Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 32

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 32
(norm. kingugdl. nangitaK) takuk, tåssa OKautsit sukanga- sut erKortutdlo angisunik takor- dlugkanik anguniagagssanik ug- perissaKardlutik tikerdlånut åni- lårsautausinaussut, tamåkume ti- kerdlåt inuit inugtut pissariaKar- nerinik ikicrneKarnigssåinigdlo kalåtdlitdlo aserorneKarsimångit- sut nåkinigssåinik isumaliordlutik tikitarput. taima. kivdlingnartu- nik takordlugåinarsiortut tamåko tupagtilårnigssåt ajoKUtaunavié- ngilaK. nuånaringikaluarpåme, ki- siånile Kåumat migssiliordlugo månérérångamik påsilersarpåt ta- måko ilumortussut, påsisimassaliuvutime. niuvertorusiuvutit måne avi- ngarusimassume ukiutdlo tyvi- ngulerdlugit sulisimaningne, KagfariarKigunångilatit. 55-inik ukiOKaleråine pensionertariaKar- tarpoK. taimåikaluartoK avdlanit Kagfasingnerussutut issigineKar- neK angusimavat. tåssame ingmi- kut malungnauteKartutut issigine- Karputit ministerinut udvalgitdlo ilaussortåinut nålagkersuissunut avisiliortunutdlo ilagsisineKartar- dlutit. Kalåtdlit-nunåne nunaser- dlauvdlune sulerKårtut iiåt, sunik nutånik pilersitsisimavdlune su- jugdliuvdlune sujulerssuisima- esok ineriartortitsivdlune, niuver- toruseKarfik maligagssaK kukuku- sivigtalik, hæ, tåssame takugssau- nerussutigut nersomausemeKaru- sungnarnerugaluarpoK, tåssame Kuleriåumik pissutsit tamaisa ili- simanerungårpatit angnertaku- jungnit agdlagfingmingne ericar- sauterssuinartunit ukiutdlo tatdli- mat sujumut pilerssårusiortartu- nit nåkigtarpatdlåmigdlo nautsor- ssuteKartartunit, taimailiomermi- kut asule kalåtdlit aserorsåinar- dlugit. tåssamiuna kalåtdlit ilungersor- nartut, isumakalersimassut tamai- sa sujulerssorsinauvdlugit nåma- gigtaitdliutiginardlugitdlo. Kanor- miuna ilisimassut? sugssåungitsu- nik KarasannioKalersitat. inatsisit tungaviussut. naligigsitauneK. ia- silaralugtuaK. danskit ingmingnut pissariaerutitisåput, Kanormita i- livdluta taimailiusagavta? åp, i- maxa ukiut 50 imaKalunime 100 Kångiugpata aitsåt, tauvame tai- manikut imana OKatdlisigilersi- nauvarput. sulime taima angussaKarsinau- nerat ungaseitaoK. pissugssauner- mik misigisimaneK, erKuivdluar- neK, ingminut nålagkersinauneK, tamåkume pingikåine sut inger- dlatineKarsinåungitdlat, åmalume måna sut tamarmik xanoK inger- dlåpat? åp måna kalåtdlinik niu- vertoruseKartitilerpoK, Kanormita ingerdlåpat? tåssame ingerdlapa- lårtoKarpat tamarmik miserrati- gissarpåt, tåssa kalåliussuseK ig- dlersorniardlugo sarKiimiuterKU- ssåungingmata. nå, kisiånime ilu- agtitsigunarput, ajomånginåri- vatdlårtaraluarput, sordlo Kåvane pugtaniatdlarKeKalutik, sut sani- orKutåriatåtdlnrKeKalugit, sarfau- titinardlutik, maligta rissagssat soKutigivatdlårneK ajorpait sordlo uvavtut periauseKaratik, aulaja- ngersimaneK ordneKameK ersser- Kigsunigdlo malitanik najorKuta- KarneK amigautigåt, pissut Kulå- nit issigisinaunagit ordneKardlu- amigssardlo amigautigalugo, tai- måikåinime ajomarpatdlårungnå- ngeKaoK. næ, inuit takutitariaKarput so- Kutåungitsutut issigineKånginig- ssamik, piumåssusé ajakåtardlu- git, uningåinartinavérsårdlugit a- sule tarflnaratik nuånårujuginar- Kunagit. tåssame aulisarusugku- nik aulisartugssaugaluarput kå- magtulårtariaKarputdle. soruna- me danskit aulisartuisut ilisingi- kaluardlugit, sume tamaisa ataut- sikut piumassarineK ajomaKaut, taimåikaluartorme aulisarsinåu- put. uvdlorpagssuit aulisarsinau- ssarput tupingnåinartumigdlo maigtussardlutik, kisiåne unigti- navérsårtariaKarput. tåssame uv- dloK atauseK mardlugdlunit tai- mågdlåt aulisarumanerussarput, tåssalo isumaKalersardlutik tåssa nåmalersoK, tauvalo sungivigsu- nik erKumivigsunigdlo patsisig- ssarsiulersardlutik, taima anore i- kångat aulisagaKarneK ajortoK, imalunit sila avdlångulersoK, ila- me sorpagssuit patsisigilersarpait, imalunit OKatdlisigilersarpåt auli- sagkat nungusapilungneKånginig- ssåt, ilame tupingnaKaut, sordlo nungusaipilungneK isumakulutigi- ssarigtik, tauvalo autdlångitsuså- put aningaussautitigdlo imigag- ssanut festernermutdlo atupilug- sinardlugit. tauvalo tåssångåinaiv tugtuniarfik nagdliutisaoK auli- samerup autdlarterugtorfiane, tå- ssalo pingitsoratik kangerdlung- mut pulanialeraraut sapåtip aku- nere mardluk pingasutdlunit mu- lusavdlutik tugtut KUgtorait mar- dlugsuit angerdlåuniåinardlugit sordlo indianiussårtut. tugtuniar- neK nuånersorssuvoK, tamåna ilu- moraluarpoK, nal. ak. 20 unigatik ilungersukasisåput ipeKeKalutik sånersimaKalutigdlo, kisiåne pisa- nganartorsiortuardlutik, Kasunar- tutdlo atugardliutitdlo puiortaria- Kavigtardlutik, tåssa inuneK. ki- siåniuna ilikarsinåungitsukasiu- neråt, sårugdleKartitdlugo auli- sartuartariaKarnera, taiméingig- péme ingminut akilersinaujung- nåisangmat. sorme sut KanoK i- kaluarpatalunit ivdlit nangmineK aussamut auvariamiarputit, téssa- me inuit autdlakångitsornaviå- ngitdlanåsit, ilåungikaluaruvit KutsavigineKarnaviångilatit ilu- ngersoraluarningnut. aningaussa- nik påsisimassaKångitdlat, piu- måssuseKångitdlat, nikatdlujui- sårsinaunatik, ardlåta kåmagtor- tuartariaKarpai Kanordlo ilioreuv- dlugit nalunaerfigissardlugit. må- na KaleralexalerpoK, sårugdleKa- lerpoK, tauvame tornårssuit au- lisalerniaritse. tamatigut nåla- garsiortituartariaKarput, tauvalo suvdluångitsunguanik nåmagig- taitdliorujuleraraut: ukiup tai- mailinerane taimåitunik aulisaga- KarneK ajorpoK, taimåitoKéngilaK. tamåname aperKutåungilaK, kisi- åne angnerujugssuarmik aulisar- dlutik pissaKarsinaugaluarput eKi- asungikaluarunik. tåssame ardlåta unigtinavér- sårtariaKarpai, méssa taimailior- neK nuånikaluarpatdlunit. tåssa- lo kamagsardlunilo ilungersorta- riaKartarpoK nungutdlarsardlune asule ikiorniåinardlugit, sumigdlo KutsavigineKåsanane. tåssame iki- orniartariaerutinaraluarput, sut tamaisa isumaminérdlugit inger- dlanerdlicrtitdlugit, kisiåne issigi- naineK ajcrnaKaoK. nangminerme åma misigisimarusugtarpoK su- mut iluaKutaulårdlune atorfigssa- Kartitauvdlunilo. tåssame nuånarineK ajorpåt. nangmingneK aulajangiumaneru- put. ingmingnut sutorssuaK issi- gissarput, imalunit erivarsångit- dluåinartamerput. tåssame sut tamaisa nåmaglnartarpait. kisiå- ne sumut tamåna iluanutåusaga- me? taimaititdlutingme angussa- Kainaviångitdlat. iluamik tupag- titdlugit itersartariaKarput pissu- siviussut KanoK ajortigissut taku- titdlugit, tåssame sumigdlunit nå- magineKarsinaussumik pissutsit ilånik takussagssaKångilaK. Både og ... telegrafer til SCHJØTH . NARSSAK’ 500 MOTORCYKLER OG SCOOTERE nyere og ældre, bortsælges til spotpriser. Priser fra 350 kr. Skriv efter lagerliste. Autohuset GI. Kongevej 76 . København V. ilånime erKarsancajånarsissar- poK pissariaKartitåt pingåmeK sujugdlerpårdlo tåssaussoK ilua- mik danskivigtut nåmagigtaitdli- ulernigssåt. taima pissoKartinago måne sut tamarmik pissusigssa- migtut ingerdlalemaviångitdlat. nåmagigtaitdliomeK pissariaKa- vigpoK. tåssa pilersitsissartoK su- lilersitsisivdlune. taimåitumik nå- magigtaitdliutigssaKartariaKar- poK. tåssame agdlåt erivungitsuli- ulårnigssaK amigautauvoK ilåni- lo ardlåtigut uminarsårtariaKar- dlune. åmame taimailiortartinane sut tamarmik Katsunarsivatdlår- tarput. taimåingigpåme sut ta- marmik ugperniarnerinartut Kat- sunarsitigisagaluarput, ilame Ka- noK ajortigisagaluarpa. ilamiuna ajoKip OKalugtuångua agsut nuånersoK, sordlo patsise- Karpiångikaluardlune nalautsor- nerinåkut erKaigå: kukukunik a- migartOKarpa? ungalue ajungika- luarpat? nåmik sussoKarsimångig- påme tåssa ajungilaK. nåmik su- mik patsiseKångikaluarpunga, i- sumakulumissåginartungauna... tauvalume suna pinerå pingit- sailimissårdlugo OKal> igtuaritini- artariaKarpoK. tåssame soKutau- vatdlångikaluarpok åmame King- meK ungalut iluånut iseraluarpat soKUtaugame? Mariånguardlime Kujanartumik ånåuneKarpoK. Oli- varius xanox isumaKarpa Kanos iliornigssamik? ardlånut OKause- Kagssamårpit? ilumorsimångikune sule pitsau- nerungajagpordlunit. angut-una pikorigsoK. Nålagkavta pitdlautå Kingmimut tugdleK. ajorte toKut- dlugo. Jens Lennert taima misigi- titaunigssamut Kangale pissaria- KaraluarpoK. tåssa ingminut ta- tigivatdlåluatsialerame. OKalua- ssalerdlune issikordlugtalerdlu- nilo. tåssa måne sut tamaisa su- julersscrsinausorilerpai. nålang- nigssamik iliniartitariaKalerpoK. tamatigut ersserKigsumik påsi- titariaKartarput kina OKartug- ssaussoK. niuvertoruseKarfik. ukiut ta- maisa avdlångusanane taimåitu- artoK. uvdlOK unuardlo tårssuaK, imalunit sapåtip akunerpagssue seKineK tarrisanane kåvigtuartoK ingianaKalune, sut tamarmik åssi- giåt. Kavdlunåtut OKautsit puio- rumårnerdlugit? inugtut inunig- ssaK puiusanerdlugo? uninavisa- nerpunga isumakulutaerutdlunga- lo? niaKulårKajålersorinartarpoK. måne inuit kinait Katsutivig- dlugit ilikartariaKarput. uvdlut tamaisa untritileriardlugit taku- ssariaKarput ilikardluinardlugit- dlo. taimåikaluar tordie påsisima- livingneK ajornavigput. silarssuaK takornartaussoK, erKarsartauseK kimitdlunit malingneKarsinéu- ngitsoK. nujuartapajåt, kinguarsi- massutdlc, kinguårit ingmingnut nålagkersorsinaunerånik kingor- nutagkamik scKångitsut. autdlai- sinik tåssångåinardlo tOKumik su- ngiusimassagdlit. Kangarssuardle ilaKutarit, akiniaivdlutik toKutsi- nermik ilerKOKarsimassut. ivdlit- dlo Kagfasingnerussutsit umigåt. kina ilingnut toKutserusumisa- va autdlaisine tigumiartitdlugo? inuit ingmingnut akuerssårsinau- nerpat pissaunermik nålagarsior- titautinatik? atarKingningneK, atandneKarti- tariaKarpoK. naligigsitaunermik OKalugtOKartariaKångilaK, asule OKalungneK isumapalånik encar- salersitsinartoK. tauvalo sujorasårilisåput: åma ivdlit erKarsautigilårtariaKarpat avdlat KanoK misigissartut, ivdli- me åma pingitsorsinåungilavtigut. erKarsautigisimavoK nunaKarfiup inuisa tamarmik akerdlerileratar- sinaungmåtit, inugtut issigiumå- nginaruvkit? tamånalume nuånit- sornartcrujugssuvoK, åma iling- nut. .. tåssamiuna SivatorKap taima OKaoiKigsåråtit, sordlo naligissu- 1ut. atåtarpasigsumik ilungersor- lumigdlo. sianigissariaKarpoK Kutdlingor- torKunagit. pencusersut-uko taigi- ssagssåungitsut. inuime taimåitut agssortuteKatigineK ajomaKaut. inuiangnut sujuarsimassunut ilau- vutit, Kagfasingnerussumik angu- ssaKarsimassunut. inuit tamåko tamåna påsisinåungilåt. igdluatu- ngåtigutdle kinguarsimassut sor- dlo såkortunerussumik Kajang- nåisinaussut atsingneruvdlutig- dlo. ajornartorsiomermik sungiu- simassagdlit nåmagigtartutdlo, misigissutsinik Kajangnamerussu- mik misigititsissartunik nalussut. sujuarsimaneK, angulip KaKor- tumik amigdlip silarssuå. KanoK sivisutigissumik ataslnauva? Ka- KUgo sujuarsimaneK tåuna avdlat aserusavåt? sumik iluatigissaKå- sanerdlutik? sok amiåkOKartitsi- såpat? sok uvaguvtinit avdlaune- rusåpat? nalungilarpume inuit KanoK l- tut. KunussiariuartariaKarput pe- riarfigssaKartinagitdlo. åmame tamåna nangmingneK iluaKutigssarineruvåt. taimåingig- påme piumassårssuinallsåput. sorme uvaguvtinit avdlauneru- ssunik atugaKåsåpat? Jens: sunauna iliniagagssarigiput? KingmeK nanissariaKarpat aut- dlaivdlugulo. soruname Kingmit autdlaine- Kartarput. KingmeK toKuneKartar- poK Kiningagkångat inungnigdlo upangningnialersardlune. avdla- tut ajornarångat KingmeK autdlai- neKartarpoK. KingmeK toKuneKar- tarpoK tamåna danskip piumassa- rigångago, ImaKalunlt angutip danskisut erKarsartup tamåna pi- umassarigpago, tauvalo danskeK ornigdlugo OKardlunilo KingmeK tOKUtariaKartoK. danskip ugperi- ssarpå, avdlatume angut tåuna l- ngilaK, tatigissagssauvoK, erKor- tumik encarsarpoK, tåssalo envor- tumik OKarpoK, tauva KingmeK toKutariaKarpoK. Kingmit autdlåi- savat. åp, taima OKåinåraugut Kingmerputdlo toKutdlugo, uva- gume kalåtdlit sianéKigavta. er- KarsautigineK ajorparput tamåna kukussusinaussoK agssortome- Karsinaunersprdlunit. niuvertom- seK ajoKilo itigartitagssåungit- dlat, silatunerssaugamingme ku- kugunångitdlat. åmame piumi- naitdliorusungnaranilo nåmagig- taitdliorusungnameK ajorpoK KingmipalåK sianitsoK pinardlugo. erKigsisimajumavdlune sut ta- maisa ångåginardlugit. ugpiassu- gavtame. angume taima oKartoK patsiseKarsimåsaoK, avdlatut isu- maKarneK ajornaKaoK, tåssalume nuånersugssåungilaK akerdliler- sornigsså agssortomigssålo. sordlo SivalitOKaK OKarångat åtårniar- figssaK natserssuarniarfigssardlo nagdliutoK. naluneKarneK ajorput upernagssåkut ukiåkutdlo inger- dlaordlutik avKutingnåve, Sivap nalungilai KanoK periausinåussu- seKartut oKautigisinauvdlugulo uvdlcK una unalo sumut Kama- riåsassugut Kanordlo piniamiåsa- givut. tamarmik nålagtarpåt, inu- sugtut utorKaitdlo, agssortome- KarneK ajorpoK. tåssa nalungi- navtigo erKortumik OKartoK, pui- ssit angisut pissusé tamavisa na- lungilai, taimåitumingmiuna o- KauseKartoK, taimåitumigdlo su- junersutai malingneKartarput. so- runame OKausé pingitsailissutåu- ngitdlat, taimåitumigdlo akerdli- lernigsså sianitdliorneruvoK. ta- måko tamaisa misigissamigut ili- karsimavai. nalungilarputaoic Siva natsit pivdlugit KanoK pi- niarneKåsassut OKarneK ajortoK, Kasigissatdlo tungaisigut påsisi- massaKarniartungilaK, taimatut- dlo åma ugssuit pivdlugit OKau- seKangåsanane, soruname pissari- ssamikugaluardlugit. takordlu- gåinait OKautigiumassångilai. åmame avdlanik misigissanik i- likagaKarneK ajornångilaK, sordlo 32

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.