Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 32

(norm. kingugdl. nangitaK)
takuk, tåssa OKautsit sukanga-
sut erKortutdlo angisunik takor-
dlugkanik anguniagagssanik ug-
perissaKardlutik tikerdlånut åni-
lårsautausinaussut, tamåkume ti-
kerdlåt inuit inugtut pissariaKar-
nerinik ikicrneKarnigssåinigdlo
kalåtdlitdlo aserorneKarsimångit-
sut nåkinigssåinik isumaliordlutik
tikitarput. taima. kivdlingnartu-
nik takordlugåinarsiortut tamåko
tupagtilårnigssåt ajoKUtaunavié-
ngilaK. nuånaringikaluarpåme, ki-
siånile Kåumat migssiliordlugo
månérérångamik påsilersarpåt ta-
måko ilumortussut,
påsisimassaliuvutime.
niuvertorusiuvutit måne avi-
ngarusimassume ukiutdlo tyvi-
ngulerdlugit sulisimaningne,
KagfariarKigunångilatit. 55-inik
ukiOKaleråine pensionertariaKar-
tarpoK. taimåikaluartoK avdlanit
Kagfasingnerussutut issigineKar-
neK angusimavat. tåssame ingmi-
kut malungnauteKartutut issigine-
Karputit ministerinut udvalgitdlo
ilaussortåinut nålagkersuissunut
avisiliortunutdlo ilagsisineKartar-
dlutit. Kalåtdlit-nunåne nunaser-
dlauvdlune sulerKårtut iiåt, sunik
nutånik pilersitsisimavdlune su-
jugdliuvdlune sujulerssuisima-
esok ineriartortitsivdlune, niuver-
toruseKarfik maligagssaK kukuku-
sivigtalik, hæ, tåssame takugssau-
nerussutigut nersomausemeKaru-
sungnarnerugaluarpoK, tåssame
Kuleriåumik pissutsit tamaisa ili-
simanerungårpatit angnertaku-
jungnit agdlagfingmingne ericar-
sauterssuinartunit ukiutdlo tatdli-
mat sujumut pilerssårusiortartu-
nit nåkigtarpatdlåmigdlo nautsor-
ssuteKartartunit, taimailiomermi-
kut asule kalåtdlit aserorsåinar-
dlugit.
tåssamiuna kalåtdlit ilungersor-
nartut, isumakalersimassut tamai-
sa sujulerssorsinauvdlugit nåma-
gigtaitdliutiginardlugitdlo. Kanor-
miuna ilisimassut? sugssåungitsu-
nik KarasannioKalersitat. inatsisit
tungaviussut. naligigsitauneK. ia-
silaralugtuaK. danskit ingmingnut
pissariaerutitisåput, Kanormita i-
livdluta taimailiusagavta? åp, i-
maxa ukiut 50 imaKalunime 100
Kångiugpata aitsåt, tauvame tai-
manikut imana OKatdlisigilersi-
nauvarput.
sulime taima angussaKarsinau-
nerat ungaseitaoK. pissugssauner-
mik misigisimaneK, erKuivdluar-
neK, ingminut nålagkersinauneK,
tamåkume pingikåine sut inger-
dlatineKarsinåungitdlat, åmalume
måna sut tamarmik xanoK inger-
dlåpat? åp måna kalåtdlinik niu-
vertoruseKartitilerpoK, Kanormita
ingerdlåpat? tåssame ingerdlapa-
lårtoKarpat tamarmik miserrati-
gissarpåt, tåssa kalåliussuseK ig-
dlersorniardlugo sarKiimiuterKU-
ssåungingmata. nå, kisiånime ilu-
agtitsigunarput, ajomånginåri-
vatdlårtaraluarput, sordlo Kåvane
pugtaniatdlarKeKalutik, sut sani-
orKutåriatåtdlnrKeKalugit, sarfau-
titinardlutik, maligta rissagssat
soKutigivatdlårneK ajorpait sordlo
uvavtut periauseKaratik, aulaja-
ngersimaneK ordneKameK ersser-
Kigsunigdlo malitanik najorKuta-
KarneK amigautigåt, pissut Kulå-
nit issigisinaunagit ordneKardlu-
amigssardlo amigautigalugo, tai-
måikåinime ajomarpatdlårungnå-
ngeKaoK.
næ, inuit takutitariaKarput so-
Kutåungitsutut issigineKånginig-
ssamik, piumåssusé ajakåtardlu-
git, uningåinartinavérsårdlugit a-
sule tarflnaratik nuånårujuginar-
Kunagit. tåssame aulisarusugku-
nik aulisartugssaugaluarput kå-
magtulårtariaKarputdle. soruna-
me danskit aulisartuisut ilisingi-
kaluardlugit, sume tamaisa ataut-
sikut piumassarineK ajomaKaut,
taimåikaluartorme aulisarsinåu-
put. uvdlorpagssuit aulisarsinau-
ssarput tupingnåinartumigdlo
maigtussardlutik, kisiåne unigti-
navérsårtariaKarput. tåssame uv-
dloK atauseK mardlugdlunit tai-
mågdlåt aulisarumanerussarput,
tåssalo isumaKalersardlutik tåssa
nåmalersoK, tauvalo sungivigsu-
nik erKumivigsunigdlo patsisig-
ssarsiulersardlutik, taima anore i-
kångat aulisagaKarneK ajortoK,
imalunit sila avdlångulersoK, ila-
me sorpagssuit patsisigilersarpait,
imalunit OKatdlisigilersarpåt auli-
sagkat nungusapilungneKånginig-
ssåt, ilame tupingnaKaut, sordlo
nungusaipilungneK isumakulutigi-
ssarigtik, tauvalo autdlångitsuså-
put aningaussautitigdlo imigag-
ssanut festernermutdlo atupilug-
sinardlugit. tauvalo tåssångåinaiv
tugtuniarfik nagdliutisaoK auli-
samerup autdlarterugtorfiane, tå-
ssalo pingitsoratik kangerdlung-
mut pulanialeraraut sapåtip aku-
nere mardluk pingasutdlunit mu-
lusavdlutik tugtut KUgtorait mar-
dlugsuit angerdlåuniåinardlugit
sordlo indianiussårtut. tugtuniar-
neK nuånersorssuvoK, tamåna ilu-
moraluarpoK, nal. ak. 20 unigatik
ilungersukasisåput ipeKeKalutik
sånersimaKalutigdlo, kisiåne pisa-
nganartorsiortuardlutik, Kasunar-
tutdlo atugardliutitdlo puiortaria-
Kavigtardlutik, tåssa inuneK. ki-
siåniuna ilikarsinåungitsukasiu-
neråt, sårugdleKartitdlugo auli-
sartuartariaKarnera, taiméingig-
péme ingminut akilersinaujung-
nåisangmat. sorme sut KanoK i-
kaluarpatalunit ivdlit nangmineK
aussamut auvariamiarputit, téssa-
me inuit autdlakångitsornaviå-
ngitdlanåsit, ilåungikaluaruvit
KutsavigineKarnaviångilatit ilu-
ngersoraluarningnut. aningaussa-
nik påsisimassaKångitdlat, piu-
måssuseKångitdlat, nikatdlujui-
sårsinaunatik, ardlåta kåmagtor-
tuartariaKarpai Kanordlo ilioreuv-
dlugit nalunaerfigissardlugit. må-
na KaleralexalerpoK, sårugdleKa-
lerpoK, tauvame tornårssuit au-
lisalerniaritse. tamatigut nåla-
garsiortituartariaKarput, tauvalo
suvdluångitsunguanik nåmagig-
taitdliorujuleraraut: ukiup tai-
mailinerane taimåitunik aulisaga-
KarneK ajorpoK, taimåitoKéngilaK.
tamåname aperKutåungilaK, kisi-
åne angnerujugssuarmik aulisar-
dlutik pissaKarsinaugaluarput eKi-
asungikaluarunik.
tåssame ardlåta unigtinavér-
sårtariaKarpai, méssa taimailior-
neK nuånikaluarpatdlunit. tåssa-
lo kamagsardlunilo ilungersorta-
riaKartarpoK nungutdlarsardlune
asule ikiorniåinardlugit, sumigdlo
KutsavigineKåsanane. tåssame iki-
orniartariaerutinaraluarput, sut
tamaisa isumaminérdlugit inger-
dlanerdlicrtitdlugit, kisiåne issigi-
naineK ajcrnaKaoK. nangminerme
åma misigisimarusugtarpoK su-
mut iluaKutaulårdlune atorfigssa-
Kartitauvdlunilo.
tåssame nuånarineK ajorpåt.
nangmingneK aulajangiumaneru-
put. ingmingnut sutorssuaK issi-
gissarput, imalunit erivarsångit-
dluåinartamerput. tåssame sut
tamaisa nåmaglnartarpait. kisiå-
ne sumut tamåna iluanutåusaga-
me? taimaititdlutingme angussa-
Kainaviångitdlat. iluamik tupag-
titdlugit itersartariaKarput pissu-
siviussut KanoK ajortigissut taku-
titdlugit, tåssame sumigdlunit nå-
magineKarsinaussumik pissutsit
ilånik takussagssaKångilaK.
Både og ...
telegrafer til
SCHJØTH . NARSSAK’
500 MOTORCYKLER
OG SCOOTERE
nyere og ældre, bortsælges til
spotpriser. Priser fra 350 kr.
Skriv efter lagerliste.
Autohuset
GI. Kongevej 76 . København V.
ilånime erKarsancajånarsissar-
poK pissariaKartitåt pingåmeK
sujugdlerpårdlo tåssaussoK ilua-
mik danskivigtut nåmagigtaitdli-
ulernigssåt. taima pissoKartinago
måne sut tamarmik pissusigssa-
migtut ingerdlalemaviångitdlat.
nåmagigtaitdliomeK pissariaKa-
vigpoK. tåssa pilersitsissartoK su-
lilersitsisivdlune. taimåitumik nå-
magigtaitdliutigssaKartariaKar-
poK. tåssame agdlåt erivungitsuli-
ulårnigssaK amigautauvoK ilåni-
lo ardlåtigut uminarsårtariaKar-
dlune. åmame taimailiortartinane
sut tamarmik Katsunarsivatdlår-
tarput. taimåingigpåme sut ta-
marmik ugperniarnerinartut Kat-
sunarsitigisagaluarput, ilame Ka-
noK ajortigisagaluarpa.
ilamiuna ajoKip OKalugtuångua
agsut nuånersoK, sordlo patsise-
Karpiångikaluardlune nalautsor-
nerinåkut erKaigå: kukukunik a-
migartOKarpa? ungalue ajungika-
luarpat? nåmik sussoKarsimångig-
påme tåssa ajungilaK. nåmik su-
mik patsiseKångikaluarpunga, i-
sumakulumissåginartungauna...
tauvalume suna pinerå pingit-
sailimissårdlugo OKal> igtuaritini-
artariaKarpoK. tåssame soKutau-
vatdlångikaluarpok åmame King-
meK ungalut iluånut iseraluarpat
soKUtaugame? Mariånguardlime
Kujanartumik ånåuneKarpoK. Oli-
varius xanox isumaKarpa Kanos
iliornigssamik? ardlånut OKause-
Kagssamårpit?
ilumorsimångikune sule pitsau-
nerungajagpordlunit. angut-una
pikorigsoK. Nålagkavta pitdlautå
Kingmimut tugdleK. ajorte toKut-
dlugo. Jens Lennert taima misigi-
titaunigssamut Kangale pissaria-
KaraluarpoK. tåssa ingminut ta-
tigivatdlåluatsialerame. OKalua-
ssalerdlune issikordlugtalerdlu-
nilo. tåssa måne sut tamaisa su-
julersscrsinausorilerpai. nålang-
nigssamik iliniartitariaKalerpoK.
tamatigut ersserKigsumik påsi-
titariaKartarput kina OKartug-
ssaussoK.
niuvertoruseKarfik. ukiut ta-
maisa avdlångusanane taimåitu-
artoK. uvdlOK unuardlo tårssuaK,
imalunit sapåtip akunerpagssue
seKineK tarrisanane kåvigtuartoK
ingianaKalune, sut tamarmik åssi-
giåt. Kavdlunåtut OKautsit puio-
rumårnerdlugit? inugtut inunig-
ssaK puiusanerdlugo? uninavisa-
nerpunga isumakulutaerutdlunga-
lo? niaKulårKajålersorinartarpoK.
måne inuit kinait Katsutivig-
dlugit ilikartariaKarput. uvdlut
tamaisa untritileriardlugit taku-
ssariaKarput ilikardluinardlugit-
dlo. taimåikaluar tordie påsisima-
livingneK ajornavigput. silarssuaK
takornartaussoK, erKarsartauseK
kimitdlunit malingneKarsinéu-
ngitsoK. nujuartapajåt, kinguarsi-
massutdlc, kinguårit ingmingnut
nålagkersorsinaunerånik kingor-
nutagkamik scKångitsut. autdlai-
sinik tåssångåinardlo tOKumik su-
ngiusimassagdlit. Kangarssuardle
ilaKutarit, akiniaivdlutik toKutsi-
nermik ilerKOKarsimassut. ivdlit-
dlo Kagfasingnerussutsit umigåt.
kina ilingnut toKutserusumisa-
va autdlaisine tigumiartitdlugo?
inuit ingmingnut akuerssårsinau-
nerpat pissaunermik nålagarsior-
titautinatik?
atarKingningneK, atandneKarti-
tariaKarpoK. naligigsitaunermik
OKalugtOKartariaKångilaK, asule
OKalungneK isumapalånik encar-
salersitsinartoK.
tauvalo sujorasårilisåput: åma
ivdlit erKarsautigilårtariaKarpat
avdlat KanoK misigissartut, ivdli-
me åma pingitsorsinåungilavtigut.
erKarsautigisimavoK nunaKarfiup
inuisa tamarmik akerdlerileratar-
sinaungmåtit, inugtut issigiumå-
nginaruvkit? tamånalume nuånit-
sornartcrujugssuvoK, åma iling-
nut. ..
tåssamiuna SivatorKap taima
OKaoiKigsåråtit, sordlo naligissu-
1ut. atåtarpasigsumik ilungersor-
lumigdlo.
sianigissariaKarpoK Kutdlingor-
torKunagit. pencusersut-uko taigi-
ssagssåungitsut. inuime taimåitut
agssortuteKatigineK ajomaKaut.
inuiangnut sujuarsimassunut ilau-
vutit, Kagfasingnerussumik angu-
ssaKarsimassunut. inuit tamåko
tamåna påsisinåungilåt. igdluatu-
ngåtigutdle kinguarsimassut sor-
dlo såkortunerussumik Kajang-
nåisinaussut atsingneruvdlutig-
dlo. ajornartorsiomermik sungiu-
simassagdlit nåmagigtartutdlo,
misigissutsinik Kajangnamerussu-
mik misigititsissartunik nalussut.
sujuarsimaneK, angulip KaKor-
tumik amigdlip silarssuå. KanoK
sivisutigissumik ataslnauva? Ka-
KUgo sujuarsimaneK tåuna avdlat
aserusavåt? sumik iluatigissaKå-
sanerdlutik? sok amiåkOKartitsi-
såpat? sok uvaguvtinit avdlaune-
rusåpat?
nalungilarpume inuit KanoK l-
tut. KunussiariuartariaKarput pe-
riarfigssaKartinagitdlo.
åmame tamåna nangmingneK
iluaKutigssarineruvåt. taimåingig-
påme piumassårssuinallsåput.
sorme uvaguvtinit avdlauneru-
ssunik atugaKåsåpat?
Jens:
sunauna iliniagagssarigiput?
KingmeK nanissariaKarpat aut-
dlaivdlugulo.
soruname Kingmit autdlaine-
Kartarput. KingmeK toKuneKartar-
poK Kiningagkångat inungnigdlo
upangningnialersardlune. avdla-
tut ajornarångat KingmeK autdlai-
neKartarpoK. KingmeK toKuneKar-
tarpoK tamåna danskip piumassa-
rigångago, ImaKalunlt angutip
danskisut erKarsartup tamåna pi-
umassarigpago, tauvalo danskeK
ornigdlugo OKardlunilo KingmeK
tOKUtariaKartoK. danskip ugperi-
ssarpå, avdlatume angut tåuna l-
ngilaK, tatigissagssauvoK, erKor-
tumik encarsarpoK, tåssalo envor-
tumik OKarpoK, tauva KingmeK
toKutariaKarpoK. Kingmit autdlåi-
savat. åp, taima OKåinåraugut
Kingmerputdlo toKutdlugo, uva-
gume kalåtdlit sianéKigavta. er-
KarsautigineK ajorparput tamåna
kukussusinaussoK agssortome-
Karsinaunersprdlunit. niuvertom-
seK ajoKilo itigartitagssåungit-
dlat, silatunerssaugamingme ku-
kugunångitdlat. åmame piumi-
naitdliorusungnaranilo nåmagig-
taitdliorusungnameK ajorpoK
KingmipalåK sianitsoK pinardlugo.
erKigsisimajumavdlune sut ta-
maisa ångåginardlugit. ugpiassu-
gavtame. angume taima oKartoK
patsiseKarsimåsaoK, avdlatut isu-
maKarneK ajornaKaoK, tåssalume
nuånersugssåungilaK akerdliler-
sornigsså agssortomigssålo. sordlo
SivalitOKaK OKarångat åtårniar-
figssaK natserssuarniarfigssardlo
nagdliutoK. naluneKarneK ajorput
upernagssåkut ukiåkutdlo inger-
dlaordlutik avKutingnåve, Sivap
nalungilai KanoK periausinåussu-
seKartut oKautigisinauvdlugulo
uvdlcK una unalo sumut Kama-
riåsassugut Kanordlo piniamiåsa-
givut. tamarmik nålagtarpåt, inu-
sugtut utorKaitdlo, agssortome-
KarneK ajorpoK. tåssa nalungi-
navtigo erKortumik OKartoK, pui-
ssit angisut pissusé tamavisa na-
lungilai, taimåitumingmiuna o-
KauseKartoK, taimåitumigdlo su-
junersutai malingneKartarput. so-
runame OKausé pingitsailissutåu-
ngitdlat, taimåitumigdlo akerdli-
lernigsså sianitdliorneruvoK. ta-
måko tamaisa misigissamigut ili-
karsimavai. nalungilarputaoic
Siva natsit pivdlugit KanoK pi-
niarneKåsassut OKarneK ajortoK,
Kasigissatdlo tungaisigut påsisi-
massaKarniartungilaK, taimatut-
dlo åma ugssuit pivdlugit OKau-
seKangåsanane, soruname pissari-
ssamikugaluardlugit. takordlu-
gåinait OKautigiumassångilai.
åmame avdlanik misigissanik i-
likagaKarneK ajornångilaK, sordlo
32