Atuagagdliutit - 04.03.1971, Blaðsíða 10

god KAFFE
gennem
generationer
CHRISTGAU
sordlo A/G-me 1. sept. 1970 er-
KartorneKarérsoK auSsame Kå-
ngiutume kingumut Kalåtdlit-
nunåta kujatå-kitåne kavdlunåt-
siat igdlukue misigssuivfigenrig-
simavåka.
Kåumåme julime sap. ak. pinga-
sut nunaKarpunga Agdluitsup
kangerdluata avangnåne Kordlor-
torssup tasiata timeKUtåne. ila-
gåka direktør Arne Stenby birke-
rødimioK, tåussumalo emera Er-
ling uvangalo ernersiara Hans,
tamånmivtinut pissutaussoK pi-
ngårnéK tåssa nuna erKålo tamå-
na penrigsårtumik Kavdlunåtsiait
igdlukuinik misigssuivfiginiardlu-
go, kisiånile åma penugsårtumik
nuna taserujugssup TJlvesøp (a-
mancut tasiat), sermerssup Kanig-
tuanitoK, åssiliortomiardlugo. nu-
na tamåna ilisimatunit misig-
ssuivfigineKarsimångilaK sine-
riangmitdlo autdlainiarfigineKå-
sanane. aitsåtdle ukiune kingug-
dlerpåne savamiat atausiåkåt tat-
sip erKånitarsimåput — pingår-
tumik tatsip Kulerujugssuane Kå-
Kane angalaortarsimavdlutik —
savanik ujardlerdlutik.
igdlukut navssåt takutipåt Kav-
dlunåtsiat nalåne nunagineKarsi-
massoK. tamatuma kingorna,
1700-Kamerane kalåtdlit piniartut
tugtuniardlutik tamånitarsimå-
put. 1752-ime ilisimassagssarsior-
toK Peder Olsen Walløe Agdluit-
sup kangerdluata Kinguane pi-
niamiarsimavoK uvdlorsiutimini-
lo tamåna erKartorsimavdlugo.
ardlalingnik tugtusimavoK ag-
dlauserissainilo ilimanarpoK tug-
tut amerdlakulugsimassut, inuit-
dlo aussat tamaisa tugtåniartar-
simåput. ukiutdle hundredit i-
ngerdlaneråne tugtut nunguvigsi-
måput timutdlo piniamiartoKå-
saerpoic.
nuna kangerdluit Kinguinit ser-
merssup tungånut atassoK inuit
nangmingneK issimingnik taku-
saerpåt. onalugtualiat OKalugtu-
atdlo amerdlaKissut pingorarput,
pingortitanik anersåginaussutut
itunik pilersorpåt, ilait ajortut i-
lait ajungitsut. Kivitut iningnåri-
tilerpåt. — tauvalo amaroKarne-
rartarpåt. erninaK OKautigisinau-
varput, inuiait OKalugtuarissaune-
rata (kalåtdlit) ilisimalerKåmera-
nit Kalåtdlit-nunåta kitåne amar-
Kunik pissaKartoKarsimånging-
mat, imalunit takussoKarsimana-
ne ilisimassagssarsiortartugalua-
ne. oKalugtualiane umassorssuaK
tåuna inugtåinauvoK tamatumi-
ngalo OKalugtuat Hans Egedevdle
tusartarérsimavai, isumaKardlu-
nile „OKalugtualiåinaviussut".
amarKut tamåko erKuméKutigåt
nangmineu takunenarneK ajor-
mata. tusåneicåinartarput unua-
me tovKit erKåine, kangerdlungme
aulisariardlutik inigissartagåine,
issertordlutik angalaortut. tusar-
tarpait miaggorpalugtut tumaitdlo
siorKane nunamilunit masagtu-
me takussardlugit.
OKalugtuarineKartarpoK Marti-
kuloK sapitsorssuaK Agdluitsup
pårmio ukiut 100 sivnerdlugit ma-
tuma sujomagut sermerssuaK ti-
kitdlugo angalaorsimassoK sule
tugtoKarsoralugo misigssorniar-
dlugo. Martip Kordlortorssup
Augpilagtup kangerdluata Kingu-
anitoK Kulåtigut tasiatigut Kåini-
ssardlune kuit tatsitdlo Kajartor-
figissardlugit sermerssuaK tikipa-
jåvigsimavå. tugtusisimångilaK,
tamatumalo kingomagut tagpa-
vungnartoKartarsimångilaK aitsåt
sordlo oKarérsugut ukiune ki-
ngugdlerpåne savamiat Martip
avKutå atuatdlagtalersimavåt. tai-
ma tivfartemerme Frederik Niel-
senip Kagdlumiormiup (A/G-me
erKartorneKartoK 1/9) igdlukut u-
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorsuteKar-
tarsimavugut!
jarKanit sanåt amarKut tasiata
sinåne, Martip Kajartorfiata
tatsip avangnardlersåne nanivai.
taserssup sinå orpigpagssuau-
ssavigssuamik orpigarpagssua-
KarpoK. Kalåtdlit-nunånut avdla-
nut nalerKiutdlugo orpigpagssu-
artåK — Keuertarssuarme tåssa-
ne orpigpanarfik angnerpåK. Kå-
Kat sivingarnine pavungarujug-
ssuaK akulikitsunik orpigaKarpoK
ilarpagssue 6—8 meteritut portu-
tigissut napårtut orpigkatdlo. tai-
måitordle orpit 10 meterinik K’i-
nguata orpisut takitigissut tamå-
ne navssåringilåka, måne naju-
ngaleKisangnerugamik. orpit or-
pigkatdlo akornåne naussut ivig-
katdlo nausimåput. sinerissap si-
nå najoruminåipalugtoK naler-
Kiutdlugo amarKut taserssuata
erKå singnagtugarpalugtumik
Korsuvdlunilo naggorigsorssuvoK.
misigisimarKajånaKaoK sordlo o-
Kalugtualiat angåkuagkat ilisima-
neKångitsut nunanut pivdlune. i-
luamik ugperissagssåungingajag-
poK silarssup issigtortarssuane
KeKertame Kalåtdlit-nunane tai-
ma naggorigtigissoKarsinaungmat.
tatsip avangnamut isuane mar-
dlungnik KeKertaKarpoK Korsor-
Kigsunik. nukagpiarKat KeKertap
åipånut nalugdlutik ikåramik
nagdlugdlutigdlo eKalumassoru-
jugssuput. nerissavut OKigigavti-
gik kinipassunguit avdlångutiga-
lugit ila pitsauvatdlak. nuna må-
na sordlo Italiap avangnå-tungå-
ne nuna tasertoK åssigipajugkå.
silåinåkut titaråine nuna ta-
måna Narssarssuarmut Kanigtu-
nguvoK sujunigssamilo turistinit
ornigameKångitsårtamaviarane,
iluamik helikopteritigut årKigssu-
ssineKariarpat.
Sdr. Igalikumit (Agdluitsup
kangerdluanit ajornånginerussu-
mik) nuna tamåna tikineKarsi-
nauvoK, kisiånile takomariat a-
merdlanerit merserissarunarpåt
KåKat portukulugtut OKimaitsu-
nik nangmagdlutik Karssuanig-
ssait kuitdlo itisut sarfaKissut i-
kårtarnigssait. avdlanutdle a-
igdlukut mingnerussut atautsi-
mortut, ungalussat saputitdlo ar-
dlagdlit åma nanivavut.
ukiune akugdlerne ukiut 500 i-
ngerdlanerine KorKut, KåKat kuit-
dlo Kavdlunåtsiatut ateKarsimå-
put uvdlume danskit OKausinit
avdlaussunik. nungungmata nu-
nat kalåtdlinit nutånik atsersor-
neKarsimåput, manale amerdla-
nerit puigorneKarsimavdlutik.
1896-ime Daniel Bruun Sdr.
Igalikumit Kordlortorssup tasia-
nut angalavoK Kavdlunåtsiaitdlo
nunåt OKalugtuaralugo, Vatna-
hverfi (tatsit nunåt). atuagkati-
gut avisitigutdlo nunap timå i-
agdl., åss.:
Ove Bak
vigarigsoK inungnit amerdlaneru-
ssunit ilisimaneKalersipå. amar-
Kut tasiata nunå naluvå. angut
tåuna erKaineKautigssiniardlugo
Kalåtdlit-nunåne nunamik atser-
suissarnermut udvalge sujuner-
suteKarfigisimavara kotok amar-
Kut tasiånit Kordlortorssup tasia-
nut ingerdlassoK atsencuvdlugo
„Daniel Bruunip Korua“-nik.
KorKup kimut isuane Kordlortor-
ssup tasiata sinåne Bruun ki-
ngugdlermik tangmårsimasima-
vok, tåssanilo nanisimavdlugo
Kavdlunåtsiait igdlukuat nr. N74.
KoroK ingerdlanugpoK Kordlor-
torssup tasiata kitågut, nunalo
tamåna „Sårap Korua“-nik atser-
neKarKuvdlugo sujunersutigåra,
Sara Nielsen erKainiardlugo,
K’agdlimiune savauteKarfingmik
tungavilissoK 1970-ip ukiuane u-
torKaleualune kalåtdlit amat u-
torKaunerssait ilagileraluardlugit
tOKUSSOK.
Tunugdliarfiup kangerdluata
nunatå augustime najorpara å-
malo K’agssimiuliardlunga, tå-
ssanilo piniartutoKaK Søren Motz-
feldt ikiortigalugo sineriak tua-
viortumik misigssorsimavdlugo.
ngorårtautinavigput, agdlåme
Sydprøven tikiniarssuartariaKar-
poK septemberip uvdluisa nåler-
neråne.
ikiortika, ikingutiga Arne Sten-
by avdlatdlo tamaisa Kutsavigiu-
magaluarpåka åssiglngitsutigut
OKalugtuagssanik Kavdlunåtsiait-
dlo igdlukuine takussartagka-
mingnik kalerritarsimangmånga.
kisalo agsorssuaK inugsiamisår-
figineKartarsimavunga sumutdlu-
nit tikikaluarångama. Kutsavigi-
ngårpåka. pilerssårut maligdlugo
aussame tugdlerme suliaK nangi-
saoK.
inugpagssuit Kavdlunåtsiait nu-
nåne kangigdlerme (Østerbygd)
igdlumik erKåine Kanga inusima-
ssut malungnautåinik uvdlut ta-
maisa issigissaKarput. pingårtu-
migdlo savautigdlit amerdliartui-
nartut nunavdlo ilåne tamane si-
amaseKissut ilaitdlo kiserdlioKi-
ssut. tåuko Kavdlunåtsiait inu-
ssutitoKåt nangisimavåt Narssar-
ssuarme 20. august 1970, K’agssi-
arssungme Kavdlunåtsiait erKåi-
KåissutigssaK Sven Havsteen
Mikkelsenimit sanåK ulémeKar-
mat oKalugiarnivne ersserKingne-
russumik itsaK månalo uvdlut
ingmingnut atanerat encartorsi-
mavara:
„pernautaussumik Kalåtdlit-
nunåne Kavdlunåtsiait erKumit-
suliamik pitsagssuarmik atanci-
niarneKarput. professor Pearson
angeKissumik KujanaKissumigdlo
tunissigatdlartitdlugo K’agssiar-
ssungme Kaersup ivnågut åssilia-
liorneKarpoK måna inussut ki-
nguligssatdlo takussutigssånik
Brattahlid-ime Østerbygdimilo
ukiune akugdlerne inussoKarsi-
magaluarmat — inuit Europap a-
vangnånit pissut issigtut KeKer-
tamjugssuåne kujatå’kitåne nu-
nasisipaassut kangerdlugssuit nu-
nagilerdlugit.
nunasiartortut måne unigdlu-
tik nunaKalerKårsimåput ukiup
1000-ip erKåne Eriup augpalårtup
Brattahlid nunagssatut ingminut
ilaKutaminutdlo inuvfigalugo su-
Ove Bak mellem grønlandske træer. — Ove Bak nunavtlne orpit akornåne.
Økonoma
Ved kostskolen, Seminarieskolen, i Godthåb er en stilling som
økonoma ledig fra 1. april i år. Løn efter overenskomst. Bolig
kan anvises. Kostskolen har ca. 250 pensionærer og et stabilt,
godt personale i køkkenet.
Ansøgninger om den ledige stilling fremsendes snarest til:
rektor, bar 61, 3900 Godthåb.
Nungme seminarieskolime økonomatut atorfik inugtagssarsiu-
neKarpoK aprilip 1-iånit ukioK måna. isumaKatigissut nåper-
tordlugo akigssauteKåsaoK. inigssaKartlneKarpoK. atuarfingme
nerissaKartut 250 migssiliorpait igavfingmilo sulissut pitsauv-
dlutigdlo tutsuviginartuput.
atorfinigkumavdlutik KlnuteKarumassut piåmerpåmik nalu-
naerauneKarput unga: rektor, box 61, 3900 Godthåb.
Kavdlunåtsiait pivdlugit
1970-ime misigssuinerit
ngatdlavik misigissagssaugunar-
poK pilerinartoK.
amarKut tasiata kujatåtungåta
sinåne Kavdlunåtsiait igdlorssuå-
ta angisup sivnikue navssåråvut
orpigkat torssoKissut akornåne.
pisugfigiuminaeKissukut inger-
dlaniardluta ajagssutivigparput
igdlukoK inerpagssuarnut avgu-
gaK. sule ugpemarsautigssat ilåt
Kavdlunåtsiait nungusimassut
måne nunaKarsimagaluarnerånut!
septemberime Nationalmuseep
angalatitå, magister Svend Al-
brecthsen Tasermiut Frederiks-
dalivdlo erKåine igdlukunik'.'.ar-
dlaligssuamik ajoKersupara —
igdlukut 1968-ime 1969-imilo na-
nisimassåka. tamatuma kingoma-
gut Augpilagtup erKå tikiniara-
luarpara, ukiarpatdlålerérsima-
vordle. tamåne Kap Farvelip er-
Kåne imaK aulassaKaoK. uvdlut
tamaisa anore anorerssuardlo ki-
to