Atuagagdliutit - 20.07.1972, Blaðsíða 18

Septemberip uvdluisa naggatåt
— umiarssuaK ilauvfigissarput su-
kaitsorssungmat arrissunago niu-
vertoKarfik ornigarput tikikiar-
torparput. — taima ajoKingordlåt
ilåt OKalugpalårpoK.
taimane ukiagssauvoK, tårtu-
arssårtalerdlune, agsutdlo alia-
nåimiunardune. uvdlånguardle
autdlaravta ornitavta Kånarssua
erssareKissoK issigissariuarsima-
varput, unulerdlunilo seKernup
Kinguaisa kingugdlit kårfa ape-
rérsimassoK augpitdlersingmåssuk
alianåinera åssigssaKangilaK.
umiarssup usiussåne taima aliå-
naersålerugtordluta sujarna neri-
artorKussivdlune kasugpatdlag-
poK, alianåimiunermitdlo anaja-
rorput puiordluinarsimassaralu-
arput tusåleratarparput — kuIu-
arpalårninguardliuna kisime! ig-
dlaratdlarujugut, nerissarfing-
mutdlo isåvdluta nerissagssavut
narruginguarnagit nåkåtitsiler-
torpugut.
nereréravta ilorrisimåleriarav-
ta, tupamigdlo ussitdlagtålerérni-
kuvdlune aKajarKersimårnerup
nalåne pujuatdlagtårnerup ilua-
rusugdluinartilermatigut, OKalu-
ngusiutimissårniartalerput. soru-
nalumiåsit Kuianakujugtut ki-
ngugdliuniarneKångitdlat, ilåtigut
Kuianavigsorssungikaluit aKajar-
Kersimårnerup tivsinartungorti-
tai.
ilaoKativtauna ilagigåt nåpaja
ikunga ilerérniko; nujai ilingårtut
europamiunit akussåungitsungi-
neranik erssersitsissuvdluarput,
asulo kavssera merKOKångitsut-
siarssugivdlune — Kivdlarlnavig-
ssuvdlune. Kutdliuvdlo nivinga-
ssup atånitdluarame Kauraarna-
ta sarKardluarsimangmago ilåti-
gut issinut ingiasuatdlangnalå-
ngitsorane.
tåuna sivisuatsiåmik tusarnår-
tuginarsimagaluardlune, Kungu-
julårdlunilo nipit inusugpalugtut
akuliuvfigisimångikaluardlugit,
nipaitdlimissårniartaleriaravta
KuerasåtsiartaleKaoK. sordlulo
imåinaunane. KuerasårKitsiarsi-
nardlune laimaitdlune nipå Kå-
ssareKalune tusajuanarungnaer-
dlune tutsiupoK:
inusuit! måna ilivse nangminer-
ssuvigdluse sulivfigiligagssarse
ornigparse. avigsårtusause, anåna-
tutdlo pårssissigisimassavse uv-
dluinitdlusoK terKaravse tamav-
se ingmikut itunik erKarsauteKå-
sajungnarsivuse, nauk tamåna
kinavsigut nuånårpalugtutigut
takusinåungikaluariga. atauser-
dle nalungilara: tåssa nunaKar-
fingne tikisagssavsine tamavse
OKalugtuaråliaK
KR. P. KRISTIANSEN
ingmikut itunik misigissaKartaru-
mårtuse. — taima oKardlunilo
KuerasåiKitsiarpoK, nåldia tlnale-
rivtinilo nangipoK:
— taimane uvanga nåpajångor-
Kånguakasigkama misigissaKarsi-
manarujoK puioratdlagagssari-
ngisavnik.
taimane avalagtarneK Kanuti-
goratdlarmat ukiut ardlalinguit
Danmarkime iliniarsinardlunga
nunavtinut uterama niuvertoru-
seKarfik sulivfigiligara Tårtu-
nguanik atexaipoK. ilame åma
ateKauterssordluavigpoK ivnat
igdlugit akornånlkame, pingårtu-
migdlo ukiåkut tårsiårtaKalune.
ivnarssuitdlo tåuko mardluk atait
Kerruligssungmata nunaKarfiup
inunguinit KåumaissaKarpatdlå-
ngitsunit KuilertagineKartaKaut,
sapisingitsunitdlo patdligkumane-
Kångivigsardlutik. sunauvfalume
Kerrorssuit tåuko pissuvdlutik
perngardlunga nunaKarfingme
takornartauvdlunga sulivfigerKå-
tualikasitavne misigissaKarumår-
dlunga. —
tauva Kaume aitdlernera kavssi-
nilo meiKOKånge kåkigsarfingmi-
nik perKigsårdlune atdlarteiKå-
ratdlarujai, nangitdlunilo:
taimanernit ukiut 35-t ivsaru-
nguan Kångiutisåput — takuvå-
me, tåssa septemberip Kåumatå,
uvdlordlo ivna puigunaitsoK tå-
ssauvoK septemberip uvdluisa
naggatåt!
aussarigserugtorå niuvertoruse-
Karfik sulivfigiligagssara tikipar-
put, tåssane nåpajatut niuverto-
rutsitutdlo suliagssara autdlarni-
lisavdlugo uvdlåp tungå uvaler-
dlo tamåt nåparsinermut pisiniar-
titsinermutdlo atorérångavkit u-
nukut sanågssat sågtaråka, niu-
vertorutsip igdlutoKå uvsitsoKing-
mat nutåungeKingmatdlo iluarsar-
tardlugo. taimanime nuliaKale-
rérsimavunga paorKivdluarnia-
gagssavtinigdlo atautsimik Kitor
nånguaKalersimavdluta. siagdlile-
rångat Kilårput kusertuinaussar-
poK, ilalo nuåningitaraluaKaoK
unuame siagdlilerugtornerane ku-
serfilersuinerssuaK. taimaitdluni-
me aussap Kångiutivinginerane
uvsigsiminguakasigpoK najorumi-
narsiatdlavigdlunilo.
unialugoK alortugaitartoK, tår-
talerneranit ukiorigsiartorneranut
ingassagtikiartuinartartumik. tå-
ssa taima nunarnatigiligkata — pi-
ngårtumik kivfariligkavta Kanga-
le niuvertorutsinut kivfaussarsi-
massup utoiKassaup — OKalug-
tupåtigut. nuliara inusugtugssiv-
dlune OKalugtuat tamåko tusar-
dlugit ligguvérutivigtaraluartoK
uvanga uterinerssuarma iluaKU-
serpåtigut, erKornerusaordlunit
OKaråine ajoKuseråtigut, ilame
nangagagssaujungnaerdlune aut-
dlarumatdleraluarame. kisiåne
uvanga aliortugapalånguamik
patsiseKardlunga sulivfingma Ki-
mangnigsså kångugivigpara. tå-
ssalo unlnarpugut.
kivfarpununa tåuna imåinausi-
mångitsoK. ukiorpagssuarne niu-
vertorusiussarsimassut Kavsér-
ssuit najortarsimavai, najugari-
ssartagaile amerdlanertigut er-
Kumitsumik patsiseKardlutik to-
Kussarsimåpul. taima nunarKati-
tåvta OKalugtupåtigut. ilame ag-
dlåt ajoKiata taputdlune tamå-
korpagssuarnik erKartuivfigissar-
påtigut, nauk inugtane ilorraup
tungånut aieungniartugssaugalu-
ardlugit. tupingnartorsiornerdle
pingårtitarilivigsimagamiuk ila-
gigsinguame aliortuarniarnerssu-
at putdlaviginavigsimavå, inga-
ssagpatdlålerångatalo Kutdlåussi-
nialungnermut såkuginiardluar-
tardlugo.
imaKa kipilugtugisagaluarneriv-
se ajoKenaterse taima erKartorav-
ko, kisiåne ama tusåmagunarpar-
se niuvertorutsit ajoKitdlo tama-
tigut ingmingnut akåreKatigig-
tuåinartorssungingmata, nauk ta-
måna ilåtigut erssitsortaKartika-
jungikaluardlugo. —
anersårtutsiarniardlune nipa-
KångimersorpoK Kaunilo atdlarti-
tigalugo imiartorfik såminltoK i-
mermik KiterKUsimassoK inger-
dlatlnardlugo nungupå, Kavdlu-
nåtutdlume kutsimånguångingu-
atsiarame nåkissagtipoK:
— nå, tamåna avdlamut sa-
ngutsiarnerinånguvoK, eiKartor-
niagarale uterfigigaldlardlara.
OKautigerérpara kivfarput imåi-
nåungitsussoK. igdlorssuarput ini-
toKingmat uvavtinutdlo pinga-
suinaussunut inigssaKardluarmat
uvaguvtinitiparput, ingmikut ini-
nguaKartitdlugo Kaliarssup ilåne
inérånguame, uvagut atåne sinig-
tarfingme ineKardluta. majuar-
tarfitdle avKutigalugit tåuna inå
iggavingmul aaningneruvoK, ta-
månalume pingårdluinarpoK uv-
dlåt tamaisa kukorérsimaniartug-
ssaungmat. majuartarfitdle nér-
Kulugtarnerssuat kisime Kingar-
nartaraluarpoK, uvdlåkutdle eKér-
sautåuput pitsavit.
tåussuma inånit Kaliarssup siv-
nera KaliåinavigssuvoK soKångit-
sok, taimågdlåt karserssuarnik
imaKångitsunik ardlanångitsunik
ilissaKardlune. inéi'Kamutdle ma-
toKarane taimågdlåt Kaliarssup a-
kiane silåkut KalialiartarfeKarpoK.
unuil ilåne erninguarput sini-
lerikatagtoK pissarnivtitut inime
isersimavugut kavfisordluta er-
Kigsisimårdluta. kivfarput ilagi-
ssåinaravtigo pingajorårput. tai-
mane septemberip Kåumatå aut-
dlarterérsimavoK, Kåumatdlo i-
migserérsimassoK Kilak nuiang-
mat ikiarordlune nuialitardlunilo
agdlikåutarpoK. KutdleK Kau-
massortalik ikumavdluaKissoK
unguvdlugo arnartåka merssug-
kerissut uvanga atuagaK sangmi-
vara.
nalinginaK OKalorujortut tusar-
nårdlugit kivfavta åsit oKalugtua-
pajugssuane tikeKai. uniagOK nu-
jugå sujugdleK tagpikane Kaliar-
ssuarme ingminut nivingardlune
KimitOK, maKaissileramikulo uv-
dlut åipagssåne nangmineK nav-
ssårisimagatdlardlugo tatamitari-
simavdlune. ilamigoK issikoK tai-
måitOK umavigssåungikaluarame:
issai anildlagsimavdlutik osar-
ssualo nivingarsimavdlune taki-
ssusia. tåssa tamåko nipikisårdlu-
ne ilumorsåvigdlune OKalugtua-
rerpalugpai nuliara sajugtuinå-
ngortitdlugo. OKalugtuat tamåko
nuliara KuarsårtitarnikoKingmå-
ssuk akåriungnaivigsimagavkit
kamagssama tikinaningmanga
perKåukungnaerdlugo OKaloruju-
teKåra, sorunalume ilumorutingi-
savnik sujorasårdlugo tamåkua
nipangiukumånginarpagit nang-
mnérdlunga tagpikunga nivinga-
rumavdlugo ingminut kussagalu-
ne Kimerdlortuatsiåusangmat.
åsitdlime ånilåratdlarujoK! åni-
lårninile Kångiussileramiuk su-
mik Kardluatdlångitdluinardlune
umigssuerpaloKissunigdle isseKar-
dlune sinigdluarKussinanilunit i-
nimit anivoK, iniminutdlo maju-
arpalugdlune majuartarfit nér-
Kulugssuat Kimugalugo. nuånå-
rungnaivigkavta inariartuinaruv-
ta pitsaunerutiparput.
aKaguanile Kanos iliusimani-
nguarput tamåna nunarKativtinut
tamanit ilisimaneKalerérsimavoK
arnarKuåssåp KarKarKalårutige-
rérsimangmago. ilame sule ajor-
nerussungordlugo agdlåt: kivfar-
pungOK Kanordluntt iliatdlagpat
toKukumavdlugo sujorasårsima-
giga, ujaragtagssånigdlo sanale-
rérniartunga: unialugoK nuliama
toKungasigsså merssulerérå ing-
minut kussagalune Kimerdlortar-
niåsangmat.
tamåkua tamaisa tusarpåka pi-
simassup tamatuma aKaguagua-
ne ajOKip pulaormanga, sujora-
sårdlungalo unerdlutigiumavdlu-
nga ilagigsinguane toKumik sujo-
rasårtaleKigavkit, ugpingitsorssu-
armigdlo akerartordlunga Kut-
dlåukalugtuinardlugo anivOK
tamatuma kingorna kivfarput
tåkuterKingilaK, ilame takorKar-
tordluinalerparput agdlåt. taku-
tuarångamisigutdle nigortertar-
påtigut, sordlo inuk pupigsumik
takussoK.
unuit ilåne nuliaralo kiserdlior-
dluta isersimaortitdluta torssu-
ssamut iserpatdlagtoKarpoK. pu-
laortOKartåinaravta tugdlutivig-
dlunga magpiukiartordlugo anit-
dlagpunga nanerut igdluanik ti-
guvdlugo. mato magperneKångi-
laK, påpiaraminerdle matup atå-
nut kiggisineKarsimassoK kisime
takugssauvoK, matulo silardleK
kingumut matorpatdlangneKartoK
kisime tusarssauvoK. sikitdlunga
påpiaramineK nusutdlugo tiguva-
ra, peiKigsåvigdlungalo Kuperav-
ko OKautsit uko kisimik takorKU-
put: „månamit piniarssårilisavav-
se inunera akigisagaluaruvkulu-
nit!“
atsiorneKångilaK.
soruname tamåna nuliavnut
OKalugtuat ingitdluinarpara asu-
le Kuarsårtinåsagavko issertugar-
dlo kisima pigiguvko ajungineru-
tikavko. iserKigkama OKarfiginar-
para mato silardleK anorimit
magpersuginarnerardlugo, Kuja-
naitumigdlo ugperigunarpånga
unuk ivna anordlialoKingmat.
pisimassungup tamatuma ki-
ngorna — puiungisåinarpara tå-
ssaussoK septemberip uvdluisa
naggatåt — uvdlånguaK iterpugut
sila alianaeKissoK sumik ajortug-
ssamik ilimanångitdluinartOK. nu-
na Kaugdloringmik apisimassoK
mingoKångitdluinarpoK, Kilagdlo
atdlårKeKalune. suvialårningua-
Kångingmat suna tamarme ni-
paitdluinarpoK. pileritsagpunga
aKigssiliarumavdlunga; månalu-
me ilimanarmat! avKutåne taKU- ,
agssavnik nuliama portuterérma-
nga timut pisugdlunga autdlar-
punga ivnarssuit timåt avKutig-
ssarigsutuaungmat KaKiartorfigi-
niardlugo.
Kimissåvigdlunga angalaorne-
ra nuånårutigalugo ingerdlavu-
nga, sapåtaungmatdlume sulissut
tamarmik Kasuersårtarfiat. uva-
ngalume uvdlut kingugdlit ilu-
ngersuteKakujugtarsimagama tai-
ma angalaornera iluarisimåvig"
para.
misigingivigdlugo KåKartaK iv-
nårssuit akornånltOK KaKivara,
aKigssertaralo sujugdleK pissar-
ninåvigdlugo pissaralugo. KiteKU-
miuliuteréravko aitsåt autdlar-
Kingnialisavdlunga ukalinguak
takulikaseKåra, takusimavdlunga
tauvauna ivnarssup kujatdliup
tungånut KimålersoK. pileritsaut-
dlugo arpagdlunga malilerpara.
arpakasitdlaravko ivnarssuaK ku-
jatdleK KaKigålo tarringmat mia-
nerssuvigdlunga ujåkarnialerpa-
ra. årime, tåkana atdliutsiardlune
ujaragssup sanianut unigsimassoK
takulerpara siutinguane nåparu-
lårdlugit. tikikuma ukalertornig"
ssara Kulåkérdlugo umiupara-
autdlaisima nusugtagå eKilivig"
kigalo tupagdlune autdlartermat
ugguarnermit nivdlitigalunga
matdluserpara. tarringmat nuise-
raluaravko taimågdlåt nunaKarfi-
nguarput kisiat takuvara. aitsåt-
dlo perngardlunga nuigavko alu-
torivdluinarpara. sexernup sarKa-
ngiutdlune sarKardluarsimariara-
miuk alianaitdlisitdluinarsimavå,
asulo igdlut pujornere inuitdlo
ersserKeKalutik. sapåtiungmatdlo
erfalassut anorånguamit erfalår-
tut apumut KaKortumut tugdlua-
Kalutik.
tåssångåinardle tupangårama
Kisuariarpunga åkavna aterala-
nguavne arnaK kivfarisimassar-
put ivnårssup Kulerpiåne KeKar-
poK kisima issigalunga. issit tåu-
ko puiorsinåungilåka imame u-
migssuerpalugtigaut issikussine-
rinaK toKutsisinaugaluarpat mS-
na OKalugtusinausimångikaluar-
dluse agdlåt. .......piniarssåri-
lisavavse inunera akigisagalua-
ruvkulunit!" kigutime kingmissut
akornisigut tusarssåungingajagtu-
mik isuvssugpatdlagpoK. taima
OKardlunilo ivnarssuékut avåmut
niverpoK, nivdlianeralo tatåina-
Kalune ivnarssuarmut akivtinitu-
mut akisuavoK.
Kerrorssuit apisimassut ativti-
nltut aungmik sivtersitilitdlartut-
dlo silaga ungeriartortutut ileriå-
nguartoK ilisimajungnaerpunga.—
nåpajatOKaK anersårulugpoK.
— tamatuma kingorna ukiune
ardlaligssuarne silavnik silaKar-
simångilanga. ajorungnaerama
ilagissaitsungorérsimavunga, per-
dlorKiissutipalårme tamåna tu-
pingnaraluartumik suniusimavoK.
sulile pissaringilånga. — nå, må-
nale inariartortariaKalinguatsiar- />
punga, KasuersårtariaKarpunga-
me nunaKarfitorKama tikerKing"
nigssånut. —
☆
nuname Kaugdloringmik apu-
tilingme iliveK nutåK uvdluming-
mat matorsimassarput. OKalug"
palårtoK kivdlisimarpalugdlune
oKarpoK. —- nåpajatOKaK Kasuer-
sårfigssånut ilisimavarput. uv-
dlordlo 1åuna tåssauvoK septern-
berip uvdluisa naggatåt.
18