuk imaK or-,
nigtaramiuk. sikorssuit ornigdlugit
auvfangniartarpoK timit 26 erKåine
Den fantastiske snescooter: Snow Cruiser
Den stryger afsted på larvefødder - bakke op
og bakke ned -
Den»flyder«frem gennem områder med dyb sne
og kan med lethed præstere en topfart på 50
km/t -
Den er enestående driftsikker - legende let at
manøvrereog gøral befordring til en herlig sport!
Snow Cruiser er et Johnson-produkt, skabt
efter de samme kvalitetsprincipper, som har
gjort Johnson påhængsmotorerne til verdens
mest solgte! Den egner sig i lige høj grad til
person- og varetransport (Snow Cruiser kan
forsynes med ekstra lad eller med en særlig
påhængsslæde). - Den utrættelige 14 HK mo-
tor starter veloplagtved selvde laveste tempera-
turer, og det automatiske gearskift sørger for, at
motoren yder et maksimum under alle forhold.
Skriv efter udførlige oplysninger om
Snoi/i/ Cru/ser
F. V. Hein A/S, Bredgade 75, Kbhvn. K.
mulussardlune. auveK atauseK kalig-
kångamiuk nalunångilaK avasingåt-
siartorssuarmitarsimåsassoK, nalivti-
nilo pujortulérarssorfigisavdlugo na-
lericutivigpoK.
KeKertamltugut sikorssuamik taku-
juitsungajauvugut tunuarulorsimagå-
ngata aitsåt Kingumik takutsiarsinau-
ssardlutigik. Agtup avangnå kanger-
dloKaKigame sarfarnertorssuvoK må-
nåkutdlo angatdlatit nautsorssutigalu-
git ukiume angatdlavérunaviarane.
nalivtine kapisiligpagssuaKarpoK mi-
sigssuissutdlo OKautigåt tamatuma
kapisilé nunavtine kapisileKarfingne
angnerssaussut. avangnånut kujåmut-
dlo KagssusersorfigssarpagssuaKarpoK
sårugdlit pérupiångitsutdlunit.
Agto igdluliorfigssarKigsuvoK taser-
pagssuaKaramilo imigssaileKilerfiuna-
ne, umiatsialivigigsuvdlunilo ardla-
lingnik talitarfilmarissanik. rejerniar-
figssaK KularissariaKångilaK Alångor-
ssuarme, Nagssugtume Agtuvdlo ava-
tåne, NagssugtumisaoK KaleraleKar-
poK. aussat tamaisa Kåumatine sisa-
mane sårugdleKamerpåt ilagåt, soru-
nalume Kåumatine tåukunane avatå
umiarssuarnik igdlOKarfigssuartut
issikoKalersarpoK. KéraKardluarpoK
natårnaKardlunilo, kisiåniliima Agtup
erKarpiå miternik unersiutigssaKå-
ngitsoK.
Elias Lundblad.
palase Otto Rosing toKuvoK
Ortup toKunera tutsiungmat ajumi-
naraluaKaoK, tåssame angut tåuna Ka-
KutigortoK, anersåmigut pissaussoK,
sapitsoK kalåliuvdluartordlo ånaivar-
put. taimåitordle angut tåuna pivdlu-
go ajumisimåinarsmåungilagut. Kuja-
ssariaKaKaugut angut tåuna kalåliuv-
dluta nunarKatigisimagavtigo. nuånå-
rutigssarpagssuavtinik KimataKarfige-
rérdluta toKuvoK. inugtå eridgsissa-
riaKalerame erKigsigaluarpoK. suliai-
sale arna kinguårigpagssuamut nipe-
Kartitdlugulo umatituåsavåt.
palase Otto Rosing palasitut, atuag-
kiortutut, erKumitsuliortutut, piniar-
tutut, perorsaissutut il. il. erKartome-
KarsinaugaluarpoK, månale erKartut-
siamiaravko „inuinartut" erKartut-
siarniarpara:
taimane 1938-me seminariame ini-
navigsugut Angmagssalingmut pisi-
niarneKalerpunga ajoKigssaningOK
angmagssalingmiunik Angmagssaling-
me iliniartoKalisangmat. piumångika-
luaKaunga någgårdluinaraluardlunga-
lume. ajornaKingmatdle autdlartaria-
Karsimavunga. nuna naluvigpara,
inuilo ilisarisimanagit. sule nuånångi-
nera angnerulerpoK avKutåne ilaoKa-
tika svejtsimiut ilisimatut Angmag-
ssalingmukartunga påsivdlunga „ang-
magssalingmiutungOK" iliniartiniale-
raluatdlarmånga. akinarsimavåka:
„kalåtdlit taima oKalungneK ajorput".
umiarssualivingmutdle pulåmagtili-
nardlutale umiat Kåinatdlo parssiai-
ssut ilisarssivdlutik suaortautinaK o-
Kalugfigilermatigik OKautsit påsisi-
nåungisåka atordlugit sule uipatdler-
nera angnerulerpoK. KanoK ilivdlunga
sulisaunga? tåssame nunap inuisa
OKausé påsisinåungilåka.
erninardle uipatdlemera Kångiuti-
lertorpoK palase suleKatigssara nulia-
lo ilagsingnigkiartortut takuleravkit.
issikue unganarpalungårmata ajungi-
pasingårmatalo, mingnerungitsumig-
dlo uvavtut OKalungmata neriulerpu-
nga nuname takornartame tåssane
inoKatigigdluarsinauj umårdluta sule-
Katigigdluarsinauj umårdlutalo. su-
nauvfalume! taimanimit inuit tåuko
„angajorKåvtut“ Kiviarfigiuartarsima-
våka.
Angmagssalingmut pisimatsiåinar-
tungale Ortup nunap tamatuma nuå-
nersoKarsinåussusianut issika ang-
marnialerérpai, KajartoKatigiualerpa-
ra maiugilertordlugulo palasiugaluar-
dlune piniartussoK pikorigsorujug-
ssuaK. sikorssuarne piniardluta nior-
KaKatigilerångavta aussap uvdlorssua
misigineK ajungajagtarpara. sujulivta
kulturitOKarssuånik, sujuaissat aner-
såkut uvavtinit pissauneKamerusimå-
ssusiånik, ukiut ingerdlanerine ajor-
nartorsiutigissarsimassåinik, nunap
OKalugtuagssartainik, nunap ilåinik
ingmikut OKalugtuagssartaKalersdima-
ssunik tikuartutdlungalo OKalugtutile-
rånganga iluvne Kalårtutut ilissarpoK.
unukut senineK tarrilerdlune Kånat
kussagterugtorai Katsunganerssuarme
sikorssuit akornisigut kinguleraKar-
dluta usiardlutalunit arrissunago ti-
Fofo -T- 10V« =
omsfri til' Grønland og Færøerne.
Farve, sorthvid, film, kamera, lyd-
bånd, kikkerter. (Katalog sendes).
Fotohuset, Box 210, Esbjerg.
mukarussålerångavta pmgortitarssup
kussanamissup inup anersakut inune-
ranut suniusmaussåssusia suniutarne-
ralo erKartulerångagit sanlane inua-
rårånguatut misigissuseKalersarpunga.
palasikut Ortukut inuput nuånari-
neKardluinartussut. taimane pisinau-
nika tamaisa — ilånilume uvdlormut
ardlaleriardlunga — isertuåinaravkit
taimalo uvdluinarne KanoK inuneKar-
tut Risarilerdlugit sule tupigusungne-
rulerpunga. pulaortuerutingisåinanga-
jagput. inuit ajorssamerussut øKite-
ruvfigiuåinarpait. taimanilo Angmag-
ssalik kisime niuvertarfeKarmat inuit
tikeråinartugamik tikltut palasikunut
iseriartorKårajugtarput. ilame alia-
naeKateKartångilaK pdngårtumik unu-
kut ajoKigssanut takuniaerérdlune av-
Kusårdlune kissartortorniardlune isi-
lerdlune. kavfisungne, igdlåupaluk,
OKatdlipaluk! iseråine inugpagssuit
natermut igsåginardlutik igdlåutut,
OKaluasåutut unangmerulårtutdlo. —
unugiarssuaK ingerdlalertungårånga-
me sordlume tåssa pusungneK.
taimane inuniarneK månåkornit
aj ornartorsiornarnerungårpOiK, u vig-
dlarnerit iliarssuitdlo ikiortariaKartut
Ortukut pissugssauvfingmigtordluinaK
issigait. aggersitarpait igdluarKamilo
ineKartitdlugit pisinaussartik tamåt
ikiorniagarissarpait. sorunauko inuit
tåuko asaneKaidlit autdlarsimalera-
migdlo Kuvdlipornertalingnik emar-
tornøKartuartardlutik.
Angmagssalik puissiligssugatdlar-
mat aussame piniariat kungmiormiut,
sermiligårmiut, Kemertuarssungmiut
Angmagssalingmilo piniartut Amit-
suarssungmut katerssutitdlarångata
najortitarpai. ilånile åma aussame uv-
dlut mardluk-pingasut anisersimå-
riartortarpoK aussap nuånersua, nuna
mingoKångitsoK piniarfitoKarssuanilo
taimailivdlugit najutsiariartordlugit.
— soruname uvanga Angmagssaling-
mukaratdlartarpunga.
ilane anisersimassoK uvdlåralå-
nguåkut seKineK nuilåginarå igdluv-
tinut kasugtortoKarpoK. magpiuteriat-
dlariga Ortuna. „uvdlumikut aliånaer-
såriartulåratdlait! K’umarfingmut na-
nortoriartorKuvdluse aivavse!" — ait-
såtdliåsit KungujulavoK.
sunauvfaliåsit unuaK tamåna nånu-
mik ningitdlarame angissorssuarmig-
dlo natserssuarsimassorssuvdlune
nuånårKigfigssaerukame unuaussåi-
narssuaK Angmagssalingmut aisima-
gåtigut nuånåKatigiumavdluta.
K’umarfik patdlileriatdlarigput put-
sersimagamik pujorssue Kumuinait. ti-
kikaluarpugut nånup neKerssue Kala-
rérsimassut ukuluko igait pujualår-
dlutik, måssa atåne natserssuaK angi-
ssorssuaK sule amuneKarsimanane pi-
tugsimåinaK.
iSålånguaK inororsårumatoK dnoror-
sårtuatsiångorpoK. nånup amerssua
tamaunga narssårKingnerinarmut
siårneKarpoK. nånup neKerssue atdle-
Kutseriardlugit savssarneKarmata er-
ninaK atdlarKigssup atåne neicituner-
ssuaKalerpoK, kingornalo inuvdlutau-
sinaussut avdlat minineKaratigtaoK.
uvdlut nuånersut alianaitsorssuit
Orto najordlugo misigissartagkama
ukarniminingue taima erKaitsiarpåka,
angussuaK kalåliuvdluartoK taimaner-
ssuarmit — kingornalo toKunine tikit-
dlugo ikingutauvdluartuinartoK inu-
nivne pigssarsivfigisimassara puiorsi-
nåunginavko. V. Villadsen.
SVENDBORG OLE-VARME
med olie-ovne i særklasse:
Svendborg olieovne er drift-
0UE0VNE sikre, økonomiske og påli-
delige og brænder både
0203 gasolie og petroleum. -
Kr. 840.60-1050.00. Bund-
og 0205 plade ekstra kr. 60.-. Bro-
chure sendes uden forbin-
dende. Priserne er excl. oms
Kobenhavn
2