Atuagagdliutit - 10.05.1972, Síða 9

massut, sujornatigutut nålagkap
kivfavdlo pissusiatut ikungnaer-
nerusimavdlutik. taimailiartor-
nigssålo kigsautigårput ineriar-
tuårtitagssaK.
Kujanartumik kingugdleK OKau-
tigisså amerdlanerit isumaKatigi-
gunarpåt. åmåtaoK Kujanartutut
OKautigissariaKarunarpoK Hert-
lingip sume inungorsimaneK na-
jorKutaralugo akilersuineKarne-
ranut pissutaussut navsuiarniar-
simångingmagit. navsuiaut Ka-
ngarssuardle pisoKalissorérsimå-
sagaluarpoK. tåssame atuagkap
agdlalerneranit naKitemeranut si-
visujåkasiussarpoK. erKarsautigi-
narungme sujorna landsrådimut
folketingimutdlo uinersinermit
månamut politikip tungåtigut pi-
simassut — sunigdlo pissoKaru-
mårtoK ukiume tugdlerme akile-
rårutit atortitaulerpata! tåuna
atuagkiaK sivisorssuarmik atua-
gausivingmititaugunarpoK. kig-
dligssaKarpordle uvdlume pisima-
ssunut nalerKUtuåinamigsså. ki-
siénile amerdlaKaut ilumut pit-
saussunik soKutiginartunigdlo på-
sissutigssaKarmat tungassunik
måkununga, kulturimut, inuiait
OKalugtuarissaunerånut, nunap
pissusisigut, umassuisigut il. il.
agdlauseringnigtut amerdlaKaut
ilisimaneKardluarérsut sordlo:
magister Børge Fristrup, dr. phil.
Chr. Vibe, fiskeribiolog dr. phil.
Paul Hansen, direktør, mag.
scient. K. Ellitsgaard-Rasmussen,
højskolelærer Mads Lidegaard,
mag. art. Robert Petersen, de-
partementschef Erik Hesselbjerg,
domprovst Sv. E. Rasmussen, sko-
leinspektør Chr. Berthelsen, atu-
agkiortoK Hans Lynge — avdlar-
pagssuitdlo.
OKalugtualiorneK
unigkatdlartoK?
ukiorme 1971 atautsimut issigalu-
go pisimassoKarfioKaoK. politiki-
kut pinarane, kisiåne åma kul-
turimut tungassutigut aperKutit
ardlagdlit erssencigsiput, kisiåne
åma aperKutit avdlat aperKuti-
ngortitauvdlutik.
pingåmerit tamarmik atåssute-
Karput inoKatigit ineriartortitau-
nerånut. ersserKigsumik pigssa-
rigsårneK mingnerulerpoK. 1960-
ikune ulåpunerssuaK taorteKaler-
poK ulapipatdlårungnaernermik
taimåitumigdlo aningaussalersui-
nigssamut mianerssornerulerner-
mik. Sverigeme sulivfigssaerune-
rujugssuaK sivisumik akornutau-
simavoK, Danmarkimilo ukioK
måna sulivfigssaerutut amerdle-
riarsimaKaut.
tamåna pissuteKåinarunarpoK
tamavta 1960-ikune aningaussar-
torpatdlårsimanivtinik. -patdlår-
neK sunauna? — tåssa aningau-
ssarsiavtinit amerdlanerussunik
atugaKarsimanerput, tåssa inuia-
Katigit danskit aningaussartor-
patdlårsimanerat. Nationalbank-
direktørip Erik Hoffmeyerip dan-
skit fjernsyniåne Kanigtukut
OKautigisinausimavå, ukiume
1960-ime nålagauvfiup nunanut
avdlanut akitsugai Danmarkime
ilaKutaringnut avguaKatigigsikåi-
ne 0 kr-mit angnerulårtoK — uv-
dlume akitsugkat 20.000 kr-uput
ilaKutaringnut atautsinut! måna
atuipilorsimaneK akilertariaKaler-
poK. tamåna ima isumaKarpoK
atuivatdlårnerup agdliartomera
unigtitariaKalerdlune imalunit
migdlissariaKalerdlune. tamånalo
isumaKarpoK akilerårutit agdli-
neKåsassut.
tamåko tamarmik iluaKutåusa-
nersut måne navsuiamiameKåså-
ngitdlat. kisiåne kulturip tungåti-
gut åma ajornartorsiutit malung-
narsiput sut akiussut agdliartor-
nerat pissutauvdlune. inuit ag-
dlagtartut akornåne imalunit nu-
taunerpånik, sujuarsimanerpånik
agdlauseringnigtartune OKatdlito-
KartalerpoK kulturikut unigtorat-
dlamermik.
åma Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
atuagkiornerme ersserKigsumik
malungniusimavoK. ukioK Kångiu-
toK issigigåine malungnaKaoK,
sarKumersoKangåtsiarsimassoK
OKatdlisigssanut tungassunik (sor-
dlo Bent Jensen: „inussauseK av-
dlångulersoK"), åma autdlarKau-
siussame nunane avdlane atuag-
kiat taineKartut (Robert Gessain:
„Angmagssalik — civilisation pi-
ngitsailissumik erKutaK") atuag-
kat tåuko mardluk KanoK Dan-
markime suniuteKarsimanerat ki-
ngusingnerussukut erKartorumår-
para. åma atuagkat avdlat ilisi-
massagssanut tunganerussut sar-
Kumersimåput, tåuko ilait soru-
name Hans Egedemut tunganeru-
ssut. tåuko amerdlanerssait A/G-
ime erKartorneKarérsimangmata
matumuna angnertunerussumik
erKartusångilåka. — kisiåne ukiu-
tåssa nunarssuarme nuna avangnardlerpåK tingmissartumit åssiliss'aK.
ungatåne takuneKarsinauvoK Kap Morris Jessup. (tigussaK „Greenland
— past and present“imit).
me Kångiutume OKalugtualiångor-
dlugit atuagkianik Kalåtdlit-
nunånut tungassunik ångisunik
sarKumersoKarsimångilaK danski-
nit pissunik. sunauna pissutau-
ssok? imåinerdlune pissutsit på-
siuminaitdlivatdlårsimassut, ag-
dlauserissaK KatsuneKalernerpoK?
isumaKarpunga navsuiautigssau-
ssok nalunångivigsoK taineKarér-
sok kulturikut unigkatdlarneK —
danskit naKiterisitsissarfisa atu-
agkat tunisinausséinatik naKiter-
niarpait. Kalåtdlit-nunånutdlo tu-
ngassut tamanit soKutigineKarneK
ajorput. ...
issikumigut kussanaKissoK atu-
agkiaK Franz Berlinerimit „Vest-
grønland" (Kalåtdlit-nunåta ki-
tå“), kisiåne misigssordluaréine
pakatsinarpoK. Berliner OKautsi-
nik påsisinåunginerminik akor-
nuteKånguatsiarpoK. kitåmiunik
kalåtdlinik Kitåne angalanermi-
ne oKaloKatilerujugssuvoK, tai-
mågdlåtdle Kalipå kisiat angusi-
nauvdlugo inuit takornartanut ta-
kutitagåt silarssuarme sumilunit
angalagaluaruvta nåpitagssarput.
taimåitumik atuagaK turistip uv-
dlorsiutåtut ingerdlåinarpoK a-
perKuterpagssuarnik ilaKardlune
ikigtuararssuitdlo ersserKigsalå-
ginagkat akissutausimavdlutik.
akerdlianigdle ersseraivigsunik
titartagkat Kimassumigdlo OKa-
lugtuarissat erssersipåt uvdlui-
narne inunerme kalåtdline taku-
ssagssat, ilåtigut danskeK nuna-
mut takungnigsimångisåinartOK
takordluisilårsinauvdlugo tåva-
nerssuaK uvdluinarne inunermik.
tamånalume åma imåinéunge-
K30K.
tauvalo erKaisitsissutigilåmiar-
para, Kalåtdlit-nunåt sujorna „ti-
kitdluarKUSsumik atuagkiarine-
Karmat", naKitertitaussumik na-
Kiterisitsissarfiup Anders Nyborg-
ip, Rungsted Kystime. Kupersa-
gårånguaK KalipautigigsårtOK, su-
jornagut A/G-ime takutitaorér-
sok. imaKa taimatut naKitigkat
atuagarujugssuarnit akimarpa-
lugtunit kinguneKardluarnerusi-
naussut — tåunalume ukiut ta-
maisa sarKumertarpoK. naitsumik
tungaveKardluartumik oKalug-
tuartoK åssiliartalerujugssuaK,
ikigtunguanik kisiåne erssendg-
sunik påsissutigssartalik kisalo
annoncerpagssualik. fjernsyneKa-
lerfiup nalåne „aitsåt tåssa!“
ukiut tatdlimat ineriartordluarnerup kingunerisimavå
såkut måna sujuardluarsimassoK, sjakinik aulisaute-
Kartunut ingerdlatsivdluartunut sujumutdlo issigisinau-
ssunut pigssarsinarnerussoK torKigsisimanarnerussor-
dlo.
akilersuinigssamut periarfigssaKardluarpoK
DIESEL
sukåssusia: 7,5—8 knop.
Sabb Diesel 2GZ, 20 HK DIN hurtigomstyringilik, sarpé ulugsl-
naussut, vekselstrømdynamolik, nangmineK autdlartftautilik, len-
sepumpia 3/a", såkutinut agdlagtarfissaK angisoK, batteri 90 AH,
motoriata KaieKutå nipaitdlisagaK, nåkutigineKarsinaus'soK a-
ngatdlatip K&vanit, sarpisa kanårtåt tagdlisitaK, Qliausivia 80 li-
ter galvanisérigaK, Imertarfia Kipissartumik matulik. tamarme
piarivigsimassoK. motore misiligtarérsimassoK imånilo atornig-
ssånut nåpertutungorsagaK.
Petters Hydrauliske
INNHALNINGSAPPARAT
amortaut silåinarmik ingerdla-
ssok ningltagkanut, Kagssutinut
Kalorssuarnutdlo, . ikutartumik
motorilik
motore ikutagssaK:
SABB DIESEL
20 (Din) HK
Perkins Diesel
47 (Din) HK.
angnerussumik påsiniai
ssoKarsinauvoK
VIKSUND BÅDIMPORT
nunalisitsissartoK: Asger Laursen . Postbox 153 . Telefon 1342 . 3900 Godthåb
niorKutexartoK: Villy Andersen . Postbox 193 . 3900 Godthåb
9