Atuagagdliutit - 24.12.1971, Blaðsíða 18

^IB
Astrid Lindgren
Hr. angalåinartOK sinigdluarit
tåssa jutdlip sujuliane sapåt ki-
ngugdleK, anåna atåtalo ilississu-
nut nålagiartugssåuput. aitsåme
tåssa pivfigssåungitsukut ilissini-
artut, kisiånilo åma takornarta-
viungilaK inuit jutdlimut ulåpu-
nerup nalåne tOKUSsarmata.
mérKat kisimik Kimatåusåput.
kisiåne ardlåinåtalunit tamåna
ajoringilå. igavfiup nerriviussåta
kigdlinganut ingitdlutik påpiara-
nik åssigingitsunik Kalipautiling-
nik jutdlimut pinersausiordlutik
Kiortåisåput. nerissagssausivik
jutdlimut nerissagssanik ulivkå-
vigpoK, nererusumisagaluarunik
nerisinaussåinik. åmalume niutsi-
vigssuaK ulivkåvigdlugo karamel-
it nuånårsautigssait tuniuneKar-
simåput, karamelit kajortut Ka-
Kuårtut påpiaranik manilakulug-
tunik pugdlit KåKortarissanik ako-
Kardluartut. iluamik kigutinut ni-
putarnere nuåneramik. iluamik
tasisuarame, jutdllnavingmutdlu-
me sananeKartarpoK. — atausina-
vik anånap årdlerissutigå.
„matup parnaersimanigsså isu-
magisavarse," OKarpoK. „kinalunit
angalåinartOK nåmerdluinaK iser-
tisångilarse!"
tåssame taimanikut angalåinar-
torpagssuaKaratdlarmat OKalug-
tuarput pisimagame. angalåinar-
tut åssigingitsorpagssuit. ajungit-
sut, sianilikårtutdle, igtordlutik
matup kigdlingane igsiavingmut
ingitartut oKarumåsanatigdlo.
ilait ingassagtajåriumatupilug-
ssuit sagdlOKitautinigdlo OKalug-
tuarumatut. angalåinartut aula-
kortut, ilåne nuånåriardlutik ar-
dlåne savilersussissartut. åmalu-
me ilaKariput kumalerujugssuar-
nik, anigångata anåna agdlåt na-
termik saligissariaKartardlune. a-
nånap angalåinartut nuånaringi-
vigpai. ardlåinåtdlunit nåme. må-
ssa tamatigut igfianik Kagdlersug-
kanik angisorssuarnik nigdlertu-
mik pulukiminilerdlugit tunissa-
raluardlugit nuånaringivigpai.
kisiåne tåssa mérKat kisimit-
dlutik måna angerdlarsimåsåput.
„angalåinartunik isertitaKåså-
ngivigpuse," anånap oKausisa ki-
ngugdlersaråt, anilerame atåta-
mutdlo Kamutimtumut ikivdlune.
imunga hestit uningatiniamere
artorssautigerérsimagai.
tåssame, mérKat encarsautigi-
ngivigpåt angalåinartumik isertit-
sinigssartik. orpiliap pisatagssai-
nik koriliorput nuånarssartoru-
jugssuvdlutigdlo. Svenip Katå-
ngutine mingnerit ajoKersupai Ka-
noK påpiarat nuioråsagait korilia-
mingnut. tauvalo jutdle OKatdlisi-
gilerpåt isumaKatigigdlutigdlo ati-
ssagssanik tunissutisineK tamanit
ajornerpaussoK, jutdlime taimåi-
tunik tunississoKarångat. portug-
kat nerumigtut — tåssa alersit år-
Katitdlo avdlatdlo soKutåungitsut
taimaeKatait. nåmik mångertu-
ssariaKarput. mångertut imaKar-
tarput inussanik såkutujussanig-
dlo avdlanigdlo inunermik nuå-
nersisitsissartunik.
karamelitorputdlo pingåramik
eKitik putdlangassuinångordlugit
OKalugfingme åssilissat ingilérKat
åssiginerulerdlugit. ila sapåt tåu-
na ajungisagaluarmigame.
igavfiup matuata Karsorsartar-
tua iluamik ikusimagaluarporme.
kisiåne Sven anitdlatsiartariaKa-
lerpoK. iserKigkamile Karsorsar-
Kingnigsså puiorpå. tåssame iser-
tordlo Anna Inga-Stinalo orutiler-
simåput Kiutilerngutdlutik, Sven-
ivdlo avigsårtitariaKarpai.
Kamane sinigtarfingme nalu-
naeKutaK sajukulårtumik arfineK-
mardlungnik sujanerpatdlagpoK.
aitsåtdlo sujanerungnaerniariar-
tOK kasugtortoKarpatdlagpoK.
„iserit!" Sven tungånut inger-
dlautigalune suaorpoK. „å, use ..
ilarKigpå.
kingorKutserérpordle.
mato angmarpoK isertOKarpor-
dlo. tåssauna angalåinartOK isera-
tånguartOK. taimåitunera agdlåt
Inga-Stinap takusinauvå, ånilår-
nermitdlo KissaserpoK.
„suvit-una?“ angalåinartOK o-
KarpoK. „nårdlugkavit?"
Inga-Stina sule nipitunerussu-
mik KissaserpoK, Sven Annalo ta-
marmik augpitdliutivigdlugo.
Svenip angalåinartOK orneriar-
dlugo ivtoKiussardlune OKaluler-
POK.
„uvagut ... uvagut kisimitdluta
angerdlarsimagavta, ivdlit anisau-
tit, hr. angalåinartOK,“ OKarpoK.
taima OKarniariardlune påsivå
sianipalungneruvatdlårtOK kisimi-
nerardlutik OKarnine.
„kisiånile atåta anånalo isinga-
jalerput," OKarpoK. „erninaralår-
ssuaK isisåput."
„tåssa matukut pututeriåinåu-
put,“ Anna OKarpoK, taimalo OKa-
riarame ereigsiatdlagdlune misi-
galugo.
Inga-Stina KiajuarsinarpoK.
„orpiliap pisatagssainik kori-
liorpise?" angalåinartOK OKarpoK
igavfiuvdlo nerriviussånukardlu-
ne. „naluvarse KanoK ituliorsinau-
ssunga," nangipoK Kiutitdlo tiguv-
dlugit påpiaramigdlo Kalipauti-
lingmik Kiortailerdlune. påpiaraK
amerdlasorssuarnik peKiteKåtår-
på, tauvalo Kiortalerdlugo. tai-
mailioriardlune siårtitilerpå, å,
ila uvdloriaussarpagssuit kussa-
navigsut sanasimavai! sordlo
angåkuåinarsimassoK!
„tupingn ... !“ mérKat OKarput
uerujugssuardlutigdlo.
kingornagut åma angalåinartOK
korilioratdlarujoK. tupingnåinar-
tumik koriliå mikissoralårssuvoK,
taimåitumigdlo påsigssåungivig-
dlune taima agssagssuane angiti-
gissut KanoK iliorsimanerå koria-
rånguaK taima mikitigissoK.
„ila koriarånguaK mikingåra-
me!“ Anna OKarpoK.
„orpiliamut nivingarune paor-
nåraK atausInaK imarisinauvå,"
angalåinartOK OKarpoK.
„ih, ila pikoringåravit, hr. anga-
låinartOK, “ Sven OKarpoK.
„hr. angalåinartumik" OKarpoK,
isumaKarame iluasårfigalugo år-
dlerinånginerusassoK.
„tåukunånga amerdlanernik sa-
pingisaKarpunga," angalåinartOK
OKarpoK. „angåkuarsinauvunga."
„tupingn!" mérKat OKarput.
„una takuk," angalåinartOK o-
KarpoK, tauvalo karamele Inga-
Stinap siutånit amuvdlugo.
„siutima igdluatungåne kara-
meleKarpunga?" Inga-Stina OKar-
poK, måna Kiajungnaivigsimaga-
me.
tauvalo angalåinartup åma siu-
tåta igdluanit karamele avdla
åmupå.
„tuping!" mérKat OKarput.
„måna Katångutiga OKaloKatigi-
savara," kingunerilerå angalåi-
nartOK OKarpoK. „AmerikamlpoK."
„tauvame KanoK ilivdlutit OKa-
lOKatigisagavko, hr. angalåinar-
tOK?" Anna aperaoK.
„issertugkavnik navssåKarama,
tåuna atordlugo OKalutisavara,"
angalåinartOK OKarpoK.
„sunauna issertugkat navssåt?"
Sven aperaoK.
„nåma iluanlpoK," tåunalo av-
Kutigalugo tusarsinauvara Katå-
ngutiga KanoK oKalugtoK."
„tupingn!" mérKat OKarput.
„Hej, Charlie," angalåinartOK
suaorpoK. „Charlie, tåssa Katå-
ngutiga," mérKat navsuiåupai.
„ateKaraluarpoK Kalle, Sverige-
mikatdlarame."
„Hej, Charlie!" kingumut suaor-
KigpoK.
takuvatdlo, tauva Svenip Annap
Inga-Stinavdlo angalåinartup nå-
vine nipe tusalerpåt OKarpatdlag-
toK:
„Hallo, Nisse, KanoK ipit?"
„ajorissagssåungitsumik inger-
dlavunga," angalåinartOK OKar-
poK." „ivdlime KanoK ipit?"
„agssaissardlunga kultisiorpu-
nga," nåvisa iluane nipe akivoK.
„uvdlume kultit 15 kg KaKipåka."
„Finos puros," angalåinartOK o-
KarpoK — tamåna kingorna Ka-
noK isumaKartineKaraluarnerpoK.
„aKago dalerit 100 ilingnut nag-
siutisavåka agdlagkat pugssånut
ikivdlugit," nipe OKarpoK.
„Finos Puros," angalåinartOK o-
KarKigpoK. „tauvame atissanik
Kardligtarigsisaunga augpalårtu-
nik åmukårtortalingnik naussu-
ssartalingnigdlo. Hallo, Charlie!"
kisiåne Charlie akendngilaK.
„aKago dalerinik untritisisau-
nga,“ angalåinartOK OKarpoK nuå-
nårpalugdlunilo mérKat issigalu-
git.
„tupingn!" Sven, Annalo Inga-
Stinalo OKarput.
„sule avdlanik sapigaKångilatit,
hr. angalåinartOK?" Sven iluasår-
dlune aperaoK.
„pitsutut aulakortutut politinit
tiguneKartutut issigingnårtitsisi-
nauvunga," angalåinartOK OKarpoK
autdlartitdlunilo.
Inga-Stinap karamele tiguvå
Kanerminutdlo OKalugfingme i-
ngilérKap Karnasut itumut ma-
ngutdlugo. taimailerugtortoK ait-
såt angalåinartOK Kuianarsisima-
vok OKalugtuagssåungivigsumik,
uperKajåvdlune igavfiup narKati-
gut autdlarsimagame. Inga-Stina
igdlångitsorsinåungilaK. tauvalo
karamele inerdliordlugo tupipoK.
„Iiiiiih!" Inga Stina OKarpoK ki-
nålo tungujorujugtuinångordlune.
någdlioKalune taliminik tamanut
tamaunga niviupoK.
„Kiserniarit!" Sven Annalo niv-
dliåput. Inga-Stinale Kisersinåu-
ngilaK. karamelle univigdlune u-
nigpoK.
tauvalo angalåinartOK pigsinaK
Inga-Stinap sanianut pivoK. inu-
ssane mardluk tordluanut mangu-
pai karamellilo åmutdlugo.
Inga-Stina KamångarssuaK Ki-
ssaserpoK tauvalo nerriviup Ka-
lianut nuangme ilamernga nåkar-
titdlugo. tauvale KungujugpoK o-
Kardlunilo:
„åma avdlamik suliaKarsinau-
vit, hr. angalåinartOK?" aulakor-
tussåKilåriarit, nuånerpatdlå-
K30K."
„ilerKorssorsinauvunga," anga-
låinartOK OKarpoK. tauvalo iler-
Korssut alianartorujugssuarnik
taigdlalik arnamik inusugtumik