Atuagagdliutit - 27.10.1966, Blaðsíða 7

Cecll er altid
ensartet rullet. . !
Cecil naligingmik imussau-
ssarput . . !
’ — og så kan
man smage den gode
tobak i Cecil . . !
— tamatumånalo tupa
pitsaussoK Cecilime
pineKarsinauvoK . . I
— derfor er der
bedre træk i Cecil . . !
- taimåitumigdlo Cecil mit-
dlukurninartussarpoK . . 1
tåuna g-60-ip isumaliutigssissutåne
taineKartoK ingerdlateraigtariaKarpoK
Kularnångitsumigdlo kalåtdlit inussu-
tigssarsiornerånik sujuariåtdlagtitsi-
ssusavdlune.
banke ilevKårfiussoK erKartortitdlu-
go erKåingitsorneK ajornarpoK Post
Sparebanken svenskit 1884-ime piler-
sitåt pitsut pitsunerussunitut ikiorni-
ardlugit.
agdlagkerineK nangminerssortoK
postsparekassertalik bankilo ilevKår-
fiussoK imaKa suleKatigigsinåuput.
måssåkut sparekassit 50-it migssait
KGH-mit ingerdlåneKartut postspare-
kassep tigusinauvai. taimailivdlune
una ardlalingnit pingårtineKaKissoK
anguneKåsagaluarpoK mardlungnik
nangminerssortunik aningaussatigut
pilersuiveKalernigssaK piorsaiviussu-
me sulissunik.
piorsainiardlune sulinerme pissa-
riaKarsinaussarput isumat periautsit-
dlo sungiusimanångitsut.
kigsautiginarpoK pigissat naligdlit
angnertuseriautåta sapingisamik ang-
nertup Kalåtdlit-nunaniginarnigsså
aningaussatdlo ingerdlaortut ilåt nå-
maginartumik angissusilik pingasori-
ardlune sisamariardlunilunit akiliuti-
gineKarérnermigut aitsåt Danmarki-
mut pissåsassoK.
Kalåtdlit-nunåt kisiartåungingmat
nutånut sungiussiniarnerme piorsai-
niarnermilo ajornartorsiutiligtut av-
dlane misiligtagausimassut atorne-
Kardluarsinåuput, imaKa pingårtumik
inuiaKatigingne erKarsariartautsip tu-
ngåne.
OKatdlinerne ardlaleriardlune kalåt-
dlit agssagssortut mesterit atugait sar-
KumiuneKartarput åssersutauvdlutig-
dlo inussutigssarsiutit mingnerit atu-
gaisa KanoK-itussusiånik.
mestere taimåitoit inussutigssarsior-
nerup tungånit issigalugo taima taine-
Karsinaugune, atausinarmik tunitsi-
vigssaKarpoK, GTO, igdloKarfingme
nunasivigisimassamine. niuverfik a-
tauseK, KGH. mesterit GTO-mit su-
liagssineKartarput tåussuma nautsor-
ssuinera maligdlugo angnertussusilig-
kanik.
taimailivdlutik mesterit GTO-mit
KGH-mitdlo atatinenarput „atortut“-
ut issigissariaKangajagdlutik. pissut-
sinit taimåitunit nangminerssortumik
avdlanik sulissussivdlune inussutig-
ssarsiorneK pilersineKarsinåungilaK.
mesterip danskiussup pissutsit nå-
magingikunigit pisiniarfine matussar-
på angerdlardlunilo.
nautsorssutigineKarpoK uvdlumikut
170-it migssaisa avdlanik sulissussineK
inussutigssarsiutigigåt. tåuko iking-
nerssait kalåliuput. Europap kitåne
misiligtagkat maligdlugit agssagssor-
nikut mesterit 700—1000-it Kalåtdlit-
nunåne atasinåuput måssåkut ani-
ngaussarsiornerme pissusiussut atutit-
dlugit.
kalålivingnik kåkagdluartunik me-
slereKarpoK.
GTO-p nåkutigdlissutut sujunersui-
ssua pissauneKangåtsiaKaoK, naut-
sorssutigissariaKarpordlo Kalåtdlit-
nunåne igdluliaussartut kalåtdlit i-
nuiait pissusinut nalerKunerulersini-
arneKalisassut, taimatutaoK misig-
ssuissoKalisassoK kalåtdlit igdlulior-
tausiorniardlugit sanassut mesterit —
sordlo Danmarkime nunåinarmisutdle
— nangminerssortut ataniarnerming-
ne tungavigisinaussånik.
inuiaKatigit aulisartut sujuarsima-
ssut sunik åssigingitsunik avdlanik
inussutigssarsiuteKarnersut påsiuma-
géine Jyllandip avangnåne igdloKarfit
aulisartoKarfit åssersutausinåuput.
tåukunane inuit 10 pct-imit ikingne-
russut taimågdlåt aulisartuput.
pissutsit Kalåtdlit-nunånut nutdlu-
git: aulisartut 2500-t migssinge 2-300-
nik avalagtersinaussunik ukiordlo
nåvdlugo atorneKarsinaussunik angat-
dlatigdlit.
måssåkut 200-t migssinge Kalåtdlit-
nunåne avalagtersinauvdlutik aulisar-
tuput 50-it migsséinik angatdlateKar-
dlutik kisalo angatdlatit mikissut ang-
måinartutdlo 500-t migssait ukiup ag-
tåne kangerdlungne aulisartartut.
kalåtdlit ikårsårfingmingne ajor-
nartorsiutait avdlane ajornartorsiu-
taussunut sanigdliuneKarsinåuput, a-
jornartorsiutit sunere påsissariaKar-
tut, sapingisaK tamåt sumiginarnavér-
sårtariaKartut pingitsorniartariaKar-
tutdlo sapingisaK nåpertordlugo ilit-
sersuinikut iliniartitsinikutdlo.
kalåtdlit nangmingnérdlutik nior-
Kutigssiulersinaulersiniardlugit peri-
arfigssitariaKarput, ilimanardluinar-
pordlo pisinaussut periarfigssaKarti-
taulerunik.
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåt inuia-
Katigit inuvfigissåtut taineKarsinåu-
ngilaK, sulivfeKarfiuneruvoK inung-
minik aulajangersimassutut sulissulik.
Kalåtdlit-nunåne igdluliortiterneK
naitsumik OKauseKarfigisagåine OKar-
toKarsinauvoK angnertungitsungua-
nik igdloicartoKarsinaussoK nutå-
liaussunigdlo kilisauteKardlune, ig-
dlersorneKarsinåungitsordle „skyskra-
berine" najugaKarnigssaK Kåumatine
arfinilinarne angatdlåmit angmåinar-
tumit aulisartartitdlune.
nunat avdlat millioninik inugdlit
erKaiguvtigik suliagssarput oKikåner-
sutut oKautigissariaKarpoK.
Kalåtdlit-nunåt 35.000-inik inoKar-
poK. Jyllandime Frederikshavnip a-
vangnåne inuit amerdlaKatigait.
Kalåtdlit-nunåt åssigingnik inoKar-
poK. silarssuarme piorsaiviuniartune
avdlane inuiaKatigingne angnertu-
ngitsune åssigingitdluinartunik ino-
KarajugpoK, amimikut åssigingitsut,
åssigingitsunik ugperissagdlit, OKau-
sigdlit kulturigdlitdlo, ilaKutarit nu-
narKatigigkutåtdlunit imaKa Kangar-
ssuardle akerarit europamiutdlo nu-
nasiartorsimassut nungutait.
Kalåtdlit-nunåne piorsaineK sukå-
ssusialo sup aulajangigarinerå nalu-
narpoK. angnertukulunguatsiarpoK 100
pct-imik investeringrateKardlune (in-
vesteringsrate tåssa niorKutigssiutig-
ssanik niorKutigssiomeK niorKutigssi-
ornerup angissusianik avguardlugo).
30 pct-imik investeringsrateKarneK
angnertutut issigineKartarpoK, naut-
sorssutigineKartarpordlo investerings-
rate tåussuminga angnerulerångat i-
noKatigingnerme ajornartorsiutinik
måssåkut Kalåtdlit-nunåne atugau-
ssutut itunik sarKumersoKartartoK.
piorsainiartitdlune kigsautiginartu-
vok nålagkersuinikut Kinigausimassut
aningaussarsiornerup teknikivdlo tu-
ngågut sujunersuissoKarnigssåt, suju-
nersuissutdlo piorsaiviussume nang-
minerminigssåt. taimatut påsisimassa-
Kartut ICalåtdlit-nunåne amigautåu-
put. bankeKarneK ikiutåusagaluaKaoK.
kalåtdlit inusugtut inussutigssarsi-
ornermut tungassumik iliniartitaune-
råne amigautåunguatsiarput pissusi-
viussut tungavigineKarnerat anguni-
arneKarneratdlo. måssåkut kalåtdlit
inussutigssarsiutåitut taineKarsinau-
ssumik soKångilaK, tåuna pilersine-
Karérpat aitsåt inusugtut tamatumu-
nga iliniartineKarsinaulisåput.
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo oKatdli-
nerme ardlaligpagssuarnik påsinå-
ngitsoKånguatsiarpoK siåmakåsitsisso-
Kånguatsiardlunilo.
sujunersuissut mardluk, nåkutigdli-
ssutut GTO-p sujunersuissua KGH-
vdlo ingerdlåneKarnerane sujunersui-
ssok, pingårdluinartume inigssisimå-
put taimåitumigdlo pissauneKaKalutik.
piorsainiardlune pilerssårutinik suni-
nerat taimåitumik ukiune aggersune
maligtarerKigsårtariaKarpoK.
aningaussarsiornikut kulturikutdlo
piorsainiardlune erKarsarnerme pi-
lerssårusiornermilo ingmikortitdlugo
pingårtitariaKarput piorsaivingme sut-
dlitOKalernigsså kisalo niorKutigssior-
nerup inussutigssarsiorneruvdlo pi-
lernigssåt piorsarneKarnigssåtdlo. tai-
malo nåmaginartumik angnertussusi-
lingmik aningaussanik ingerdlaorto-
KalerneK, bankit, sulivfeKarfit ilini-
arfiusinaussutdlo nåmaginartut ilev-
Kårnermik agdlisitsissuséput nagsata-
ralugulo pigissat naligdlit agdleriau-
tåta ilåta piorsaiviussume uningatine-
Karnigssåt.
kalåtdlit iliniartitaunerata angner-
tumik agdlilernigsså suliagssavta aki-
manerit ilagåt, tåssanime ipoK avKu-
tigerKårtariaK inussauseK Kagfagtine-
Kåsagpat, kisalo kulturikut inoKati-
gingnikutdlo pisussutit tåussumunga
agtumåssuteKardluinartut anguneKå-
sagpata.
inuiait kalåtdlit pikorissusiat ani-
ngaussarsiornerånut pingåruteKar-
dluinarpoK pingortitap ajornakusor-
torsiortitsinera pissutauvdlune.
Paul Marchall.
Scoresbysundime
katerssortarfigtårtoK
katerssortarfik sapåtit akunerine sisamane suliarinexarsima-
ssok, ardlaxaKissut aningaussalissuvdlutik
akilersuinigssamut inuit
tamarmik nalerKutilerput
KGH-p nåvferartumik akilersui-
sitsivdlune niorKUteKartarneranut
tungassumik akilersugagssanik pi-
sinigssamut piukunauteKartunik
misigssuissartut udvalgit ukiOK a-
tausen migssiliumardlugo atdput.
nunavta ministereicarfia nalunaer-
simavoK udvalgit oktoberip aut-
dlaruautånit ukion månamit ato-
rungnaersineKartut.
landsrådip atautsiminerane sujulig-
taissoK nalunaerpoK niorKutigssanik
atortOKarnermut råde nalunaeruteKå-
ngitsoK. råde atautsimisimångilaK su-
liagssineKarsimånginame.
Peter Heilmann OKarpoK Nungme
niorKutigssanik atortOKarnermut ud-
valge sujorna septemberime suliagssa-
nik nagsitsisimassoK, akineKénginami-
lo novemberime agdlagkatigut aper-
KutigdlérKigsimagaluardlune akineKå-
ngitsorsimassoK.
KanoK pissoKarsimanera sujuligtai-
ssup misigssorumavå, tamatumalo ki-
ngunitsiångua nalunaerutigineKarpox
nåvferartunik akilersugagssanik pisi-
nigssamut piukunauteKartunik misig-
ssuissartut atorungnaersineKartut.
ilisimaneKartutut Nungme niorKu-
tigssanik atortOKarnermut udvalge
misigssuissartugssat encartorneKartut
pilersineKarnigssånut akerdliuvoK. ud-
valgip ingmikut itumik atautsimlne-
rane isumaKatigissutigineKarsimavoK
nangmineK ilaussortautitaKarniaratik
kussaginginamiko udvalgip inuit ani-
ngaussauteKarnerinik ilisimassaKaler-
tarnigsså amalo nåvferartumik aki-
lersugagssarsinigssame inuit isuma-
KatigineKarnigssåine piukunauteKar-
nerinut -Kånginerinutdlunit aulaja-
ngéKataunigsså.
taimanikut overassistentiussoK Jens
Simonsen akerdliusimavoK inuit nang-
minerissåinut tungassunik nalunaeru-
teKartarnigssamut Nungme kommu-
nalbestyrelsip kasse- åma regnskabs-
udvalgia ilaussortautitagssanik tor-
Kaingmat.
inuinait OKartugssaussutdlo akuner-
miliutuåtut målårfiussartoK, ombuds-
mande, Påmiunit agdlagfigineKarpoK
udvalgit pilersineKarnerat pivdlugo,
månalo målårnermit ukiOK Kångiute-
riånguartoK målårnerit kingunexar-
put.
Scoresbysund katerssortarfigtårsi-
mavoK. katerssortarfik atorKårtine-
Karmat penataussut ilagait kaptajn
Ejnar Mikkelsen, ilauutå, igdlugssa-
nik titartaissartOK Allan Havsteen-
Mikkelsen, ilisimatordlo A. Rosen-
krantz, „Ny Tid“, Ålborgime naKitar-
toK agdlagpoK ilåtigut ima nangigdlu-
tunissuteKartut
Ny Tidime sulexataussoK måna a-
visime „Bornholmeren“ime, Rønnerne
naKitartume årKigssuissunerussoK,
Bent Øberg, 1963-ime isumagssarser-
KårtuvoK Scoresbysundime atugar-
dliornerup OKatdlisigineKarnerane. i-
suma departementschefiussumit Eske
Brunimit ilalerneKarpoK.
1963-ip kingorna Scoresbysundime
katerssortarfigssaK ardlaleriardlune
aningaussanik katerssuneKartarsima-
vok. Ålborgime Lions Club igdlumut
aningaussalissutigssanik eKiteriniar-
dlune åssigingitsunik iliuseKarpoK,
sulivdluarnerdlo pissutigalugo 30.000
kr. sujunertamut atugagssat kater-
ssorneKarput. Ålborgip kommunia
25.000 kr-nik tunissuteKarpoK, 135.000
kr-tdlo katerssortarfiup akigissaisa
sivnere ukunånga tunissutigineKar-
put: kaptajn Ejnar Mikkelsenimit
10.000 kr-nik tunissuteKartumit, Sco-
resbysundip kommunianit 30.000 kr-
nik akuerssissuteKartumit, J. Laurit-
zenip aningaussautexarfianit 30.000
kronitaoK tunissuteKartumit Sønder-
borgimilo Lions Clubimit sujunerta-
mut ajungitsumut tamatumunga 10.000
kr-nik pigdliuteKartumit.
nunaxarfingmiut igdlo
nangminérdlutik nåparat
igdlo katitinariångordlugo sana-
nexarsimassoK Sverigime pisiari-
nexarpoK umiarssuautigdlitdlo
Lauritzenikut akiligånik Scoresby-
sundimut agssartornexardlune. ig-
dlo kalåtdlit nangminérdlutik nå-
parpåt igdlugssanik titartaissartu-
mit Allan Havsteen-Mikkelsenimit
sanassumitdlo igdlugssap Kalåt-
dlit-nunåliåuneKarnerane ingerdla-
Kataussumit ikiorneuardlutik.
katerssortarfik agssartorneKarnine
ilångutdlugo 160.000 kr-KartoK Kap
Hopeme, Scoresbysundimit 12 kilome-
terinik ungasigtigissume ipoK.
150 kvadratmeterinik angissusexar-
poK, kalåtdlitdlo nangminéx’dlutik a-
tortugssat katitdlutik 50 tonsinik OKi-
måissusigdlit sigssamit 300 meterinik
ungasissusilingmut imamitdlo 40 me-
terinik Kutsingnerussumut agssartor-
pait.
pisinaussut tamarmik sulexatåuput.
arnanut inusugtunut agdlåt ilunger-
soKalutik suliput. sapåtitdlo akunerisa
sisamåinait ingerdlaneråne igdlo nå-
parneKarpoK.
atorKårtineKarneragut tamatumalo
kingornagut ersserKigsumik takutine-
KarpoK igdlo kalåtdlinit KanoK nuå-
narineKartigissoK. nangmingnerme pi-
gåt, atautsimut pigissaråt, akissug-
ssauvfingmigtut misigissaKarfigåt.
igdlo atordluarneKångitsornaviångi-
laK.
init angnerssåt sånaviuvoK atuku-
laneKaKissoK. igavfiane tumånguer-
sautigssat pineKarsinåuput, imigag-
ssardle pineKarsinaunane inertencu-
taugame.
igdlo atorKårtineKåsangmat kalåt-
dlit erfalassulerfik erfalassortalik,
nangmingneK aningaussautimingnik
katerssugkanik akiligartik nåparpåt.
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgamit nylonit
marlonitdlo Kanordlunlt angissu-
sigdlit piniarneKarslnåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn.
Ungt ægtepar uden børn
ønsker at bosætte sig i Grønland.
MANDEN: 38 år, handels- kontor- og skovfogeduddannet med stats-
kontrolleret prøve i bogføring og 4 års erfaring som bogholder ved
entreprenør og savværk.
KONEN: 22 år, manufaktur- og trikotageuddannet med handelsskole-
eksamen.
Stilling med gode fremtidsmuligheder, hvor bolig kan anvises ønskes,
gerne i Sydgrønland. — Henvendelse til:
J. Holm, Pilevej 2, Haarby, Fyn.
Stenværktøj — Økser — Hamre — Hakker
Stengrebe — Skovle — Spader
INDREG.VAREM.
ujaraerissut såkfltait — ulimautit — kåutat — ikugtautit — ujarsanut
tigårKautit, ajagssautaussarssuit — nivéutat — nivåutat ivssorsiutit
Et prima fabrikat — Leverandør til Grønlandske Handel
DANSK STAAL INDUSTRI A/s af 1933
Kongens Lyngby
En lille pause... en hyggelig sludder... Ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker.. .
..så er der tid til en Cecil
unlngalSmeK . . . OKalflterujorneK .. . Cecil kukutdlugo: imuvdluagaK
tupanik pltsaussunlk tupalik ...
— CecilitorfigssångorpoK
7