Atuagagdliutit - 27.10.1966, Blaðsíða 9

f-------------
atuartartut
agdlagait
tupingnartoKangilaråsit
agssortordlugo
landsrådip atautsimlnermine sivit-
sorsautaisa ilagivdlualerpåt imigag-
ssaK. tåssame agssortordlugo igdler-
sordlugo, uvdlormusiat ilasautivig-
ssuat landsrådivdle landskasse avKu-
tigalugo nåpativigssua. soruname ilai-
sa sule akitsornigsså ilalertuaraluaKi-
lissuk, kisame agdlåt landskasse Ima-
Ka tamåna avKutinut ilagiteriardlugo
iluanåruteKartalerpoK. nalunginaml-
kulume inuit uvererérsimassut pingit-
sorneK sapiussartaleråt kisa puiaussat
åma agdlinigssait kigsautigissalerdlu-
go. tåssunåkut akikinerussut pisiau-
jungnaertitdlugit akisunerinait, sule
inungnut noKineK sapersunut nåkar-
sautigssat landskassimutdlo Kagfag-
sautivigssuaK.
ukiune kingugdlerne imigagssap o-
KatdlisigineKarnera taimatutdlo lands-
rådime sujunersuterpagssuit sarKume-
ralertardlutik. ilaisa taimaitei’KUgait,
ilaisa agdlagtitångorKugåt ilaisa Ka-
ngatut kigdlilerKugåt. kisa åma er-
KartorneKartalerpoK pisiat uvdlut pi-
ngasut Kångiukångata aitsåt tigune-
Karsinaulisassut, ilame avdlarpagssu-
arnik agdlåt Kuianåinarsinaussunik.
tåssarpiauvordlo landsrådip inuit Ki-
nigaisa tamanut angmassumik taimåi-
tungortitait. imaKa taimanikut Kiner-
sissimingnit åma onauserpagssuit tu-
sagkatik tungavigalugit. måssåkutdle
agdlåt taima angnertutigissumik o-
KatdlisigineKåsangmat Kavsimitauva
månåkut landsrådime ilaussortaussut
Kinersissimingnut OKatdlisigerKårpåt
isumat åssigingitsut tusarKårusugdlu-
git, tåssaunerdlune kivfåungissuse-
Kartumik nålagkersorneKarneK. —
taimanikutdlo landsrådip aulajangisi-
manera måssåkut landsrådime kuku-
ssumik issigineKarnerdlune, imalunit
taimanikut landsråde måssåkornit sia-
ninerusimanerdlune.
radiukut tusarnårtitdlunga tupåt-
dlagpunga ilångutdlugo akuerssissuti-
gineKarmat imiagssat niorKutaujung-
naernigssait, tåssagOK ilångutdlugo i-
miapalåliortarneK soraersineitarniå-
sangmat, kisiånile ånilåjumerpunga
landsrådip taimatut aulajanginermine
sule tamåkununga navianartorsiortit-
sinera angnerulerumårsoralugo. tå-
ssame nalugunångikaluarmago sut i-
miapalåmut atorneKarsinaussartut. i-
lame imaKa ajornerulerumårpoK imi-
agssarsisinåungitsut sut atortorisinau-
ssatik atordlugit imiapalåvik sanassa-
lisagpåssuk. Frederik Nielsenip (Farip)
1954-ime imigagssap kigdlérutitaunig-
sså OKatdlisigititdlugo oKausisa ilait
erKaivigsuinaKåka imåitut: „imiagssat
niorKutaunerat inerterKutigisagåine
avdlanigdlo sugssaerutdlugit navia-
narnerujugssuarmik imigagssaliornig-
ssamut nungutikumassaraluavtinut
avKutigssiuneKarneruinåsåput!“ må-
ssåkutdlume påsinarserérpoK taimåi-
ngitsortugssaujungnaertoK, nalunge-
rilerdlugit sut imiapalåmut atorne-
Karsinaussartut. kalåtdlit imigagssa-
mik atuinerujartuinarnerat (kalåtdli-
nik taivdlugit) nautsorssusiorneKarsi-
mavoK. takuneKarsinaunerdlunilo ka-
lålinait imigagssaK KanoK agtigissoK
ukiumut pisiarissaråt. taimatutdlo ilå-
ngautigineKarsimanerdlutik nunavti-
nut suliartortorpagssuit (åma ilait
mamarssavigtartut) imaKalo avguaKa-
tigigsitdlugit Kåumåmut 4000 kroninik
aningaussarsissartut, åmame tamåko
ilaisa imigagssamik atuissarnerat, pi-
ngårtumik sineriak tamåkerdlugo er-
Karsautigisagåine. imaKalo åma ta-
måko ilapigtutigeriardlugit kalåtdlit
imigagssamik atuinerujugssuat agdli-
artupilortutut oitatdlisigineKartuar-
tarpoK kingumutdlo åma kigdlilér-
KingnigssaK encarsautigineKartaler-
dlune.
1954-ime sujornatigut imigagssaK
inungnut åssigingitsunut åssigingit-
sumik nåpertuivdluångitsumigdlo kig-
dlilersorneKarsimavoK. ilångutdlugu-
lumiåsit nålagauvfiup kujasingneru-
ssortånit aggersut mingnerutitåunge-
Kalutik tåssame kigdleKångiussartu-
mik kigdleKångitsumigdlunit pisisi-
nautitaussaramik. erKaimassariaKara-
luarpordlo aulisartunguaK taimatutdlo
imaKa piniartoK åma tåukunatut nu-
namut inugtaoKataussutut misigisima-
ssariaKaraluarmat tåukunatut kivfåu-
ngissuseKardlune pisiniarfiup pisiag-
ssautainik pisisinautitaussariaKardlu-
ne. sordlume Avgo LyngeugaluaK
1954-ime imigagssaK pivdlugo OKat-
dlinerme månåkutut landsrådip igsia-
igdlersordlugo
viane igsiavdlune OKautsime ilaisigut
ima OKartOK: „taimåitumik pakatsi-
narpoK måna kigdlilersuineK demo-
kratiskiungitsoK igdlersusavdlugo."
måssåkume kingumut taimaisiartorKi-
lerpoK. nunap nangmineK iluane inug-
taoKataussut itsaK nunasiaugatdlarne-
rup ingerdlausianut utertineKariartu-
lisanerput, kingumut atorfigdlit ima-
Ka mikinerussunut taimatutdlo pini-
artunut aulisartunutdlo ingmikorti-
terdlugit, KanoK pisisinaunerup tungå-
tigut. nauk imaKa aulisartut erKar-
sautigisagåine taimatutdlume piniar-
tut inornerungitsut, .akigssaKamiar-
nerup tungåtigut atorfilingnit pisi-
savdlutik akigssaKarnerungåraluar-
tut. nunap iluane åssigingisitauneK
erKartorneKartuartOK åma tamåko
tungåtigut kingumut pisorKamut uter-
sårtiniarneKalernerdlune.
oitalugtut ilåta erKaisså nuånarilå-
ngitsungilara OKarmat, „akiligagssag-
dlit sordlo imaKa taorsigagssarsianut
imigagssamik piserKussauj ungnaerta-
riaKaraluartut, tåssagOK Savalingmiu-
ne taimåitoKarmat. sordlo nangmi-
nérdlune avdlamik sujunersumik pa-
ta j åinerussumik nåpertui vdluarneru-
ssumigdlo navssårniarKårtariaKarsi-
magaluartOK, erKaivdlugulo aninarna-
go, sordlume måssåkut oitauseK tåuna
åma atomeKarpatdlåluatsiartartoK
„tåssame taimåiput". tåssångame su-
j unersuteKartup nalusinåungitdluinar-
mago akiligagssaKaraluartut pingår-
tumik taorsigagssarsianik, åma ilait
aningaussarpålugssuarnik sipågaKar-
sinaussarmata, akomutåungitsumik i-
migagssamik pisisinaunigssamingnut
akigssaKardluartardlutik. taimatume
suj unersuteKartup åma namaginaviå-
ngingmago inuit ilåinait patsisauv-
dlutik kivfåungissuseKartumik nior-
Kutigssat ilåinik avdlanigtaoK pisiau-
sinaussumik pisisinaunigssaminik pi-
aivfigineKåsagune. åmame tåuna isu-
maKarpunga atorsinåungitdluinartOK.
ilame uvanga sordlo angatdlåme aki-
ligagssaKarfigissavne taorsigagssar-
siarisimassavne nålagauvdlunga aki-
lersutigerKussatdlo nåmaginartumik
akilersordlugit åmalo imigagssamik
piserKussaunanga atorfigssaKartitsiv-
flkut kivfama ilait autdlartinarsinau-
gavko imigagssanik pisiniartitdlugo,
tåuname akiligagssaKartutut agdlag-
simångingmat.
nalungilara imigagssaK inuit ilåinut
akornutåungitsungitsoK, åmame su-
j usingnerussukut sulivfigisimassavkut
påsissaKalårfigerérsimavara. isuma-
Kartungaliuna sordlo Kalåtdlit-nunå-
ta inuinut tamanut erKartussutigisav-
dlugo åma sualugpatdlåtsiartOK, inui-
me imigagssaK atornerdlugkuniko sor-
dlo ingminut taimatutdlo avatangissi-
mingnut navianartorsiortitdlutik tåu-
ko inatsisit maligdlugit pitdlarneKar-
tugssåuput, kisiåne agdlagsimanane
Kalåtdlit-nunåta inue tamarmik pit-
dlarneKartugssaussut. kalåtdlit tamai-
sa nangminérsinåungitsutut ingmi-
nutdlunit nålagkersinåungitsutut issi-
gisagunikit imigagssaK matoriånguar-
dlissuk imalunit kigdlileriånguardli-
ssuk kisiåne Kalåtdlit-nunåne naju-
gaKartunut tamanut åssigingmik, ima-
tutdle tåuna OKausertaleKinago „Ka-
låtdlit-nunåne inungorsimassunut tai-
mågdlåt."
måssåkut aulisartorpagssuit suli-
ssartorpagssuitdlo nunaKarfingnut su-
livfigssuaKarfiussunut katerssutaler-
put sinerissame tamarmingånérsut.
aussaK tamåt ila ukiup ilatsiarssua
tåssane najugaKarsinaussardlutik ing-
mingnik KanoK pigssaKarniarnertik
tungavigalugo. kisiånile tamåkorpag-
ssuit sungivfingmingne nauk såriar-
figssåt nangmineK soKutigissatik piv-
figssaKarfingmikut sangmisinauvdlu-
git. tåssame angatdlåmik baråkimig-
dlo avatåtigut sumik avdlamik såriar-
figssaKartineKångitdlat inimik ataut-
simordlutik imaKa OKatdliserujorfigi-
sinaussamingnik, atuarujorfigalugo i-
maKalo inusungnerussut ericarsautiga-
lugit pinguauteruj ungnik åssigingit-
sunik sangmingnigfigisinaussaming-
nik. såriarfigssaKångitdlat sujunersor-
tigisinaussamingnik sungivfigtik Ka-
noK atusanerdlugo. avdlatut ajornar-
tumik pujortulérKat baråkitdlunit ini-
palånguinut ingerdlarKinartariaKar-
tarput, avdlatutdlo ajornarsissaraoK
kisiåne imaKa agdlåt nangmineK or-
nigingisaraluamik iliuseKartut aku-
liuvfiginardlugit. sordluna tamåko i-
kiorserniartariaKalersut pingårtumik
nunaKarfit sulivfigssuanarfiussut er-
Karsautigigatdlardlugit tåukume tå-
ssaugajugput inuit katitaunerussut
najorajugtagait. taimatut katerisimår-
fiusinaussumik pigssarsiniartariaKa-
lerpoK. imaKa oKatdlisaujuartut ime-
rajungnerit nåpautipiluit kigaitdlag-
tineKarsinaulisagaluarput. OKartoKar-
niaKinane iluaKutaunaviångitdlat sa-
nassoKarKårtinago kinguneralo takor-
Kårnago.
måssåkut landsråde Kinigauvfing-
mine naggatårpoK. taimatutdlo-åsit
upernåro nutågssat pisorKatdlo sarKU-
merKigkumårdlutik aningaussarpålug-
ssuarnik ukiut ingerdlanerine Kinute-
Kartardlutigdlo akuerssissartugssat,
sordlume måssåkut imigagssaK misig-
ssuivfigitinialeråt akikisångitsoK. ait-
såtdlo landsrådime nutågssame pimo-
rutdlugo aningaussalerniagagssaK mi-
siligumik nunaKarfit sulivfigssuaKar-
fiussut ardlåine katerisimårtarfigssa-
mik agdlagfingualingmik sanatitsinig-
ssaK, inusugtut såriarfigssaerutut
sågfigissarsinaussagssåinik. tarfina-
lerneruvme nagsatarissartagai nålag-
kersuinermik ingerdlataKartut nalu-
ngerérunalerpait pivfigssångorpordlu-
me åssigingitsutigut KanoK iliuseKa-
lernigssaK inuit entartutlnarnagit.
Peter Mørch,
Upemavik.
DiskobugtimigoK KGH
sinerssortautitaulerpK
radioavisikut nalunaerutigineKar-
tartut maligdlugit upernagssamut 1967
Diskobugtime umiarssualatsiarssuar-
mik KGH sinerssortautitårniarpalug-
poK. Kanordlime atserniåsanerpåt?
sapisei'dlunga atsissugssanut isu-
maliutigssissutigilara „Daugaard-
Jensen“ atsiutariaKånginersoK. Dau-
gaard-Jensen ukiorpålugssuit tåvane
inspektøriusimavoK taimalo Ausiait
niuvertoKarfianit Upemaviup niuver-
toKarfianut angalavfigissarsimavdlu-
git ukiume aussamilo. avangnåmior-
pagssuime sule amerdlaKaut Dau-
gaard-Jensenimik ilisarisimangnigtut
erKaimangnigtutdlo. Daugaard-Jen-
senivme suliå puiorniåinartariaKångi-
laK. erKaimaniåsagavtigo angutip tåu-
ssuma sujunersuineratigut årKigssui-
neratigutdlo kommunerådit, lands-
rådit sysselråditdlo atulersitausimang-
mata, nauk ukiut ingerdlanerine av-
dlångutigssaKartarsimagaluardlutik.
ilångutdlugulo erKaimarKulara, a-
ngatdlatinik atsisagångamik umassut
taigutainik, umiatsåmut agdlangne-
Karnerine kalåtdlisut agdlagdluartar-
Kuvdlugit taineKarnigssaisa nipigsså-
tut. ■—■ sivitsut — sukåssutaussaK —
sukåssut atorfigssaisigut atordlugit.
måna K’aKortumit Nanortalingmut
sinerssortaut taineKarnigssamisut ag-
dlangneKångilaK. agdlangneKarnera
erKordlugo tåisaguvtigo taineKåsaoK:
„Tateraii" „TåteråK“-unane.
Jens L. A. Chemnitz.
uparuailårdlanga
aussaK august Kåumataugå Kanger-
dlugssuaK avKusåravko igpigissara ag-
dlautigilårniarpara, tåssa akunitar-
fingme højttalerikut nalunaeruteKar-
tameK sordlo måkuninga: tingmissar-
tOK Kanugo misassoK, KaKugo tingisa-
ssok, sumungnåsassoK avdlatdlo Kav-
dlunåtuinaK OKautigineKartartut.
isumaKarpunga OKautigineKartartut
åma kalåtdlisortariaKartartut. inuit
åssiglngitsorpagssuit akunitarfingmi-
tarput, ilait Kavdlunåtut piginaune-
Kartut ilaitdle taimåingitsut, ilaitdlo
ilisarisimassaKångikångamik aperi-
ssagssaKarneK ajorput, nugterissug-
ssaKångikångamigdlo paitsugkatik på-
singitsortarpait.
kalåtdlit akunitarfingme sulissut
taimak amerdlatigingmata isumaKar-
punga nalunaerutit kalåtdlisungortita-
riaKaraluartut.
Birgithe Plautou,
Kungmiut.
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L. W. JENSEN
STRANDGADE 30 - KBHV. K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT, OVER HELE
VERDEN
landsrådip kingugdlermik atautsi-
minera pivdlugo Nup avisérå „Nung-
mio“ agdlautigissaKarpoK:
— landsrådip kingugdlermik kater-
ssunerane sumik tupåtdlangnartumik
pissoKångilaK. atautsimineråsit taima-
tut ingerdlavoK — autdlarnåumut piv-
figssaiiardluaratdlarmat soKutåungi-
nerussut OKaluseralugit, naggatåtigut-
dle OKaluserissagssat angnertOKissut
pingåruteKaKissutdlo nukingiutdlugit
imailiatdlangnerinarmut nåmagsissar-
dlugit. taimatut udvalgit isumaliutig-
sslssutait ardlaKartut OKauseKarfigi-
neKaratik akuerineKarput.
uvdlormut OKaluserissagssat pingår-
nerussut ilåt, tåssa Jørgen Olsenip su-
junersutå tjenestemandit akigssautåi-
nut tungassut åma sume inungorsima-
nerup OKaluserineitarnigssånik, sang-
mineKångitsorpoK, tamånalo agsut uv-
gornarpoK. sume inungorsimaneK
landsrådime åssigingitsunik isuma-
KarfigineKarpoK, måssalo landsrådip
isumaKatigigkaluardlunilunit agssor-
tussutaussoK tamåna imåinaK taimai-
tisinåungikaluarå, taimåitoK tamatu-
minga OKatdlineK iluaKutåungitsorsi-
måsångikaluarpoK. uvdlumikut kalåt-
dlit politikerit ardlaKartut sume inu-
ngorsimanermik aperKut agtomavér-
sårdluinarpåt. ikigtunguit Peter Heil-
mannisut tåussuminga igdlersuivdlui-
nartuput. (pineKartOK tåuna nangmi-
neK aggersitatut akigssauteKarpoK).
sujunersumigdle tamatuminga sar-
KiimiussissoK Københavnimut aut-
dlarpoK sule OKatdlisigineKariångitsoK
sujunersune, taimaingmatdlo suju-
nersut uvdlormut OKaluserissagssanit
pérneKarpoK. Jørgen Olsen atarKiga-
luardlugo OKartariaKarpoK tamatuma-
ne iliornera agssuarnartussoK. Jørgen
Olsen Københavnimut atautsimikiar-
poK GTO-p nåkutigdlissuisa atautsi-
minigssåne peKatåusavdlune, autdlar-
pordlo sujorKutseKalune måssa lands-
rådime atautsimérérnigssaK utarKisi-
nauvdluaraluardlugo.
a j ornarsimåsångi kaluarpordle ilau-
ssortap avdlap sujunersut tiguinarsi-
massugpago, taimalo ajornartorsiut o-
KatdlisigineKarsimåsagaluardlune. tai-
matutdle pissoKångilaK, ajussårutig-
ssauvordlo sume inungorsimaneK o-
KatdlisigineKångitsormat, sordlo ilau-
ssortat ardlagdlit tamåna erssersikåt.
tamatumale migssåne kingusigpatdlå-
lersimavoK, taimaingmatdlo OKauseri-
ssait ilumoruneKarsinaunatik.
sume inungorsimanerup OKatdlisigi-
neKarnigsså uvdlormut atautsimivfiu-
ssumut kingugdlermut ikuneKarsi-
mangmat, tamåna erssersitsivoK OKat-
dlisigineKarnigssånut akerdliunermik.
KularineKarsinåungilaK landsrådimut
ilaussortat sapåtit akunere arfinigdlit
atautsimérérsimavdlutik Kasusimåsa-
ssut, ilimanarane uvdlup atautsimiv-
fiussup kingugdliup eKérsimårtumik
OKatdlivfiunigsså.
landsrådime akuerissat pingårnerit
ilagåt Kinersinermik inatsisip avdlå-
ngortineKarnera, landsrådimut ilau-
ssortat amerdlineKarsinångordlutik.
kommunenarfit kigdleKarfé Karssutl-
nardlugit tamatumunåkut periarfig-
ssaKartoKalerpoK landsrådime ilau-
ssortaKalersinaunigssamut, tamånalo
su j uarsautåusagunarpoK politikikut
partit pilersineKartarnigssånut, tå-
ssame partit inoKatigingne nutåliau-
ssune inungnit atausiåkåningarnit pi-
ukunarnerungmata atautsimut soku-
tigissat igdlersorniåsavdlugit.
atautsimineK KångiutoK landshøv-
dinge sujuligtaissoralugo katerssune-
rit kingugdlersaråt, ilimanångilardlo
ingmikut itumik atautsimitoKarnig-
sså. åndgssussineK pisoKaK imåinåu-
ngitsumik naggatårnersiorneKarpoK
tåssa inuit 170 migss. naggatårnermut
KaerKussauvdlutik. Danmarkime pi-
ssutsinut nalerKiutisagåine kåkaginå-
sagaluaKaoK folketinge ilaussortame
amerdlåssusisa Kuleriautåinik Kaer-
Kussisagpat, tåssame KaerKussat 2000
migssånisagaluarmata. måne lands-
rådip naggatårneratut angnertutigi-
ssumik Danmarkime nuånårtitsisso-
Kåsagaluarpat tupåtdlautigineKångit-
sorungnångikaluarpoK.
FERM vaskemaskine
De er sikker på Deres vaske-
tøj, når De har en Ferm type
E i huset. Den nemme, fikse
vaskemaskine arbejder med
usvigelig sikkerhed, år ud og
år ind — og tøj som er
vasket i type E er så rent,
som det kan blive, og så
skånsomt behandlet, som var
det vasket af Deres egne
hænder. Ferm type E fås i
mange udførelser (med eller
uden varme og automatik,
el- eller håndvridemaskine
og til flaskegas) så De altid
kan finde en, som passer til
Deres forhold.
Eksempelvis koster type E
uden opvarmning og med
håndvridemaskine vejl. pris
kr. 1.020,-
FERM errorsfssut type E
FERM type E igdlume pigigugko errortagssatit Isumangnarungnåisåput.
errorsfssut tåuna ajomaitsoK iluaidssordlo isumangnaitdlulnartumik suli-
ssarpok, ukiorpagssuame — errortatdlo type E-me errorneKarsimassut
evKemeKarsfnaunertik tamåkerdlugo evkertarput, assagtdneKarsimangåra-
migdlo agssangnlt errugkatut Itarput. FERM type E pineKarsfnauvoK åssi-
gingitsdtitdlugo (Qnalnek ajortok ImalQnit iinaissartOK åmalo isumaminik
ingerdlassok, elektricitetimik ImalQnit agssangmik lngerdlatftagkamlk siv-
gdtilik fima flaskegasitortOK) taimåitumik limgnut nalencutOK navssåri-
niéinåsavat. — åssersdtigalugo type E QnalssartungitsOK agssangmigdlo
ingerdlatitdlugo stvgdtillk akesarpoK kr. 1.020,-.

»Centri-Ferm«
type D
tørrecentrifuge
Hvis De vælger en Ferm vaskemaski-
ne uden vridemaskine, må De have
en Ferm tørrecentrifuge. På ingen
tid nedsætter den vandindholdet i
tøjet med 70 pct. og gør det næsten
strygetørt. Kurven er uden huller,
så De kan centrifugere alt Deres tøj
— også det helt sarte — uden risiko
for, at det beskadiges.
„Centri-Ferm" vejl. pris kr. 510,-
„Cenlri-Ferm" lype D panersTssuf kåvigtoK
Ferm errorsfssut sivgfltltaKångltsOK Klnlsagugko Ferm panerslssut kå-
vigtOK plgissarriarcarpat. tåssOgufnånguak lmek errortanltOK 70 Vi-fmik
migdllsftarpå panertitdlufnangajagtardlugitdlo. igssorafvia putulersugåungl-
laK. taimåltumfk kåvltlsfnauvatlt atissatlt tamaisa — fima Kajangnartoru-
jugssuit — ajoKusemekamigssåt årdleriglnago.
„Centri-Ferm" akeKarpoK kr. 510,-
FERM \/nol/ hirarl Hn tul
mm VdSK nvan ug vi i
QUj EEDM pLal rlnr til
11 rtnivi sKai oer in
sQgaluartunigdlunft errorsissarumaguvit Ferm plglsaval.
AKTIESELSKABET FERM?. ULSTRUP
Telegramadresse: FERMULSTRUP
Forlang venligst brochure uden forbindende,
pislniångikaluardlutit atuagaussanik nalunaerssfitinik piniarniarit.
9