Atuagagdliutit - 24.07.1969, Side 13

1
OFFICIELLE MEDDELELSER
NALUNAERUTIT
Kalåtdlit-nunåne Kamutit motdrigdlit akit-
sutaisa akilersitamerånik nalunaerut.
ai^al?tdlit-nunåne Kamutit motorigdlit
^tsutéinik inatsime nr. 202-me 21. maj
^•unérsume § 1. ingm. 3 åma § 4 nåper-
Loraiugit måko aulajangersarneKarput:
§ 1.
såkutoKarfingne nunanut avdlanut mini-
^ereKartiup 20. juni 1951-imit nalunaeruta-
f art. 11-me pineKartune Kamutit motorig-
akitsuteKångitdlat.
§ 2.
akitsutit 1. aprilime akiligagssångorlut
y^gusinårane akilemeKarfigssat kingug-
-erpåK tåssauvoK 15. april, akitsutit 1. ok-
ooer akiLigagssångortut kingusinårane aki-
^ntejcarfigssåt kingugdlerpåic tåssauvoK 15.
Oktober.
§ 3.
dalunaerut atortulisaoK 1. juli 1969.
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik,
19. juni 1969.
A. C. Normann.
H. Lassen.
^aiåtdlit-nunåne silaerunartulingmik imi-
Sagssartornerup kigdlilivfigineKarneranik
18. juni 1969-imit inatsit.
(inatsit nr. )
§ 1.
erKussane Kalåtdlit-nunåta lands-
ni~i?nit suliarineKartune Kalåtdlit-nunå-
jjutdio mlnisterimit atortulersineKartune
R»iKutigssat imigagssap silaerunartuanik
^ugdlit imalunit silaerunartulingmik imi-
Ir^^liutauslnaussut nionuitigineKamerat
dialo silaerunartulingnik imigagssagdler-
eK pivdlugit aulajangersagaliortoKarsi-
nauvoK.
§ 2.
UerKorerKussane maligtarissagssanik au-
ajangerSaisSoKarsinauvoK ilerKorerKUSsane
an ge r sagkat uniorKutineKartitdlugit
5»-aiatdlit-nunåne pinerdlugtuliomermik
natsime pineKautigssIssutigssanik pineKau-
iJ^^vdlune pitdlauteKartitsisinaunermik
"fialingnilc.
§ 3.
nii?atsisip matuma avdlångortineKarnigsså-
siijuiicrsdtit inatsissartunut sarKumiu-
.‘^asåpiit kingusingnerpåmik inatslssartut
UKiuåne 1972—73-ime.
atortulersineKarput Christiansborg Slotime,
18. juni 1969.
Kungiussutsivtinlk Atsiorpugut
NaKissusivdlutalo.
Frederik R.
A. C. Normann.
KalStdlit -nunåne nålagauvfingme atorfig-
dlit pivdlugit inatsisip avdlångutigssainik
inatsit.
f i ^^tdlit-nunåne nålagauvfingme ator-
.igdiit pivdlugit 27. maj 1964-imit inatsime
, ?*. 168-ime kingusingnerpåmik aningaussat
^uånut 1968—69-imut amerdlåssusilersui-
avrti ,pivdlugo Kalåtdlit-nunånut inatsislkut
vaianguteKartitausimassume § 58, ingm. 4,
^auseKatigit pingajue ima oKausertaKåså-
..aulajangisimaneK avdlångortineKarsi-
n, ^SdaK åiparilertarnermik åiparingne-
avdlo atorungnaersitaussarneranik inatsi-
e §§ 52—53 imalunit Kalåtdlit-nunåne åi-
{.jUertarnermik åiparingneruvdlo ato-
dngnaersitaussarneranik inatsime aulaja-
g^rsagaK tåussuma åssigisså nåpertordlu-
§ 2.
lnatsit atulerpoK 1. januar 1970.
at'^tugssång0rtitaUV0K Christiansborg Slot-
ime, 4. juni 1969.
Ktingiussutsdvtinik Atsiorpugut
NaKissusivdlutalo.
Frederik R.
A. C. Normann.
m^i*Kanik inusugtuarKanigdlo isumagssui-
d^riuut direktøreKarfiup mérnat inusugtu-
aikatdlo mérKanik infisugtuarKanigdlo i-
sumagssuinermik sulivfenarfingnit akueri-
deKarsimassunit pissut akilinatik angala-
Ssamerat angalanermingnilo tapivfigine-
Iiartarnerat pivdlugit 16. september 1968-
imit kaujatdlaisitå.
^aujatdlaisitaK nr. 208 Ministerialtidendi-
mitoK
di r0<"lakninisteria isumaKatiginiarérdlugo
mér øreKjartiup mérKat inusugtuarKatdio
ne^,rKariik inusugtuarKanigdlo lsumagssui-
ssijrrlk sulivfeKarfingnit akuerineKarsima-
naii ^ pissut akilinatik angalassamerat a-
PivH?nerminSnil° tapivfigineKartarnerat
^g ,uSo maligtarissagssat måko aulaja-
I.
lsUmagingnigfit uvdlukuinaK najortagkat
il. il.
§ 2.
peKatigigfik angalanerme tapivfigineKar-
sinaunermik iluaKuteKarniartOK ukiut ta-
maisa amerdlanertigut aprile nåtinago
mérKanik inusugtuarKanigdlo isumagssui-
nermut direktøreKariingmut taimailiomi-
arneK akuererKuvdlugo KinuteKartåsaoK.
KinuteKaut påsissutigssanik måkunmga
ilaKåsaoK:
a. peKatigigfiup arKa, sumivfia angunia-
gailo.
b. feriartarfiup (tangmårsimårtarfiup) Ka-
noK issusia sumineralo åma ipérsårnig-
ssamut perKigsårnigssamutdlo tungassuti-
gut arKigssussinern pivdlugit pasissu-
tigssat eiKordluariut, tamatumane ilå-
ngutdlugo feriartarlik najugkame pine-
Kartume nakorsamit nåkutigissaunersoK.
c. mérKat angatdlåneKartugssatut kigsau-
tigissat amerdlåssusiat migssangerdlugo.
d. kia feriartarfik tåmårsimårtarfigdlunit
suj ulerssugarisanerå.
e. suna angatdlatigalugo angalassoKåsassoK
pilersså rutigineKarnersoK.
§ 3.
angalaneK angajorKånit akuerineKancår-
tariaKarsimassoK sapingisaK tamåkerdlugo
nålagauvfiup angatdlatautai Kimugtuitsut,
ikårtautit åma rutebilit atordlugit ingerdla-
nlarniartariaKarpoK.
ingm. 2. mérKat § 1-ime taineKartut anga-
lanerme tapivfigineKartarput inigssanut a-
kikinernut (2. klasse) imalunit umiarssuar-
me ineKarane ilaunermut uko angatdlati-
gineKarpata:
1) angatdlatit nålagauvfiup nangminerssor-
tutdlo ingerdlatait,
2) ikårtautit nålagauvfiup pigissai åma u-
miarssuit ikårtautitdlo ima ingerdlassar-
figdlit:
København — Rønne
Korsør — Lohals
Esbjerg — Nordby, Fanø
Ærøskøbing — Svendborg
Fåborg — Ærø
Fåborg — Avenakø — Lyø,
Fynip kujasigsuane pujortulingnik umi-
arssuautileKatigit angatdlataisa avKUsår-
tagait,
3) nålaguavfiup rutebiliutai nangminerssor-
tut rutebiliutait,
4) nålagauvfiup busiutai imalunit — åndg-
ssukuminarnerunera mérKatdlunit pi-
ssariaKartitsinerat pissutauvdlune tama-
na ilalernardluinarångat — nangminer-
ssortut busiutait. angalanerme buse i-
kårtåumik umiarssuarmigdlunit ikåruta-
riaKåsagaluarpat sujornutsivdlune mér-
Kanik inusugtuarKanigdlo isumagssui-
ssøKarfik taima angatdlåssinigssamut a-
kuerssisisimassariaKarpoK. taimailiorta-
riaKarportaoK ornigagssaK 125 km siv-
nerdlugit ungasissuseKarpat.
ingm. 3. Kimugtuitsunut sukasulianut nu-
nanutdlunit avdlanukartautinut ilaunerme
tapivfigineKartoKarsinåungilaK avdlanik
nalerKutunik KimugtuitsugssaileKineK pi-
ssutauvdlune Kimugtuitsut taineKartut a-
tortariaKalersimångigpata.
§ 4.
mérKat angalanerånut tapissutit saniati-
gut inersimassut angalaKatigingnigtut mér-
Kat tangmårsiimårneråne pårssissugssauv-
dlutigdlo isumagingnigtugssaugunik tapiv-
figineKarsfnåuputaoK.
§ 5.
sulivfeKarfiup peKatigigfiuvdlunit nang-
minérdlune angalanigssame akuerineKau-
tit pigssarsiarisavai.
ingm. 2. sulivfeKarfit § 1 ingm. 1, a-b-me
taineKartut angalanerme aningaussartutit,
tamatumane ilångutdlugit nagsatanut ani-
ngaussartdtit pissariaKartut, sulivfeKarfiup
nautsorssutaisa agdlagsimavfiånut agdlå-
savait ingerdlatsinerme aningaussartdtitut
tapivfigineKarsinautitaussutut.
ingm. 3. peKatigigfit § 2-me taineKartut
angalanerme aningaussartdtit nautsorssu-
tait ugpernarsarsimassut, tamatumane ilå-
ngutdlugit nagsatanik angatdlåssinerme a-
ningaussartdtit pissariaKartut, mérKanik i-
ntisugtuarKanigdlo isumagssuinermut di-
rektøreKarfingmut aningaussaiautinut tai-
måitunut torKåinartumik 70 %-imik tapiv-
figingnigtartumut nagsiutisavait.
II.
mérKanut inusugtuantanutdlo inigssiat.
A. ardlalikutårdlune angalanerit.
§ 6.
mérKat inusugtuarKatdio mérKanut inu-
sugtuarKanutdlo inigssiane mérKanik inu-
sugtuarKanigdlo isumagssuinermik inatsi-
me §§ 83—84 nåpertordlugo akuerineKarsi-
massune inigssineKarsimassut ukiut tamai-
sa najugkamik årKigssugånik atausiardlu-
tik uvdlormut uterssardlutik angalaorslnau-
titåuput imalunit atausiardlutdk tangmårsi-
mårtarfiliarsinautitauvdlutik.
ingm. 2. iliniartut mérKanut indsugtuar-
Kanutdlo inigssiane atuarfigtalingne inig-
ssineKarsimassut taineKarérsup saniatigut
aningaussat ukiue tamalsa angnerpåmik a-
tausiardlutik atuarfingme klassit ilånut a-
merdlanertigut illniartunik Kulinik ukio-
Kalerérsimassunik inugtaKartumut ilauv-
dlutik atuarfiup ardlalikutårdlune angala-
titsinerane peKatausinautitåuput tamatu-
mane sianigineKåsavdlune iliniartut tamar-
mik najugkame pineKartume ineKarner-
mingne atausiåinardlutik atuarfiup angala-
titsinerane ilaunigssåt. iliniartut tåuko å-
ma ardlalikutårdlutik angalavdlune tang-
mårsimårtarfingmut uterdlugulo akilinatik
angalaslnautitåuput.
ingm. 3. maligtarissagssaK matuma suju-
line § 4-me taineKartutut ItoK nåpertordlu-
go inersimassut angalaKatigingnigtut pissa-
riaKartitsineK nåpertordlugo amerdlåssu-
sigdlit angalaneråne aningaussaiautit aki-
lerneKarslnåuput.
B. kisimitdlune angalanerit.
§ 7.
iliniartut mérKanut inusugtuarKanutdlo
inigssiame akuerineKarsimassunitut kisi-
mitdlutik angalasinåuput angerdlarsimav-
fingmingnukardlutik imalunit ilaKutatik
Kanigissatik avdlatdlunit tikerårdlugit. må-
namut pissamertut taimatut angalatitsine-
KartarpoK ilaKutanik Kaniginerussanik nå-
parsimarulugtOKartitdlugo toKussoKartit-
dlugulQnit, kisalo såkutungortitaunigssaK
pivdlugo ornigunigssame imalunit sulisitsi-
ssigiligagssamut savssartlneKarnigssame.
ingm. 2. angalatitsissoKarslnauvortaoK a-
ngalanerit perorsainermut tungatitdlugo
kigsautiginartutut issigineKarpata, tamatu-
mane ilångutdlugo angalanerit illniartup
angajomåvisalo angerdlarsimavfiata atå-
ssuteKartuamigssånut pingåruteKartutut i-
ssigineKarpata. tamatumunga atatitdlugo
uparuarneKarpoK aningaussat perorsainer-
mutdlunit tungassut plssutauvdlutik pissa-
riaKalerfiatigut angajorKåt angalanermut
mérKanik inusugtuarKanigdlo igdlersuisso-
Karfingmit tapivfigineKarslnaunerat, takuk
socialministeriap 10. oktober 1966-imit mér-
Kanik inOsugtuarKanigdlo igdlersuissoKar-
fiup sulinera pivdlugo kaujatdlaisitå ing-
mikortOK 154, kisalo mérKanik inOsugtuar-
Kanigdlo isumagssuinermik inatsime § 41.
najugkame sujuligtaissup iliniartut atau-
siåkåt pissariaKartitsinerat nåpertordlugo
angalanerit avguartarpai imailivdlugitdle
aningaussat ukiuata atautsip ingerdlanera-
ne angalatitsissardlune angnerpåmik ilini-
artut amerdlåssusigssåtut aulajangemeKar-
simassup sisamariautånik amerdlåssusiling-
nik.
ingm. 3. sulivfeKarfingne perorsainermut
katsorsainermutdlo tungassut plssutauv-
dlutik ingm. 1-ime taineKartut sivnerdlu-
git iliniartut angerdlarsimavfingmingnut
atåssuteKarfingnutdlunit Kanigissanut av-
dlanut tikerårtarnigssåt pissariaKardlulnar-
titdlugo ingmlkut Itumik KlnuteKarnlkut
direktøreKarfiup inigssiaK akuerineKarsi-
massut saniatigut angalanemut akigssaiau-
tinik matussinigssamut pislnautlslnauvå.
ingm. 4. avdlatut ajomavigtitdlugo pissa-
riaKardlulnarKigsårtitdlugulo aitsåt inersi-
massup angalaKataussup angalanera aki-
lerneKarslnauvoK.
§ 8.
angalanerit § 7-ime erKartorneKartut sa-
niatigut angalanernut inigssiap taplssutigi-
slnauvå angalanerme aningaussaiautit a-
nglssusigssamit direktøreKarfingmit aula-
jangerneKarsimassoK måna uterssardlune
angalanermut 20 kruniuvoK — illniartunut
mérKatut akilivdlutik angalassunut måna
10 krUniuvdlune. amerdlanertigut taima-
tut angalanermut tapIssuteKarnigssame
nautsorssdtigineKarérsarpoK illniartoK i-
nersimassumik angalaKateKarane angalåsa-
ssok åmalo aningaussanik atugagssamau-
tinik nangminerissaminik avdlatutdlQntt
sipågkaminik akiliutigssat matuma suju-
line taineKartut akillsagai.
C. aulajangersagkat ingmlkut Itut.
§ 9.
nunap kigdleKarfiata ilulnåne akilinane
angalassoKarslnauvoK angalanermilo tapiv-
figineKartoKarslnauvdlune, tak. § 1.
ingm. 2. §§ 6—7-ime pineKartunik ardla-
Ukdtårdlune kisimitdlunilunit angalassoKå-
satitdlugo inigssiame sujuligtaissup anga-
lanigssamut pissariaKartut inigssiap akili-
gånik pisiarlsavai.
ingm. 3. §§ 6—7 nåpertordlugo angalaner-
mut aningaussartOtit åma § 8 nåpertordlu-
go tapissutit taimågdlåt angatdlatit § 3-me
taineKartut atordlugit angalanerme akiler-
neKarslnåuput, taimåitordle ajomånglneru-
ssumik årKigssussinerup perorsaineruvdlo
tungåtigut plssutsit patsisigalugit ilalernar-
dlulnartQgpat § 7 nåpertordlugo akilinane
angalassoKarslnauvoK § 8—10 nåpertordlu-
go angalanerme tapivfigineKartoKarslnauv-
dlune åma umiarssuarnut ukunane anga-
lassartunut ilaunerme: København — Al-
bor, København — Arhus, Grenå — Hunde-
sted åma Kalundborg — Juelsminde.
§ 10.
akilinane angalanerme angalanermilo ta-
pivfigineKarnerme aningaussaiautit mérKa-
nut indsugtuarKanutdlo inigssiamit akiler-
neKartarput iliniartutdlo feriardlutik sapå-
tisioriardlutigdlQnit angalassamerata kon-
toanut agdlangneKartardlutik.
III.
mernat infisugtuarKatdlo Kalåtdlit-nunå-
nérsut Savalingmiunérsutdlo.
§ 11.
mérKat inusugtuarKatdio Kalåtdlit-nunå-
nérsut Savalingmiunérsutdlo Danmarkime
mérKanut indsugtuarKanutdlo inigssianitut
ukiumut atausiardlutik angerdlarsimav-
fingmingnut tikerårtineKarsinåuput.
Kalåtdlit-nunånut angalanigssat årKig-
ssunigssånut tungatitdlugo angalanigssat
tamaisa autdlarnigssaK sujorKutdluardlugo
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik sågfigi-
neKartåsaoK.
§ 12.
kaujatdlaisitaK måna atortulerpoK 1. april
1969.
ingm. 2. matuma peKatigissånik mérKat
inusugtuarKatdio mérKanik isumagssuiner-
mik sulivfeKarfingnit il. il. akuerineKarsi-
massunérsut akilinatik angalassamerat piv-
dlugo socialministeriap 13. september 1956-
imit kaujatdlaisitå nr. 156 atorungnaerpoK.
mérKanik inusugtuarKanigdlo isumagssui-
nermut direktøreKarfik,
16. september 1968.
H. Horsten
/F. Kroncke.
Utaaujatcilaisitarne niatumane patsisigssau-
låt7n^sut nåpertordlugit Danmarkime, Ka-
rjg^^^nunåt Savalingmiutdlo pinagit, a-
s«ianerme måko tapivfigineKarsinåuput:
a- hiérKat atuartunigssamut nåmagtumik
JJtorKåussusigdlit fritidshjemime imalu-
fritidsklubime mérKanik inusugtuar-
Kanigdio isumagssuineK pivdlugo inatsi-
J/16 § 65 nåpertordlugo akuerineKarsima-
T^unitugssatut tiguneKarsimassut, skole-
J5lubitdle pinagit. mérKat tåuko ukiumut
*^arciloriardlutik ardlalikutårdlutik a-
??ala?inåuput tåmårsimåriardlutik fri-
tiashjemip fritidsklubivdlunit årKigssu-
ganik.
rntI?at børnehavime vuggestuivdlunit
*herårKerissarfiane inatsisine aulaja-
JJfersagkat matuma suj uline taineKartut
J*aPertordlugit akuerineKarsimassumi-
P^gssatut tiguneKarsimassut. mérKat tåu-
ri? akiumut atausiardlutik ardlalikutår-
tic^ angalasinåuput feriartarfiliardlu-
c- JhérKat avdlat atuartunigssamut nåmag-
jHiik utorKåussusigdldt, tamatumane pi-
^rnassarineKardlune angalaneK peKati-
&lgfingmit kaujatdlaisitame ma-tumane
s 2 nåpertordlugo akuerineKarsimassu-
jmt mérKanik aulajangersimassumik a-
^rdlåssusilingnik nunåinarme inigssiv-
^igssarsiuissumit ingerdlåneKåsassoK.
mérKat tåuko ukiumut atausiardlutik ar-
QialikQtårdlutik angalasinåuput feriar-
^arfiiiardlutik.
umiarssualivit angnertumik
piorsaivfigineKalersut
umiarssualivingne nutåliagssanut ukioK måna aningaussalissu-
tigssat 28 mili. kr. migssiliorait
umiarssuartigut agssartugkat amer-
dligalugtuinarnerat pissutigalugo tai-
måtaoK piumassarissat aulisamermut
tungassut pissutigalugit — pingårtu-
mik aulisariutit angnerujartuinarne-
rat pissutigalugo — ukiune måkuna-
ne umiarssualivingne sanaortugagssat
pivdlugit aningaussalissutigssat amer-
dlasut pissariaKalersimåput. Kalåt-
dlit-nunåne umiarssualivingnik pior-
sainigssaK pivdlugo ukiune Kuline pi-
lerssårusiap autdlarnerérsimassup i-
ngerdlåneKarnerane ukioK måna umi-
arssualivingne ardlalingne aningau-
ssalissutigssat 28 mili. kr. migssiliu-
savait.
Nungme talitarfik imarpikortautit
talivfigissartagåt 100 meterinik tag-
dlineKåsaoK, åma sinerssortautinut i-
laussunutdlo atugagssamik 40 meteri-
mik talitarfiliorneKåsaoK, tamatumu-
nalo umiarssuit uliamik usissut usi-
ngiarniartarnere pitsångorsaivigine-
Karsinångordlutik. kisalo åma siorar-
tautinut ingmlkut usingiaissarfigssaK
Nungme inårsarneKarpoK.
imarpikortautinut talitarfiup tagdli-
neKarnigssånut 1969-ime 7 miil. kr.
migssait atorneKartugsséuput, Nung-
milo umiarssualivingme ukioK måna
aningaussalissutigssat katitdlutik 10
mili. kr. migssiliusavait. suliat tåuko
nåmagsineKarnerine umiarssualiviup
ernå 7000 kvadratmeterinit 14.500
kvadratmeterit migssiliordlugit agdli-
neKåsaoK, tamatumunalo umiarssuali-
vingme inigssaK pivdlugo piumassari-
ssat ukiorpålugssuarne atugagssatut
nåmagsineKartugssåuput.
misigssuinerit angnertut åmalo
Grønlandsrådip agdlagtoKarfiane,
KGH-me GTO-milo udvalgip suline-
rata kingorna påsineKarsimavoK umi-
arssualivit atarérsut nåmagtumik pi-
orsarneKarunik umiarssuartigut a-
ngatdlånerme pissariaKartitat 1985
migssiliordlugo matusinåusagaluarpait
— ingerdlauseK ilimagineKartut ma-
ligdlugit ingerdlåsagpat. taimåitumik
Nungme umiarssualiviup agdlissutig-
ssarujugssuanut tugdlermut piarér-
sautit autdlarnerneKarérsimåput.
GTO-p nautsorssutigå umiarssuali-
viup KeKertaine K’uagssugssuvdlo ka-
ngerdliumarnane umiarssualiviusinau-
ssut ajungitdluinartussut, taimaing-
matdlo sujunigssame Nup umiarssua-
livigssarujugssua tamåne sananeicar-
sinåusavdlune. taimatut umiarssuali-
veKalerpat måna umiarssualiviussoK
pingårtumik aulisamermut atugagssé-
ngorsinaulisaoK.
pissariaKarpordle påsivdluåsavdlugo
umiarssuit KanoK itut sujunigssame
Kalåtdlit-nunåliartautaujumårnersut
umiarssualiviup nutåp sananeKamig-
ssånik pilerssårusiaK ingerdlåneKaler-
sinago.
Påmiune aulisagkanik sulivfigssup
piorsarneKameranut atatitdlugo kili-
sautinut talitarfigssaK nutåK 40 mete-
rinik takissusilik suliarineKåsaoK, u-
kiOK månalo tåssunga atorneKartug-
ssåuput 3,6 mili. kr. kilisautinut tali-
tarfigssaK nutåK aulisariutinut tali-
tarfiussumut atarérsumut uiggiuneKå-
saoK, taimalo talitarfingme inigssaKa-
lisavdlutik kilisaut, ningitagarssut pu-
jortulérarssuitdlo mardluk. kilisauti-
nut talitarfigtåmut atorneKartugssåu-
put ilusilersueriautsit nutåt Kalåtdlit-
nunåne sujugdlerpåmik atorneKartug-
ssat, tåssa piaritdlisarigkat atordlugit
talitarfiliornigssaK.
ukioK måna Manitsume atorneKar-
tugssåuput 2 mili. kr. migssait suliv-
figssup kigdlingane nioraissarfigssap
nutåp 70 meteriussup inårsarnigsså-
nut, tåssanilo sujulerigsinåusåput ki-
lisaut ningitagarssutitdlo mardluk, å-
malo tunuatungåne inigssaKangåtsia-
lertugssauvoK ilåtigut aulisagkanik
sulivfigssuaKarnermut tungassutigut
atugagssanut.
tamatumunga peKatigititdlugo Ma-
nitsume imarpikortautinut talitarfik
inårsarneKésaoK, tåssane ikussugag-
ssat kingugdlit amigautaungmata.
imarpikortautinut talitarfigssaK nutåK
40 meterinik takissusilik sule iner-
dluångitsordle akuerssissutigineKarsi-
mavoK 20 meterinik tagdliniardlugo
piumassarissat umiartornermut tu-
ngassut nåmagsiniardlugit. tagdlissu-
tigssaK kingorna suliarineKarumår-
poK.
Sisimiune imarpikortautinut tali-
tarfigssamik sulineK 1969-ime ang-
nertunerussutigut nåmagsineitartug-
ssauvoK, suliamutdlo tåssunga atorne-
Kartugssåuput 8,3 miil. kr. — imarpi-
kortautinut talitarfingmut umiatsiali-
vingmutdlo ukiune ardlalingne atu-
gagssatut akuerssissutausimassunit 15
mili. kr. migssåinit. tamatumunga ata-
titdlugo autdlartineKåsaoK malingnut
avssiaKutagssaK, ukioK månalo tåssu-
nga atugagssångortineKarsimåput 2,5
miil. kr.. taimalo 1969-ime Sisimiune
umiarssualivingme suliagssåinarnut 11
mili. kr. angungajagdlugit atomeKar-
tugssåuput.
tauvalo amigautaulisåput imarpi-
kortautinut talltarfigssat Nanortaling-
me, Narssame K’asigiånguanilo, tau-
valo åma imarpikortautinut talltarfit
atorneKarérsut pitsångorsagaussug-
ssåuput — tamåkulo suliarineKartug-
ssatut pilerssårutigineKarput Kalåt-
dlit-nunåne umiarssualivit piorsagau-
nigssånik ukiune 10-ne pilerssårume
1975 tikitdlugo atortume.
Kalåtdlit-nunåta umiartorfigineKar-
tarnera pivdlugo migssiliusiane naut-
sorssutigineKarsimavoK agssartugag-
ssat angnertumik amerdliumårtut. Ka-
låtdlit-nunåne umiarssualivingne nio-
ragkat usilersutatdlo katitdlutik
160.000 tons migssiliorpait, tåukunå-
nga 40.000 tons migssait Nungme. tau-
valo nautsorssutigineKarpoK 1975-ime
anguneKåsassut 250.000 tons migssait,
tåukunånga 100.000 tons migssait
Nungme.
Malersvende
1 eller 2 absolut dygtige malersvende søges.
J. Hyldgård, Jakobshavn.
DAN SEMIjDIESEL
bådmotorer med glødehoved eller
koldstart
type AMI 6-8 hk
type AMU 9-11 hk
enkel og robust.
DAN SEMI DIESEL
angatdlatit motbré niaKOssagdlit ima-
lunit nigdlertumik autdlartltagkat
type AMI 6-8 hk
type AMU 9-11 hk
pissariungitsut Kajangnaitsut.
A/S Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadr.: DANMOTOR
13