Atuagagdliutit - 10.05.1972, Qupperneq 18

1971-ime aulisagkanut tunga-
ssutigut misigssuinerit
KGH-ip aulisarneK pivdlugo atautsimititsinerane penataussut
periarfigssarsisimåput 1971-ime sujunigssamilo aulisagkanut
tungassutigut misigssuinerit misigssuinigssatdlo pivdlugit
cand. mag. S. Å. Horstedip OKauserissai kingulinitut tusåsav-
dlugit. magister Horsted autdlarKausinermine ilåtigut ima
OKauseKarpon:
— 1971-ime Kalåtdlit-nunåta i-
martaine misigssuinerit ingerdlå-
neKarsimåput ADOLF JENSEN-
imit åma TORNAK’-mit ukioK
kaujatdlangajagdlugo åmalo DA-
NA-mit juli-augustime. misig-
ssuinerne pingårtineKarsimåput
ilåtigut imap kissåssuseKarnera-
nut tungassut, ilåtigutdlo aulisag-
kat åssigingitsut pingårnerpåt,
kapisigdlit, rejet åma sårugdlit
amalo puissinik misigssuinerit,
taimåitordle tåuko måna ersser-
Kingnerussumik erKartusångilåka.
kapisilingnik misigssuinerit
kapisilingnik misigssuinerit aut-
dlarniutigilåka. sordlo ukioK ki-
ngugdleK OKalugiautivnit påsine-
KarsinaussoK kapisigdlit pivdlu-
git OKatdlinerme tamarme aper-
Kutit pingårnerpåt ilagåt Kalåt-
dlit-nunåta erKåne kapisigdlit Ka-
noK angnertutigissumik aulisar-
neKartarnersut, amalo KanoK a-
merdlatigissut utendgslnaussar-
nersut Europap Amerikavdlo a-
vangnardliup imartainut kugssu-
inutdlo. taimåitumik sulinivtine
pingårnerutlsimavarput Kalåt-
dlit-nunåta erKåne kapisilingnik
nalunaeKutsersuineK, tuluit auli-
sagkanik ilisimatue kingumut su-
leKatigerKigdlugit. sarpiarnerput
pissutigalugo sulineK sapåtip a-
kunerine mardlugsungne akor-
nuserneKarsimavoK. katitdlugit
kapisigdlit 129 nalunaeKutserpa-
vut, kisiåne canadamiut umiar-
ssuånit misigssumit A. T. Came-
ron-imit 121-t nalunaeKutserne-
Karsimåput. tåssalo 1971-ime Ka-
låtdlit-nunåta erKåne kapisigdlit
katitdlugit 250-it nalunaeKutser-
neKarsimåput. neriutigisimassav-
tinit ikingneriiput, kisiåne påsi-
ssutigssaulårpoK kapisigdlit nalu-
naeKutsigaunigssamut piukunar-
dluartut pissariniarnerat KanoK
ajornakusortigissoK. amalo nalu-
nångitdluinarpoK kapisigdlit 250-
it nalunaenutsigkat ikigpatdlår-
tut aperKutit sujuline taineKartut
påsiniarnigssånut. taimåitumik
1972-ime nunat ardlagdlit suleKa-
tigingniarput Kalåtdlit-nunåta
kitåne kapisilingnik nalunaeKut-
sersuinigssamik pilerssårusiaK
angnertunerussoK pivdlugo. neri-
utiginenarpoK Kåumatine au-
gustimit oktoberimut kapisigdlit
3000 nalunaeKutserneKarsinåusa-
ssut. umiarssuit misigssutit ator-
neKartugssåuput Canadamit, Tu-
luit-nunånit, Skotlandimit, Frank-
rigimit Danmarkimitdlo pissut,
nunatdle avdlat ardlagdlit ani-
ngaussatigut imalunit sulissug-
ssatigut ilåtigut ikiutugssauvdlu-
tik, taimalo åma neriugpugut ka-
pisilingniutine inuit ardlagdlit i-
nigssisinåusavdlutigik. soruname
neriutigårput aulisartut suleKa-
taunigssåt kapisigdlit nalunaeKut-
sigkat pissarineKartut tuniune-
Kartarnigssåt pivdlugo.
nåpertuivdluarniarneK
atatinartarianarpoK
ukioK kingugdleK kapisigdlit piv-
dlugit akerdleringnermik taine-
KartartOK nagsataKarpoK pivfig-
ssap ilarujugssua atorneitarsi-
mangmat atautsimlnernut åmalo
agdlagkat OKausertaliornerinut å-
malo åssiglngitsorpagssuarnit såg-
figingnissutit akineKarnerinut.
neriutigåra iluagtitsivdluta nå-
pertuivdluarniarneK atatinaru-
mårigput nunat avdlat aulisagkat
pivdlugit ilisimatue penatigalugit
kapisilingnik misigssuinerne a-
nguniagarissarput. åma neriug-
punga misigssuinerne ilisimassag-
ssanik katerssuiniarnerput åmalo
nåpertuivdluarniarnerput nagsa-
taKarumårtut aulisartunut kiku-
nut tamanut tatigeKatigigtuarner-
mik kapisigdlit pivdlugit aker-
dleringneK måna isumaKarnarsi-
galuartOK nunap nangmineK ilua-
ne nålagkersuinermut tungassu-
tigut aperKutaulersoK.
sordlo amerdlanerit nalusångi-
kåt kapisigdlit pivdlugit aningau-
ssauteKarfingmik taineKartartu-
mik pilersitsineKarsimavoK, tåu-
ssumalo aningaussautai kapisili-
lersuinermut atorneKartugssåu-
put. tamatumunga atatitdlugo å-
ma aperKutigineKarsimavoK Ka-
låtdlit-nunåne kapisililersuineK
iluagtisinåusanersoK. tåssame su-
jornatigut iluaKutaussumik ki-
nguneKartuångikaluartumik Ka-
låtdlit-nunåne kapisigdlit suåinik
ikussisimavugut, kisiåne ima ikig-
tigissunik taima ikigtiginerat ilu-
agtitsingitsornermut pissutausi-
nauvdlune. taimåitumik 1971-ime
Kalåtdlit-nunåne kuit ardlagdlit
misigssorneKarnerat autdlarnersi-
mavarput, misigssuinerdlo sulia-
rineKarpoK aulisagkanik ilisima-
tumit amerikamiumit inusugtu-
mit ukiune mardlungne atorfinig-
tineKarsimassumit. 1971-ime kuit
ai'dlagdlit Manitsup K’eKertarssu-
atsiaitdlo akornånltut misigssor-
neKarsimåput, sujunertarineKar-
pordlo 1972-ime kujåmut nangi-
neKésassut. nalunaerutaugatdlar-
tut nåpertordlugit isumavdluar-
patdlårtariaKångilaK. pingårtu-
mik isumaKarnarpoK kungne suv-
fivfigssat pitsaussut amigautigi-
neKartut, tåssa imåipoK kup ilai
ujarårartut.
Kalatdlit-nunåta erKåne
rejeKarfit angnerpåt
ukiune kingugdlerne rejenik mi-
sigssuinerit pingårtumik sineri-
ssap avatåne ingerdlåneKartarsi-
måput. Diskop åma Nup akornå-
ne rejenarfit ardlagdlit nunap å-
ssiliorneKarsimåput månalo ilua-
KUtigineKalerdlutik. neriugsima-
galuarpugut 1971-ime sulineK ta-
måna nanginarsinåusavdlugo På-
miut avatånit K’aKortumut Dana-
mit, kisiåne sikut pissutauvdlu-
tik avdlatut ajornartumik Diskop
Umånavdlo akornåne sulinerput
naneinartariaKarsimavarput.
Nugssup avatåne Danap nav-
ssårå Kalåtdlit-nunåta erKåne
måna tikitdlugo rejeKarfit ang-
nerssåt, 60 sømilisut isorartutiga-
lunilo 10 sømilinik silissusilik ma-
nigsumik nerumigtumigdlo nati-
lik 500—600 meterinik itissusi-
lingme. rejeKarfingmit sisamanik
KalusseriarneKarsimavoK. Kalu-
sseriarnerme atautsime Kalorssuit
aligtorsimåput, Kalusseriarnerne
avdlane pingasune akunerit a-
lautsit tamaisa KaluneKarsimåput
65 kilunit 100 kilunut rejerujug-
ssuit kussanartut, kilume atautsi-
me 120-nit 148-nut amerdléssu-
sigdlit.
rejeKarfik fabrikinit rejeleriv-
fingnit ungasigpoK imaKalo ukiu-
mut Kåumatit 3—4 taimågdlåt si-
kuersimassardlune. rejet tåsså-
nga pissut Diskobugtime rejeKar-
fingnut ornigutarunångitdlat, tai-
maingmat rejeKarfit tåuko pitså-
ngornerånik kinguneKåsagunångi-
laK. pingåruteKarnera taimågdlåt
kigdlegartugssauvoK angatdlati-
nit angnerussunit uterivilingnit
Keri titsi vilingnitdlo rejerniarnig-
ssamut, tåssame rejerniarnerme
tamåna periausiungmat nutaune-
russoK.
aulisarnermik misilinerme ilau-
ssutut Adolf Jensen julime au-
gustimilo ikangnerssup Store Hel-
lefiske Bankep kitåtungåne imaK
angnertoK misigssuivfigisimavå
Sisimiune aulisartut misigssorne-
KaiKuvdlugo KinuteKarsimangma-
ta. itissutsinik misigssuinerit
angnertut suliarineKarsimåput, l-
map narganit misiligutigssat ar-
dlagdlit tiguneKarsimåput åmalo
lamåne ardlalingne rejenut Ka-
lorssuarnik misilineKartarsima-
VOK.
tamatuma kujatåtungåne 480
meterinik åma 670 meterinik iti-
ssusilingme KalorssuarssorneKar-
simavoK, kisiåne tamåne rejeKå-
ngilaK. avangnåtungåne kilisai-
vigssat angnertuneruput, kisiåne
åma tamåne imåipoK, 500 meterit
migssiliordlugit tåukulunit siv-
nerdlugit itissusilingne ikigtuinar-
nik rejeKardlune. 300—350 mete-
rinik itissusilingme angussarissat
pitsauneruput, tamåne akuniku-
tårtumik Kalusseriarnerne mar-
dlungne pissarineKarmata 38 kg
åma 112 kg, rejet angissuseKar-
dlutik kilumut 110-nit 132-nut.
taimalo ikangnerssup kitåtu-
ngåne Sisimiut avatåne åma Ka-
ngåtsiap avatåne rejeKarfit pit-
saussut ingmingnut atåssuteKar-
put, kisiåne imap narKane pissut-
sit åma rejet amerdlåssuseKarne-
rat ikangnerssup kimut uvingar-
nane ajornerusorinarput ikang-
nerssuit akornåne itinerssaningar-
nit. ikangnerssup kitåtungåne så-
kutinik ånaissaKånginavta iluag-
titsilårunarpugut, kisiåne Kaluiå-
nginivtinut pingårtumik pissu-
tauvoK Kalorssuit Kajangnaitsoru-
jugssuit atoravtigik, ballontrawl-
imik taineKartartut. rejenut Ka-
lorssuit nalinginaussut Diskobug-
time atorneKartartut seKumivig-
simåsagaluarput. avatåne reje-
Karfit ilåine ballontrawlit ator-
neKarnigssåt tamanut tungassu-
mik inåssutigissariaKarunarpoK.
1972-ime Dana
Kalåtdlit-nunanukåsångilaK
Danap Kalåtdlit-nunånivfigssåta
nålernerane Påmiut distriktiata
avatåne kigdlilingmik misigssui-
nigssat ajornarungnaersimåput. i-
tinerssat måko ugtortaivigineKar-
simåput Fiskenæs Dyb, Danas
Dyb, Ravns Dyb åma Frederi ks-
håb Dyb. tåukunånga Ravns Dyb
isumaKarnarpoK rejenik Kalor-
ssuarssornigssamut nalerKUtunik
periarfigssaKångitsoK, kisiåne iti-
nerssane avdlane atausiåkånik
KalusseriarneKartarsimavoK, tai-
måitoK Kalorssuit aligtorneKarne-
rånik nagsataKarajugtunik. pit-
saunerussumik misigssorneKarpoK
Frederikshåb Dyb. Adolf Jensen
åma tåssane Kalorssuarssorsima-
vok. taimåitoK Kalusseriarnerme
atautsime taimågdlåt akunermut
25 kilut KångerneKarsimåput, ki-
siåne rejet angissusiat kussana-
KaoK, kilumut 100 åma 200 akor-
nåne avdléngorauteKardlune.
tamanut tungassumik isuma-
KarnarpoK avatåne rejeKarfit a-
vangnarpasingnerussume angner-
paussut Siggup åma Fyllas Ban-
kep akornåne, kisiåne kujasing-
nerussume angnikinerussunik re-
jeKarfeKarpoK. Påmiut åma Na-
nortagdlip akornåne avatåne Ka-
lorfigineKarsinaussunik rejeKar-
feKarnersoK OKautigisinåungilara.
neriugpugut misigssuinivtine ta-
måna ilångukumårdlutigo, kisiå-
ne månåkorpiaK nalunångilaK
1972-ime Danap Kalåtdlit-nunå-
ninigsså nautsorssutigisinåungi-
kigput, åmalo Adolf Jensen av-
dlanik suliagssarpagssuaKarmat
piårnerpåmik 1973-ime avatåne
rejeKarfingnik misigssuivfivut
angnertusisinåusavavut. kisiåne
neriugpugut Diskop åma Påmiut
akornåne rejeKarfingne ilisima-
neKartune rejeKarssutsit avdlå-
ngorautait maligtarisinåusavdlu-
tigik.
sarugdlingnik misigssuinerit
pitsångorsarneKarnerat
sarugdlingnik misigssuinerit piv-
dlugit mag. Herman entartuerér-
simavoK 1971-imérsut isumavdlu-
arnångissusiat pivdlugo. tamåna
ugpernarsarneKarpoK umassua-
råiKanik misigssuinertigut, tåu-
kunane sårugdlérårKat ikigtuinait
navssårineKarsimangmata. tåssa
Kalåtdlit-nunåta erKåne sårug-
dlit ukioKatigit iluamik amerdla-
sut amigautigiuarpavut. ukioKa-
tigingnit kingugdliunerussunit
1968-imérsut isumavdluarnarner-
påuput, kisiåne amerdlasorssuar-
tut OKautigineKarsinaugunaratik.
taimåitordle tåuko Nup erKånit
avangnamut pissaussartune ukiu-
ne Kaningnerne pingårnerpau-
ssartugssåuput.
kilisautit atulerneratigut sårug-
dlingnik misiligutinik katerssug-
kavut måna kilisautit pissåinit
pigssarsiarinerussalerpavut. ta-
matumuna katerssugkavut ang-
nertumik pitsånguatdlagtineKar-
simåput, pingårtumik misiligu-
tigssanik katerssuinerit måna a-
taKatigigsineKarsinaulermata pi-
ssat amerdlåssusé Kanordlo ang-
nertutigissumik aulisarneK piv-
dlugit nalunaerutinik.
misiligutigssat 1971-ime kater-
ssorneKarsimassut misigssoruvti-
gik malungnartumik åssigingi-
ssuteKarput K’eKertarssuatsiainit
avangnamut pissat sanigdliutdlu-
git Nunap-Isuanit Påmiut tungå-
nut pissanut. avangnåtungåne
1965-imérsut åma 1966-imérsut
pingårnerusimåput, kujatåtungå-
ne 1963-imérsut åma 1964-imér-
sut, pingårtumik pissarineKarsi-
massut ukiup agfåne sujugdlerme
ikangnerssuit kimut uvingamine.
tamåne sårugdlit eKitenisimassar-
put sugferérnermik kingornatigut
kilisautinit ajornångikulugtumik
pissarineKarsinaussardlutik. kili-
sautit nunane avdlamiut, pingår-
tumik tyskit, uvdlormut avgua-
Katigigsitdlugit ajungikulugtunik
pissaKartuarsinaussarsimåput eKi-
terusimassut tamåko aulisartuar-
dlugit, åmalo eKiterusimassut u-
kiup Kåumataine sujugdlerne pi-
ngårtumik Tunup kujasigsuata
avatåne navssågssautitdlugit.
Kalåtdlit-nunåta kujatåne
sårugdlit arrinerussumik
agdliartortarput
sårugdlingnik misiligutit sujorna-
tigut erKartorneKartut Kimerdlor-
Kigkuvtigik isumaKarnåsagaluar-
Pok kujasingnerussume pissat a-
vangnarpasingnerussume pissani-
ngarnit avguaKatigigsitdlugit OKi-
måinerussugssaussut. kisiåne
1971-ime taiméisimångilaK. kuja-
singnerussume pissat avguaKati-
gigsitdlugit avangnarpasingneru-
ssume pissanit ukiunik 2-nik u-
tornaunerugaluartut taimåitoK
avguaKatigigsitdlugit éssigingmik
oKimåissuseKarput. isumaKamar-
poK ukiune kingugdliunerussune
Kalåtdlit-nunåta kujatåne sårug-
dlit arritsorujugssuarmik agdli-
artortartut, pissutsitdlo tamåko
såruname pingåruteKardluinarput
ukiOKatigingnik atausiåkånik pig-
ssarsiaKartarnermut. kisitsisit
pigssarsiarisimassavut nalerKuti-
kånersorujugssuput tyskit påsi-
ssåinut.
1970-ime åma 1971-ime Kalåt-
dlit-nunåta erKåne nuna tamalåt
sårugdlingniartarnerat angnertu-
mik kinguariauteKarsimavoK. ki-
siåne sivnerutut OKautigineKarér-
sutut pingårtumik sårugdlit ang-
nerussut eKiterusimassut piniar-
tarsimavait, taimåitumigdlo så-
rugdlit utorKaunerussut toKU-
ssarnerånik taissartagarput tai-
ssarialingmik mingnerulersimå-
ngilaK. 1970—71-ime nunat av-
dlamiut pissait ilimagissamit i-
kingnerusimangmata pissutauvoK
sårugdlingnik inusungnerussunik,
pingårtumik Nup avangnåne 1965-
imérsunik åma 1966-imérsunik
aulisartarneK nautsorssutigissav-
tinit angnikinerusimangmat, ki-
siåne åma tamåna ilåtigut pissute-
KarpoK kujasingnerussume agdli-
artortartut agdliartortarnerata
arrineruleriartorneranik Kanigtu-
kut aitsåt påsisimassavtinik.
1970-ime sårugdlit pissarineKar-
tut katitdlutik 115.000 tonsiusi-
måput åmalo 1971 pivdlugo nå-
lagauvfit aulisarnerpaussut piv-
dlugit nålagauvfit aulisarnerpau-
ssut pivdlugit kisitsisaugatdlartut
ilimanarsisipåt 1971 pivdlugo ki-
SKAL
DE
FLYTTE?
Husk at melde det
til Folkeregistret!
Ministeriet for Grønland
18