Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 7
niorKutigssiagssaileKineK pivdlugo KGH KanoK iliuseKarniarpa? niorKUtigssiornermik pilerssårusiortartut niorKutigssiorfingnut atå- ssutaerusimåput! „KGH orientering" agdlauseri- ssåkut OKalugtuarpoK sårugdling- nik niorKuteKarnerme unangmig- dlertivut USA, Japan, Korea Sovjetunion-ilo sårugdlingnik nerpingnigdlo Kerititagssanik pig- ssaileKiartuinarneK pivdlugo Ka- noK iliuseKartarsimassut. agdlau- serissamilo taineKångilaK måni- saoK ajornartorsiuteKaleriartor- neK pivdlugo KGH KanoK iliuse- KarniarnersoK. sårugdlingnik amigauteKale- riartcrneK nunarssuarmiut avdlat ajornartorsiutiginångilåt, Kalåt- dlit-nunånile ajornartorsiuteru- jugssuvoK. sårugdlérugpat Ka- noK iliusaugut? aperKutip tåu- ssuma akineKarnigsså niorKutig- ssiavta pisissartuisa uvaguvtinit pisiarissartagkamingnut taorsiut- dlugo itanoK iliuseKartarsimane- rata OKalugtuarinigssånit. KGH-d KanoK ilivdluta piarérsimåsaugut ? ukioK kingugdleK A/G nr. 22-me aulisarnerme sujunersorte Evald Knudsen suleKatigalugo agdlau- serissaKarpugut atuartartuvtinut KGH-imutdlo påserKUvdlugo Ka- låtdlit-nunåne sujunigssame Ka- noK ugaK pingåruteKalersinau- ssok, nunavtinilo ugkat aulisag- kane avdlane piumassarineKartut nåmagsisinauvai inutigssarsiuti- tutdlo ugarniarneK tungavigsså- ngordluarsinauvoK. agdlauseri- ssame erssersiniamenarpoK ugka- nik tunissagssiorneK autdlanråu- mut sujunigssamilunit angnertu- nik ajornartorsiutigssartaKarna- viångitsoK. ilåtigutdlo encartorne- Karput sut ugkat aulisagkanit av- dlanit pitsaunerussutigigai. KularnångilaK imailersinauvoK sinerissame ugarniarneK kalåt- dlit aulisarnikut inutigssarsiorne- råne pingårutenardlualersoK, sor- dlo pollock (sårugdlit ilåt aulisa- gånguaK angingitsoK) amerika- miut, japanimiut, koreamiut sov- jetunion-imiutdlo imarpingme aulisarneråne pingåruteKardlua- lersimassoK. KGH-ile A/G-ime taima isuma- mik kussanartumik sarKumiussi- ssoKaraluarmat KanoK iliuseKå- ngilaK. taimågdlåt kingusingneru- ssukut „KGH orientering-ime ag- dlauserissaKarpoK ugkat panertu- liagssanik tunioraivilingne paner- tuliagssångordlugit tunineKartar- sinaussut, åmalugoK misiligtaine- KalersimassoK ugkat nerpinik Ke- rititaliordlune. ugkat panertuliarineKarsinau- neranik nalunaerut nangmineK soKutiginartutut taissariaKångi- laK, nuånårutigssaussututdle tai- ssariaKarpoK ugkat Kerititångor- dlugit misiligtarneKarnialersi- mangmata autdlartisimaneranik erssendgsumik nalunaerutenå- ngilaK. imana sule autdlartingi- name? KGH-ip misiligtaissarnerpag- ssue atarKissariaKartutut nersor- tariaKartututdlo OKautigissaria- Karput— ingmingnut akilersinau- ssungortineKarsinaugpata........! „KGH orientering" måjime sar- Kumersume agdlauserineKarpoic KGH KanoK nioricutigssiagssa- nik nutånik ineriartortitsissartoK. agdlauserissame ilåtigut OKarniu- tåinangajaugunartunut agdlåt er- KartorneKarsimagaluartut ugkat Kerititångordlugit suliarineKarta- lersinaunerat sumigdltinit taine- KarsimångilaK. agdlauserissaK ima naggaserne- KarsimavoK: piarérsardlune suli- neK tamatigut sivisussaKaoK, nior- Kutigssiagssatdlo ineriartortine- råne pakatsissutigssaKartåinar- poK, suliardle pisanganartuvoK pingårtumik sujunertarissaK er- Karsautigigåine: kalåtdlit niorKU- tigssiaisa pitsaussungordlugit nu- nanilo åssigingitsune pisiariuma- neKartungortiniardlugit suliari- neKarnigssait. sujugdliutdlugule pingårtineirarpoK: KasusuissuseK sukumissumigdlo ingerdlåssineK. (issuaineK tåssunga nåvoK). kalåtdlit aulisartuisa utarKit- dlarKi'ssuseK inussutigisinåungi- låt! imaKa Københavnime KGH- ip niorKUtigssiornermut sulissui- sa inussutigisinaugaluarpåt, nior- Kutigssiortutdle sanigoriartutigi- nartugssauvåt! ☆ isumaKarpugut pingårnerpaussa- riaKartoK niorKutigssiornerme „KGH orientering“-ip normuata agdlauserå sårugdliup Amerika- me niorKutaunermine taortigisså tåssa Kerititdlugit '— nerpiagka- tigut. tamåna KGH-ip agdlauserå nunane avdlane nutårsiatut nior- Kutaulersimassutut sarKumersi- mangmat, naggatåtigutdlo ersser- Kigsardlugo Kalåtdlit-nunånut avdlanut niorKuteKarnerånut au- lisagkat atausiåkåt tungåt issiga- lugo arajutsinavérsårKigsårdlui- nartariaKartoK. uvane agdlauseri- ssap imarisså tamåkerdlugo ilå- nguparput, kingornagutdle tamå- na mardloKiussanik OKauseKarfi- galugo. sujugdlerme KGH-ip nangmineK sårugdlingnik pigssar- siniardlune ajornartorsiutimigut iluarsiliniardlune ilioriauseKångi- patdlårnera, åipåne Alaskap så- rugdliusså (Pollock) taima KGH- ip taingmago) imalunit Manerag- ssup sårugdliusså (taima silarssu- arme tamarme atuarneKartartup atuagagssiap taisimavå). sårugdliup silarssuarme nior- Kutaunermine taortigisså „KGH-ip orienteringianit“ majime: ukiune måkunane sårugdlit pi- ssaussartut ikiliartornerånik na- låuneKartugut, Kalåtdlit-nunåta kitåta sineriaine pinarata, kisiå- ne Atlantikup avangnåne tamar- me, soruname aperKutautilersima- våt silarssuarme tamarme tamå- kuninga niorKuteKarnermik suli- agdlit, pingårtumik Amerikame sårugdlingnik Kerititanik nerpi- agkanigdlo nioi'KuteKartartut, ta- måkuninga amigauteKarneK Ka- niorKutigssiagssatut pegerigkavul amerdlaKissut nunarssuarmilo piumaneKardluartut atordluar- niarKårtariaKarivut. KHG-ip nangmineK agdlauserissåtigut er- ssersineKarpoK sårugdlit Kerititat pissariaKartineKartut. tamåko Ke- rititat suliarineKarsinåuput ugkat nerpé atordlugit aulisagkat ner- pinit avdlanit ajornerungitsumik kinguneKartumik. isumaKarpugutaoK pingårtussoK kalåtdlit niorKUtigssiaisa pitsau- ssumik sulianeKartarnigssait, isu- maKarpugutdle niorKutigssiarinig- ssait sule pingårnerussoK. avdlatut OKautigalugo: inigssa- miningilaK KGH-ip niornutig- ssiagssanik piarérsaissartuisa ni- orKutigssiori'ingnik atåssuteKar- nertik katagsimangmåssuk. tamå- na ugpernarsautigssaKartiparpul nunane åssigingitsune sårugdling- nut taortigssanik navssårtor- dluarneK tugdlusimårutigeKing- måssuk sumigdlo Kalåtdlit-nunåta sigssåne tamangajagdluinarne pe- riarfigssarujugssuit taisimanagit: ugkanik aulisarneK aulisagkatut avdlatut pitsautigissumik Keriti- tagssiagssat. noK iluarsivfigeriarneKarsinau- nersoK. akissut Kaningnerpån tå- ssausimavcK aulisagkat avdlat tacrsiuneKarsinaussut sunauner- sut, tåssalo taimatut ujardlerner- me Maneragssup avangnåtungå soKutigineKalersimavoK pissutiga- lugo Alaska Pcllock-inik (sårug- dliussanik) ingassavigunartunik ptKarame. Alaska Pollock (Theragra Cha- logramma), tåuna pårdlåuneKåså- ngilaK Atlantic Pollock-imut (å- ma taineKartartoK sej imalunit lubbe), tikivigtinago sårugdling- mut pårdlåuneKardluarsinauvoK, kisiåne paperuata tungå amine- ruvoK siggualo sårugdliup siggu- anit ingigingneruvdlune, taima- tutdlume åma nerpit sånerussut Pollochimit pineKartarput. sårugdlit Kerititat sordlo nalu- neKångitsoK ukiune kingugdlerne sisamane akitsoriartorsimåput, tå- ssa lb-mut 20 cent migssiliordlu- go 1969-ip nålernerane martsip nålerneranut 1973 56 centinik (lb = kg. KerKa migss.). tamåna peKatigalugo Alaska Pollock-imut lb-imut akigititaussarsimagaluar- tOK 19 cent KagfariarsimavOK 28 centinut. taima akit åssigingine- rujugssuat — måssa nerpit pit- såussutsim.ikut åssiglngikaluaKi- ssut — kinguneKarpoK amerika- miut aulisagkanik niorKutigssior- tuisa ardlaKaKissut angnertune- rujartuinartumik Pollock sårug- dlingmut taorsiutdlugo- ingmikut suliarissanut aloralugtuinarmå- ssuk, tåssa ingmikut suliarinerata aulisagkap nerpiata kinernera Ka- lipautålo issertupajårsinaungma- tigik. pingårtumik Japan Alaska Pol- lockimik aulisarnermut uitsarig- sårtuvoK, japanimiutdlo pissari- ssartagait 1968-ime 2,6 millioner lonsiussut 1971-ime 2,5 millioner tonsingorsimåput. pissat atautsimut katitdlugit migssilioriarneKarput pissarine- Karsimasoi ineKarput 3,7 millioner tons 1971-ime japanimiut, rusit koreamiutdlo aulisariutåinit tai- mailivdlune Maneragssup avang- nåne aulisagkanit tamanit Alaska Pollock aulisarneKarnerpaulersi- mavdlune pissaussartut avdlat ta- marmik katineiat sivnerdlugo. USA-mut Alaska Pollock-it Ke- rititat ingassavingmik amerdleri- Der er mangel på arbejdskraft i Danmark, skriver Kurt Leth i Jyllandsposten. Og netop det har givet stødet til, at grønlandsmini- steriet allerede har indledt en række møder med danske er- hvervsfolk, fortsætter han. Kontorchef K. Budde-Lund, grønlandsministeriet, siger til Jyllandsposten, at danske virk- somheders interesse for at placere satellitvirksomheder i Grønland er større, end man først havde troet. — Det er nu først og frem- mest tekstilvirksomheder, som har vist sig at være direkte inter- esseret. Kurt Leth Jyllandsposten-ime agdlagaKarpoK Danmarkime suli- ssugssaKarniarneK ajornartorsiu- taussoK. tamatuma kinguneranik nunavta ministereKarfia autdlar- tisimavoK Danmarkime sulivfing- nik ingerdlatanartunik OKalOKati- gingnigtardlune. nunavta ministereKarfiane kon- torchef-iussoK K. Budde-Lund Jvllandsposten-imut CKarpcK Kav- dlunåt sulivfeKarfisa Kalåtdlit- nunåne ingmikortcrtaKarfeKaler- nigssamik soKutigingningnerat sujugdlermik ilimagissamik ang- nerussoK. — månåkut malungnar- dluinartumik åneråminiliorfit nunavtine ingmikortortaKarfeKa- arsimåput tunissaussartut 1971- ime 1,5 millioner kg-usimagamik 1972-ime 15 millioner kg migssi- liulersimavdlugit. åssersutigalugo takuneKarsinauvoK USA-mut så- rugdlit Kerititat tunissaussartut 1972-ime 90 millioner kg migssi- liorait. tåssalo sårugdlit sule piu- maneKarnerpaugaluartut amer- dlanerssauvdlutigdlo, Kularutig- ssåungilaK KanoK Alaska Pol- lockip tunissaujartornermigut i- ngerdlanera arajutsinavérsårdlui- nartigissariaKartoK kalåtdlit au- lisagkanik åssigingitsunik tuni- ssårtagait erKarsautigalugit. åssilissaK inerpoK. Ministeriet har modtaget hen- vendelser fra virksomheder, som ønsker at få undersøgt mulighe- der for blandt andet forarbejd- ningsvirksomheder, der jo ikke kræver faguddannet personale. — Men de industrier, som først og fremmest vil have fordel af at etablere sig i Grønland, er elek- tronikindustrien, bådindustrien, husflidsarbejder m. m. For netop disse brancher i Danmark er ar- bejdskraftproblemet dyrere at løse end problemet med fragt af rå- materialer. lernigssamik kigsauteKarnerpåu- put. nunavta ministereKarfia suliv- feKarfingnit sågfigineKartarsima- vok ingmikut iliniarsimassungi- kaluartut atordlugit ingerdlatsi- viusinaussunik pilersitsiumassu- nit. — sulivfeKarfitdle Kalåtdlit- nunåne iluagtitsiviussumik inger- dlåneKarsinaussut tåssauneruput sulivfeKarfit elektronik-imut, umiatsialiornermut sanalungner- mutdlc agtumåssuteKartut. suliv- feKarfime taimåitut Danmarkime sulissugssaKarniarnerat ajornar- torsiutauvoK atortugssat angat- dlånigssånit ajornartorsiutaune- roKalune. LÆKRE MINTS I POSER anernerigsautit igdlingnartut pugssianitut ipera, i- minis dSTRUP- 1EPPESEN a/i y -den sårugdliup taortigisså silarssuarme niorKutaunermigut Danske virksomheder til Grønland -den. Kavdlunåt sulivfeKarfé Kalåtdlit-nunånut 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.