Atuagagdliutit - 27.10.1966, Blaðsíða 27

indiamiut nerssussuautaisa iluartutitat
ineriartorneK akornusersoråt
Kavdlunåt nunalerinermut tungassutigut ikiuiniarnerat ajor-
nartorsiuterpagssuarnut akiutinarane indiamiut ugperissarsior-
nermikut nerssussuarmik iluartutitsinerånut akiutariaKarpor-
taoK — Indiame nerssussuit imungmik pivfigineKarneK ajorput
toKuneKartugssaunatigdlo, taimåitordle 250 millioniuput
inatsissartut aningaussat atortitagssat pivdlugit udvalgiat aussaK viåna nu-
nanut ineriartortitagssanut xavsinut angalasimavoK påsiniardlugit Kavdlunat
ineriartornigssamut ikiutaisa kingunere åmalo ajornartorsiutit nunat ineriar-
tortitagssat akiugagssait. tusagagssiuissarfingme Ritzaus Bureaume nålagker-
suinermut tungassut pivdlugit ilangulagssiortartoK, årxigssuissoK Poul A. Fre-
deriksen, angalaKatausimavoK matumunalo oxalugtuaralugit ajornartorsiutit
ugperissanarnermut avdlanutdlo tungassut Indiap nunalerinermut tungassuti-
gut ineriartomigssånut ajoKutaussut.
indiamiup bilinik ingerdlatitsissar-
tup Bangaloremit Hessaraghattamut
businik aKugtussup tåssångåinaK sa-
ngoriatårtitarpåtigut aulaj angersima-
ssumik tigussagssarsiortariaKalersit-
dluta. buse sangujorårane ingerdlar-
Kilermat kingunivtine takuvarput in-
diamiut nerssussuautåt nerissarigsår-
patdlårsimångitsoK avKusinermit ni-
gortertoK. tåssåungilaK nerssussuaK
sujugdleK uiartertariaKagarput ima-
lunit uningnivtinut patsisaussoK. inuit i
KåKorigsunik imalunit Kalipautigig-
sårtunik atissagdlit pisuinait siggar-
tarfigalugit igdluarnuneKartarput. ki-
siåne nerssussuit siggarfigigaluardlu-
git igdluariatårneK ajorput. avKuter-
put någavtigo ilisimatineKarpugut
nerssussuit nåpitavta ilait Danmarki-
mit pissunik nårtoKartut.
taima itunik såimarsautigssaKara-
luarpatdlunit indiamiut nerssussuau-
taisa avKUSineme akornusemeKarsi-
naunatik angalajuarnerat angatdlå-
nermut akomutauvoK. taima sivikitsi-
gissumik angalassunut — sordlo Kav-
dlunåt autdlartitait iliortut — inug-
pagssuarnut avKUsinerne angalaortu-
nut alutornaKutauginaraluarpoK. au-
laj angersimassumigdle najugaaartut
pingitsoratik nerssussuaK nålagarsior-
figissugssauvåt, tamånalo avKUsernup
såmiatungåtigut ingerdlassugssauti-
taunermit sule pingårnerutineKarpoK.
kisiåne Kavdlunåt autdlartitaisa Kula-
rivdluinalerpåt nunalerinermut tu-
ngassutigut iluarsainiarnerit iluaKU-
taunigssåt, tåssame indiamiut nerssu-
ssuaK pivdlugo periauserissåta ner-
ssutauteKarnerup iluanårnartup ine-
riartortineKarsinaunera kigdlilerma-
go, tåssame Kavdlunåt tungånit issi-
galugo.
aningaussanik atortitagssanik aku-
erssissartut Kavdlunåt indiamiutdlo
nunalerinermut tungassutigut piler-
ssårusiaisa pingåruteKåssusiat Kulari-
lermåssuk tupingnångilaK, tåssame i-
laussortat amerdlanerssaisa nunaleri-
nermut tungassut pivdlugit atuarfing-
mingnit ilumortoK måna ilisimarér-
måssuk: Indiame nerssussuaK iluar-
tutitauvdlunilo iniminardluinartussoK.
— nerssussuaK tåssauvoK nåkigtar-
nermut erssiut, taima Gandhi OKar-
simavoK. indiamiut millioniligpagssuit
anånagåt. hinduit agdlagautåine ilu-
artune ilåtigut ima agdlagsimavoK
mianerssorKdssut måna: nerssussuar-
mik tOKUtsisimassup åniarfingme u-
kiut åniartitauvfigssai amerdlåssuse-
Kartugssåuput nerssutip tOKutap nia-
Kuane merKutut.
nerssussuit iniminartunerata nuna-
lerinermik atuarfit ivigarssuamik
Kagdlersimaneratale nalåne atorung-
naersineKarsimånginera ilåtigut ma-
lungnarpoK Indiame avisine atuartar-
tut agdlagaisigut akiunertigut. ner-
ssussuarmut ugperissarsiomermut a-
tarKingningneK tåssausorineKarpat
Kåumarsainermik tamanut tungassu-
mik amigauteKarneK, tauva avdlatut
itumik åma ilisimassagssaKalernartar-
poK.
Kavdlunåt avisiliortuisa udvalgimut
angalaKataussut Bombay-ime avisili-
ortoKatimingnik atautsiméKateKarne-
råne Kavdlunåt avisiliortut ilåt ape-
risimavoK: nerssussuit iluaKutåungit-
sut tOKuneKarnigssåt akuerissariaKar-
pa? indiamiut avisiliortut kinguleri-
årdlutik akiput: ajornaKaoK, taimåi-
tariaKångilaK. suname pivdlugo, ape-
rissut ilungersortut OKarput. akissu-
tivdlo OKatdlinerup nanginigsså ajor-
narsisipå: tåssame nerssussuit iluar-
tutitaugamik.
nerssussuit utoruait toKuneKar-
nigssåt akuerineKarsi-
nåusagunartoK
Indiame nerssutautit ikingnerpå-
mik 250 millioniuput, imaKa 300 mil-
lionit. navsuiaissoK tåssauvoK Hessa-
raghatta-me indiamiut Kavdlunåtdlo
nunalerineK pivdlugo pilerssårusianut
sujulerssuissoK, K. C. Schrøder, pi-
lerssårusiap atulersineKamerata ki-
ngorna igdluane aperssuineKartitdlu-
go. ikingnerpåmik nerssussuit tåuko
ilait 80 millionit iluaKutåussuseKångit-
dlat, Schrøder-ip OKautsine taima i-
lavai.
— nerssussuime utorKalissut KanoK
pineKartarpat, taima aperivoK ud-
valgime venstret ilaussortaisa ilåt
Jens Foged. Schrøder akivoK toKune-
Karnigssåt ilimanåsassoK nerssussuit
13 sivnerdlugit utorKåussuseKalersi-
magpata. nerssussup taimatut utor-
KåussuseKalemeranut agdlagartaK ug-
pernarsautigssaK Kavsérpagssuartigut
pineKarsinaussarpoK. kisiåne Kavsiti-
gut ajornartorsiornartåsaoK nerssu-
ssup KanoK utorKautiginera påsiniå-
savdlugo.
Schrøder ersserKigsaivoK Indiame
ilumut nerssussuarnik toKutsissoKar-
tartOK, kisiåne tamåna takugssauga-
jungilaK. indiamiut nerssussuauteKar-
tut amerdlasut nerssussuit utorKali-
ssornigssåt pivdlugo ajornartorsiumut
akiutuartariaKartarput, OKautigine-
Kartarpordlo Pakistanip entåne ner-
ssussuautigdlit nerssussuit utorKalisi-
massut kigdleKarfiup igdluatungånut
ungortarait.
indiamiut nålagkersuinermik sulia-
Kartut Hessaragatha-me atoncårtitsi-
nermut peKataussut nerssussup iluar-
tutitaunerata åmalo nunalerinermut
iluanårnarsinaussumik tungavigssa-
Karnigssap akerdleringnerat protain-
imik pigssarsiaKarnigssamut ajoKU-
taussutut Kavdlunåt nålagkersuiner-
mik suliaKartuisa årdlerKutigissåtut
isumaKarfigingilåt. nerssussup sujar-
na sujanilerångat nalussångilarput
nerssussup pivdluarnerulersikiartule-
råtigut, taima OKarpoK Mysone-mini-
ster, atorKårtitsissussoK. nerssussuaK
ineriartomermut tungaviuvoK, taima
OKautsine ilavai. OKalungnerup tama-
tuma nangineKarneratut nunanut av-
dlanut tungassut pivdlugit ministerip
Per Hækkerup-ip ulértariaKarsimavå
nerssussup åssinga KiperugaK nerssu-
tit inaisa igdlutitdlo avdlat akornåne.
imuk taimagdlåt
kuseriarninguåkutardlugo
taimåitordle indiamiut nerssussuau-
tfita nalinginaussup pivdluarneK tu-
niusså spand-ime sorpiångilaK. tupi-
gusutigissariaKåsagpat Kavdlunåt nu-
nalerineK pivdlugo påsissait Indiamut
KanoK iluaKutausinautigissut ilisimåi-
nartariaKarpoK indiamiut nerssussu-
autåt uvdlormut 2—3 centiliterinik i-
mungmik pigssarsivfigineKartartoK
pigssarsivfiusinåusagune. igdloKarfér-
Kame nikanångitsume indiamiutdlo
pissusé nåpertordlugit sujumukardlu-
arsimassume, Kavdlunåt autdlartitåi-
nik ilagsingnigtume, tugdlusimåruti-
galugo OKautigineKarpoK igdloKarfér-
Kame nerssussuautit katitdlutik imuk
pigssarsiarititagåta 300 kg migssilio-
rå. igdloKarféraK tåuna nålagkersui-
ssunit tikuarneKarsimangmat naut-
sorssutigissariaKarpoK takussutig-
ssausinaussut pingårnerit ilagigåt.
Hessaraghatta-me Kavdlunåt sulini-
arnerat ilåtigut ikiutugssauvoK india-
miut nerssussuautånik nutåmik piler-
sitsiniarnigssamut nerissanut atugka-
minut nalerKutumik imungmik piv-
figineKarsinaussumut.
Hessaraghatta-me narssautit misili-
gutit, igdlutit il. il. aningaussanik a-
kuerssissartut ilaussortaisa pakatsissu-
tigingilait. nerssutit inait igdlutitdlo
avdlat indiamiut akiligéinik sanane-
Karsimåput, nunanilo angnertorujug-
ssuarne indiamiut nålagkersuissuisa
atugagssångortitåine nerssutinut ne-
rissagssanik åssigingitsunik Kavsinik
nautitsiniardlune misilineK autdlar-
nersimavoK. atorKårtitsinermisaoK ig-
dlorssuagssamut tungavigssaK iline-
KarpoK sungiusartitsissarfigssame ili-
niartut 100-t inigssånut. init atausiu-
tarissat tamarmik uvfartarfeKarput.
taimåitordlo pilerssårume sulenatau-
ssut ilaisa ilimagivatdlangilåt india-
miut sujulerssuissuisa atorKårtitsiner-
me neriorssutit tamatumunga tunga-
ssut erKutikumårnerait.
Hessaraghatta-me nunap atugag-
ssångortitap agfå migssiliordlugo ilu-
arsartuneKardlune naggorigsarneKar-
lersimavoK 1964-ime nunalerinermut
pilerssårutip piviussungortinigsså au-
laj angiuneKarmatdle. sulineK autdlar-
nermat nuna ukiune 50-ine naggorig-
sagausiméngilaK. orpigarpagssuamik
orpingnigdlo ulivkårpoK, pulateriår-
ssugpagssuaKardlunilo. 1965-ime åma
ukioK måna nuna tamåna panemer-
ssuarmit erKorneKarsimavoK, kisiåne
nerssutit nerissagssåinik nautitsineK
ingerdlatinameKarsimavoK ingmikut
imerterissarnikut.
Julens melodier på lydbånd
Send en klingende julehilsen i år
— kan spilles på alle båndoptagere,
priser fra 39,— til 75,— kr. — 10°/o
på alle ordrer til Grønland. Skriv
efter listen over julens melodier
på lydbånd.
Arne Jensen, Box 189, Esbjerg
Mac Baren
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
Køb hos specialisten
- direkte fra fabrik:
PAPIR
POSER
PAP
Ingen ordre er for lille.
Rekvirer vore specielle ordre-
kort og indsend Deres bestillin-
ger på disse. Vi betaler portoen.
Altid et velassorteret lager til
konkurrencedygtige priser.
A/S DANSK PAPIRVAREFABRIK
Rantzausgade 62—64
København N
Repræsenteret ved:
B. Ingerslev Petersen.
Ramersgade 11, København K.
Indiap nuna atugagssångortikå ig-
dlutitdlo il. il. sananeKarnerat akiler-
sordlugo Danmarkip akilertarpai Kav-
dlunåt påsisimassaKardluartut aut-
dlartitaussarnerat, nerssutautit pisat-
sersutitdlo aningaussalersordlugulo
nunalerinermut tungassutigut inger-
dlatsineK, iliniartut iliniartitaunerat
nunalerinermigdlo suliaKartut akor-
nåne ilitsersuissoKarneK.
nunalerinerme ikiunigssaK
pissariaKartoK
pilerssårusiame akulerigsitsiniardlu-
ne misilinerup saniatigut nerssutautit
nutartemiarssarineKarput — imaKa-
me nerssussuaK avKUsinerme akomu-
sissok tåssaujungnarsivoK Kavdlunåt
misiligutaisa ilåt.
kisiåne Kagdlikut avaleKutaussut
nåmaginarnerata Indiame nunaleri-
neK pivdlugo pilerssårume apencut a-
ningaussanik akuerssissartut nåma-
gigtaitdliornerat migdlisingilå. sumu-
me iluaKutåusava nerssutit nerissag-
ssait nerssutautinut atorfeKångitsunut
atomeKartarpata, taima OKarpoK ud-
valgip sujuligtaissua ministeriusima-
ssok Carl Petersen, taima itunik tu-
ngavigssaKardlune nunalerineK ilua-
nårnartoK kiap ingerdlåsinåusavå?
tamatumunga akissutitut Kavdlunåt
pilerssårusiamut sujulerssuissuat ilå-
tigut ima OKarpoK nunane ineriartor-
titagssane inuit kågfigissåine Dan-
markip suliagssarigå nunalerineK i-
kiorsisavdlugo. ikiuiniaruvta nunale-
rineK avarKusinåungilarput. kisalo
nunane ineriartortitagssane ilisima-
neKarpoK Danmark nunalerinikut su-
juarsimassussoK.
— nunane sujuarsagagssane piler-
ssårusiamut sulivdluarnigssaK taku-
titsivdluamigssardlo pingåruteKardlu-
inartuput, taima Schrøder OKarpor-
taoK. nunat ikiorneKartugssat ikiuini-
ardlune periautsit nutåt Kulartumik i-
ssigissugssauvait. pilerssårusiaK piv-
viussungortisagåine avdlångutigssa-
nutdlo piuminaitdliorneK ajugauvfi-
gisagåine Kavdlunåt nåmagtumik a-
merdlåssusigdlit atorneKartariaKarput
a j ungitsumik pissuserigsårtumigdlo
ingmikortuarKanik tamanik sianiging-
nigsinaussut uvdlutdlo tamaisa nuna
ikiugaussoK Kularungnaersiniåsavdlu-
go avdlångutit nunamut iluaKutauju-
mårtut.
Hessaraghatta-me suliniarneK In-
diame pingårtineKartorujugssuvoK,
taima erssendgsaivoK Kavdlunåt pi-
lerssårumut sujulerssuissuat, nau ti-
tat, igdlutit, motorilersuineK pissutsit-
dlo avdlarpagssuit pivdlugit aperKu-
tit uvdlut tamaisa tåkussortuarput. a-
tuarfik sungiusaissarfigssaK piorsar-
neKarpat ilitsersuissamermigdlo su-
liaK iluarsartuneKarpat pilerssårut pi-
ngåruteKalertugssauvoK Indiame nu-
nalerinerup pitsångorsagauneranut.
pilerssårutivdle sujulerssorneKarnera-
ta Kavdlunånit tigumineKarnigsså ta-
matumunga pingåruteKarnerpåusaoK.
C1JLD BARRE
igdlingnamerpåK erxarsautigisinaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerp&K.
'Idmi
— Lige hvad De trænger til. Toms
Yankie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tåssarpiaK pissarianagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — tcdicor-
tarissanik ilivitsunik ilaKarpoK.
'larfc
GULD KARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-inik.
TOMS FABRIKKER A/S. Leverandør til Det kgl. Danske Hof.

27