Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 31

Atuagagdliutit - 05.07.1973, Blaðsíða 31
imingernavérsårtut Kupernerat ingerdlatsissoK: Kalåtdlit-nunåne Blå Korsit kåtuvfiat årKigssuissoK: Samuel Hard ilaussortanut Atuagagdliutine Kupemivta pi- ssusigssamisortumik ingerdlångi- nera pivdlugo tupigisångilarput uparuarneKåsaguvta, kalåtdlitdle nunavti'ne aviseKamiarnerup ilu- ngersunåssusia tamavta misilig- tagaKarfigårput, mingnerungitsu- mik nautsorssutit tungåtigut a- jornartorsiuteKartarneK, kisalo i- nungnik pivfigssaKardlutigdlo pi- korigsunik sulenatigssaileKineK, AtuagagdliutitaoK ajomartorsiu- teKarnerat påsivdluardlugo inig- ssaKartitsiniamerdlo najorKuta- ralugo matuma kingoma imaKa akugtugaluanik tåkutåsaugut tai- matut ingerdlanigssavtinut år- Kigssuissua isumaKatiglssuteKar- figigavtigo, åmåtaoK tamatuma saniatigut avisime SermitsiaK-me sapåtip akuneranortumik tåkutå- saugut kisiåne åma inigssaK pi- ssutigalugo naitsualunerussunik, neriutigisavarput taimatut avisit tåuko påseKatigalugit sineriag- ssuavtine Tunumilo Bla Korsimut ilaussortanit avdlanitdlo soKuti- gingnigtunit nuånårutaujumår- tOK. måne Nungme ingerdlavdluar- neKarpoK ilaussortat nutåt ilå- ngutuarnerisigut nuånårutigssi- neKartuarpugut, neriugdluta ama peKatigigfit avdlat taimåitut Bla Korsit avisiat tigusivfigilåsavar- put, tåssauna Danmarkime Bla Korsit avisimikut Kåumat avdlor- tardlugo ilaussortångortut arne nalunaerutigissarait. taimatut na- lunaeruteKamermingnut ilångut- dlugo tikitdluarKUSsissutitut ag- dlautigisimassåt issuåsavarput, nånut 10.000-mångortut imane nunat tamat akornånitune nånut erKigsisimatitåuput, eskimutdle kalåtdlitdlo piniarsmautitåuput, agdlagpou Strandjagtforeningip avisia Strandjægeren nauk nunat tamat akornåne nå- nut piniarKUSsaujungnaeraluartut avise Strand jægeren nåpertordlu- go kalåtdlit piniartue nånungni- arsinautitaujuåsåput. nånungniameK inuiaKatigit ka- låtdlit eskimutdlo nunane avdla- nitut inuniamerine pingåruteKar- poK. taimåitumik avdlånguteKå- ngingajagtumik piniarsinautitau- juåsåput. nunat tamalåt akornåne nånungniarKUSsaujungnaemerup saniatigut sinerissane nånut to- Kussartarflne emissarfinilo nånut piniarKUSsåungitdlat. umassunik ilisimatusartut isumait maligdlu- git nånut atajuåinamigssaming- ntu sule nåmagput. nunat tamat akornåne nånunik erKigsismatitsinigssamik isumag- ssarsiaK umassunik ilisimatusar- tut Danmarkimit, Norgemit, USA-mit, Canadamit Sovjetimit- dlo nånut erKigsisimatitauvfimt pissut isumaKatigingniamerånit pingortuvoK. silarssuarme nujuartanik aut- dlainiartartut nånut inunerånik navianartorsiortitsinerpåuput. ta- kornariardlutik angalassut ting- missartunit umiarssuamitdlo aut- dlainiartartut eridgsisimatitsiler- nerme unigtineKåsåput. 1970-ime nautsorssugkat malig- dlugit nånut 900-t ukiunilo suju- singnerussune 1300-t pissarine- Karsimåput. nånut 300-t nunat ta- malåt imartaine pissåuput. Strandjægeren maligdlugo Kalåt- dlit-nunåne nånut 150—it pissau- simåput. silarssuarme tamarme nånut tamarmik atautsimut ka- titdlutik amerdlåssuseKarput 10.000-it — imaKalunit 12.000-it. pingortitarssup avdlångortinaversågagssartåta angnerssagssa nunavta ministei'eKarfiane depar- tementschefiussoK Erik Hessel- bjerg pingortitarssup pissusiata avdlångortineKånginigssånut ani- ngaussauteKarfiup atuagagssiånut Panda-nyt-imut agdlagaitardlune ilisimatitsivoK silarssuarme pi- ngortitap avdlångortinavérsågag- ssap angnerssagssåtut sujunersut Tunup avangnåne Kong Oscars Fjord-imit Petermann Gletxcher- imut ukiaro landsrådip atautsi- minigssåne sarKumiuneKarniartcK 1973/74-imilo folketingimut aku- erssissutigitiniarneKarumårtOK. pingortitarssup avdlångutsaili- neKarnera erKartorneKarångat er- KarsautigineKartarpoK nunap pi- nexartup ineriartortinerane nu- nap nangmineK pissusiata, nau- ssuisa umassuisalo aserutsailine- Kamerat. Erik Hesselbjerg agdlagpoK Ka- låtdlit-nunåne ajornartorsiutit i- lagigåt Kalåtdlit-nunåta nunanit avdlanit avdlanit avdlåussuteKar- nera anginerssualo. pingortitar- ssuaK Kalåtdlit-nunåne avdlå- ngortineKånginerpåt ilagigaluar- påt, plasticitdle ilait DDT åma PBC tingmissat ilåinut ajornar- torsiortitsilerérput. Kalåtdlit-nunåta umassuinit a- jornartorsiortineKarnerpåt tåssa nagtoralik nancrdlo. umassut tåu- ko nungutsailiorniardlugit ilu- ngerscrnerit angigaluanaut. nag- tcralik piniarKUSsåungitdluinar- poK, åmalo nagtoragdlit nånutdlo misigssuivfigineKartuarput. -den. ukioK måna nunavtine ilaussor- tångorsimassunutaoK tungatitdlu- go. Blå Korsit kåtuvfianut ilaussor- tat nutårpagssuit tikitdluarKuva- vut neriugdlutalo uvdluiname i- nigssisimanermingne isumamut suliavta tunuanitumut ilisimå- ringnigdlutik iluaKUsersuiumår- tut, tåssalo: inuit Kristusimut su- julerssordlugit — nangmingneic tåussumunga xanigtuniardlutik — encardlerit ineriartortut ser- nigalugit — inuit ajornartorsior- tut inuiaKatigingne iluaKutaussu- mik inigssinigssånut ikiordlugit — inuit — OKautsikut Kanordlo ilioriautsikut — kuisinermingne pigssarsiarisimassånut akisumut aulajangiussinigssåinut ikiordlu- git, tåssa unga: Gute atåtångor- simassoK, Jisuse ånåussissungor- simassoK anersårdlo ivdlemartoK sujulerssuissungorsimassoK — i- nunerdlo imigagssamik atuivfiu- ngitsoK, pingitsailissaunane Blå Korsimut ilångunerme neriorssu- tigisimassoK atortitdlugo. månimiussugut agdlautigissati- gut taimåitutigut påsitineKartar- pugut sule KanoK Kavdlunånut na- lemiutdluta kristumiutut inuni- amerup tungåtigut iliniagagssa- Kartigaluta, Blå Korsit avisiane takusinaussavut maligdlugit på- sisinaussarparput anersåkut kri- stumiussuseK tungavigalugo inu- niamerup inunermut pivdluar- Kussutaunera Kavdlunåt Blå KorseKativta agsorssuaK pingår- tikåt utorKåinåungitsut mingne- rungitsumik åma inusugtut akor- nåne, uvdlumikut silarssuarme uvdlut tamaisa eritigsivitdliorner- pagssuit tusartuartitdlugit, uva- gut Blå Kors avKutigalugo inu- nermik eridgsinartumik asaKati- gigdlunilo inunigssamik sujuner- taKartumik tungaveKartumigdlo ilaussortauvfigisinaussavtinik måne pexamerput uvavtinut piv- dluarKiissutauvoK angisoK, sa- nortOK Gutip såimåunermigut misigitituardlisigut månisaoK na- juinerminik ilumortumigdlo såg- figineKartitdlune isumåkérfiging- nigdlunilo nakussagtitsissamer- minik, tamåname pisinaugpat ug- peruvtalo suliniamivtine pakatsi- sitaunaviångilagut, Kularnata ima CKarsinaulerKuvdluta, „ilumut månisaoK Gute najuivoK". Samuel. Oslo-me atautsimérssuarneK nunat tamalåt påsisimassaKardlu- artuisa atautsimérssuarnerat nu- nasiaKamiamerme pigdliutaussu- nut. tapersersuiniamigssaK pivdlu- go åmalo Afrikap kujatåtungåne åmip Kalipautånik åssigingisitsi- neK pivdlugo 14. april Oslo-me naggaserneKarpoK. atautsimérssu- arnerme, iluarsartuneKarsimassu- me FN-imit åmalo afrikamiut a- tausiunigssaK pivdlugo kåtuvfiå- nit (OAU)-imit, nalunaerutigssaK akuerssissutigineKarpoK imaralu- git Afrikap kujatåtungåne pissut- sit tamanut tungassumik KanoK isumaKarfigineKarnerat åmalo i- nungnik ikiuiniarnigssamut suju- nersutit erssernigsagkat ardlag- dlit. atautsimérssuartut 9. april aut- dlartitut sulinertik tungaviussoK igerdlåpåt kcmite-ne mardlung- ne, tåukulo sujunersutait atautsi- mordlune atautsimérssuamerme OKaluserineKarput. atautsimérssu- arnermit nalunaerut nagsiune- Kai’poK FN-ip generalsekretæria- nut Kurt Waldheim-imut, tåuna- lo nalunaeruteKartugssauvoK a- tautsimérssuarnerup inemerinik GeneralforsamlingeKamigssame tugdlerme. såkortunerussunik pitdlautigssi- nigssanut kåmagtuineK nalunaerume atautsimérssuartut kajumigsåriput nunane portuga- limiut sujulerssugarissåine ani- guisitsiniat tapersersorKuvdlugit, såkulersordlutik akiunertik na- nginarsinauniésangmåssuk. nalu- naerume FN kajumigsårneKarpoK Portugalimut såkunik autdlarar- titsissamerit inertencutaulerser- Kuvdlugit åmalo agssuardliutiger- Kuvdlugit iligingnerit sutdlunit Portugalip nunasiaKamiamermut tungatitdlugo sorssungneranik ta- persersuissut. atautsimérssuartut OKautigåt, NATO-p tungånit At- lanterhavip kujatåtungånut åma- lo Indiap imartånut isemiamig- ssaK sunalunit akerdliuvfigalugo. Namibia pivdlugo nalunaerutip ingmikortuane agdlagsimavoK a- niguisitsiniat SWAPO inuit inat- sisinut tungassutigut sivnissuåtut akuerineKartariaKartut. ikiuinex tamarme SWAPO avicutigalugo ingerdlatineKartariaKarpoK. ilå- ngutdlugo OKautigineKarpoK FN- ip Namibia pivdlugo rådia SWA- PO-mik suleKateKarnermine inat- sisit maligdlugit nuname nålag- tariaKartutut iliuseKartariaKartOK nangminerssortungomigssap a- nguneKarnigssåta tungånut. Zimbabwe (Rhodesia) pivdlugo atautsimérssuartut kåmagtuiput inunermut, nålagkersuinermut a- tcrtuassanutdlo tungassutigut a- niguisitsi nianut tapersersuineKar- Kuvdlugo åmalo Salisbury-me nå- lagkersuissut akerdlilersordlugit aningaussarsiomermut tungassu- tigut pitdlautigssissutit såkortu- nerussut atcrrieKarKuvdlugit. a- tautsimérssuartut USA kajumig- sårpåt augittagssanik Rhodesia- mit pissunik erKussissarnine u- nigterKuvdlugo. aniguisitsiniat såkulersordlutik akiunerånut tapersersuinigssau atautsimérssuartut sujunersuti- gait aningaussarsiornikut åmalo pingitsailissutitigut avdlatigut Sydafrika-mut akomusersuteicar- nigssat nunap tåussuma „såssu- ssiniakujugtutut iliuseKamera angnerujartuinartoK" pivdlugo. kisalo kåmagtutigineKarput nu- nat avdlat aningaussallssutaisa tamarmik utertineKarnigssait, nu- nasiartortarnerup unigtineKamig- sså, såkunik tunissaKartamerup unigtineKamigsså åmalo aningau- ssarsiornikut, ilisimatusarnikut, Kalåtdlit-nunåne sulivfeKarfit ar- dlaxartut atautsimordlutik sule- Katigigfiliorsimåput kalåtdlisut sarKumersitsissarneK tungaviga- lugo. sulivfeKarfit pexataussut tå- sséuput nangmingneK atuagkanik, atuagåncanik, atuartitsinerme å- ssigissåinigdlunit naKiterisitsi- ssartut tåukunmgalunit soKutigi- ssaKardluartussut. sulenatigingnerup autdlarxautå tut KNS pilersineKarsimavoK, KNS-ilo isumaKarpoK: Kalåtdlit- nunåne naKiterisitsissarnerme sutdlissivik. suleKatigigfiup suli- nermine tungavigissagssai isuma- KatigissutigineKarKåmerput. KNS-ip suliagssamisut pingåmer- påtut issigå atuagkiortunut, nug- terissartunut nunavtinilo naxite- risitsivigineKartartut ingmingnut atåssuteKartiniåsavdlugit. taima atanatigigsitsissoKalernigssånik ernarsaut pingorsimavoK naKite- risitsissartut atuagkiortutdlo u- kiut ingerdlaneråne ajornartorsi- utigssaKartuarsimangmata. ardla- leriardluta påsissarsimavarput su- liagssat åssigit inungnit ardla- lingnit atautsikut suliarineKarsi- r.aussartut. KNS-ip taimågdlåt suliagssarå suliagssanik ingerdlat- serKigtarneK, suleKatigigsitsineK påsissagssaKartitsiniarnerdlo. sut sumilo naiKterneKarnigssåinut tu- ngassut sujornatigututdle suliv- feKarfingne peKataussune aulaja- ngivfigineKartåsåput. kulturikut timerssornermutdlo tu- ngassutigut Sydafrikamik sulena- tigingningnerup suvdlunit taimai- tineKamigsså. inåssuteKarneme ingmikut ltu- ne kåmagtutigineKarpoK anigui- sitsiniartunut tamanut afrikamiut atausiunigssaK pivdlugo kåtuvfi- ånit akuerineKarsimassunut ta- persersuinigssaK. aniguisitsiniat tamåko sivnissue atautsimérssu- artut maligdlugit FN-ip suliniu- taine sugaluartunilunit ilautine- KavigtariaKarput. ikiutigssat na- lerKutut tamaisa atordlugit Afri- kap kujatåtungåne inuit nangmi- nerssulemigssamingnik angussa- Kamiarssarinermut pisinautitau- nerat — tamatumunga atatitdlu- go såkulersordlutik akiunerat — nangåssuteKartineKarane akueri- neKartariaKarpoK. agdlauserissat, atuagkiat tai- maeKataitdlo naKitigagssissutigi- nenartut KNS-ip tigussagssarai. naKitigagssångortiniarneKartut sulivfeKarfingnut pexataussunut inersuneKartåsåput, taimailiomi- kutdlo anguniarneKarpoK atuag- kiortut nugterissutdlo suliaisa a- ningaussat atugagssarititaussut erKarsautigalugitaoK atordluarne- runeKarsinaorKUvdlugit. sulenati- gigsitsiviup iléngutdlugo suliari- umavå atuagkiat naKitigagssatut inersuncKarsimagaluartut tigune- Karsimångitsutdle naKiterisitsi- nigssamut soKutigingnigsinaussu- nut avdlanut avKUtigssiorniarté- savdlugit. KNS ukunånga ilaussortaKarti- taKaratdlarpoK: Kalåtdlit-nunåta Rådiua, K’åumarsainerme Kåtuv- fik, Atuagagdliutit, Kalåtdlit-nu- nåne naKiterisitsissarfik, skoledi- rektøreKarfik, SermitsiaK, Kalåt- dlit-nunåta Landsbibliotekia, ud- dannelsesinspektøre, NasigtOK Kujatåtalo naKiterivia. adressia: KNS Box 329 . 3900 Godthåb. Hans Peder Bianco bedes sætte sig i forbindelse med Susanne Jensen, Riishøj- vej 21 st., 9000 Ålborg. Kalåtdlit-nunåne atuagkiortut, nugterissut naKiterisitsissar- tutdlo atåssuteKaKatigigfiat suleKatigigfik KNS kalatdlisut naKitigkanik sarKumersitsi- ssartunik suleKatigigsitsissugssaK 31

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.