Atuagagdliutit - 28.09.1967, Blaðsíða 27

pavungarssualiartaut ikuatdlag-
tornigssamut isumangnaitson
700 miil. kr. atornenartut januarime Apollo-me ajunårnerup
nangerKingneKarnigsså akornuserniardlugo, taimane pavungar-
ssualiartartut pingasut toKungmata Kåumasiarnigssamutdlo pi-
lerssårusiaK Kåumatinik 18-inik kinguartortitdlugo
angnertugaluanissut pavungarssuali-
artautip initåne ikuatdlagtoKalisaga-
luarpat.
nangånartumik oKimåinerulerneK
ukioK måna januarip 27-ane ikuatdlagtornen Cape Kennedy-me igcriussissar-
fingme 34-me misilinerme Apollop irlitåta iluanik aseruissoK nalitsussugssau-
vok amerikamiut pavungarssualiartitsissarnerme pissortaKarfiata NASA-p ilua-
Kutigisagpagit 700 miil. kr. tamatuma kingorna atorneKarsimassut initaic ikuat-
dlagtornigssamut isumangnaitdlisarniardlugo. pavungarssualiartartut Wally
Schirra, Donn Eisele åma Walter Cunningham ukiume tugdlerme Apollo-mik
inugtalAngmik sujugdlermérutaussumik pavungarssualiartugssat dnilånganig-
ssamut pissutigssaKartariaKångingmata.
suliaK ajornakusortorujugssuaK
Apollop initå ajunårnerup kinguni-
nguatigut ikuatdlagtornigssamut isu-
mangnaitdlisarneKalermatdle stofit i-
kuatdlajaslnaussut tamarmik inimit
pérneKarsimåput, tåssa tåuna ameri-
kamiunik sujugdlernik inoKardlune
Kåumatip ernåne kåvigtugssaungmat,
tauvalo nunigussissutigssap mikissup
pavungarssualiartut pingasussugssat
ilait mardluk Kåumåmukautisangma-
git. stofit ikuatdlajassut ikuatdlajuit-
sunik taorserneKarslnåungitsut ikuat-
dlagtornigssamut igdlersutigssanik pi-
lerneKarsimåput, savimernitdlo augti-
kuminartut augtikuminaitsunik taor-
serneKarsimavdlutik.
„suliaK ajornakusortoru jugssusima-
vok,“ taima onalugpoK Apollo pivdlu-
go pilerssårumik sujulerssuissoK,
George Low. „kisiåne kingunerå pa-
vungarssualiartaut piåraluta ikuat-
dlagtiniaraluaruvtigulunit ikuatdlag-
sinaugunångitsoK. “
igsiavingmingnut aula j angersimav-
dlutik matunigdlo magperneK ajor-
nartunik måtusimaneKardlutik Virgil
Grisson, Edvard White ama Roger
Chaffe Apollop initåne ikuatdlangne-
Karmat periarfigssaKarsimångitdlat.
måna initaK atausinarmik matonar-
poK magperneKarsinauvdlune matup
tigumivianik nirogen-imik såkortu-
sagkamik imalingmik cylinderiling-
mik magperneKarsinauvdlunilo se-
kundit tatdlimat ingerdlanerine. ma-
to nutåK nuname misilinerme isu-
mangnaitdlisautauginångilaK, åmale
silåinarssuarme pissagssaKalerdlune
initamut iserniårneK åmalo initamit
aniniarneK ajornånginerulertugssau-
vok OKilisautaussugssauvdlunilo a-
ngatdlatérångup Kåumasiartitagssap
Apollop initånit inungnik mardlung-
nik Kåumåmut nunigussissugssap a-
KungneKarnigssånut.
pavungarssualiartartut ajunårtut a-
tissait 800 gradinik kissåssuseKaler-
nerme ikuatdlagsimåput. atissagssa-
tut suliaK nutåK stof-inik ikuatdlag-
sinåungitsunit Kaieringnit 14-init sa-
naussoK glasfiberimit KåKardlutik —
pavungarssualiartartut atissait nylon-
iussaraluarmata — taima agtigissumik
kissåssuseK akiorsinaungmåssuk mi-
nutinigdlo iluatingnaKissunik ardla-
lingnik pavungarssualiartartut pivfig-
ssaKartisinauvdlugit pitsailiuinerit
Sydamerika ama Kina
åssigingnik gutisiortut
kinamiut agdlagautitoKat naleKångitsoK 2500-nik ukiunik piso-
Kåussusilik ilimanauteKalersitsivoK Kiname Sydamerikamilo
kulturitonarssuit sujuarsimassut ataKatigigsimanerånik
kinamiut agdlagautitoKat ukiut 2500 migssiliordlugit pisoKdussusilik, navsså-
rineKarsimassoK kinamiut iliversiortartuinit amerdlasorpagssuariardlunilo tu-
nineKartarsimassoK 1965-ime amerikamiut erKumitsulianit katerssuissartuånit
erKumitsulianigdlo påsisimassaKardluartudnit Arthur Sackler-imit New York-
imérsumit, ugpernarsautausorinarpoK kinamiut kulturitoKånik sydamerikamiut
kulturitoKånut taima pisoicautigissumut dssigingitsunik dssigissuteKarsorinar-
tumik.
agdlangnerit katitdlugit 926-ussut
silikiminerujugssuarmut 38X48 centi-
meteritut angissusilingmut agdlang-
neKarsimåput avatangerneKarsimav-
dlutik titartagkanit 16-init orpit åma-
lo gutisiornermut tungassut tuping-
nartut ilånguneKarsimavdlutik. tåuko
ilagait „gutit" nagssugtut ingajagtu-
nik niarKumikut pinersautigdlit OKa-
ru j ugssuagdlitdlo, åssingussoru j ug-
ssuit tamatuma nalåne sydamerika-
miut åssilialiortausiånut.
„tåssa ugpernarsautigssarput sujug-
dleK Sydamerikap kulture inuilo su-
juarsarsimaKissut kinamiutungajak i-
neriartorsimanerånut," taima OKarpoK
erKumitsuliat OKalugtuarissaunerånik
ilisimatoK itsarnitsanigdlo ilisimatoK
Douglas Fraser, Columbia-universitet-
ime professoriussoK, agdlagaK misig-
ssorniardlugo OKaloKatigissutiginiar-
dlugulo nåpeKatigigkamik silarssup
kitåtungåne kinamiut OKausinik kul-
turiånigdlo ilisimatut, inuit pissusi-
nik ilisimatut, itsarnitsanik ilisimatut
erKumitsulianigdlo påsisimassaKardlu-
artut avdlat 40-t ilagalugit.
dr. Jao Tsung Yi-p, kinamiut OKau-
sé kulturiatdlo pivdlugit Hongkong-
ime universitet-ime professoriussup
agdlagaK tåssaunerarpå „kinamiut it-
sarnisat pivdlugit OKalugtuagssartane
navssårissåt pingårnerpårtåt", siliki-
mut agdlagaK, taimane Yangtsep er-
Kåne nålagauvfingmit Ch’u-mit sor-
Kusaitsorssuarmit pissoK, agdlagautit
pisoKaunerssaralugulo angnerssaråt.
agdlagautdlo angeKingmat agdlangne-
re ilisimaneKångitsut påsiniåsavdlugit
OKinerulersimavoK, isumaKartoKar-
pordlo agdlagaK tåuna ikiortigalugo
påsineKarsinåusassut agdlagkat 300-t
sule uvdloK måna tikitdlugo påsine-
Kångisainartut KinatorKamit pissut.
kisalo agdlagaK imaKarpoK nalu-
naerssutinik uvdloriarsiornermut inu-
itdlo pissusinut tungassunik. kisalo
ugpernarsaissuvdlunilo angnertusai-
ssuvok kinamiut OKalugtuåinut tuså-
massanut amerdlasunut åmalo påsisit-
sissutigssairardlune KinatorKame gu-
tit inuitdlo ingmingnut pissusinut.
ilisimatut Columbia-universitet-ime
atautsiméKataussut amerdlanerssaisa
agdlagaK issigåt sutut iluartutut na-
litsututdlo inunermik påsingningner-
mik ugperissarsiornermut tungassu-
mik erssersitsinarane, kisiåne åma pi-
simassut åssigingitsut, sordlo sor-
ssungnerit, autdlarnerfisa iluarner-
pårtagssåinik aulajangissuvdlune.
Arthur Stackler-ip katerssugautimi-
nut Asiamit pissunut 10.000-inut pige-
rigkaminut, Kiperugkanut erKumitsu-
lianutdlo avdlanut, akiliutigissartag-
kane sivnerdlugit agdlagkamik tåu-
ssuminga pisimassoK måna aulaja-
ngersimavoK agdlagaK tåuna nalitsoK
åssilisiniardlugo silarssuarme tamar-
me Kina ilångutdlugo ilisimatunut a-
tuagagssatut, tåssame kinamiut ilu-
ngersorsimagaluaKingmata agdlagka-
mik tåussuma åssinganik navssårni-
ardlutik.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald til
højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL.
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
pitsångorsautit tamåko amerikamiut
pavungarssualiartautånik isumang-
naitdlisaissussut Apollop initåta aut-
dlartineKarnigssamine oKimåissusia
tonsip åipå KerKanik OKimaitdlisisima-
vå 42,4 tonsinit 43,9 tonsinut, kåmisai-
ssuata Saturn V raketip angnerpåmik
kivitsisinåussusia Kanigdlivdlugo. sit-
dlimataussugssaK taimaisivdlune 150
kilut migssåinånut migdlisineKarsima-
vok, tamåna angnikipatdlårdlune. tai-
måitumik sut tamaisa atordlugit ini-
tap OKimåissusia migdlisarniarneKar-
poK, tamatumungalo peKatigititdlugo
kigaitdlagsautit nutåt såkortuneru-
ssutdlo suliarineKarsimavdlutik. ator-
tulersutit pissariaKångitsut 25 kilunik
OKimåissuseKartut pérneKarsimåput,
sulilo 200 kilut sipårneKarsinaunigssåt
neriugineKarpoK initap ujanciutå a-
KerdlussoK taimaitineKarpat. OKimåi-
ssusia pivdlugo ajornartorsiut ima ag-
tigaoK initap iluatungåta saviminer-
taisa putorneKarsinaunigssåt misig-
ssorneKalersimavdlune.
avdlånguterpagssuit tamåko Apol-
lop initå silåinarssualiartautitut nu-
tårdluinångortipåt. ukiaro initap iku-
atdlagtornigssamut isumangnåissusia
misiligtarneKalerpat silap pissusé å-
ssigingitsut åssilivdlugit ikuatdlag-
dlugo sutigut tamatigut misiligtarne-
Kartugssåuput aKungneKarsinaunera-
nut tungassut, kigaitdlagsaisinaune-
rit, isumangnaitdlisarnera il. il. aitsåt
tamatuma kingorna Apollo-mik piler-
ssårusiaK januarip 27-åne ikuatdlag-
tornikut kipitineKarsimassoK suliari-
neKarKilersinauvoK. ajunårneK pivoK
pilerssårutip pivfigssartainit uvdlu-
nik tatdlimanik sujuarsimanerup na-
låne. måna Kåumatinik 18-inik ki-
nguartorneKarsimavoK.
Denne nye rumdragt, der kan
holde stand mod højere tempera-
turer end de gamle, skal sikre
astronauterne kostbare minutter,
hvis katastrofen indtræffer påny.
silåinarssualiartartut atissåta nu-
tåp tåussuma kissarnerujugssuar-
nut pisorKanit akiQtdluarsinaune-
russup ajunårnerssuarmik pisso-
KarKisagaluarpat minutinik ilua-
tingnaKissunik pavungarssualiar-
tartut periarfigssaKartftugssauvai.
Imialåt minutimut Kalagtartut
igfiat
ivit Kernertut
navgutérKat
KapQssiårKat
MINUT-ØLLEBRØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
En 6-watts Deodorite-lampe. Efter prø-
vekørsel i Tokioekspressens toiletter er
de lugt- og bakteriedræbende lamper
nu gået i masseproduktion.
KutdleK Deodorite 6 watt. Kimugtuitsup
sukasup Tokiomukartautip aKuitarfine
misiligtarneKaréramik Kutdlit tipaersai-
ssuvdlutigdlo bakterissanik toKoraissar-
tut måna amerdlasorssuångordlugit
niorKutigssiarineKalersimåput.
KutdleK tipaerusaissartoK
bakterianigdlo tOKoraissoK
senernup Kinguainit 28-riardlune namagsissaKardluarsinautigi-
SSOK
KutdleK erKumitsoK elektricitetitor-
tOK, anartarfingne igavfingne, nigdla-
tårtitsivingne ilissivingne avdlanilo
tipilugfiusinaussune tipaerusaissartoK
Japanime suliarineKarsimavoK Nissho
Electrice Co., Ltd-mit tuniniarneKa-
lersimavdlunilo taiguteKartitdlugo
„Deodorite".
KutdleK Kingornernik erssingitsunik
autdlartitsissarpoK malingit mardluk
åssigingitsut atordlugit, 2537 åma 1849
ångstrøm (1 ångstrøm = millimeterip
1 timilliontedel-ia). Kingornerit erssi-
ngitsut 2537 ångstrøm-ime nåmagtu-
mik såkortussuseKaraluarput tivkit
migdlisåsavdlugit, tåssaunerussartut
brint, kulstof, kvælstof, ilt åma svovl-
atomit grundstof-itdlo avdlat, avgor-
dlugit iltilersordlugitdlo. Kingornerit
erssingitsut 1849 ångstrøm-ime avgui-
ssuvdlutigdlo ozon-inik pilersitsissar-
put. ionit negativiussut avguinerme
amerdlasorpagssuvdlutik pilersineitar-
tartut atåssuteKalersarput tipit erssi-
ngitsuarartåinut, tauvalo nutsuisinau-
nerat såkortusissarpoK pujoralangnut
igkanutdlo nipussutaramik. tåuko sa-
niatigut Kutdlit bakterissanik toKorai-
sinåussuseKarput seKernup Kmgorne-
rinit 28-riardlutik såkortunerussunik.
KutdleK Deodorite Kutdlertut nali-
nginaussutut ikussorneKartarpoK ator-
sinåussuseKardlunilo nalunaerKutap
akunere 4000 migssiliordlugit. åssigi-
ngitsunik sisamanik angissusilerdlugit
suliarineKartarput sarfamik atuinerat
tåssauvdlune 6, 10, 15 åma 20. Kutdliup
6 Watt-ip Japanime akia tåssauvoK
52 kr. migssiliordlugit.
14.45.00
postgirokonto-mik pisimavugut nr. 14.45.00 — taimåitumik
måna Grønlandsbanken-imut aningaussanik nagsiussinigssaK
a j ornångmeru j ugssuångorpoK.
agdlagartaK (giroblanketten) imersusavat atingnik, atorfing-
nik, sume najugaKarningnik aningaussanigdlo tunuatigutdlo ag-
dlagdlugit aningaussat ilineKarnigssåt kigsautiginerit check-
konto-me, tiguinariångordlugit imalunit sujorKutsissumik ka-
lerrérKårdlune tigussagssångordlugit, tauva erngerdlutit tusar-
figisavavtigut.
GRØNLANDSBANKEN A/S
ernialissarnerit:
check-konto ....................................................... 2 % ukiumut
(checkhæfte akeKångitsumik)
tigulnarissat .................................................... 38/4% ukiumut
Kåumatit 3 sujorKutsivdlune kalerrérKårdlune ..................... 5 Vi % ukiumut
Kåumatit 6 sujorKutsivdlune kalerrérKårdlune ..................... 6 Vi % ukiumut
Crown Pick-up
1900 cc 85 HK
laster 925 kg
Kr. 11.430,—
TOYOTAW
har det hele:
8 person- og varevognstyper samt
verdens „skrappeste" jeep.
Skriv og forlang brochure m. prisliste.
6 cyl. 135 HK Kr. 15.530,—
Toyota forhandler: ASGER SIMONSEN
[Obs! Ny adresse: INDUSTRIVEJ, HÅRLEV
Telegramadresse: KVIKMEKANIK, Hårlev ^
27