Atuagagdliutit - 27.10.1966, Blaðsíða 19

angerdlarsimavfik anånardlo
anger diar simavf exangits unu t
Nup ineriartortineKarnerane uvdloK eiKaimassagssait nulaK —
mérKanut ajornartorsiorlunut angerdlarsimavfigssaK nutaK
angmagaussoK
sujunertarineKarpoK angerdlarsi-
mavfik mérKat mikissut tarninginut
erKigsisimanartumik oridvfiulerumår-
toK, taima OKarpoK kommunalbesty-
relsimut sujuligtaissoK Rasmus Ber-
thelsen Nungme kommunip mérKanut
angerdlarsimavfiutåta sujugdliup —
åmalume Kalåtdlit-nunåne sujugdler-
paussup — atorKårtineKarnerane.
angerdlarsimavfik atorKårtineKar-
poK arfiningornerme 15. oktober inuit
100-ngajait najutoralugit, tåukulo tu-
pigusungnertik erssersipåt suliamut
kussanartumut, silatåtigut iluatigut-
dlo, åmalo pilerssårutip piviussungor-
tineKarherata pilertussusianut.
Rasmus Berthelsen oitalungnermine
ilåtigut ima OKarpoK, ukiune måkuna-
ne piorsaivfiussune uvdloK erKaima-
ssagssaK nutåK mana ilånguneKarsi-
massoK ■—' kommunip pilersitsinerinå-
tigut.
forsorgsudvalgip sujuligtaissuata, fru
Ane Holmip, angerdlarsimavfiup tåu-
ssuma piviussungornigssånut Kasu-
suitdlune ilungersutigingnigsimassup,
erssersipå nuånårutigalugo Kujåssuti-
galugo tapersersuiuartuarsimaneK
kommunalbestyrelsimit, landsrådimit
(kup. 15-imit nangitaK)
skinap kisitsissutigssavta åipå sule ti-
kingilaK, tikeriarpatdlo sparekassimu-
kartut pilertortorujugssuarmik suli-
ssusinaulisavavut. måne avingarusi-
massuminerput pissutigalugo pissari-
aKarsimavoK ingmikut kisitsissuteKar-
nigssaK. maskinap taimåitup atortug-
ssaisa ilait Tysklandimit piniartaria-
icarsimavavut, pisiariniaråinilume å-
ma inernigsså Kåumatine ardlalingne
utarKissariaKardlune. taimaingmat
maskinat tåuko mardlutitdlugit tiki-
sisinausimångilavut.
manåkut pingasuvdluta sparekassi-
me sulivugut, uvdlunile akigssarsiv-
fiussune ikiorteKartariaKåsaugut. su-
junertarineKarporme Nungme akig-
ssarsissarneK kæmnereKarfikorung-
naerdlune sparekasse avKutigalugo
pissalisassoK. mana Nungme akig-
ssarsissartut 7—800 ericåimput, Kåu-
matitdlo tamaisa akigssarsiarineKar-
tardlutik 1,2 miil. kr. imaxa åma i-
kiutisiat tuniuneKartarnerat isumagi-
lisavarput. kisalo ama akigssarsisitsi-
ssarnigssamik isumaKatiglssuteKarfi-
gerérpavut privatimik sulisitsissut ar-
dlagdlit, atortorigsårdluaravtalo spa-
rekassimukartut utanunertaKånginga-
jagtumik sulissusinåusavavut.
kalatdlinik iliniartugssanik
— sparekassime sulissugssanik ka-
låtdlinik inusugtunik iliniartitsiniar-
pise?
— tamåna sujunertarivdluinarpar-
put. neriutigisimagaluarparput ukioK
måna iliniartugssarsisinaunigssaK,
sparekassivdle sananeuarnera kingu-
åutormat dipågumut atuartut sorae-
rumérnigssåt utarKissariaKalisagunar-
parput. kalåtdlimigdle realskolime so-
raeriimérsimassumik sule iliniarfig-
ssarsissoKarsimångikune iliniartungor-
dluarsinauvoK. aningausserivingme Ul-
li iartungornigssamut piumassarine-
kartutuau tåssa realskolime angussiv-
dluarsimanigssaK kisitsisinutdlo po-
KersunigssaK. pitsaunerpåusaoK ilini-
artut ukioK atause k mardlugdlunit
månérKårdlutik Københavnimut na-
ngikiartortarunik.
takoi'Karatdlardlugo
— sparekassip agdlinigsså pilersså-
rutigilcrérpisiuk?
— taimatut oKåsavdlune piårpat-
dlåKaoit, pissariaKartitsilersinaunerdle
al apernaiserniarparput. Kularnångit-
sumik ukiut ingerdlaneréne pissaria-
KalerumårpoK avdlane mingnerugalu-
artunik ingmikortortaKalernigssaK.
manåkut igdloKarfingne avdlane inuit
kisitsisinik påsisimassaKartut sulexa-
tigsseriniaratdlarpavut, tåuko tor-
Kortiniagkat maunga Nungmut nag-
siutåsangmatigik. Kanordle pissoKar-
nigsså takoncårniaratdlarparput, tu-
ngavigssaKartoic påserirårdlugo ilaor-
tornialerumåravta.
KångerniuneKarnigssaK
ånilangatigineKangilaK
— KångerniuneKarnigssarse ilima-
gaiuk?
åmalo Dansk Kvindesamfunds Grøn-
lands-udvalgimit, tåussuma danskit
arnat akornåne katerssuisitsinermigut
23.000 kr. pigssarsiarisimangmagit pe-
Kutinut igdluvdlo iluane pisatagssa-
nut avdlanut pisissutigssat, kisalo ta-
persersuisimavortaoK Dansk Røde
Kors, pingårtumik Nikolaj Bugge.
landshøvding N. O. Christensenip
angerdlarsimavfiup pissortagsså fru
Anna Hansen ikiortigssailo suliagsså-
nut tikitdluarKuvai nunaKarfingmilo
nukingit pikorigsut nersordlugit. ukioK
atauseK imalunit ukiut mardluk Kå-
ngiugpata Kalåtdlit-nunane sumilunit
kommunalbestyrelsit nangminerssorsi-
nånguvisåput suliagssat taima itut nå-
magsiniåsavdlugit. tåuna kalåtdlit su-
liniarnerinåtigut pilersineKartut su-
jugdlersaråt.
angerdlarsimavfeKarpiaratik
sordlaitaratigdlo
angerdlarsimavfik mérKanut åjor-
nartorsiortunut nautsorssuneKartOK —
Nup kommunianut pinarane åmale i-
maaa niuvertoruseKarfingnut Kaning-
nernut atugagssaK — UlineKvejip kig-
dlinganipoK, avKusinérånguame a-
ngatdlaviuvatdlångitsume imap tu-
— KularnéngilaK aningausserivit av-
dlat åma Kalåtdlit-nunane ingmikor-
tortaKalernigssaK isumaliorKutigigåt,
ersserKigsumigdle tamatuma tungåti-
gut pilerssåruteKartoKarneranik ilisi-
massaKångilanga. piarérsartamerdle
igdluliornigssardlo enrarsautigigåine
ilimanångilaK ukiup KerKa Kångiute-
rértinago avdlanik sarKumersoKarnig-
sså, taimanikugssamutdlo ilimagårput
suniuteKardlualerérsimanigssarput.
taimaingmat Nungme Kångerniussisse-
KalernigssaK ilimagingikatdlarpara, å-
mame silatusårnerunaviångilaK tai-
måitoKarérsume autdlarniniamigssaK.
ilimanarneruvordle Kångerniussisso-
irarniarune autdlarnissoKarnigsså ig-
dloKarfingne angnerussune avdlane
sordlo K’aKortume.
sujusingnerussukut pilerssårutigine-
KarsimagaluarpoK Kalåtdlit-nunane a-
ningausserivingmik autdlarnissoKar-
nigsså, tåuna pilersineKåsavdlune
Danmarkip nålagauvfiup aningausse-
rivigssuata, Danmarkime aningausse-
rivit kåtuvfiata åma sparekassit piv-
dlugit peKatigigfiup kåtussånik. tai-
mailiusagåinile inatsisit avdlångorti-
neKartugssåuput, uvagutdle sanåinar-
pugut Bikubenip ingmikortuanik. tai-
måitumigdlo åma akomuteKångitsu-
mik akuerineKarsimavugut Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfingmit. åmame
aningausserivigssaK erKarsautigine-
KartoK pilersineKarsimanaviångikalu-
arpoK 1970 sujorKutdlugo. — Bikube-
nile iluagtitsisagpat KularissariaKå-
ngilaK aningausserivit avdlat åma Ka-
låtdlit-nunåne autdlarniniarnigssåt.
ingerdlatsinerme såkussulut
— aningausserinerup saniatigut å-
ma Bikuben Danmarkime ingerdlatsi-
niarpoK suliagssanik inoKatigingnut
iluaKutaussugssanik åssiglngitsunik.
Kalåtdlit-nunane åma taimåitoKaru-
mårpa?
— Bikuben sulivfeKarfiuvoK ingmi-
nut pigissoK, sivnerussutdlo atome-
Kartarput ilevKårtunut isumangnait-
dlisautigssatut åmale suliagssanut i-
noKatigingne iluaKutaussugssanut sor-
dlo børnehjeminut avdlanutdlo. ima-
lia åma Bikuben Kalåtdlit-nunåne tai-
matut isuliniarsinauvoK sordlo timer-
ssortarfiliornigssaK tapersersordlugo,
tusarparame timerssortarfiliornigssa-
mik Nungme pilerssåruteKartoKartoK.
tamatumale tungåtigut neriorssuisi-
nåungilanga, hovedbestyrelsip tamåko
aulajangigagssarisangmagit.
Bikubenip Kalåtdlit-nunåne suline-
ranut tungatitdlugo åma taisinauvara
sujunertarineKarmat aningaussat Ka-
låtdlit-nunåne pigssarsiarineKartut
Kalåtdlit-nunåne nangminerme ilua-
KutigineKarnigssåt, tamatumungalume
pen atauniarpugut. sordlo direktør
Poul Gaarden atorKårtitsinerme oicar-
totc Bikubenip Nungme ingmikortor-
tå suliniarpoK Danmarkime ingmikdr-
tortatut avdlasordluinaK. indicatigit i-
ngerdlatitaunerane såkussutut avdla-
tutdle suliniarpugut, Povl Eifer nag-
gasivoK. co.
ngånut issikivigigsume. mérKanut 12-
inut inigssaKarpoK, mérKat 12-inik u-
kiugdlit tikitdlugit, pissariaKåsagpat-
dle mérKat mardlugsuit sule inigssa-
KartineKarsinåuput. pissariaKaleru-
mårnera KularutigissariaKångivigpoK.
angerdlarsimavfiup tåussuma piler-
sineKarneranut tungaviussoK tåssau-
vok forsorgsudvalgip ajornartorsiora-
lugtuinarnera inigssivfigssarsiordlugit
mérKat sumigdlunit pissuteKartumik
angerdlarsimavfigdliulersimassut, sor-
dlo nåparsimaneK pivdlugo — imalu-
nit Kavsinik åma anånat uveKångitsut
mérKatik Kimåinartarmatigik. inui-
narne inigssiniarneK ajornardluina-
ngajagsimavoK, tauvalo mérKat nå-
parsimavingmut inigssineKartariaKar-
tarsiméput — tamånale nåparsima-
vingmut akornusissussardlune, nauk
taima itunut nåparsimavik någgångi-
såinaraluartoK mérånguåkuluit tamå-
ko sule torKaserdlungnerulerdlutigdlo
angerdlarsimavfeKångitsutut misigi-
nerulinartarsimåput.
månale angerdlarsimavfigtåratdlar-
dlutigdlo anånartåratdlarput, téssalo
fru Anna Hansen, nangmineK anger-
dlarsimavfeKaraluardlune åmalo uve-
Kardlunilo KitornaKaraluardlune ta-
måna suliagssamisut tigussariaKagka-
misut issigilersimangmago. Fru Anna
Hansen palasip Bendt Lyngep panigå
Røde Kors Børnehjemime Hellerup-
imitume mérKerissartutut iliniarsima-
ssok ukiunilo 12-ine K’aKortume bør-
nehj emimisimavdlune. tarKavångånit
uvine Danmarkimut avalaKatigisima-
vå, åiparitdle Kalåtdlit-nunånut a-
ngerdlarsilinarsimåput månalo uter-
Kigsimavdlutik.
Kalipautigigdlunilo
inigssaKardluartoK
angerdlarsimavfiup piviussungorti-
neKarnigssånik pilerssårut ukiut mar-
dluk matuma sujornatigut akuerine-
Karmat igdlo tamatuma erKånitOK su-
junertamut atugagssatut aulajangiu-
neKarsimagaluarpoK. påsinarsisima-
vordle iluarsartariaKangårame ator-
niåsavdlugo ingminut akilersinåungit-
sok. OKartariaKarpordlume igdlo nu-
tåK sujunertamut nalerKutdluartumik
iluarsartusimassoK.
inime atdlerme mérKat sinigtarfe-
Karput, ermigtarfeKardlune perusuer-
sartarfeKardlunilo, iluarsartutdluag-
kamigdlo igavfeKardlune, pissortap i-
nigsså åma nerissarfigitigalugo iser-
simaortarfigssaK angisoK.
inime Kutdlermiput ikiortit inåt,
uvfartarfik perusuersartarfigdlo init-
dlo angisut mardluk, tamarmik mér-
Kanut sisamanut nautsorssussat, ki-
siåne inigssaKardluangårmat pissa-
riaKésagpat mardlugsungnik sinigfi-
lerneKarsinauvdlutik. peKutit moder-
neussut, pitsauvdluartut kussanartut-
dlo pisiarineKarsimåput, ilissivigssat
amerdlaKaut åmalo suna tamarme Ka-
lipautigigsårpoK. pingussat amigau-
taugatdlarput. Lyngby-Tårbæk kom-
mune neriorssuisimavoK angerdlarsi-
mavfik pingussanik tuniumavdlugo.
ingerdlatineKarneranut ukiumortu-
mik atugagssat kommunalbestyrelsip
90.000 kruninut migssiliukatdlarsima-
vai.
Gaver og blomster til torstanderinden
tru Anna Hansen tra torsorgsudvalgefs
fru Ane Holm. — Rasmus Berthelsen
ser glad til.
„Ved Grønlands landsrets dom af 10. fe-
bruar 1966 er Holsteinsborg kredsrets dom
af 24. november 1964 i sagen Kalite A.K.M.S.
Enoksen, ItivdleK, mod Preben Findsen,
tidligere Sdr. Strømfjord, stadfæstet, hvor-
ved Preben Findsen, født den 3. april 1937
1 Klrke-Søby, hvis sidst kendte adresse er
Apartomentos Bellamar Montemar, Torre-
molinos, Malaga, Spanien, og som forment-
lig er rejst til Casablanca. anset som bi-
dragspligtig til det af Kallte Agnes Ki-
ståraK Marie Sofie Enoksen, ItivdleK, den
18. april 1962 udenfor ægteskab fødte dren-
gebarn, Jørgen Knud Ludvig Peter Enok-
sen.
Denne forkyndelsesmåde benyttes i hen-
hold til kap. 2, § 11 stk. 1 og 2 i bekendt-
gørelse af lov om rettens pleje i Grønland
af 4. november 1964, da domsfældte Pre-
ben Findsens nuværende opholdssted er
ukendt.
En udskrift af dommen og bidragsresolu-
tionen ligger til udlevering på Grønlands
landsrets kontor.
Landsdommeren i Grønland, d. 12.110 1966.
H. Brøndsted".
10. februar 1966-ime Grønlands landsretip
erKartussutåne atortugssångortineKarpoK
24 november 1964-ime Sisimiut kredsretia-
ta erKartussutigisimasså suliagssame Kali-
te A. K. M. S. Enoksen, ItivdleK, akerdle-
ralugo Preben Findsen, sujornatigut Ka-
ngerdlugssuarmlsimassoK; erKartussume
tåssane Preben Findsen, in Cissok 3. april
1937 Kirke-Søbyme, adressialo ilisimane-
KartOK kingugdleK tåssaussoK Apartomen-
tos Bellamar, Montemar, Torremolinos,
Malaga, Spanien, åmalo Casablancamukar-
simagunartOK, isslgineKarpoK akilersul-
ssugssatut Kalise Agnes KiståraK Marie
Sofie Enoksenip, itivdlermiup, 18. april
1962-ime uverssardlune ernertårisimasså-
nut Jørgen Knud Ludvig Peter Enokseni-
mut.
taimatut nalunaerutigingningneK atorne-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne erKartussissamer-
me inatsisine 4. november 1964-ime nalu-
naerume kap. 2 § 11 ingm. 1 åma 2 nåper-
tordlugit, tåssa erKartOneKartup Preben
Findsenip månåkut najugarisså ilisimane-
Kångingmat.
eraartussutip agdlangneKamerata åssi-
nga akilersutigssanigdlo aulajangersagaK
angerdlarsimavfiup pissortå fru Anna
Hansen tunissutinik naussunigdlo fu-
ninekarfoK forsorgsudvalgip sujulig-
taissuanif fru Ane Holmimif. — Ras-
mus Berfhelsen fugdlusimårdlune
issigivoK.
Selskabets vedtægter er ændret den 31.
marts 1966, lagtingsmand Frederik Hansen
er udtrådt af bestyrelsen.
Politimesteren i Grønland,
Godthåb, den 19. oktober 1966.
Kierens
kst.“
oktoberip 12-iåne 1966 pigingneKatigit
A/S Fiskiindustrtme Nungmltume avdlå-
nguteK artOKarpoK.
pigingneKatigit maligtarissagssait 31.
martsime 1966 avdlångflteKarput lagtings-
mand Frederik Hansen sujulerssuissunit
tunuarmat.
Kalåtdlit-nunåne polltimestere
Nflngme 19. oktober 1966.
Kierens
sivn.
GUMMIREDNINGSFLADER
ANANGNIUTIT
KUMIUSSUT
Gummifiåde-råd
NR. 6
Undersøg hvad der er i nødudrust-
ningspakken.
énangniut gumiussoK - ilitsersussut
NR. 6
ajornartorfingme atugagssaf puånituf
sunersuf misigssukif.
ALFRED RAFFEL A-S
FABRIKSPARKEN 56 . GLOSTRUP
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsat tdssa kussagtinartui
silarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
tititarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — ilingnut atugagssiat.
TOKALON akisGjungitdlat
taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit
atortariånguåkit.
-Eldon
I
i
En gros:
amerdlasångordlugtt akikinerussu-
mlgdlo uvane plneKarslnåuput:
WILLY RASMUSSEN & CO.
Lersø Parkallé 111 . København 0.
Dagcreme - Skin Food - Skin Beauly Cream - Pudder
Bikuben peKatauniartoK...
OFFICIELLE MEDDELELSER
NALUNAERUTIT
tiiniilneKarlålnauvdlutik Grønlands lands-
retip agdlagfianiput.
Landsdommeren i Grønland,
den 12. oktober 1966.
H. Brøndsted.
„Under 12. oktober 1966 er der i aktiesel-
skabsregistret optaget følgende ændring
vedrørende: A/S Godthåb Fiskeindustri,
Godthåb.
19