Atuagagdliutit - 01.12.1971, Qupperneq 13

nunaKarféi'Kane inusugtut ilaKar-
tunik issigingnåkulanerussarsi-
mangmata, åmalo tamåkunane
ilaKartalersarneK sujusingneru-
ssardlune, igdloKarfingmiunut na-
lei'Kiutdlugit.
åssiglngitsunik ilaKartarnerup
amerdlåssusé påsissutausinåuput,
nunap ilåne inuit KanoK nutarpa-
sigtigissumik akuerssårtigissu-
migdlo issigingningnerånut. tama-
tumanile åma erKaimassariaKar-
poK åssiglngissutit igdlOKarfingne
nunaKarfingnilo, atugarigsårneK,
taimatutdlo sunik intissutigssar-
siuteKarnertaoK sunissardlutik.
Hertoftip påsisimavå, iliniarner-
tut atuartutdlo 18—19-inik ukiug-
dlit angutit Danmarkime ilaKar-
talerérsimagångamik åssigingit-
sunik 4-nit amerdlanerussunig-
dlunit ilaKarajugtartut 13 °/o-iu-
ssut, sulissartunile iliniarsimå-
ngitsune 60 %>-iussardlutik ardla-
lingnik ilaKartartut. sulissartut
iliniarsimångitsut kalåtdlit ila-
Kartalerérsut angutit 71 '"/o pinga-
sut sivnerdlugit åssiglngitsunik
ilaKartarsimåput, atuartutdlo 15
%>-é taimatut iliortarsimavdlutik.
Hertoftip påsisimavai danskit
angutit ilaKarnermik ilikarérsi-
massut 13,6 ^/o-é 10 sivnerdlugit
åssigmgitsunik ilaKartarsimassut,
kalåtdlitdlo taimatut inussut 25,8
'%-erait. inoKatigit åndgssugau-
nerisa åssigingissutåt encarsauti-
galugit åssersussiniarneK ajorna-
kusoKaoK. kalåtdlitdle inusugtut
avguaKatigigsitdlugit ilaicartaler-
sarnerat ukiuisigut inusungne-
rungmata nautsorssutigissaria-
Karput danskit inusugtortåinit
atOKatigingnermut pigiliussiåme-
russartut.
arnanut taimatut åssersussi-
niarneK nåmagsineKarsinausimå-
ngilaK, kisiåne Kirsten Aukenip
40-kune misigssuinere najoi'Kuta-
ralugit, angutit pissusisut inaru-
narput. avguaKatigigsitdlugo
angutit ineritarnerat Danmarkime
Kalåtdlit-nunånilo åssigigpoK —
tåssa 14-inik ukioKalerångamik.
avguaKatigigsitdlugo niviarsiar-
Kat aoKartalersarnerat måna Ka-
låtdlit-nunåne åma taimåipoK tå-
ssa 13-inik ukioKalernermik nalå-
ne.
ardlalingnik ilaKartarnerup a-
torneKarnera kalåtdline inusug-
tuarKane angnerussoK danskit
inusugtuarartåinut nalerKiutdlugo
påsinarpoK. najorKutagssaKångi-
lardlo 20-nik ukioKalernigssap tu-
ngånut atautsimut issigalugit ila-
Karajussutsip tungåtigut danskit
kalåtdlitdlo åssigtngissuteKarner-
sut — angutinut inusugtuarKanut
taimaigunarane, tåssa tamåko
inusugtuarKat Danmarkime nå-
magteriausiat kujangningneK a-
tordlugo nåmagsineKakulaneK a-
jormat, akerdlianigdle Kalåtdlit-
nunåne kujangnikut nåmagtine-
Karnerussardlune. tamatumunga
tungatitdlugo taineKarsinauvoK
angutit ingmingnut arnatdlo ing-
mingnut atortarnere — måssa
Kalåtdlit-nunåne takornartåungi-
kaluardlune — Danmarkime ator-
neKarneranut nalerKiutdlugo
mingneralårssungmat. angutit
inusugtuamat atauserdlunit Dan-
markiminermingne anguteKati-
mingnik ilaKarsimångitdlat kalå-
lerdlo arnaK inusugtuaraK atau-
seK aperssugaussunit arnaKatimi-
nik ilaKarnermut ilaussarsimav-
dlune. Hertoftip misigssugaine
aperssugaussut 400-t ilait 7 dan-
skit inusugtut atausiardlutik ar-
dlaleriardlutigdlunit anguteKati-
mingnik ilaKartarsimåput. sule
Kalåtdlit-nunåne — Danmarkimi-
sut pinane — kinguågssiutitigut
anguteKatinit arnaKatinitdlunit
nåpautinik tunitdlagtitoKarsimå-
ngilaK.
kinguågssiutitigut atoKatigigtar-
nerme periautsit kalåtdlit inu-
sugtut aperssorneKarneråne sar-
Kumersut misigssoråine, sujorna-
gut OKautigineKartartunut pissu-
siusimassunut åssigissuteKangå-
ngitdlat. taimåitordle sule eski-
mut kinguågssiutitigut atuenausé
atausiåkåt malungnarput. inatsi-
sitigut ilisimatut Kalåtdlit-nunå-
nut ilisimassagssarsiortitsingmata
1948—49-me påsineKarpoK pi-
ngitsailivdlune arneriniarnerit
Kalåtdlit-nunåne Danmarkimi-
ngarnit issorineitånginerussut, tå-
ssa timimik ajoKusinertut issigi-
neKarnerugamik, ilerKorigsårner-
mut ugperissarsiornermutdlunit
atatitåungineruvdlutik. tamåna
kingornussaK eskimut isumalior-
tausiånit arnaK angutip pigissa-
rigå åma inusugtut oKaloKatigi-
neråne erssertarpoK. aperKutigi-
neKarmat, arnaK angutip ilaginia-
lerpane kigsautigissånut akuer-
ssInartugssaunersoK, angutit inu-
sugtut 7 °/»-isa (15) taimåitugssau-
nerarpåt arnatdlo inusugtut 3 "’/o-
isa (8) taimåitugssaunerardlugu-
saoK. agsut ersserKigsumik arnat
tåuko 8 ilait 6-it ilaKutaringnit
Tunumérsuput tåukunånga su-
juaissaKardlutik, sordlume nalu-
neKångitsoK aitsåt tunumiut eu-
ropamiunit 1889-ime tikineKarsi-
måput. ukiut 30 matuma sujor-
nagut mérårKat kinguågssiutai-
nik pinguarneK aKagsuinertut
avdlatutdle issigineKåinartarpoK
Kalåtdlit-nunåta ilåne nunaKar-
fingne ardlalingne. Goldtschmidt-
ip ugpernarsisimavå taima issi—
gingningneK „europamiungorsar-
neKarsimassoK" ukiune ikigtungu-
ane inatsisiliorneK atordlugo nu-
naKarfingmiut issigingningnerå-
nut akerdliussumik.
issigingningnerit
avdlångortitat
OKarsinauvugut aperssuinerit ug-
pernarsaråt, uverssagkat inussar-
tut amerdlåssusisa ilimanartitåt
— uvdlume kalåtdlit inusugtut
angnertumik tamalårtorujugssu-
ssut. sujornatigut inuit atautsi-
mornerussumik najoncutagssau-
ssunik misigssuivfigineKartarsi-
mångingmata, kinguågssiutitigut
ilerKut avdlångoriartornerat ma-
lungnartOK aitsåt ugtortarniar-
neKarsinauvoK agdlauserissat Ka-
nganitsat sordlo sujuline taine-
Kartut kisalo méricat inungortar-
tut amerdlåssusinut nautsorssutit
ingmingnut nalerKiunerisigut. u-
kiune 250—300-ne, sordlo taine-
Karérsutut takuneKarsinauvoK,
kigaitsumik uningisåinartumigdle
kinguågssiutitigut atOKatigigtar-
nikut ilerKorissat avdlångoriar-
torsimassut Kalåtdlit-nunåne. u-
kiut 200 matuma sujornagut su-
jugdlermik påsissutigssaKalersi-
mavoK kalåtdlit arnartaisa angu-
tinut takornartanut ilerKulersor-
nerat pissarnerånit avdlauneru-
lersoK. ukiut 100 matuma sujor-
nagut kinguågssiutitigut nåpautit
sujugdlit kaltådlinit arnanit ator-
neKalerput, Kavdlunåne sulissar-
tune arnartauvdlutik. ukiune må-
kunane 100-ne kingugdlerne atug-
kavtine uverssagkanut erniussar-
tut amerdlåssusiat kisalo kingu-
ågssiutitigut nåpautit atugåussu-
sisa erssersipåt kalåtdlit åipaKå-
ngitsut pingårtumigdlo inusugtu-
arKat kinguågssiutitigut atOKati-
gigtarnermut ilerKue Kanganit
avdlångordluinarsimassut.
tunuleKutaussut, tåssa kalåtdlit
inoKatigit kinguågssiutitigut atui-
nermut ilerKuisa avdlångorsima-
nere, Kularnångitsumik ajornar-
torsiuteKarnermit tunuleKutaKar-
put. uvdlutdle atugkavta tungå-
ssuteicarnerat Skandinaviamut
angnertunerujugssuarmik atåssu-
teKalernermik nagsataKarmata
skandinaviamiutdlo ileiKulersor-
nermut isumainik taimåitugssåi-
naussumik sunerneKångitsunging-
mata, tamåna åma pissutaoKa-
tauvdluinarsorinarpoK. ajoKersui-
ssoKalei'Kårneranit eskimut åipa-
ringnerme ilerKue avdlångortini-
arneKalerput europamiut ilerKU-
lersutåinut nalerKUtinairdlugit,
kinguåritdlo mardlugsuit inuvfi-
gissait Kångiungmata Hans Ege-
dep tikineranit, nulianik taorti-
gigtarneK ardlalingnigdlo nulia-
KarsinauneK Kalåtdlit-nunåne ta-
ma tigungajak atornéruterérsima-
vok. ajoKersuiartortitat niuver-
nermilo atorfigdlit, sapingisamik
pingitsortiniarpåt nunasiaKaler-
neK „kinguågssiutitigut ilerKor-
dlugtungortitserKunago" umiar-
ssuarmiut arfangniatdlo ukissut
kalåtdlit arnartåinut atåssuteKar-
sinaunerat sapingisamik kigdli-
dlerniartardlugo. Kalåtdlit-nunå-
ne ajoKersuiartortitat Danmarki-
me palasisut, inuit pigigsårneru-
ssut atOKatigigtarnermut ilerKU-
lersutait inungnut nalinginarnut
atortiniarssarait — tamanut iler-
Kugssatut issigitiniardlugit. dan-
skit åipaKångitsut avdlatut ajor-
nartumik imalunit pisanganartu-
nik nåmagtorserusugdlutik Ka-
låtdlit-nunåliarsimassut nagsata-
råtaoK nunamingne inuinait ta-
måkununga ilerKulersutait. ilua-
Kutsiutdlugo Kalåtdlit-nunånile-
rångamik pigssaKarnikut pissår-
nerussarnertik, kalåtdlit arnar-
tåinit pilerigineKartalerput. tama-
tumalo kingornagut nangming-
neK nunamingne inoKatimik ki-
nguågssiutitigul issigingningne-
rat atortiniartarmåssuk tupingnå-
ngilaK. måssalo sapingisamik su-
junertaKardluarneK tunuleKutari-
neKaraluartitdlugo, eskimut issi-
gingnigtausiat pigitinarneK ajor-
narsimavoK, inuiait nunasiaKarni-
kut sunerneKartarnerat — måssa
sapingisamik sagdlaitsumik inger-
dlatsineKaraluarpatdlunit — nå-
lagkersuinikut atugkatigutdlo i-
nunermik ima sunitigissarput, i-
lei-Kulersutitigut atugkatigutdlo
issigingningneK pissusiussunut
nutånut nalerKutungorsarneKå-
ngitsusanane. taima nalerKutu-
ngorsarneK kinguågssiutitigut i-
lei-Kulersornerup tungåtigut inu-
sugtut angusimavåt 1950-ikune.
kinguågssiutitigutdle ilerKut av-
dlångoriartornerat Kalåtdlit-nu-
nåne sule ingerdlavoK, ersserKig-
sumigdle tamåkunatigut Dan-
markime uvdlune måkunane av-
dlångorneKarsimanane. tamatuma
kingunerisimavå, inusugtut ta-
malerartunik taineirartartut må-
na Kalåtdlit-nunåne Danmarki-
mingarnit amerdlanerulersimane-
rat. Danmarkime atOKatigigtar-
nermut tuneassunik misigssuiner-
ne kingugdlerpåne (Hertoft, Ek-
strem avdlatdlo) ilisimassavut ila-
neKarsimåput, misigissat atugkat-
dlo sut kinguågssiutitigut atuine-
rulernermut pissutaussarnersut
åmalo kikutdlunit ilagisinaunerå-
nut issorniånginerulernermik
nagsataKartarnersut. misigssuine-
rit tamåko inernerisa taimåitug-
ssåinartut påsinarsisipåt Kalåt-
dlit-nunåne tamalerartarneK tu-
nuleKutaKartoK imigagssamik a-
tuipilungnermik malungnavigsu-
migdlo mérKat inersimassutdlo
pissutsinut nalerKutumik inusi-
naunermut ajornartorsiornerånit
pissuteKardlunisaoK, tåssa ineri-
artorneK ajornakusoKissumut Ka-
låtdlit-nunåne pulasimangmat.
Herbert Shermann Northern
Science Researc CroupimérsoK
Canadame Kularnångitsumik ilu-
morpoK OKarame agdlagkamine i-
ma agdlagdlune: „The lack of A
meaningfull challenge in life seem
to have given more central place
to sexuality in the indiciduals
life“. (inunerup itisumik imaKar-
neranik ånaissaKarsimanerup ki-
nguågssiutitigut atuinerulerneK
kingunerisimavå (tugpatdlersau-
titut)).
piviussunik misigssuineK malig-
dlugo ima OKartariaKalerpoK, u-
kiune kingugdlerne 200—300-ne
Kalåtdlit-nunåne kinguågssiutiti-
gut atuinermik ilerKut ima av-
dlångortigisimassut uvdlume i-
nuit Danmarkime taima atuga-
Kartutut oKautigissariaKartut i-
lerKuinit avdlåussutaerutdlutik.
kinguågssiutit atornerisa pissusé
uvdlume inusugtut kalåtdlit iler-
Korissait, Kanga eskimut tamåko
tungaisigut ileiKulersutåinut atå-
ssutaerutivigsimåput issigissaria-
Kardlutigdlo ineriartornerup må-
na pissup sujunertaringikaluagai-
sa ilagigåt nagsatarissaK avdla-
tutdle kigsautigissåungikaluartut
pilersitaussut ilåt.
misigissutsitigut (tarnikut)
aulaterncKautaunera:
Alf Berthelsenip agdlagtugai ta-
pertaralugit åma Peter Freuchen-
ip angalassutdlo avdlat agdlause-
rissartagai najoiKutaralugit su-
jornagut nuliat taortigigtarnerå-
nut atatitdlugo isumaKarneK Ka-
låtdlit-nunåne tamalerartarneru-
jugssuaK aitsåt pilerdlåjungitsoK,
tåssa Kangarssuardle kinguågssi-
utitigut atuineK avdlångorane tai-
maiginartoK uvdlumimut. taima
påsinerdluineK inugpagssuarnit'
pigineKarpoK inungnutdlo inuiåu-
ssulsimingnik pingårtitsissunut
narrujumisitsissardlune kalåtdlit
inuiait akornåne ilåtigutdlo tamå-
na erssersitauvoK atåne issuagag-
ssavtitut Atuagagdliutit/Grøn-
landsposten 18. feb. ukiOK måna
sordlo agdlauserissat pingåmer-
ssåne agdlangmat:
ima KuleKutalik: „KanoK nå-
kartigisagavta?" akissugssauv-
dlune årKigssuissoK Jørgen Fleis-
cher ilåtigut agdlagpoK: „nunav-
tine ajortOKarpoK. silarssuarme
avdlane kinguågssiutitigut nåpau-
tit taima tunitdlåussortigissumik
atorneKarneK ajorput." nakorsap
oKauserissai issuarsinardlugit ki-
nguågssiutitigut nåpautit atugau-
nere pivdlugit avisit ilåtigut J. F.
kingorna ima agdlagpoK: „sordlu-
na ajornåsångikaluaK inuit pisi-
nautitaunerat kigdlilisavdlugo, i-
nugtut inersimassutut erKarsarsi-
naussututdlo inunine pårisinåu-
ngigpago.“
J. F.-ip tamatuma kingorna-
gut sujunersutigå landsrådip au-
lajangisagå: „kinalunit kinguåg-
ssiutitigut nåpauteKartoK, angi-
sumik akilisitaussariaKartOK, tu-
nitdlåussuinermigdlo siaruarteri-
ssut ingasåangnerit inugtut pisi-
nautitaunermik ilånik arsårne-
Kartåsassut. taimåitume nakorsat
suliåinik piåralutik akornusersui-
ssuput Kalåtdlit-nunåtalo tuså-
maneKarnera pitsåungeréKissoK
sule ajorsardlugo". agdlauseri-
ssat pingårnerssåt ima naggate-
KarpoK: „KanoK nåkartigiguvta
pissortat aitsåt sulinialisåpat?“
taima isumaKalerneK imaKa på-
sinaraluarpoK, kisiånile åma ni-
katdlornardlune. åmame aitsåt
taimailiorniartoKångilaK, tåssa
sujunersutit åssigissai sujornagut
sarKumertarérsimangmata. kisiå-
nile uvdlume ugpernarsautauvoK
Eilert Sundtip ukiune untritiling-
ne kingugdlerne Norgeme påsi-
simassainut, tåssa isumaKarmat,
naussorigsaissut igdloKarfingnilo
pitsunenrssut inussartut ilerKO-
Kardlutik pigigsårnerussut ilisi-
massaKarnerussutdlo påsisinåu-
ngisånik issorissartagéinigdlo, ki-
siånile inuit tåuko nangmingneK
taimåitugsséinartut issigissånik.
inuit atugkamikut åssigiåt Ka-
låtdlit-nunånitut Skandinaviame
atOKatigigtarnermut issigingnig-
tautsimik pigiliussisimassut Dan-
markimit amerdlaneruput. kalåt-
dlit inoKatigit sule ajornartorsior-
nartumik ilasarneKauteKarput tå-
ssa danskit inusugtut åipaKångit-
sorpagssuit .amerdliartuinameri-
nik, tåukulo Danmarkime inoKa-
tigissamik issigingnigtausiat so-
runame nagsatarissarpåt. tåuku-
taoK nåmagsineKarsinåungitsunik
ilencorigsåmikut piumavfigine-
Karsinåungitdlat.
tåuna akisseriauseK pissutsinut
tungassoK oKautigineKarsinaune-
ruvoK erKarsardluardlune påsing-
ningnermik angnerussumik påse-
Katigingnikut tunuleKUtagssarsi-
orneK naniniardlugo sut atordlu-
git ajornartorsiut ajugauvfigine-
KarsinaunersoK. kisiånile inusug-
tut pissutiniardlugit issorineKåi-
narnigssåt erKortungilaK, pissut-
sime ineriartornerup, inusussu-
sertik pissutigalugo akomuseri-
arsinausimångisåt pissutausi-
mangmat.
ilångussaK: agdlauserissaK u-
kiut 250 Kångiuneråne pissutsit
inernerånik nalerKersuissuginara-
ne, åma suliagssamut tungaviu-
tiniarneKarmat OKaluserissap
angnertunerussumik agdlauseri-
nigssånut, sunalunit OKauseKau-
tausinaussoK piuminaraluaKaoK
— ilalerissoK agssortuissordlunit
tamarmik Kujanåsavdlutik. ag-
dlagkumassut unga nagsitsisinåu-
put: Søvang 9, 3460, Birkerød.
Industritraktor
Kubikmeter efter kubikmeter jord flyttes hver dag med
Ford traktorer og store dumpers, fordi jordtransport er en
opgave, der kræver driftsikkert og robust materiel.
Når Ford 5000 er så populær til disse krævende opgaver,
skyldes det ikke mindst dens stærke motor på 75 HK DIN
og 30,2 kgm.
Et andet vigtigt punkt, som fremhæver Ford 5000, er bag-
akslens store bæreevne.
Dens indkapslede skivebremser i oliebad er selvjusteren-
de og er det bedst tænkelige bremsesystem tij industri-
traktorer.
Med Ford 5000 foran Deres dumper er De førende ved et-
hvert jordflytningsarbejde, og der står en effektiv organi-
sation af forhandlere med det bedste serviceapparat og
velforsynede reservedelslagre bag alle Fords produkter.
TRAKTORER
MASKINER
13