Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 10.05.1972, Blaðsíða 25

Atuagagdliutit - 10.05.1972, Blaðsíða 25
KaertornerssuaK silarssup inger- dlausianut suniuteKaKissoK ukiut 3400-t matuma sujornagut Agåjap imåne (Det ægæiske hav) KåKap ingnermik anitsissartup anitserujugssuarnerati- gut ajunamerssuaKarpoK nunat kitdlit atugartungoriartorne- rånut angnertoKissumik suniuteKartumik — pisimassordlo tamåna ilisimatunit peririgsåKissumik manamut påsiniarne- KarpoK tamåna pisimavoK aussame uv- dlut ilane sila alianaeKigå. Agå- jap imå Karssutdlugo avangnaK- kanangnånguarussårpoK. Kretap avangnåne 110 kilometerit mig- ssiliordlugit ungasigtigissume Ke- KertaK kussanaKissoK Santorini erssipoK seKinermit Kivdlålugtui- nauvdlune. umiarssualiviane ula- pårfioKissume umiarssuit akuli- keKalutik talerKåput, sivinganer- nilo vinigssaKarfingne ineritor- pagssuarnik oKimaeidssunik uliv- kårpoK. inuit puilassune kissartu- ne KåKap iluartup puilassuine uv- farujorput, KåKavdlunit iterssai- ne ailartune sujuligtortinialug- dlutik. téssångåinardle KåKaK 1500 me- terisut portutigissoK putdlagtutut ilerpoK. KångulugssuariarKårtoK KaernerssuaK tutsiupoK, KåKardlo anitsissartoK ingnermik sualori- arKigfigssaKéngitsumik anitsiler- poK. ingnermik siagdlemera ki- pingmat KeKertap KerKa itiner- ssuarmut kivisimavoK, KeKertav- dlo sivnerutortaminingue, imalu- nit amiåkue — månåkut Santori- nip-KeKertainik taineKartartut — arssarssuamit ivssoKissunit Kag- dlerneKardluinardlutik. Kaertor- nerssuaK kingunerilo ima inga- ssagtigaut agdlåt silarssup inger- dlausianut avdlångortitsivdlui- narsimavdlutik. ilisimatut itsamisaleritut Ka- ngale tamatumunga påsfssutig- ssaKarérsiméput, tåssa ukiut 1500-gssaisa migssåne Kristusip inungornerata sujornagut malig- tariginarnik perdlugssuit nalaut- sissarsimanerånut — pingårtumik ilisimaneKarput avdlångoriatår- nerujugssuit kitåmiut atugartu- ngoriartornerånut autdlamersau- tausimassut. kisiåne Santorinime anitsinerujugssuaK ilumut tama- tuma nalerpiåne pisimanerdlune, ajunårnerssuardlo taimarujug- ssuaK kingunipilulik ilumut tai- ma agtigisimanerdlune? 1956-ime ilisimatoK Angelos Galanopoulos Athenime seismo- logiske institutimérsoK nalautsor- tumik pisanganavigsumik nav- ssåKarpoK. Santorinip-KeKertaisa ilåne KeKertame Thirame kiveKa- tausimångitsume agssagaK arssa- nik cementiliornerme atugagssa- nik arssakusiorfik takuniarsima- vå. agssagkap narKane igdlut u- jaraussut Karmakue pausimaKi- ssut navssårai. iluane Kissuit au- malisimassut kisalo angutip ar- navdlo kigutait iput. misigssui- nertigut påsineKarput ukiut 1400- gssaisa migssåne Kr. in. suj. toKU- simåsassut — tåssa uvagut naut- sorssuissauserput maligdlugo u- kiut 1500-gssåne. tåukulo arssa- kunit 30 meterit sivnerdlugit iv- ssutigissunit matuneKarsimåput — anitsinerssuaK taima agtigissu- mik matorisinaussoK inussutsip OKalugtuarissaunerane angner- ssausimagunarpoK. KarmaK imaussoK Santorinimile KaertornerssuaK Kanorpiarmitauva angnertutigisi- mava? ilisimatut Indiame kangig- dlerme ukioK 1883 Krakatau-ime anitsinerujugssuaK tamatumunga ugtusiupåt. KeKertaK téuna ing- nermik anitsissartoK tungaving- migut KupisimavoK, Kupåkutdlo tåssuna imaK lavamut aumårtu- mut kugsimavoK. ailap gasitdlo åssigingitsut kåtuneratigut naKit- sinerujugssuaK pilersitauvoK, aki- ugagssåungitsumigdlo såkortu- ssuseKardlutik KåKap 445 meteri- sut portutigissup nua Kaertipåt, pujoralagssuardlo siléinarmut 53 kilometerisut Kutsigtigissumut Kutdlartitdlugo, Kaersuminerssuit- dlo 80 kilometerisut ungasigitigi- ssumut erfagiussordlugit. nunar- ssuaK kaujatdlagdlugo pujoralak terKarpoK, Kåumaterpagssuitdlo Kångiuterérsut seKernup tarriler- nere augpalungårtarmata Ameri- kap kangimut sineriåne inuit Kav- terissartunik kalerrissariaKarsi- måput. ingnermik anitsissartoK Kasukarmat KåKap Kalipå ilumine sueruniko imånut 180 meterisut ititigissumut sisorpoK, taimailiv- dlunilo malerujugssuit igdlOKar- fingnik 295-inik piunérutitsissut inungnigdlo 36.000-nik ipititsissut pingortitdlugit, umiarssuardlo nu- namut kilometerit pingasut tiv- lasigtigissumut Kåssusimavdlugo. Kaernerssup niperssuata ivsuling- nerssuanit igdlut 775 kilometeri- sut ungasigtigissumitut sajugpi- lugtitausiméput kilometeritdlo 3000-t ungasissusilingme tusåne- Karsinausimavdlune. ujaragsiut Santorinime anitsi- neK taimatorpiaK pisimassoK o- Kautigåt taimågdlåt såkortunipi- lorujugssuginardlune Galanopo- lousip nautsorssuinera maligdlugo silåinaup naKitsinerssua ima så- kortutigisimavoK Kaertornerssu- armut tamatumunga nagdlersuti- paiårsinaussumik pilersitsiniaråi- ne brintbombit untritigdlit ardla- likasit atordlugit aitsåt tamåna nagdlerneKarsinaussoK. KeKertap amiåkue arssanit aumårtunit 30 meterisut ivssutigissunit Kagdler- neKarsimåput. Krakatau-imile a- nitsinerme arssat 30 centimeteri- narnik ivssussuseKarput. Santori- nimit anorip arssat 200.000 kvad- ratkilometeritut angnertutigissu- mut siaruartersimavai, pingårtu- mik KeKertap kuiatånut-kangia- nut, månalo tikitdlugo ivssoKa- lutik l'map narKane kiverKåput i- låtigut centimeterit ardlalialungu- anit meterit ardlaligssuarnut iv- ssussuseKardlutik. anitserujugssuarérnerup ki- ngorna KåKaK suvdlulingorsima- ssok nåkåupoK imånutdlo 365 me- teritut ititigissumut sisornermine malerujugssuaK, ila, ila maleru- jugssuaK, pingortipå kilometerip åipå-KerKa sivnerdlugo portussu- seKartoK, tåssa Nup erKåne KåKat KingigtorssuaK Sermitsiardlo ku- mut sivnerujutåKalugit. tagsår- nerssuaK nalunaeKutap akunera- nut 300 kilometerinik sukåssuse- Kardlune 30 meterinigdlo portu- ssuseKardlune igtugssuane igdlu- galugo Kretap sineriai Karssut- dlugit autdlarpoK, akuneritdlo pi- ngasugsunguit Kångiutinartut Æ- gyptenime Nilip deltai (kugssup akuane sarfap nunångortitai nag- gorigsut) Karssutdlugit umiarssu- alivitoKardlo itsarssuarnisaK Uga- rit SyriamitOK 1000 kilometeritut ungasigtigissumltoK Karssutsiner- ssuaKartitdlugo. taimailivdlune Santorinime a- junårnerssup angnertussusia nautsorssorneKarsinauvoK. tama- tumale kinguneranik silarssup o- Kalugtuagssartåne inuiait inger- dlausiånik avdlångortitsinerujug- ssuaK tamåna sule itinerussumik påsiniagagssartagaKarunarpoK. inuiait periarferutut Europame nunat kitdlit kussa- nartuliorncK, poKi'sssueK sujuli- nitdlo kingornussarsiat ajungitsut pigilersimassait Grækcnlandimit tungaveKarsorineKarturpul. tai- manikorpiardle, tåssa Santorini- me ajunårnerssup nalånc, Græ- kenland hellenerinik kinguarsi- massunik inoKarpoK. atugartu- ssuseK sujuarsimaKissoK tamatu- ma kingorna nuname tamarme si- aruåutoK inuiangnit minoamiunit tungavilerneKarsimavoK. inuiait tåuko millioninik atautsinik a- merdlåssusigdlit igdloKarfingnut arKaneK mardlungnut Kretami- tunut avguatågåuput, Santorini- me KeKettarpålungnilo avdlane ingmikortortaKardlutik. sujuarsi- maKissumik agdlagtauseKarput, åssigingitsunigdlo timerssuteKar- dlutik sordlo tigdlunermik ner- ssussuarnigdlo kamagsårissautsi- mut åssingussumik pinguauteKar- dlutik, peKataussut anguteralait såssussissut nagssue Kulautdlugit silåinåkut uleKåtårtardlutik. kug- titagkanik perusuersartarfeKarsi- ménut, suvdlulingnigdlo avKusig- kanik igdlumingnut silåinarigsau- teKarsimavdlutik. agssagssutdlar- Kigsortaisa Kumuagtat kussanaKi- ssut igdlorssuitdlo pinersautait igkanilo Kalipagkat suliarissarsi- mavait, umiarssuautait ungasigi- ssaKaratik angalaortardlutik, nu- nanutdlo avdlanut autdlartitaisa inuiait avdlat nunamik sujuarsi- måssusianut soKutigingnigtungor- tisimavait. ukiutdle 1500-gssaisa nåleme- råne Kr. in. suj. inuiait tåuko su- juarsimåssutsimik nalencuterug- tortiane tåssångåinaK témarsi- måput, periarférutivigdlutik. ag- ssainertigut påsineKarpoK minoa- miut igdloKarfé tamåkivigdlutik atautsikut piunérussausimassut. igdlussårssuit igdlukuinångorsi- måput, Karmarssuitdlo ikitsisit pukunguisut tamanut tamaunga siåmartigausimåput. måna tikitdlugo minoamiut kul- turiata piunérussaunera ilisima- tut navssårissaisa erKuminerssa- risimavåt. inuiait nungutitaune- rat tamåna sujugdlermik isuma- siorneKarKåraluarpoK pikigtitsi- nerme sorssungnermilunit nungu- titausimassutut. månale inuiait i- ngerdlausiånik ilisimatut amer- dlaKissut tungånit Kularnaitsu- mik ugpernarsineKarpoK tamåna Santorinime ingnermik anitsine- rujugssuarmik minoamiunut aju- nårutaungårtumik tungaveKartOK, silåinaup naKitsinerujugssuanit tamatumalo pilersitåinik ulerssu- arneranit pilersineKartumik. ar- ssat nuiarssuångtitut Kretap ko- lue naggorigsut ukiorparujugssu- arne naggorigsagagssaujungnaer- dlugit matuvait. inuiait minoa- miut tamardluinangajangmik nu- ngutitåuput. ajunårnerssuvdle nalåne inuit atausiåkånguit iluagtitsivdlutik KåKanut Kimåsimassut tamatuma- lo nalåne nunanut avdlanut aut- dlarsimasimassut ånagtutuausi- måput. agssainertigut misigssui- nerit nåpertordlugit inuit tåuko Kretap kimut sineriånut Kimåsi- måput, tåssångånitdlo avangna- mut KeKertamut Mykenemut græ- kerit nunåta sineriåta Kanitåni- tumut ingerdlandgsimavdlutik. Kujanartumik avangnaK-kanang- namik anordlernera pissutauv- dlune Grækenland ingnermik a- nitsinerup arssainut tOKunartunut assagtuneKarsimavoK. nunasissut minoamiut ernlnaK inuiangne tikisamingne atugartu- ssuseK Kagfagsalersimavåt. ukiut 1400-it migssåne Kr. in. suj. Græ- kenlandip historiå agdlataK aut- dlarnerneKarpoK, tamatumunalo takuneKarsinauvoK minoamiut nunasissut grækerit agdlagtautsi- mingnik iliniartisimagait, kisalo erKumitsuliornermik, pisigsårner- mik timerssornermigdlo, — nuna- vingme ilisimaneKångitdluinara- luartunik. bronzep kultivdlo suli- arinigssånik iliniartipait, Kularnå- ngivigsumigdlo iliverssuit erKåi- ssutigssiat igdlussårssualiatdlo månamut ilisimaneKartut sanane- Karneråne peKatausimavdlutik. Atlantis-ip nalunartua grækerit perugtulerfisa nalåne atugartussuseK tåmartOK ajunår- nerssuardlunit puiorneKångitdlat. lamatumungale tungassunik åssi- gingitsunik OKalugpalåKarpoK, i- maKalo nunarssuaK kiviniko At- lantis åma tåssunga tungåssute- Kångitsorane. Platon — grækerit ilisimandg- sårniartortaisa ilåt — agdlagpoK, nålagkersuissunut ilaussortaK athenimio Solon ukioK 590 Kr. in. suj. angalatitdlune egivtinimiut palasisa ilånit tusarsimagå itsa- rujugssuaroK „nunangne najuga- Karsimagaluarput inuiait måna ti- kitdlugo pinernerssauvdlutigdlo ilerKoringnerpaussut. ivdlit igdlo- Karfitdlo tåukununga kinguågi- nauvuse — tarrartauvdluse. nu- navdle sajorujugssuartamerati- gut ulerssuarneratigutdlo, uv- dlormilo atautsime unuamilo a- tautsime siagdlersorssutitdlugo angutitatit sorssugkumatut ta- marmik nunamut nungusimåput, KeKertardlo Atlantis imånut mor- ssugpoK." (tåssa tåuko ægypteni- miut palasisa ilåta OKauslnit issu- agåuput). OKalugtuaK tamåna maligdlugo Atlantis nålagauvfiusimavoK Ke- Kertanit katitigaK. 2 millioner kvadratkilometerinik angnertu- ssuseKarsimavoK tåssa imame A- kugdlerssuarmisagune angivat- dlårdlune — Platonivdlo Herku- lesip sukaisa ungatånut inigssisi- mavå, tåssa Gibraltarip ungatå- nut, taimailivdlunilo imavigssup Atlanterhavip ateKautigilerdlugo. Platonip isumå maligdlugo ukiut 9000 Solonip sujornagut piunéru- tausimavoK. Atlantisip kivinera pivdlugo Platonip nalunaerutånut ilisima- tut ardlaKaKissunik erssemer- dlugissaKarput, avdlatut OKauti- galugo erKordluinartusoringilåt. Galanopoulos isumaKarpoK Solo- nip kisitsit „100“ ægyptenimiut atortagåt pivdlugo kukuvdluinar- simassoK, taimalo nangmineK „1000“ingorteriaramiuk kisitsisit avdlat tamaisa ti-mik gangerdlu- git. taimailivdlunilo nul-it kingug- dlersåt périaråine KeKertat ukiut 900 Solonip sujornagut kivisimå- såput — tåssa ukiut 1500-gssåne Kr. in. suj. tåssalo Santorinime ajunårnerssup nalerpiåne. Atlan- tisip angnertussusia 200.000 kvad- ratkilometerinut åpartikåine Ke- Kertat imap Akugdlerssup kangi- a’tungånitut angissusiånut mig- ssiliutdluinartugssauvoK. Galano- poulosilo navsuiaigujortaoK Grae- kenlandip sineriåne mardlungnik kangeKartoK Herkulesip sukainik taineKartartunik. narssarssuarmik „Atlantisip ku- ngisa igdloKarfiat“nik Platonip agdlautigisså narssarssuarmut Kretamltumut minoamiut igdlo- Karfisa pingårnerssarisimassåta Phaistosip inigisimassånut mig- ssiliutdluinarpoK. kungeKarfiup ilå imap gutianut Poseidonimut pigititaussoK pivdlugo OKalugpa- lårisså, ailartunik Kårusulik, ki- ssartunik puilassulik ikerasalia- ligdlo „Santorinip angissusianut pissusianutdlo nalerKutdluinar- poK“, Galanopoulos oKarpoK- „uvdloK måna tikitdlugo ikera- saliat umiarssualivitdlo imap i' luane Kånap anitsissarfikuata narKane ingmikortineKarsinåu- put“. taineKartoK kingugdleK tingmissartumit nunap åssiliati- gut nutaunerpåtigut ugpernarsar- neKarpoK. inuiait ingerdlausiånik Grønlandske frimærker 1938 Køb i tide — postfriske helark og arkrester nr. 4 og 5 — Chr. X — 1/2 AFA, nr. 7 og 27 — Isbjørn — henholdsvis 60 % og 2/3 AFA. Eet stk. af hver, ialt 4 ark 1000 kr. Forskellige danske helark m. m. ca. 1/2 AFA. Forlang prisliste. Mindstesalg 100 kr. Efterkrav eller forudbetaling. R. JØRGENSEN Offenbachsvej 19 . København SV. køber en Ford hos }CAhllADAM DANMARKS STØRSTE FORD FORHANDLING H.C.Andersens Boulev.18 • 1553 Kbh.V •Telegramadr.: Scaniadam KØB BIL PR.BREV- UDEN Det er ikke svært men det er en tillidssag at købe bil pr. korrespondance..sikkert derfor de fleste SKUFFELSER... Skriv efter brochure og priser på de Ford- modeller De er interesseret i. Vor Grøn- landsekspert Ole Gøtze svarer omgående og ordner alt for Dem enten De vil have vognen derop - eller De selv kommer her- ned og vil ha’ en ferieklar vogn holdende. Vi sælger gerne med 50% ud - og resten over 18 måneder. 26

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.