Atuagagdliutit - 28.09.1967, Blaðsíða 13

imigagssap akiorniagaunera
mana angnertusismeKasaoK
nunavtine imigagssap ajornartorsiutaunera pivdlugo landsrådi-
me eKersimårtumik OKatdlincKarérmat rådip akuerå imigagssap
akiorniagaunerane sujunersuissartugssamik atorfinigtitsinigssaK
nunavtxne imigagssap akiorneicarnigsså pivdlugo sujunersuissartugssamik må-
na atorfinigtitsissoKartugssdngorpoK. imigagssamik atuivatdlånginigssamik
atautsimititat tamatuminga sujunersutåt landsrådimit akuerinexarpox. sujuner-
suissartugssax atorfinigtinexdsaox sulinikut ikiuissarnikutdlo direktørexarfing-
mut atatitdlugo, tdussumale sulineranut aningaussartutigssat ukiumut 75.000 kr.
migssigissait landskassimit akilerneKartdsdput. sujunersuissartugssap suliagssa-
rå imigagssax pivdlugo ajornartorsiutinik påsisitsiniaineK årxigssutisavdlugo su-
lexatigalugit ikiuissarnikut direktørexarfik, xdumarsainerme råde, atuarfigtigut
Kutdlersaxarfik kisalo nålagauvfingme privatimigdlo sulivfexarfit.
sujunersuissartugssap suliagsså pi-
ngårneK tåssa imigagssamik påsissu-
tigssat tungaveKardluartut katerssu-
savdlugit imigagssamik ajornartorsiu-
tit OKatdlisigineKarKingnigssåne na-
jorKutarineKartugssat. åmåtaordle su-
junersuissartup suliagssarå inuit a-
tausiåkåt peKatigigfitdlo ikiusavdlu-
git imigagssamik ajornartorsiutaussu-
nik påsisitsiniaivdlune sulinialernig-
ssame.
sujunersut iluamersoK sujugdleK
sujunersuissartugssamik atorfinig-
titsinigssamik isumaKatigissuteKarneK
sujorKutdlugo imigagssap ajornartor-
siutauneranut tungassut landsrådime
eKersimårtumik oKatdlisigineKarput.
ilaussortat ardlagdlit tikuarpåt suju-
nersuissartugssamik piårtumik atorfi-
nigtitsinigssaK pissariaKalersimassoK.
Peter Heilman oxarpox: ukiorpag-
ssuarne imigagssamik oxatdlitoxarsi-
mavox, aitsårdluinardle sarxumisso-
xarpox Kanon iliusigssamik kingunig-
ssamut neriunautexarsinaussumik. su-
junersuissartugssamik atorfinigtitsi-
nigssåkut erxarsautiginexdngilax i-
mertartut imertarungnaersinexarnig-
ssåt, kisiånile mérxat inusugtutdlo a-
jungitsup tungånut suniutexarfigini-
arnigssåt. tamatumundkut landsråde
kingunexardluartumik nåmagsissaxar-
sindusagpat aningaussat unigfigxnar-
neKartariaKdngitdlat. atornexardluar-
Elisabeth Johansen
erdligissavut
agtortarnagit!
kungit pingasut uvdluata nunavtine
nagdliututut atåinarnigssånik sujorna
landsrådime sujunersutip OKatdlisigi-
neKarnerane onautsit imåinåungitsut
OKauserineKarput.
sujuligtaissup sujunersutigå lands-
råde OKauseKauteKésassoK rådip såg-
figingnissutånut ministereKarfiup aki-
ssutå tusautigssatut tiguneK ajornaKi-
ssok. ministereKarfingmiut isumaKar-
Put atorfilingnut tungassoK pivdlugo
landsråde ministereKarfingmut iné-
ssuteKarsinéungitsoK. ministereKar-
fingmiut isumåt tamåna sujuligtaissup
KularnartoKartipå. isumaKarnerarpoK
ministereKarfiup akissutå landsrådime
ilaussortat amerdlanerussut sujorna
aula j anginerånik itigartitsinerussoK
nutåmigdlo isumaKateKarniarnigssaK
sujunersutigalugo ilåtigut ilagéKar-
nermut ministereKarfingmik.
Karl Skou: — tåssunga tungassumik
OKauseKåsaguma palasitut pinanga
kalåtdlisutdle oKarniarpunga. kungit
Pingasut uvdluata uvdluinartut issigi-
neKalerneranik nalunaerut tutsiung-
mat agsut tupagtitsissutauvoK. ersar-
torneKartOK palasit atautsiminerane
OKatdlisigineicarpoK, nutåmik åncig-
ssussineK akerdlerineKardlune. ilagit
sivnissue nunavtine tamarme åssiging-
mik OKauseKautenardlutik uvdlup ag-
fåta nagdliututut issigineKåinarnigsså
kigsautigåt. oKarusungneruvunga: —
erdligissavut agtortarnagit!
simassorujugssusdpume, tamåna lands-
rådip issigineKautånut åma kalåliu-
ssugut avativtine issiginexarnivtinut
iluaKutdusagaluarmat.
nåkariariartornermut avKut
Elisabeth Johansen såkortumik ta-
persivoK sujunersuissartumik atorfi-
nigtitsinigssamik, ilåtigut oKardlune:
— ilumorpoK imigagssamik ajornar-
torsiut uvdlumikut angnertOKissumik
kalåtdlinik erKuisimangmat. taimaing-
mat atautsimititaKalernigssamut ani-
ngaussartutigssat ukiumut 75.000 kr.
mikigingajagpåkalunit. radiome avisi-
nilo suaortautigineKartuarpoK nunav-
tine imigagssamik atuinerujugssuaK.
sordlo nunavtinut ministere OKause-
KarpoK imigagssaK nunavtinut aut-
dlartineiiartartoK Savalingmiunut aut-
dlartineKartartumit tatdlimariéumik
angnertussuseKartoK. aperKutauvoK
kalålinait imigagssamik taimatut atui-
ssarnersut. isumaKarpunga aperKut
tamåna erssendgsumik akineKartaria-
KalersoK. iluaautåungilaK imigagssaK
landsrådime OKatdlisigiuaraluaruvtigo.
KularissariaKångilaK sujunersuissartu-
mik atorfinigtitsinigssaK avKutåusa-
ssok imigagssamik ajornartorsiutit år-
KingneKarsinaulernigssånut.
nunavtine imigagssap ajornartorsiu-
taunera angexaox. inuit ikingexaut
aningaussarsiamik amerdlanerpårtdi-
nik imigagssamut atuissartut. ani-
ngaussat atulugsinarnexartarput ta-
ngiligsiutigssaugaluit maungåinartine-
Kartardlutik. aningaussat silatumik
atornigssåt ilikartariaKarparput. su-
mut iluaxutdusava akigssarsiat agdli-
artoraluarpata tunissatdlo aké xagfa-
riartordlutik, pexatigalugule aningau-
ssat imigagssamut atulugsinarneKå-
sagpata?
kalåtdlit uvagut åma inuiaussaria-
Karpugut inuiangnut avdlanut nag-
dlersunigssamut piginångorsartaria-
Kartut. påsissariaKalerparput imigag-
ssaK iluaKutåungingmat. imigagssav-
me nunavtinutdle erKuneKarame inuit
KanoK amerdlatigissut iluaKusersima-
vai?
neriugpunga kalåtdlit uvagut på-
silisagigput imigagssaK atungåsa-
gåine iluaKutåungitsoK, tåssaussor-
dle nåkariartornigssamut avKutig-
ssiussissoK.
navérsmerinaK pinago
landsrådimile ilaussortat tamåker-
dlutik tapersersungilåt sujunersuissar-
tugssamik atorfinigtitsinigssaK. tama-
tuma suniuteKarsinaunera ilaussortat
Kavsit nangånartoKartipåt, tamåna i-
luaKutåusangatinago imigagssamik a-
j ornartorsiutit årKingneKamigssånut.
Kaj Karup OKarpoK: erKaimanerdlu-
ngikuvko udvalge inoKatigingne pi-
ssutsinik misigssuissoK ukiut ardlalia-
luit Kångiutut misigssuisimavoK Ka-
låtdlit-nunåne imigagssamik atuiner-
mut tungassumik. udvalgip tåussuma
påsisimavå imigagssaK imånarssuaK
Kalåtdlit-nunåne a j ornartorsiutåu-
ngitsoK, påsissåkalo maligdlugit ajor-
nartorsiut tamåna kingorna angneru-
lersimångilaK. — isumaKarpunga ku-
kunerussoK sujunersuissartumik av-
dlamik suliaKartugssåungitsumik tor-
Kåisavdlune. sujunersut pissariaKarso-
rinångilaK, tamåname isumagissagsså-
ngortineKarsinauvoK sulinikut ikiui-
ssarnikutdlo direktøreKarfingmut.
K’issunguak Kristiansen isumaKar-
poK sujunersuissartumik atorfinigtit-
sinigssaK suniuteKangårtugsséungitsoK
imigagssamik ajornartorsiutit årning-
neKarnigssånut. imigagssamut uverisi-
massut imåinaK imertarungnaersine-
Karsinåungitdlat. imigagssamik OKat-
dlineK månamut iluamérsumik kingu-
neKarsimångilaK. sujunersuissartug-
ssamik atorfinigtitsisagåine ilimagi-
ssariaKångilaK tamatuma suniutai ma-
lungniukumårtut 1980 sujorKutdlugo.
sujunersuissartugssamik erxarsaut
K’issunguaK Kristiansenip akerdliuv-
figingikaluarpå, nangånartoKartipåle
landsrådip ukiut tamaisa atorfinigtit-
sissaudtårnigsså. taimailiuinåsagdine
landskasse aningaussaerutortugssau-
vok suliagssanut pissariaxartunut av-
dlanut. Avanerssuarmit ilaussortax
ardlaleriardlune landsrådimut xinute-
KartarsimagaluarpoK suliagssanut
angnikitsunguanut aningaussalinig-
ssamik, itigartineuartarsimavdlunile.
Marius Abeisen tapersersuivoK su-
j unersuissartoKalernigssamik erKar-
såumik igdlua’tungåtigutdle påsisi-
naunerarpå K’issunguaK Kristiansen-
ip angnikitsunguanik KinuteKartarsi-
magaluardlune itigartineKartarsima-
nera. —
nalungilara imigagssamik ajornar-
torsiut Kanon angnertutigissox, kisiå-
nile åma nalusdngilarput tamåna na-
ver sinerindkut tusakulugtitsinerina-
kutdlo iluarsineKarnavidngitsoK. av-
dlanik sakugssanartoKartariaKarpoK,
neriutigissariaKarpordlo imigagssamik
aluivatdlånginigssamik atautsimititat
suliat tamatuma iluarsineKarnigsså-
nut avKutigssaujumårtOK.
atuinen sisamariautingortoK
tauva politimester Jørgen Hertling,
imigagssamik atuivatdlånginigssamik
atautsimititane sujuligtaissussoK nav-
suiauteKarpoK, atautsimititat pilersi-
neicarsimanerata tunuleKutånik. poli-
timestére ilåtigut OKauseKarpoK:
— sordlo Kaj Narup OKartoK udval-
ge inoKatigingne pissutsinik misig-
ssuissoK isumaliutigssissumik sarKU-
miussaKarsimavoK 1960-ime Kitåne
imigagssap atugaunera pivdlugo. ud-
valgip taivå imigagssamik ajornartor-
siutit ilimagineKartutut angnertutigi-
ngitsut.
1960-ivdle kingorna misigssuineuar-
simdngilax imigagssamik oxatdliner-
me tungavigssausinaussunik. taimåi-
tordle Grønlandsrådip nalunaerutai
maligdlugit påsineKarsinauvoK 1955-
imit 1965-imut nunavtine imigagssa-
mik atuinex xanox angnertutigisima-
ss ok. 1960-ime imigagssat kimigtut
52.400 liter nunavtinut erxunexarsi-
mdput, 1965-imile 205.300 literingorsi-
mavdlutik, tdssa 1960-imingånit sisa-
mariautimingnik angnertuseriarsimav-
dlutik. vinit tikisinexartut 1960-ime
123.000 literiusimåput 1965-imile 22.900
literingorsimavdlutik. 1960-ime imiår-
xat tikisinexarsimdput 2.700.000 kisiå-
nile 1965-ime 8.6000.000.
taimaingmat uvdlumikut imigagssa-
mik ajornartorsiutit avdlåuput 1960-
ime tamatuminga misigssuinermingar-
nit, isumaKarpungalo tungavigssaKar-
toK tamåko sangmisavdlugit imigag-
ssamik atuivatdlånginigssamik ataut-
simititane sujorna landsrådip pilersi-
simassåne.
månamut imigagssamik OKausiu-
ssarsimassut iluamérsunik misigssui-
nernik tungaveKarsimångitdlat, agdlå-
me oKarsinausoraunga tamatumuna
angnertOKissunik erKoriaineKartarsi-
massoK. taimaingmat atautsimititat
tungånit sujunersutigineKarsimavoK
imigagssap akiorniagaunerane suju-
nersuissartoKalernigssaK, påsissutig-
ssanik iluamérsunik katerssuissug-
ssamik, påsissat tamåko tungavigine-
KarsinaorKuvdlugit imigagssamik a-
jornartorsiutit OKatdlisigerKingnigsså-
ne.
pissariaxardluinarpox sujunersui-
ssartup påsissutigssanik katerssuinar-
nigsså. imditoxarxundngexaorme, a-
tautsimititat isumaliutigssissumik sar-
xumiusserériarpata, tdssa tungavig-
ssaerutoxdsassox iluamérsunik imi-
gagssamut tungassut oxatdlisiginig-
ssåne.
milliunilingnik naleKåsaoK
sujuligtaissup påsinerarpå måna
landsrådiussup kigsautigingikå ataut-
simititat taimaitineKarnigssåt pisi-
nautitauneratalunit avdlångortineKar-
nigsså. suliaK måna autdlarnersarne-
KalerpoK, isumagineKångilardlo lands-
rådip tamatuminga unigtitsinigsså.
piarérsimavfigissariaxarpordle imi-
gagssamik atautsimititaussut suliåta
angnertoxissumik aningaussartutau-
rligsså. aningaussartutigssdme ukui-
ndungitdlat 75.000 kr. sujunersuissar-
toxalernigssamut atugagss at ama
110.000 kr. atautsimititat suliamingnut
atugagssatut akuerinexarxussait. ani-
ngaussat milliunit ardlaxaxissut ator-
tariaxdsdput imerajugtunik igdluliu-
ssinigssamut imigagssamigdlo ajornar-
torsiutaussut iluarsiniardlugit årxig-
ssussinigssanut avdlanut. milliunig-
dlitdle tåuko sujuligtaissup erdligi-
ngxnerarpai, tamåna iluaxutausindu-
sagpat.
Kaj Narup ip akerdleringinerarpå
atautsimititat suliåta nangineKarnig-
sså, pingåKingmat iluamérsumik tu-
ngaveKardlune misigssuinigssaK sulia-
mut ilaKutarigtutdlo inunermut imi-
gagssap sunissarneranik. Narupip a-
Erling Høegh
kerdliuvfigisså atausInaK tåssa suju-
nersuissartoKalernigssaK. isumaKarne-
rarpoK kukunerussoK ikiuissarnikut
direktøreKarfiup iluane sulivfeKar-
fingmik avdlamik åma pilersitsisagåi-
ne.
sujuligtaissox ersserKigsaivoK suliv-
feKarfiup iluane avdlamik åma piler-
sitsinigssaK isumagineKångitsoK. er-
KarsautigineKartoK tåssa sulinikut i-
kiuissarnikutdlo direktøreKarfiup ilu-
ane sulissut atautsimik ilanigssåt, i-
migagssamik ajornartorsiutaussut piv-
dlugit ingmikut suliaKartugssamik.
OKatdlinerup naggatågut sujuligtai-
ssok sujunersuteKarpoK atautsimititat
inugtalersorneKarnerata avdlångorti-
neKarnigssånik. taivå arnamik ilau-
ssortaKångineK amigautigineKartoK
tamåname atautsimititat suliånut ang-
nertoru j ugssuarmik pingåruteKarsi-
naungmat. tamåna landsrådime akue-
rineKarpoK isumaKatigissutigineKar-
pordlo arnat peKatigigfiat Kinuvigine-
KåsassoK imigagssaK pivdlugo atautsi-
mititane ilaussortagssamik torKaer-
Kuvdlugo.
Julut
Deres ur
er i gode hænder hos os ..
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago . .
sutdlivivtine moderniussume na-
lunaerKutårKat issarussatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
Danmarkimut tikitdlutit ajornartorsiuteKalisagaluaruvit takor-
nariauvdlutitdlunit nalornissulisagaluaruvit sågfiguk:
POK
Grønlandsk rådgivnings- og konsulentvirksomhed
St. Kannikestræde 10, København K.
angmassarpoK: ataus. — tatdl. nal. 13—20. telf. BY 5160
kalåtdlinut ajornartorsiutilingnut sujunersuissarfik takornaria-
nutdlo agdlagfeKarfik.
FAGLÆRER
Ved lærlingeskolen i Godthåb bliver der fra januar 1968 to stillinger
som faglærere ledige inden for henholdsvis tømrerfaget og metalfaget.
Stillingerne aflønnes efter 11. lønningsklasse i lov om statens tjeneste-
mænd i Grønland.
Ansøgere må have bestået det af statens tekniske lærerkursus arran-
gerede pædagogiske grundkursus samt have den nødvendige faglige
uddannelse.
Ansøgere, der tidligere har beskæftiget sig med pædagogisk arbejde,
vil blive foretrukket.
Ansøgning bilagt kopier af eksamensbeviser samt eventuelle referencer
bedes sendt til Ministeriet for Grønland, Hausergade 3, København K,
senest 1. november 1967.
MANGLER DE VÆRKSTEDS- ELLER LAGERPLADS
SÅ TAL MED
I/S JOHNSEN & RANDRUP
VI KAN LEVERE DEN VERDENSKENDTE
Stran-Steel
OPSTILLET 250.000 STEDER VERDEN OVER
LEVERES FRA 4 TIL 73 METERS BREDDE. LÆNG-
DEN BESTEMMER DE SELV — OG PRISEN ER KUN
250 KR. PR. M- UISOLERET OG 350 KR. VELISOLE-
RET OG INDVENDIG BEKLÆDT — PRISEN ER LE-
VERET PÅ KAJ I GRØNLAND
TELEGRAMADRESSE: PERMARÅD — TELEFON 1375
POSTBOKS 60 — GODTHÅB — GRØNLAND
ukiut tamaisa ingnerup igdlut ardlaligssuit pi-
satait ilångutdlugit nungutitarpai. ikuatdlag-
tdmikut pigissatit tamåkivigdlugit ånaisinau-
vatit; ikuatdlagtornigssamutdle sitdlimasertl-
simaguvit nutånik pisårtornigssamut akigssa-
Kåsautit.
ikuatdlagtornigssamul sitdlimasertiniartut
kæmnerip ikiorsinauvai. månåkorpiaK tama-
tuminga OKaloKatiginiaruk.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kalåtdlit-nunåne 1882-imit sitdlimasissartoK
13