Atuagagdliutit - 17.03.1966, Blaðsíða 7

avdlat aulisariusiait pitsaunerit
danskit pinit pitsaunerujugssuput
danskit aulisariusiait Kalåtdlit-nunane pissutsinut nalerKutu-
ngorsagauneK ajorput.
civilingeniør Gunnar Pedersen
„Ingeniørens Ugeblad“ime agdlaga-
KanugsimavoK danskit kalåtdlitdlo
aulisariutait erKartordlugit. agdlauti-
gissaK direktør Hans C. Christian-
senimit akineKarsimassoK nailisar-
dlugo ilångutisavarput.
KGH-orienteringime 21. sept 1965-
ime sarKumersume aulisariutit Kalåt-
dlit-nunåne ukiune aggersune atugag-
ssat taukulo KanoK angitiginigssait
agdlautigineKarsimassut erKartora-
migit „Sjarken" åmalo kilisaut aicu-
migut kaligtarfilik 500 BRT pilersså-
rusiorneKarsimassoK pivdlugit ima
agdlagpoK:
angatdlatit pissutsinut
nalerKututitariaKarput
— norgemiut angatdlatiliåine tåu-
kunane mardlungne aulisagartat a-
ngatdlatit aicuisigut k a.KineK a rtartug-
ssåuput, taimatut ilusilissarneK auli-
sariutinik nutålianik titartaissamer-
aie atorneKardlualersimavdlune. a-
ngatdlatine taimåitune sutdlivik a-
ngatdlatip KånltoK navianaitsussar-
Pok, åmalo aulisagartat suliarineråne
sutdlivigiuminartussardlune ....
ilimanarmat Norgep avangnå
„Sjark“ip pingorfia silåinarmigut au-
iisarnermutdlo tungassutigut Dan-
markimut pivatdlårane Kalåtdlit-nu-
nanutdle åssingunerussoK ima aperi-
ngitsorneK ajornaitaoK:
— danskit aulisariutait Kangale
sanaortortarnertut sandt Kalåtdlit-
nunane pissutsinut nalerKutungit-
sutut tugdludngitsunigdlo ilusiler-
sugkatut oKautigissariaKångitdlat?
■. aulisariutit Kalåtdlit-nunane pi-
ssutsinut „nalerKutungorsarniardlu-
git“ KGH-p tungånit sulissutigineKar-
simassutuaK tåssa angatdlatit sujuisa
tungaisa KulineKartarnerat — Nordsø-
tne aulisariutit mana sananeKartartut
tamangajagdluinarmik taimåitunik
pilersomeKartarmata angatdlatit su-
juisa tungaisa KulineKartarnerat tu-
PingnarpatdlångilaK.
danskit „kalåtdlitdlo" aulisariutaisa
åssigingissutituåt tåssa sikusiumik
aluminiussumik kalåtdlit pisa nu-
ugutdlarnavéricuserneKartarnerat.
angatdlatit 10—60 BRT-igdlit taine-
Kartut sanlatigut KGH-p titartardlu-
gitdlo sanatisimavai 80 BRT-igdlit
mardluk Frederikssundip umiarssua-
liorfiane. tåuko 1965-ip aussaunerane
tuniuneKarput, atauseK 1,2 mili. kr.-
nik akenardlune.
åmåtaoK KGH-p sanatipai aulisa-
riutit sisait 150 BRT-igdlit mardluk
Jyllandip avangnå’tungåne umiar-
ssualiorfingne norgemiut titartagait
maligdlugit. tåuko ilåt ukiarme tuniu-
PeKarpoK åipålo ukiortåp nalåne. au-
lisariutit tåuko tamarmik 1,6 miil. kr.-
Pik akenarput.
aulisariutit taineKartut sisamat
taimak angitigigamik anumikut
kilisaissarfigssatut piåkunardlua-
raluartut tamarmik Kangale sana-
neKartartutut ilusilersugåuput.
»angatdlat avdlat åssigssåt“
aulisariutit sisait tuniuneicartut ki-
Pgugdlersåt, „Jens Mikkel", atuagag-
ssiame „Dansk Fiskeritidende“me ag-
dlautigineKarpoK ima KuleKutaling-
mik:
— „Jens Mikkel", aulisariut sujug-
dleK Kulissamik Kålik. aulisariut 150
tonsilik Kalåtdlit-nunane atugagssaK
Danmarkime aulisariutinit sujugdler-
sauvdlune aluminiumik Kåva Kule-
KartineKåsaoK.
agdlautigissame tainenarpoK au-
lisariut tåssaussoK „angatdlat av-
dlat åssigssåt", tåssa „sujume tu-
ngåta KulineKarneranit anugtar-
fiup så’tungånut aluminiumik ku-
leKartineKåsagame".
angatdlatip Kåta taimåitumik Kuli-
neKarnigssånut pissutaussutut
„KGH-p ingeniørisa ilånit OKautigine-
KarpoK angatdlatip Kulia ikuneKåsa-
ssok aulisagkat Kerutordlutik ajortu-
ngortånginiåsangmata".
— KanutigortungilaK Jens Mik-
kel“ip ukioK kaujatdlagdlugo aulisar-
figssåne 30° Celsius anguvdlugo issig-
tarnera, taimaingmat inuit mingner-
påmik sisamanit tatdlimanut såkor-
tussusilingmik anordlertitdlugo tai-
malo issigtigititdlugo sulineK saper-
tarput.
— „Jens Mikkel" aluminiumik Kag-
dlerneKångikaluanme ukiup atautsip
ingerdlanerane uvdlorpålugssuarne
uningassariaKartåsagaluarpoK — uni-
ngavfigssaraluaminilo uvdlut ardla-
Kångitsut autdlartarune Kaline alumi-
niussoK Kalåtdlit-nunane ikuneKar-
tugssan 80,000 kr. migss. akenartug-
ssatut nautsorssunenartoK akiligag-
ssarå.
„Jens Mikkel“ aulisariutit angi-
sut sisamaussut kingug dier såtut
KGH-p ukiup agfåta kingugdliup
ingerdlanerane nagsiussaringmago
aitsåtdlo måna — angatdlat aut-
dlarérsoK — oKautigineKarmat a-
ngatdlat kingugdlen OKautigine-
Kartutut KalilerneKåsassoK imatut
apererusungnarpou:
— ukiup agfåta kingugdliup
ingerdlanerane aulisariutit nagsiu-
neuartut „påsititait“ tungavigalu-
git „pilerssårusiorneKarpa“ ?ci-
ngugdliup kåvata Kulineuarnigsså?
— aulisariutit ilait pingasut åma
taimåitunik atauseK 80,000 kr.-nik
akilingnik KulineKåsåpat?
— sok aulisariutit titartarneKa-
lermatale taimåitunik Kuleuartug-
ssångortineKarsimångitdlat? tai-
mailiortoKarsimagaluarpåme ani-
ngaussarpagssuit sipårneKarsima-
sinaugaluarmata.
umiarssuarnik titartaissartunit issi-
galugo oKautigineKartutut iliorneK a-
jornartornerme årninertut cncautigi-
ssarianarpoK KGH-p amigartumik pi-
lerssårusiorneranit pilersineKarsima-
ssutut.
umiarssuit niuvfagiutit Kåve Kuli-
nenarKårtalermata KGH-p måna alu-
miniumik aulisariutit Kåvinik KUlili-
ssarnigssånut åssingussumik pissonar-
taraluarpoK.
umiarssuit Kåvinik Kulilinerme
umiarssuan KajangnåinerulersineKar-
neK ajorpoK åma orrajåinerunigsså
sujunertaralugo umiarssup imånit
nuisanera angnerulersiniarneKameK
(portunerulersiniarneKarneK) ajorpoK.
aulisariutit KGH-p periauserinia-
gåtut Kåmikut Kulissat ukiut ardla-
ligpagssuit Amerikap taserssuine a-
torneKarnikuput, tåukunane ukiume
issigpatdlårtarnera pissutigalugo.
KGH-p åndgssussigatdlameranit
avdlaussumik amerikamiut angatdla-
tait anup tungågut sanerKamikutdlo
siligtunik matoKarput — tåssa silatu-
mik ilusilersugåuput.
Frankrigime, Hollandime Tuluit-
nunånilo ukiune kingugdlerne aulisa-
riutit Kåmikut Kulissat måne erKar-
torneKartutut angitigissut sanaortor-
neKarnikuput — tamarmik anumikut
piniutimingnik amorivigdlit.
nunane avdlane ineriartorneK
sukaKissumik ingerdlåneKarpoK
ilåtigut FN-ip ingmikortortaKarfisa
ilåta FAO-ip aulisariutiliortarnermut
tungassunik ilisimassaminik 1950-imit
tusardliussanarnera iluaKutigalugo
ukiune kingugdlerne aulisariutinik
sanaortorneK angnertorujugssuarmik
ineriartorfiusimavoK — nunane av-
dlane.
nunat sordlo Japan, USSR, Polen,
Tyskland, Holland, Tuluit-nunåt il. il.
aulisariutiliortarput angnerussunik
mingnerussunigdlunit nutålianik pi-
ssaKautauvdluørtartunigdlo.
DanmarkimisaoK aulisariutit nutå-
liat sanaortornikuvavut — rusit pig-
ssait.
Danmarkime aulisarnermik inger-
dlatanartut sinikatårtuarsimåput
nangmingneK angatdlatimik pitsåu-
ssusé ugperigamikik.
tamatuma kingunerå Danmar-
kime pineKarmata — sanaortorne-
Kartuarmatalo — aulisariutit ilusi-
lersorneKarnermikut piniutitdlo
inigssititerneKarnerisigut nunane
avdlane sanaortorneKartartut pit-
saunerssåinut inorssartorujugssuit.
tamåna tungavigalugo måna dan-
skit tungånit — KGH-p tungånit —
isumanartoKarpoK kalåtdlinut inåssu-
tigineKarsinaussoK danskit aulisariu-
siait pisiarissanmvdlugit.
aulisariutit mingnerussut anumikut
piniutinut amortarfigdlit sanaortor-
neKarnerine hollandimiut angussa-
Kamerpåuput.
FAO-ip inuiaKatigingnik tamalånik
aulisariutit pivdlugit pingajugssånik
atautsimérssuartitsinerane oktoberime
1965-ime pissume angatdlatit taimåi-
tut pivdlugit misiligtagkat kingugdlit
sarnumiuneKarput Hollandime angat-
dlatinik titartaissartumit tusåmassa-
mit J. F. Minneemit.
.. kulåne taineKartut matumalo
sujornagut KGH-p aulisariutilior-
titsinera pivdlugo issornartorsior-
nivne OKautigissåka erKaivdlugit
kalåtdlit avisiat „Meteore" ilumor-
sorerKajånarpoK ....
Gunnar Pedersen.
Den kongelige grønlandske Handelip akissutå
.. agdlautigissame matuma Kulåne
atuarneKarsinaussume civilingeniør
Gunnar Pedersenip issornartorsiomi-
ne nangigpå, agdlautigissamigutdlo
erssersitdlugo aulisarnerup ingerdlå-
neKartarneranik pingårtumigdlo Ka-
låtdlit-nunåne aulisartautsimik ilisi-
massaKånginine.
KGH-p kigsautigingikaluarpå
civilingeniør Gunnar Pedersen a-
perKUtinut eruartorneKartunut tu-
ngassunut akeKåtåsavdlugo, pissa-
riaKartineKarpordle namiutinik
onauseKarnigssaK pissusiviussut
avatåmtunit kukussumik påsine-
Kånginiåsangmata.
atortut angissutsitdlo
åssiglngissuteKarput
sujugdlermik taitsiåsavarput civil-
ingeniør Gunnar Pedersenip agdlau-
tigisså „Ingeniørens Ugeblad“ime nr.
5-ime. tåssane éssersuneKarput auli-
sariut Kangatut sanåK isigkanik 65-
inik takissusilik norgemiutdlo aulisa-
riutiliåt Kissungnik såtunguåkutånik
ingmingnut nipititigkanik nangmilik
isigkanik 60-inik takissusilik, akisa
åssigingissutåt ersserKigsarneKardlu-
ne. tainenångilardle Kangatut sanåK
åiparminit isigkanik tatdlimanik tang-
nerussoK. åma taineKångilEiK Kanga-
tut sanåp Kåva aluminiumik KaleKar-
tineKarmat åipålo krydsfinérimik
imamit ajortungujaitdlisagkamik Ka-
leKardlune. taineKångilartaoK Kanga-
tut sanåK avdlatigut pingårtutigut ni-
pititigkanik nangmilingmit avdlåu-
ssutenarmat, sordlo ingnåtdlagiåta så-
kortuneruneragut, sisangnik nåparu-
l)ul);ii:
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DUBARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassok amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
Mand og mand imellem
NYDELSENS HØJDEPUNKT
PETE BROS TOBACCO MANUFACTURERS
tenarnermigut mardlungnik amerdla-
nerussunut inigssiaKarnermigut åmalo
mångertuminernik ameKarnermigut.
nipititigkanik nangmilik sagdlilig-
kiagssanik amenarpoK. åssersussiner-
migut civilingeniør Gunnar Peder-
senip angatdlatit atortulersugaunerat
angissusiatdlo erKarsautigisimångi-
vigpå.
aulisariut Kangatut sanåK nipititig-
kanigdlo nangmilik erKortumik åsser-
sukumaneKåsagpata aulisariutit ange-
Katigit ilusilersorneKarnermikut tai-
mågdlåt åssigingissuteKartut åssersu-
tariaKarput.
civilingeniør Gunnar Pedersen tai-
mailiornigssaminik pissariaKartitsisi-
magunångilaK, OKautigisinauvarput-
dle KGH 1965-ime taimatut åssersu-
ssingmat angatdlatip 40 BRT-igdlip
akiata åssigingissutå 10—15,000 kr.-
naungmat, norgemiut sanåvat taima-
tut akikinerutigalune. åssigingissut
taimatut agtigissugssauvoK angatdla-
tit tamarmik sananeKamere Danmar-
kime umiarssuarnik nåkutigdlissOKar-
fingmit nåkutigineKarpata.
KGH kalåtdlit aulisartue sivnerdlu-
git pisissartOK pisiatdlo ajungits-åne-
rinik ugpernarsaissussartou soruname
aulisariutit titartarneKartarnerinik
nutånik soKutigissaKarpOK, pingårtu-
mik ilusilersuinerit nutåt angatdlåmut
pitsångoriautåusagpata akikitdlisau-
tåusagpatalo.
aulisariutit nutånik ilusilersorne-
Kartarnerat pivdlugo KGH soKutigi-
ssaKartorujugssusimavoK, KGH-vdlo
Gunnar Pedersen atåssuteKarfigingi-
kaluardlugo sanariautsinik nutånik
angussaKarniardlune sulinerane ikior-
simavå. tamatumunga tungatitdlugo
taineKarsinauvoK KGH niuvernermut
ministeriaKarfingmut 1964-imile såg-
figingningnermigut akuerineKarsima-
ssok angatdlatinik nipititigkanik
nangmilingnik Kalåtdlit-nunane atu-
gagssanik sanaortornigssamut. taima-
tut akuerineKarsimaneK danskit a-
ngatdlatinik sanaortortartut åma ili-
simavåt, tamånalo pissutauvo k
KGH-p angatdlat taimåitoK Norgeme
sananeKarsimassoK kalåtdlit aulisar-
tuinut sarKumiusinaungmago KGH-p
aulisariutinik sanaortorniameranik
1965-ime agdlautigissame. angatdlatit
taimåitut Kalåtdlit-nunåne atugag-
ssatut månamut sananeKarsimångine-
rånut pissutauvoK piniartOKarsimå-
nginera, pingitsailissoKarsimångilar-
me nauk civilingeniør Gunnar Pe-
dersen taimak isumaKånguatsiara-
luartoK.
civilingeniør Gunnar Pedersen ag-
dlautigissamine inersussaKarsimavoK
Manitsume avisip „Meteore“p agdlau-
tigissånut iluamik tungaveKångitsu-
mut. paitsornerit pingitsomiardlugit
mauna taineKåsaoK agdlautigissamik
pilersitsissoK KGH-me atorfeKartoK,
atorfine pissutigalugo angatdlatit sa-
naortorneKartarnerinik angnertujå-
mik påsisimassaKarsinåungitsoK.
pugtitsiniarneK
tauva angatdlat aicumigut kaligtar-
filik såriartigo. ingassåussinerusagu-
nångilaK oKaråine tåuna pivdlugo isu-
magissat piårpatdlåmik oKautigissau-
ssut kukussussutdlo, aulisarnermik
påsisimassaKångitsumut pugtitsiniar-
nerinaussut.
(Kup. 14-ime nanglsaoK)
MOTOREN
— angatdlatinut tamanut atorslnaOK
— til alle formål
nakuaK isumangnalt-
sok OliatungltsOK
ikussUkumlnartoK
slvlsOmik piussartOK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
sikunlk ajornartorsiuteicar-
slnauneK pissutigalugo mo-
torlt åssigingltsut tamar-
mik plslarltlnekarslnåuput
slsangmlk mångertornlult-
sumik sarpé ulungnaler-
dlugit.
Af hensyn til isvanskellg-
hederne kan
alle motortyper
leveres med
skrueblade af
rustfrit stål.
plnekarsinauvOK 25-nlt 330 hestillngnut 1—2 åma 3
cyllnderekardlune. elektrisk omstyrlnglllk — 2 takts
Semi-Dlesel, lngnåtdlaglssamlk autdlartartOK ulug-
tartunlgdlo sarpilik. — akikitsut nåvferardlugltdlo akllersomeKarsinaussut.
Leveres fra 25 til 330 HK 1 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Håndstyring. 2-takts Seml-Dlesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødesplraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66
ANTON NIELSEN . SKIBSPROVIANT A-S
AMALIEGADE 48 . KØBENHAVN K
Som hidtil tilbyder vi en halv gris uden hoved, parteret vægt ca. 28 kg, for
kr. 203,00 fragtfrit mod forudbetaling på postgiro 57243.
For at lette såvel ordreafgivelse som ekspedition har vi lavet 2 stan-
dardpakker, der indeholder:
Nr. 1. 1,0 „ medister, grovhakket,
2,0 kg nakkekam uden spæk, 2,0 „ oksesmåkød (2 pakker).
2,0 „ bov, ridset og rullet, Nr. 1 koster kr. 174,00.
1,5 „ koteletter (10 stk.),
1,0 „ svinehjerter (4 stk.),
0,8 „ mørbrad (4 stk.), Nr. 2.
1,0 „ stegeflæsk, Samme som nr. 1 og tillige:
0,2 „ kødpølse, 2,0 kg oksetværreb,
0,8 „ flæskerullepølse (2 stk.), 3,0 „ oksesteg,
0,4 „ fransk postej (2 stk.), 2,5 „ kalvenyresteg,
1,0 „ wienerpølser (4X6 stk.) 2,5 „ hamburgerryg.
0,5 „ røget medister,
1,0 „ salami 55 mm, Nr. 2 koster kr. 285,00.
MÆLK OG FLØDE (minimum 15 kg)
piskefløde 1/4 liter kr. 2,75
piskefløde 1/2 „ kr. 4,75
ymer 1/2 „ kr. 1,20 i knt. med 18 fl.
homogeniseret mælk ... 1/4 „ kr. 0,45
yogurt 1/5 „ kr. 0,90
creme fraiche 1/2 „ kr. 4,50
Leveres fragtfrit mod forudbetaling på giro 57243.
7