Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 34

asiamiut amerdlanerit Kenya-me
ajornartorsiortitaussut
asiamiut 140.000-it påpiarat maligdlugit Kenya-me inugtao-
Katåuput, tulugtut pas-enardlutik — tamanile kigsautigine-
Nairobi (RB-special)
Kar a tik
ilaKutarikordlutik Kenyap igdlo-
Karfisa pingårnerssåta Nairobip
avKUsernane Kenyatta Avenue-
rne ingerdlaortartorssuput. sapå-
tip uvallkue tamaisa taima atå-
tan, anånaK méraitdlo endgsisi-
marpaloKalutik angalaortarput.
ningiortåt imussamik ersserKar-
dlugtumik Kalipautilingmik oku-
itsumik ånoråxardlune Kåmigut-
dlo inuiaKatigingnut kikunut i-
laussunermik kussanartumik na-
lunaerKutsersimavdlune. itortåt
Kardligtaringnik kavåjaKardlune
niarKunilo errordluagkamik na-
saussamik imuvigisimavdlugo. i-
kingutit ilaxutatdlo nåpitagkatik
ilagsiordluartarpait, sordlume nu-
narssup ilåne ajornartorsiutig-
ssaKarfiungitsume inussut.
sapåtivme uvalikuane Nairobi
NairobiujungnaertarpoK, asiami-
utdlo asiamiujungnaertardlutik.
igdloKarfingmiut uvdluinarne ki-
agsiOKalutik ilungersornartorpag-
ssuit Kimagkatdlartarpait, asia-
miu.tdlc uvdluinarne ånilångav-
dlutik torKorsimavfitik puigorat-
dlartardlugit.
ilame sordlo uvaliaK tåuna Ke-
nya Afrikap kangianikungnaer-
tartordlunit.
erKigsiveruterKigtaråt
atausingomerup uvdlåvanit asia-
miut kingumut enrigsivitsungor-
taråt. umigissat akerartugkatdlo
afrikamiunit europamiunitdlo å-
ssigingmik. nunanit avdlanérsut
tikiukångamik åssigingmik ilisi-
matineKartaråt: asiamiut ajortu-
mik niuverput, ajortuliortarput
aningaussatdlo Kenyamit nagsi-
ussordlugit. nuånaringilåtigut u-
vagutdlo nuånarissaringilavut.
uvdlumikut Kenyame niuverner-
me peKatåuput, axagule asiamiut
Ugandamltut pineKamerisut pi-
neKarumårput. aniserujugssuar-
neKåsåput. kingoma nunavtine a-
miamiut akornutaussugssaujung-
naerdlugit.
Kimugtuitsutigut tikiutut
ukiut 1800-t nålerneråne tuluit
Kimugtuitsunut avKUsiniomialit-
dlarmata asiamiut Kenya-mut pi-
simåput. taimanikut Kenya tuluit
nunasiautigilerpåt aulajangiut-
dlugulo Kimugtuitsut avKusiorne-
Kåsassut. Kimugtuitsut avKusior-
neKåsåput Indisk Ocean-imit 1000
km timerpasingnerussoK Victo-
riap tasia tikitdlugo. suliagssap
sulerulungnarnerssånut atugag-
ssatut tuluit indiamiut tusintit
ardlaKartut sulissugssarsiarisima-
vait. Kimugtuitsut avKUtåt 1902-
me inermat indiamiut Afrikap
kangiane tamanut tamaunga sia-
ruarput europamiut afrikamiut-
dlo akornånut pulariarfiusinau-
ssut tamaisa putdlavigalugit. tai-
manikut afrikamiut sorpiångitsu-
tut issigineKarmata Kimugtuitsut
unigtarfine indiamiut atorfinigti-
terput, nunarKatimingnut iliniar-
titsissungcrdlutik niuvernerdlo
angnikikaluartumik kisermåussi-
ssumik ingerdlatilerdlugo. ulåpo-
rigsortait pikorigsortaitdlo pisor-
ssuångordlutik agdlåt. europamiut
anånaK Tuluit-nunåt tunulexut-
siutdlugo pissagssat pitsaunerit
tamaisa tigorarpait. taimåinerane
taimanikut tuluit nunasiarissånit
Indiamit Afrikamut nunasiortor-
neK ingerdlajuarsinarpoK. asia-
miutdlo amerdlerugtoramik Ke-
nyainarme 200.000-it sivneraluar-
pait. Kenyap inue katitdlutik 12
millioniuput.
Kaertugssamik utarKinarput
asiamiut Kenyamlnerat ajornar-
torsiutigssaerutarsimångilaK. u-
kiutdlo ingerdlaneråne ajomar-
torsiutit amerdliartuåginarsimav-
dlutik.
uvdlumikut Afrikame najuga-
Kartut tamangajagdluinarmik isu-
maKarput åmit Kalipautait åssi-
glngitsut ima ajornartorsiutigssa-
Kartigilersimassut KaertoKariåi-
naussoK asiamiut 140.000 migssi-
nge sule Kenyamitut ikiorféruti-
lisavdlugit.
erKumiginanga j agsinaugaluar-
pordlunit ajornartorsiutauleru-
mårtut sarKumerKårfiat tåssaung-
mat asiamiut politikimik sOKuti-
gissaKartortait. afrikamiut nang-
minerssulemigssamik isumåt pi-
lerKårsimavoK afrikamiut politi-
kimik soKUtigissaKartut peKati-
gigfine asiamiut autdlarnigåine.
soruname uvdlumikut asiamior-
pagssuit uvdlumikut tamåna ug-
gorissaraluaKåt. tamatumame ki-
ngunerisimavå afrikamiut euro-
pamiutdlo naningmata asiamiut
igdlua’tungiliutdlugit.
Kenya afrikamiunut
1963-ime Kenya nangminerssor-
tungormat afrikamiunut periar-
figssausimavoK pitsaunerpåK Ke-
nyap inuvé såkugalugit KaKeriar-
Kisavdlugo. nunavdlo inuvisut asi-
amiut issigineKångitdlat. asiamiut
Kenya-mltut tulungnut Kingaså-
rissutut issigineKarput. tuluime
pissugssåuput afrikamiut piuma-
ssait nålangniåsavdlugit saniati-
gutdlo asiamiut nangmingneK
Afrikaliåussatik issigingitsussågi-
narsinaunagit.
tuluit KinigagssineKaramik afri-
kamiut piumasséinut nåkåinarta-
riaKarsimåput. Kenya inatsisitår-
Pok asiamiunik umigssomeKaKi-
isunik igdlersueriarfigssartaKå-
ngitsumik. åssersutigalugo taine-
KarsinauvoK Kenyame nålagker-
suissut partiat, Kanu, asiamiunik
ilaussortaKarsinautitåungilaK.
utimutdlo ikårfigssaKarane
Kenya nangminerssortungormat
asiamiut periarfigssineKarput u-
kiut pingasut ingerdlaneråne Tu-
luit-nunåne Kenyamilunit inug-
tacKataussutut agdlagartartåmi-
arKUvdlugit. tulugtut pas-itåru-
nik tulungnit afrikamiutut issigi-
neKartugssåuput, taimanikutdle
Kenyap isumagerérpå Kenyamut
inugtaoKatåungitsut anisiniame-
Kåsassut inutigssarsiornermilo a-
kuliutitineKåsångitsut.
tulugtutdlo pas-itårtut isuma-
Karsimåput agdlagartaKarnertik
iluaKutigalugo ajornartorsiulisa-
galuarunik Tuluit-nunånut nuna-
seriåinauvdlutik. kenya-miutut i-
ssigineKalisagune kenyamiutut i-
ssigineKalertugssauvoK — Kanor-
dlo pissoKåsagaluarpat Kimåriar-
figssaKarane. åmit Kalipautåt piv-
dlugo sorssungneKalisagaluarpat
nunasiartorfigssaKångilaK.
taima pissoKarsinaunera ilima-
geréraluardlugo amerdlaKissut
Kenya-miut pas-iånik pigssarsi-
orsimåput. ilarpagssuisa Kinute-
i-cautait sulilunit suliarineKarsi-
mångitdlat. uvdlumikut asiamiut
70.000 migssigissait kenya-miutut
agdlagartaKarput.
agdlagartat d-mik
autdlarKautigdlit
Kenya nangminerssortungomia-
riarmat asiamiorpagssuit Kenya
Kimagarpåt. tamatumalo kingoma
Afrika afrikamiungitsunut naju-
savdlugo ajornartorsiutigssaKar-
fiujartuinarsimavoK.
1967-ime Kenya-me inatsissar-
tut aulajangiupåt afrikamiungit-
suiaineK pimorutdlugo autdlarti-
neKåsassoK. inatsisikut pineKartu-
kut anguniarneKarpoK inutigssar-
siutit aulajangersimassut tugdle-
riårdlugit afrikamiuinarnit inger-
dlatagssångortineKartåsassut, nu-
navdlo ilå aulajangivfigineKartå-
sassoK afrikamiuinarnit ingerdlå-
neKésassoK. nauk autdlarKåumut-
dle tamåna sujunertarineKartoK
ilisimaneKaréraluartoK inatsisip
atulemeratigut asiamiorpagssuit
påtsivérututut Kimarratilerput.
autdlarartut 15.000-ussut amerdla-
nerssait tulugtut pas-eKarput i-
laitdle Kenyap pas-inik peKardlu-
tik.
Tuluit-nunånut nugteramer-
ssuaK ånilårtitseKaortaoK. Tuluit-
nunånut nunasiartorsinauneK a-
jomarsisineKarpoK. tuluit inatsi-
ssartuisa iantsisiliupåt pas-it åssi-
glngitsut mardluk atomeKåsassut:
sujugdleK tulungnut tuluit-nunå-
ne inusimassunut atugagssaK åi-
pålo tuluit nunasiarisimassainut
atugagssaK. tuluviungitsut pas-
iånut ilisamautauvoK tamatigut;
d-mik autdlarKauteKartineKar-
tarmat pigingnigtuvdlo amiata
KalipauteKatånik KalipauteKarti-
neKartardlune. inatsime aulaja-
ngerneKarpoK d-mik autdlarKau-
tilingmik agdlagartagdlit amer-
dlångitsuinait ukiumut Tuluit-
nunånut nunasisinautitåusassut.
taima årKigssuisimaneK sule uv-
dlumikut atomeKarpoK.
aulajangiuneKarsimavoK tulug-
tut agdlagartagdlit Kenyamérsut
ukiumut amerdlanerpåmik 4000-
it nunasisinautitåusassut. nunat
Afrikame kangigdlermiut åma pi-
ssuseKatånik periarfigssineKarsi-
måput. ukiut tamaisa Tuluit-nu-
nåne ministereKarfit ilånit Ke-
nyame ilaKutarit asiamiussut
4000-it agdlagarsisineKartarput
Kåumatit sisamat ingerdlaneråne
pisiniarfiutitik åssigissaitdlo tu-
nerérsimåsagait nunasiartordlu-
tigdlo. taima nunasiartcrsinauti-
taunerat sulivfigssaKartitsiniar-
nermik ilaKångilaK. ilånikut nu-
nasisinautitaussut sivnerdlugit
nunasiartortineKartortarput, ta-
matumalo kingunerissarpå asia-
miunguåkuluit tingmissartut mi-
tarfianit mitarfingmut avdlamut
nugtartualertarmata nunaseriar-
figssaerutdlutik.
Amin
1971-ime Ugandap nålagauvfiata
pissortåta, Idi Amin-ip, nuname
asiamiortai 100.000-it sivneKartut
tamaisa tulugtut ugandamiutut-
dlunit agdlagartaKarnere aperKU-
tiginagit anisipai. anisitaussut
nunasivfigssarsiornerisa kingune-
ranik sule asiamiut 70.000-ussut
Kenya-mitut nunasivfigssarsiora-
luarnerat ajornarnerulersipåt.
månåkutdlo Kenya-me encartor-
neKartalerpoK asiamiut Afrikami-
tut tåssaussut påpiaråinartigut
Afrikame inugtaoKataunerardlu-
git.
åipågo Kenya-me KinersissoKar-
tugssauvoK, ilimagineKarpordlo
tamatuma kinguneranik nunamit
anisitsiniarneK sule ilungersune-
ruvdlugo ingerdlåneKalerumår-
tOK.
atuagkiortunik unangmisitsinek
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsissarfik atuagkiortunik sujornagut
naKitertitaKarérsimångitsunik unangmisitsiniarpoK.
ajugauniunerme peKataunigssamut maligtagssat måko piuma-
ssarineKarput:
naKitigagssångordlugit nagsiussat tamarmik kalåtdlisut ag-
dlagsimåsåput avdlatdlo OKausinit nugtigaussariaKaratik.
naKitigagssångordlugit nagsiussat skrivemaskinamik agdlagsi-
måsåput påpiaranut A4-nut (angiss. 21X 29,5) KiiperneK 40 migss.
titarneKartitdlugo såmiatungågutdlo siligtumik sinikuserdlugo.
ajugauniussutigineKåséput OKalugtualiat takisut OKalugtuåra-
liatdlo katerssugkat.
ajugauniussutigssat nagsiuneKåsåput anbefaligkatut ima Kåti-
guliordlugit:
Det Grønlandske Ferlag
Box 609
3900 Godthåb
ilisarnauserdlugit Forfatterkonkurrence-mik (atuagkiortunik
unangmisitsineK). nagsiutanut ilångutdlugo ikineKåsaoK agdlag-
kap pua, tåussumalo iluane nalunaersimåsåput atuagkiortup ar-
Ka najugålo åmalo atuagkiap taigutå. taimailiornikut atuagkia-
nik misigssuissigssat nalusavåt atuagkiortup kiunera, atuagkiat-
dle aulajangivfigineKarérpata aitsåt agdlagkat puat angmame-
KarumårpoK.
nagsitsivigssax kingugdleK 1. september 1974-imut kigdleKar-
tineKarpoK.
atuagkiat unangmissutit Kåumat ilivitsoK anguvdlugo pivfig-
ssamut kigdligititap sujornagut nagsiuneKarérsimagaluit agdlag-
katdle ingerdlanerdliornerat pissutigalugo pivfigssaK kigdligiti-
tax kingorkutdlugo tiguneKartut pivfigssaK erKordlugo tigune-
Kartutut issigineKammårput.
OKalugtualianut takisunut landsrådip måko akigssarsiagssari-
tipai:
pitsaunerpåmut ..................................... 3.000 kr.
tugdlianut .......................................... 2.000 ”
pingajuånut ....................................... 1.000 ”
oKalugtuåralianut katerssugkanut:
pitsauneipåmut ..................................... 1.500 kr.
tugdlianut ......................................... 1.000 ”
naKiterisitsissarfik pissugssautipoK ajugauniussutit naKiterne-
Karnigssånik aulajanginigssamut, tamåko akigssarsissutausima-
nere akigssarsissutausimånginerilunit nautsorssutiginagit; tai-
matut naKiterisitsissarfiup nangmineK tamåko KaKUgo naKiter-
neKarumåmigssåt aulajangigagssarisavå.
ajugauniussutit nagsiussat naKitigagssångortineKartut akigiti-
taussartut nåpertordlugit akilerneKartugssaujumårput, tamåko
ajugauniunerme akigssarsissutausimagpata akigssarsissutausi-
mångigpatalunit.
ajugauniussutit nagsiuneKartut ajugauniunermile piumassari-
neKartunik uniuissut misigssugagssanut ilånguneKåsångitdlat,
taimåtaoK tamåko naKiterisitsissarfiup akissugssauvfigissagssa-
risångilai. ajugauniussutaugaluitdle taimåitut ajugauniunerup
avatågut naKiterisitsissarfiup naKitertisinauvai.
ajugauniunerup inernera avisitigut radioavisikutdlo nalunae-
rutigineKarumårpoK 1. december 1974. tamatuma tamanut tusa-
gagssiarineKångikatdlamerane ajugaussut torKardlugit ilisima-
tineKarumårput.
aperssutigineKarsinaussut agdlagångordlugit naKiterisitsissar-
fingmut ingerdlatineKarsinåuput.
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsissarfik
Box 609 . 3900 Godthåb
Alt i jern til byggeindustrien
savimernit sanaortornerme atugagssat sutdlunit
savimernit katitigagssat —
kuissanut atugagssat —
gitterit (inisaussiat) — u-
ngalussat — igdlup iluane
atortugssat — boltit — ski-
vit — tungavingne nokiv-
figssiat ankerit angissutsit
sutdlunit, suliagssat ingmi-
kut itut piumassarineKar-
nerisut sananeicåsåput sag-
fiorfivtlne maskinanigdlo
sånavivtine.
Jernkonstruktioner — be-
slag for indstøbning og
sammenspænding — git-
terriste — gelændere —
inventar — bolte — skiver
— ankre i alle mål, spe-
cialopgaver løses efter
Deres ønske i vort smedie-
og maskinværksted.
F. C. GAMST & SØN’S EFTF.
Wildersgade 64 . 1408 København K. . Telefon Asta 6788
34