Atuagagdliutit - 17.03.1966, Qupperneq 27

nunarput uk. 300 matuma sujornagut
(Kup. 25-mit nangitaK)
måna inuit nuname tåssane naju-
gaKartut erKartulåriartigik. angala-
ssut takusimavait inuiait åssigingitsut
marciluk inoKatigigsut påseKatigigdlu-
ttk ikingutigigdlutigdlo. ardlait inuput
angingåtsiartut, inuserigsut, amiat
KaumangåtsiartoK arpatdlantigsor-
ssuitdlo. ardlait mingneruput, amiat
Kalipautilik paornanut oliveninut er-
kainartumik, tåuko avatait Kajangnåi-
Pasigsuput, niue naitdlutik siligdlu-
tigdlo. taineKartut isujugdlit nuname
Pinianneac nuånareKåt, oidlasujuga-
mingme tamatumunga piukunaKiga-
mi-k, kingugdlitdle dmåne piniarneK
sangmineruvåt. taineKartut tamarmik
kaugdloringnik katingårigsunik kigu-
teKarput, Kernertunik nujaKardlutik
kinaitdlo ima iluserigtigalutik, tåssa
kinaisa issikue inardluteKamerånik
malungnartoKångingajagdlutik. amå-
taordle tamarmik pitdlagunaKalutig-
dl° KajangnåipaseKaut, agdlåt ardlag-
ddt 100 Kångerdlugit ukioKalersima-
galuartut sule aulagsarigdluinardlutik
PerKigdlutigdlo.
OKaloKatigalugit Kimavdlutigdlo ta-
Kimaitsuput. takornartat tikerårtigi-
ssartagkatik nuånarissaKaut pivfigi-
ssaramikik merKutinik, OKumersanik
savingnigdlo, avdlanigdlume atortug-
ssanik saviminålungnik. tamåko ilua-
tigingåramikik pisiarissarpait akdler-
dlugit atissamingnik, tåssa akisuner-
Pknik pigissamingnik. takomartatdle
atissait nerissagssautaitdlo sungiusi-
Piångisatik akåringeKaut, tamåkuni-
Pga soKutigingnigtungortinigssåt a-
Jornakusortorujugssusavdlune. måssa
inuiangnut pitsunerpånut perKami-
nerpånutdlo ilaugaluardlutik, isuma-
karput pivdluartorujugssuvdlutik av-
dlanitdlo tamanit iluagtisimanerpauv-
dlutik. nangmingneK inutsimingne
atugkatik pingårtingåramikik, inuiait
sujuarsimassut pissusiat nalerxuti-
Pgitsoråt, kinguarsimagalugo Kuia-
Pardluinartutitdlugulo.
inutsimingne atugkamingnik pi-
Pgårtitsinerujugssuat pissutauvdlune
nigmiingnut nåmagisimårdlutigdlo a-
nersåkut patajaitsuput, tamånåtao«:
kinaisigut malungnardlune. pissutau-
ssordle tåssa nalinginaK atorfigssa-
kandsångitsunik sangmissaKångina-
^ik torKigsisimanermingnut akornu-
sersutausinaussumik. inuiagssuit av-
dlat pisussutinut pileringårnerat,
anernartutut nanertuivdlune isuma-
PigdlersitsissartoK, naluvåt. igdlor-
ssuit kussanartut akimarpalugtutdlo
duarusugtitsissarnerat, tusåmaneKar-
neK, nagdliutorsiornerup inuvdluatår-
iitsissarnera, kussanartulianik ilisi-
mangningneK avdlatdlo uvagut inu-
nerme iluarusungnartutut tondgsisi-
manartututdlo issigissavut, sule tåu-
kununga misingnåusimångitdlat, ar-
dlåinåtdlunitdlo kigsauteKångilaK av-
dlanik pigissaKarusungneK pissutiga-
lugo torxigsisimanerup Kandlårtumik
PissuseKautigissamik taimaitinigsså-
nik. iliutsimingne tamane sujunerta-
rat, ulapitorssungikaluardlutik pig-
ssansiariniåsavdlugit atissagssatik ne-
fissagssatigdlo pissariaKartitdluåinag-
katdk.
inutigssarsiutigineruvåt imåne nu-
namilo piniarneK, måssalo kukutauti-
dngnik såkoKångikaluartut Kagssute-
kångikaluartutdlo, pissariaKartitsine-
rnp ima navssårsiutdlancigsungortisi-
mavai, erKarsautigivdluagkamik ing-
mikordluinaK itunik såkoKalersisi-
mavdlugit, inutigssarsautertik ilua-
nårnartumik ingerdlåsinångordlugo.
pissartik sunalunit tamåt nerissarpåt
sumik avdlamik akoKartinago. Kuia-
sutigisisarpåt imarmiut nunamiutdlu-
nit iganeKarångata, tåssamigOK iing-
nerup tigussarmago nerissagssat pi-
ssusigssamigtut måmåt.
måssa ingneiK nerissagssiornermut
atorfigssaKartingitdluinaraluardlugo,
taimåitoK tåussuma atornera nåmagi-
simanartitdluinarpåt, Kangåtaitdlo
(igdlue) ukiume ingneKångitsungisåi-
narput, tåssa tårssuaK unuardlo taki-
sok nunagissamingnitOK ersinarung-
naersarniardlugo amale ingnerup ki-
ssalårnermigut migdldsitarmago isse
sukutdlunit ingmingnik någdliugtit-
siuartoK. Kasuersårångamigdle ima-
lunit Kangåtamingnit anissariaKale-
i'ångamik perKuteKardlutik, tauva o-
korsausertarput amemik menailing-
nik, pavångame isumagssuissup issip
sassussineranut tamåkuninga igdler-
sutigssaKartitdluarmatik, akomutigi-
sanago, nauk apumit matussaussara-
luardlutik.
atissarait ilugdleK, Kardlit takisut,
KåtigoK kamigpaitdlo. ilugdlé takissu-
seicarput makisé tikinardlugit. tåuna
nasaussaKarpoK niarKumdk Kungatsi-
migdlo matussissumik, sanauvordlo
imarmiut angisut nakasuinik silenca-
tigingordlugit kilitanik kussanaridng-
nåmigdlo merssugkanik. tåuko uvagut
pivtitut sakissamikut angmaneKå-
ngitdlat. atiniarnerinile sérKunagit
nasaisa sinait, åvisa sinait taimatut-
dlo atait sinåkuteKartineKarput amer-
mik Kernertumik såtuarårarssuarmik,
sordlo tamåna åssilissame takutine-
KartoK.
atissait avdlat kamigpaitdlo iligsig-
kanitaoK sanåuput, erKartomeKarér-
sunitdle Kajangnåinerujugssuarnik,
tåssa tugtussat puissitdlunit aminik
suliarivdluarsimassunik mercue ata-
ssunik. nujuartat atissåt mauna åssi-
liångordlugo ilånguneKartoK, pissusi-
via eraordlugo titartagausso«, arner-
nik mardlungnik Kalipautilingnik.
sanauvoK. amilimassut angerKatigi-
ngordlugit kilingneKarsimåput imalo
kussanartigissumik tugdlerigsineKar-
simavdlutik KaKortut kajortutdlo sa-
nilerigsitdlugit. merKue silardlingor-
tineKarsimassut åmåtaoK tugsagåuput
utmikussatut nerumigtigalutik mer-
ssorneringåramigdlo atissaK amernik
atausinavingmit suliaussutut itdlune.
nujuartap atisså Kåtigua såkuilo åssi-
lialiortup ima piviussorpalårtigissu-
mik suliarisimavai, angnertunerussu-
mik encartortariaerutdlugit.
nujuartat tamåne najugaKartut a-
sialårniarunik kisiåne Karssusivik
Karssunik ulivkårtoK tuvermiuliut-
dlugo pisigserdlo Kalugiardlo ti-
guvdlugo, tåssame Karssut nakoKuti-
givdluaramikik. tamåko ilait tOKutsi-
sinåuput nkatdlinik, teriangnissanik,
tingmisisanik piniagagssanigdlo ming-
nerussunik, avdlatdle nautsorssussåu-
put periainiutigssatut tugtussanut,
tugtorssuarnut nånunut avdlanutdlo
nerssutinut nujuartarssuarnut. Kar-
ssut tamåko taimågdlåt takissuseKar-
put isigkanik 2—3, saviminermutdlo
taorsiutdlugit nanrorait saorngit ami-
limassut nue ingigigsut igdlua pinga-
sunik sisamanigdlunit akitalik, tåssa
kåpusimassut amuniaråine ikimik
agdlisitsissardlutik. Karssutdlo isig-
kanik 4—5 takissusigdlit, saunermik
narKOKarput akåtalingmigtaoK pilag-
tutip kigdlavåvisut itunik. tåuko ki-
ngugdlit agssangmingnik någkiutar-
pait, såkortunerorKuvdlugitdle taler-
pingmingnik tigumiartarpåt Kissumi-
neK isigkat åipå avigdlugo takitigi-
ssok. tåuna KoroKarpoK itingåtsiartu-
mik, tå9sungalo isua ikutarpåt någ-
kiuniarångamiko aj atsinerorKuvdlugo
såkortunerorKUvdlugulo.
ilånikutdle åma tigumiaKartarput
Kalugissamik Kissungmik Kajangnait-
sumik oKimaitsumigdlo kanårtaling-
mik. tåuna isoKutaKarpoK saunermik
ulamertumik, nua åma ujarKamut
ipigsagkamik imalunit aulisagarssuit
eraartorigkavta kigutåinik pilingmik.
Kalugissat taimåitut takissusoKarput
isigkanik 7—8-nik, silingneranilo nu-
mikut sulussånguanik Kissungnik ar-
feritdlunit najungassuinit sanånit pi-
lerneKarsimåput, agsut kussanaicu-
taussunik.
åmåtaordle åssigingitsunik någkia-
Karput tupingnåinartumik nakissuse-
Kardlutik arfernut ersinartunut imå-
ne angmåinartume Kamassartagka-
mingnut piniutigissagkamingnik, u-
massutdlo någkissamik tåussuminga
såkortoKissumik ikiligkatik kiverKU-
nagit utaricilugsinarKunatigdlo agdlu-
nåp puissip amiata alenit 25—30 taki-
tigissup någkissamut aulajangersima-
ssup isuata igdlua Kajangnaertarpait
nakasungmut putdlagsimassumut. tai-
mailivdlutik umassoK suminerso« na-
lunaerKutsertarpait, pikikutsorsinar-
dlunilo Kasugångat kaligdlugo nuna-
liåutarpåt.
arnat inusugtut atissait angutit ati-
ssåinit avdlåungitdlat, arnatdle utor-
Kait timisik Kagdlerajugtarpait ting-
missat angisut KaKortunik Kernertu-
nigdlo merKugdlit nuname tåssane ta-
kugssaoKissut aminik. sungiussisima-
ngåramik merKue aulångaisa amer-
tarpait, atissatdlo taimåitut séncut ti-
klnarsimassarpait. KiteruteKartarput
amermik, tåssungalo saunimemgit
ingigigsut nutsap kåporKutaisut taki-
tigissut, uvagume arnartavtitut ma-
tuersautinik KiterumioKartånginamik.
tajaKaratigdlo, uj ameKaratigdlo ive-
ruteKångitdlat, pinersautituaråtdle
ulussamikut igdlugtut ingmingnut ki-
lertaramik ikertigdlo sunersumik Ker-
nertumik imerdlugo, dsumaKartarput-
dlo taimailiorångamik takuminarne-
rulissutigissardlugo.
angutitatik piniartitdlugit arnartadt
merssortarput, tupiliordlutik korilior-
dlutik igdlumilo atortugssanik ming-
nerussunik pissarianartunik sulivdlu-
tik. åmåtaordle méncat mikissut isu-
magissarpait avdlamukåsagångamig-
dlo uvisigdlunit angalaKatigisagånga-
mikik mérKatik amårtarpait Kimag-
taisertuartardlugitdlo, avKutånilo Kia-
lerångata ulapisamiardlugit tigumia-
Kartarput tumerparpanguanik amer-
mik Kagdligkanik imerngatdlarivig-
sortunik. amale tamåko atortarpait
nånut nerssutitdlo nujuartat avdlat
Kimåtiniarångamikik, nerssutime ila-
ne Kaningortarmata Kangåtanut uki-
ume inigissartagåinut tupernutdlunit
aussame najortagåinut. arnap tingmi-
ssat merKuinik atissagdlip åssinga i-
långuparput KanoK tugdluaritigigå
takuneKarniåsangmat.
perKarnitsut tåuko nagdlingnartut
inoicatigigtut årKigssunerat pitsauvat-
dlångikaluartoK, taimåitoK kungéra-
Karput pissartaKardlutigdlo, nålagard-
ssamingnik katerssutoKartitdlugulo
sujulerssortaussartunik. taimatut
Kagfagtitarpait timikut pitdlagunar-
nerpaussut, pinerraringnerpåt sapi-
nerpåtdlo. amernik atdlersamik atu-
gåinit akisunerussunik atissaKartar-
put, pissauneKåssusertigdlo erssersi-
niardlugo naussussamik agdlapalåg-
kamik ilisarnauteKartarput Kåtigumik
silatånut merssussamik, angutinigdlo
inusugtunik ardlalingnik pisigsinik
såkulingnik maligteKartarput, nålag-
kamik peraussutai tamaisa tåukua
aulaj aitdlutik nåmagsissardlugit.
sunigdlunit igdluliaKångivigput,
aussåkutdle tovicit amiussut najortar-
pait, nagsartagkatik tangmårfigssar-
Kigsunutdlo nåpartagkatik, ukiumile
Kangåtanitarput Kaersut nangming-
neK Kangåtåine imalunit agssagdlugit
Kangåtaliarissagkamingne.
karrinik siaruarterissaratigdlo nau-
titsissångitdlat ■ inussutigssamingnik.
åmåtaordle orpeKaratigdlo naussoKå-
ngitdlat paormaKartartunik, taimåg-
dlåt nunap paormamimngue hindbæ-
riussatdlo, sordlulo taineKarérsoK
imarmiunik nunamiunigdlo piniame-
rinarmik inussuteKarput. irneK oni-
nguitsoK uvdluinarne imigaråt, ki-
magsautitutdlo igdlingnarnerpåtut a-
tugaråt puissit tugtussatdlo avdlatdlo
nunap nerssutaisa pissarissartagka-
mik auat. nerssutit tamåko åma pi-
ssarissarpait putdlatinik torratdlavig-
dlugit suliarissartagkamingnik.
nunane ukiussamerat sivisungår-
mat taimailinerane ajorssångitsorsi-
naussångitdlat, pingårtumik Kåumatit
mardluk sivisutigissumik erdloKinar-
torssuarmik unuåinångutdlarångat.
kångnerdle sungiusimåinångilåt åma-
le sujumut issigisinåussusilerujugssu-
put aussame piniagkamingnit sivne-
rutitatik panerserdlugit orssumik tu-
numigdlo ilavdlugit perKumautigssia-
rissardlugit, ukiordlune avångunar-
sivdlune artornarsinigssånut. oKauti-
gissarpaitdlo Kåumatigigsume piniar-
nigssamut kutsisimångeidssut tai-
maingmatdlo nutårtugagssamingnik
nungutsiuitsungaj aussut.
nunat avdlat inungorfigingisamik
takunigssåt alapernåinartoKartingilåt,
anorerssuarmigdle såvitauvdlutik av-
dlatutdlunit perKuteKardlutik nuna-
nut avdlanut pisimagångamik anger-
dlarsertuartarput eridgsisanatigdlo
-nunamingnut asassamingnut uterKig-
tinatik. angerdlarnigssamut akueriu-
maneKångikunik sivisumigdlunit u-
tarKisineKarunik, ingmingnut navia-
nartorsiortiniartarput angatdlati-
nguamingnik imarssuarme, uvdlori-
ssat kisisa sujulerssortigalug.it, uvdlo-
rissaningme ilisimassaKardluaramik
tåuko najorirutaralugit sujunerfig-
ssartik erKordlugo torårslnauvdlugo.
OKausé erKainartoKångivigput nu-
narssup inuisa avdlat oKausinut. o-
Kausinik agdlagtugånguanik tigumi-
ssaKaraluarpugut, atuartugssanutdle
erKumiginarpatdlåsasoralugit torKui-
naratdlarpavut, tugdligssånik tåvung-
nartOKagssamårmat oKalugpalågssa-
nut ilångukumåravtigik, neriugkav-
talo taimanikugssamut sukumineru-
ssumik erKartorsinaujumårdlugit.
perKarnitsut nagdlingnartut tåuko
akomåne ugperissaK suna atugauner-
sok ersserKigsumik påsineKarsimå-
ngilaK, seKinerdle umerortåinarmå-
ssuk, seKinermigdlo ataritingningner-
tik nivtarniardlugo talertik trmgånut
Kutdlartardlugo, isumaKamarpoK tåu-
na gutimigsut issigigåt.
umiarssuaK oKalugpalårissavtinik
måkuninga nalunaeruteKartoK Straat
Davisimit (imamit nunavta Akiler-
nuvdlo akornånitumit) uterpoK nior-
Kutigssanik pitsaussunik Kavsinik u-
sivdlune, maunalo agdlagtordlugit
ilångupavut takutiniardlugo tåvane
isse ima såkortutigingitsoK, niuverni-
arnigssaK ajornartilersimavdlugo.
1. 900 puissit amé, amerdlanerssait
takissuseKartut 7—8 isigkanik, mi-
lagdlit, augpilarujugtut, sungarpa-
lugtut kajualårtut avdlarpagssuit-
dlo Kalipautigdlit, Hollandime ili-
simaneKartunit akisunerussut.
2. tugtussat tugtorssuitdlo kisalo nå-
nut, teriangniat, ukatdlit nardlu-
mukåtdlo amé ivssusut ardlagdlit,
amerdlanerssait KaKortut.
3. åmit akisut ardlaaartut umassut
sisamanik niugdlit åssigingitsut tå-
vane sarKumilåKissut uvagutdle
ateKartingisavta amé.
4. sorKait Kilertat ardlagdlit takeKi-
ssut.
5. inuisa atissait tamarmiussut, tåuko
ilåt amermik ardlagdlitdlo tingmi-
ssat merKuinik merssugkat, takuti-
tavta åssinge.
6. ilugdlit Kavsit arferit nakasuinit
isanåt, merssordluagaoKissut, tai-
matutdlo tåvanimiut nasait, årna-
tait, kamigpait, Karssusivé Karssue,
pisigsé såkuilo avdlat, kisalo tov-
Kit ardlaKartut, puliait, koriliait
igdlumilo atortue.
7. angatdlatinguit eraartorneKartutut
itut ikingeaissut, umiatsiarujug-
ssuaK isigkanik 45-nik takissusilik
inungnigdlo 50-inik igssimavfigine-
KarsinaussoK.
8. Kanutigornerpaussutdle akisuner-
paussutdlo tåssa tamåko imap ig-
dluinalinik taineKartartut tugåve
imalunit nagssue. tåuko tikiuneKar-
tut månamut tamåkuninga takune-
Karsimassunit angneruvdlutigdlo
silingneruvdlutigdlo kussanarner-
ssåuput.
tamåko ilait Parisimut Europavdlo
ilainut avdlanut nagsiuneKarput nuå-
nårutigineKardluardlutik, Kularnå-
ngilardle sule pingårtineKarnerulisa-
ssut ilisimaneKalerpat nakorsautitut
atordlugit Kanok kimigtutigissut. må-
ssame kussanåssusiat KaKutigussu-
siatdlo pissutauvdlune pisussutit ka-
terssugautit akornåne sagdlersåtut
issigineKartariaKaraluartut, taimåitoK
nakorsat nakorsausiortutdlo ilisima-
neKartut Danmarkime Tysklandimilo
najugaKartut ilisimatutut misigssEii-
nerme påsissarsimavåt pitsaoidssut
nakorsautitut atordlugit sungaK ani-
sitaramiko påsisimavdlugutaoK nunap
igdluinåliata nagssuata nakorsautitut
piginåussusé tamaisa pigigait. Kular-
nångilaK tamåna suj uline encartug-
kavtinut nalendutdlugo avdlamut sa-
ngunertut angnertuvatdlåtut atuar-
tugssat atausiåkåt isumaKarfigisaga-
luaråt."
silarssuarm« tamarme
pllemgftneKartOK ima
mine Kalitdllt-nunine
Extra size 50 øre pr. stk.
Standard size 40 øre pr. stk.
CO NTI NE NT
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som funiuneKarsinauvoK motoritut 80-nik, 120-nik, 140-nik,
2, 3 eller 4- cylinder motorer. 210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunit
4-nik cylinderiligtut.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat oninerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikitautenarpoK kob-
lingeuardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering af
indsprøjtningsspidserne.
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput.
Vælg DAN-NORMO til den nye båd.
Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmuf.
Vs Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
27