Atuagagdliutit - 27.09.1973, Blaðsíða 3

GAS nakussagtitaussoK - KANSP
kingorna sångitdlisitaussoK
isumaKatigigsainiartartoK Helge Jensen aperssuinermine
issertuångitsume Sisimiune kalåtdlit fagbevægelseKarnerisa
kingorna pissusiussunik isumasiuivoK
Kalåtdlit sulissartut PeKatigig-
fiata Kalåtdlit-nunånilo ministe-
reKarfiup akomåne isumaitatigig-
sainiardlur.e Kanon iliuseKamerit
rnåna inersimalerput. isumaitati-
gingneK anguneKarpoK. Helge
Jensenimut, nålagauvfiup Kalåt-
dlit-nunåne isumaKatigigsainiar-
tartuanut, uvdluinait autdlarter-
Kigput. isumaKatigigsainiartamer-
inik årKigssussisimaneK isumaKa-
ligigsainiarnermut atatitdlugo så-
ssuneKarsimavoK. isumaKatigig-
sainiamermik konsulente Kalåt-
dlit-nunåne ministereKarfingmit
atorfeKartitaussuvoK. isumaKati-
gigsainiartameK pivdlugo påsisi-
naassaKartutut atoriåinartut GAS-
ime atorfeKartitauvoK. OKautsinik
avdlanik OKautigalugo isumaKati-
gigsainiartarnemut tamanut ni-
sune fkutdluarsimavai.
— årKigssussisimaneK sivisu-
mik atåsava, Helge Jensen?
— sutut ajorissariaKartutut i-
ssiglngilara nålagauvfingmit aki-
lerneKartarnera. ajomartorsiut
angmassumik anginerulersine-
KarsimavoK, nauk taima angiti-
gingikaluartoK. isumaKatigigsai-
niartamerme konsulentitut isu-
naaKatigingniartamerit KanoK i-
aertamerånut suniuteKartångila-
nga. isumaKatigigsainiartamerme
kanoK ilioriautsit kisisa sangmi-
ssagssaråka. „mardloKiussumik11
Pissusilersortartugssåungilanga i-
malunit „ministeriamit akileme-
kardlunga taima pissusilersortar-
tugssaunanga".
KanoK iliorsmåussuse-
kanaunga
E>anmarkime nålagauvfiuvtaoK
konsulentimik atortoKartameK
angnertungåtsiartumik tapissute-
karfigissarpå. LO-me danskitdlo
sulisitsissut peKatigigfiata Dansk
A-rbejdsgiverforeningip konsulen-
tit akigssarsiarissartagaisa agfait
bålagauvfiup akilertarpai. konsu-
ientit sulissamerat tamatuma nu-
kigdlårsartångilå. nålagauvfiuv-
tsoK imalunit ministereKarfiup
tungånit naKisimaneKartutut ing-
uUnut issigingisåinarpunga. nang-
kiineK KanoK iliorsinåussuseKa-
kaunga, kisiånile atorfivne ilitser-
sQneKartamigssavnut malingnau-
ssartugssauvunga. pissugssåussu-
sSkarpunga Kalåtdlit sulissartut
kåtuvfiata sananiamerane åntig-
Ssussiviginiameranilo ikiutisav-
dlunga. kisiånile kalåtdlit suli-
ssartut KanoK iliuseKamiamer-
PPngne KanoK isumagssaKamer-
Piingne tungavigissartagait suju-
Ulut iluarsartutugssåungilåka. su-
^sgssaK tamåna fagforeningine
sulissut årKigssugagssaråt.
kalåtdlit fagbevægelseånut nå-
^gauvfiup tapissuteKartarfé ima-
sume ardlåne avdlame taku-
n®Karsinåuput, Helge Jensen na-
n§igpoK. isumaKatigigsainiartar-
lUp agdlagfiane atorfinigtineKar-
sittiåput suleKataussut Kalåtdlit-
nunåne sulissartut kåtuvfiat i-
Pgerdlasinåusagpat pissariaKarti-
^kartut. fagforeninginut tungå-
ssuteKavigsunik årKigssussiniar-
'■arneme suliagssat suliarissar-
Pait. suliap tåussuma GAS-imit
akiierneKartardlunilo sujuler-
ssorneKartugune pissusigssavine
lsumaga maligdlugo atisinauv-
^iuarnaviångilå.
, Pissusiussut uvdlumikut taima
'titdlugit Kalåtdlit-nunåne ani-
^Saussarsiomikut fagbevægelse-
nålagauvfiup ingerdlatainik
ingerdlatsivugut. tamånalo sumik
autdlamisinaussarnivtinut nukig-
dlårsautaussutut fagbevægelsep i-
neriartortinigssånut sékortuni-
ngortinigssånutdlo suniuteKarsi-
nauvoK. sordlo åssersutigalugo
GAS-ip tungåningånit angnertu-
mik iliuseKartoKångilaK ilaussor-
taunermut akiliutaussartut pi-
ssariaKartut pingitsoratigdlo aki-
lertariaKartut Kagfagtiniardlugi.
tamåna kalåtdlit fagbevægelsea-
nut nukigdlårsaissutut ukiut i-
ngerdlaneråne danskit nålagauv-
fingminganit aningaussanik ti-
gussaKartarneK suniuteKalersi-
nauvoK. taimåitumik isumaKarpu-
nga måssåkut tapissuteKartarner-
mik årKigssussisimaneK avdlå-
ngortitariaKartoK.
— imailiatdlåinardlugo?
— någga, sordlo imatut suli-
niartoKarsinauvoK GAS KNAPP-
ip årKigssussivfigineKameratu-
ngajak ukiumut 100.000 kr. migss.
agdlagfeKarfiup ingerdlåneranut
aningaussartutinik finanslove ma-
ligdlugo aningaussanik pissartug-
ssångordlugo. tauva kåtuvfiup su-
julerssuissoKarfiata KinerneKarsi-
massup nangmineK aulajangersi-
naulisagaluarmago aningaussat
KanoK atomeKartariaKartut. ta-
måna GAS-imut periarsinauvfig-
tut avKutausinauvoK.
iliortausigssat pitsaunerussut
isumaga maligdlugo avdla KanoK
ilioriausigssatut pitsauginameru-
ssok atulersineKarsinauvoK GAS-
ip Kåumarsainiamermut iliniar-
titsinlkutdlo aningaussauteKarfia
tungavigtut atordlugo. aningau-
ssauteKarfik akigssarsiatigut isu-
maKatigingniamerme 1971-ime
pilerslneKarsimavoK. GAS-imut
ilaussortaussoK kinalunit nal. a-
kuneranut sulivfigisimassamine
aningaussauteKarfingmut 3 øre-
mik akiliuteKartarpoK. akiliutau-
ssartOK tåuna sordlo ilaussortau-
ssumut atautsimut 5 øringordlu-
go KagfangneKartugpat nangmi-
nérdluta kåtuvfiup agdlagtå GAS-
ivdlo agdlagfiane agdlagfingmiu-
ssut akilersulersinaugaluarpavut.
taimatut iluarsineK pitsaoKaoK
tåssame GAS nangmineK ani-
ngaussauteKarfingmik isumaKati-
gigsainiamikut pilersitsisimang-
mat taimåitumigdlo aningaussau-
teKarfiup atortorissai pigalugit,
nauk ministereKarfik aningau-
ssauteKarfingmut aningaussaler-
sueKataugaluartoK. åmåtaoK ani-
ngaussauteKarfik atorfinigtitsisi-
nauvoK isumaKatigigsainiamikut
sujunersuissumik akilertagkami-
nik, tåunalo akissugssåussuseKå-
sagaluarpoK aningaussauteKarfiup
sujulerssuissoKarfianut ukuninga
sivnissoKart.unut ministereKarfik,
LO, Kalåtdlit-nunåta landsrådia
kisalo GAS. taimatut atorfinig-
titsissamerme pissusiussut isuma-
ga maligdlugo pissusigssamisor-
nerusagaluarput.
konsulent sule pissaria-
KartincKartuåsaoK
— sule isumaKatigigsainiartartu-
mik atortoKartameK pissariaKar-
tineKartuarpa?
— åp, uvangalo isumaKarpunga
sule Kulit migssåine ingerdlåne-
KartariaKartoK.
— SOK?
— tamåna påsinardluinarpoK,
tåssame kalåtdlit fagbevasgelse-
Kamerisa sume KeKarnertik nav-
ssårisimångingmåssuk. GAS 17-
inik ukioKarpoK. misileriåsagit
danskit fagbevægelseånut 100-nik
ukiOKartumut nalerKiutitdlugo.
tupingnardluångilarme konsulen-
tinik ikiorteKartarnigssaK Kalåt-
dlit-nunåne sule pissariaKartine-
Kartuarmat. imaKale atorfinigtit-
sissarnerti encarsautigalugit av-
dlångortitsinigssat pissariaKåså-
put. isumaKarpunga pitsauneru-
sassoK isumaKatigigsainiartartug-
ssaK tugdleK ukiune 3-ne atassug-
ssångordlugo atorfinigtikåine tåu-
ssumalo maligtigsså årKigssussi-
simanerup atorungnaernigssåta
tungånut atanermine mardlung-
nik OKausenartugpat.
GAS-imut iluardluartoK
— Sisimiune isumaKatigingniar-
simanerit inernerat ilåtigut issor-
nartorsiomeKartarsimavdlunilo
pitsaunerarneKartarsimavoK. ilisi-
mangnigdluartutut akulerusima-
niångitsututdlo tamatuminga issi-
gingnigdlune KanoK isumasinar-
pa?
— iluarsineK iluarinardluinar-
tOK GAS-imit anguneKarpoK. isu-
maKarpunga GAS-ime akissug-
ssauvdlutik sujulerssuissussut
nersortariaKartut isumaKatiging-
niarnigssap tungånut isumaKati-
gingniarnermilo nangminermine
kissåumemavérsårsimangmata.
ardlagdlit tungånit GAS såssune-
KarsimavoK. akigssauteKarniar-
nermik angnikipatdlåmik sarKU-
misimangmat. issornartorsiuineK
tåuna piviussorsiortunanilo nå-
pertuivdluartungilaK. GAS-ip su-
julerssuissuisa atanrinautigssaråt
inatsisit unioreutitdlugit suliu-
majungnaemiarnermik sujoraså-
risimanerit nåkéinarfigisimå-
ngingmatigit. kisiåne avdlaKarpoK
nunuinameK sapilersimassunik.
kåtuvfit mardluk atorfig-
ssaKartineKångitsut
— KANSP?
— åp.
Kalåtdlit-nunåne isumaKatigig-
sainiartartussutut KanoK isuma-
Karfigaiuk nuname tamarme su-
lianut aulajangersimassunut mar-
dluviussunut peKatigigfeKarneK?
— tamåna pissariaKångilaK.
KANSP-ip tungånit isumaKarto-
Kåsagpat GAS sångipatdlårtoK i-
sumagssarsiåusångila pitsaussoK
såkortumik peKatauvdluartumig-
dlo GAS-me fagforeningeKarner-
mik sulineK ingerdlåniésavdlugo
såkortusardlugulo taorsiutdlugo
narKaningånit autdlarterKingnig-
ssamit. uvanga taimailiorsimåsa-
galuarpunga KANSP-iusimagalu-
'aruma.
— KanoK periarfigssat GAS-
ime ipat?
— isumaKarpunga ajungitsut.
GAS isumaKatigingniamermit
nukigtordlune autdlarsimavoK.
GAS-ip ugpernarsisimavå peKa-
tigigfit angussaKarsinaussut tigu-
neKarsinaussunik malugineKarsi-
naussunigdlo inuit påsilerpåssuk
Sisimiune angussanit sut pitså-
ngoriautaussut, isumaKarpunga
sule ersserKingnerulisassut sulia-
nut peKatigigfit téuko nunamik
tamåkissut mardlussut pissaria-
Kångitsussut.
iluagtitsinerdliortumik
„sujunersutcKarneK“
— KANSP-ip sujunigssarissai
Kåumavatdlångitdlat?
— Sisimiune atautsiminerup ki-
ngornagut KANSP ajornartorsiu-
tinik imåinåungitsunik nalautaKa-
lersimavoK. nauk isumaKatiging-
niarnerme angussaussut KANSP-
imit GAS-imitdlo atsiomeKarsi-
magaluartut atautsiminerup iner-
neranit uvdlualunguit Kångiutut
suliumajungnaerniardlune sujora-
sårutinik KANSP sarKumiussisi-
mavoK. tamatumunga peKatigitit-
dlugo KANSP ilaussortaminut si-
nerissame tamanitunut agdlaga-
KarpoK sujunersuteKardlune isu-
maKatigingniarnerme angusima-
ssat atsiorneKarsimassut taisissu-
tigineKarKUvdlugit. taimatut i-
lioriautsip erssersipå påsisima-
ssaKånginerujugssuaK KanoK su-
liame peKatigigfit iluane suleKa-
tigingneKartartOK åmalo isuma-
Katigingniamerit nalinginaussut
ingerdlåneKartartut. KANSP-imut
ajunårutausinauvoK inungnik tor-
Kåinartumik peKatigigfingnut ag-
tumåssuteKångitsunik taimåitor-
dle malugisimassunik Kalåtdlit-
nunåne pissusiussunik akuliuta-
riaKarsorissunik såkukitsumik o-
Kautigalugo tamatuminga iluag-
titsineningitsumik. KANSP-imut
sut tamarmik eKungassulerpata
tauva „sujunersuissusrutut" ajor-
nångeKaoK sut tamaisa Kimarra-
tigisavdlugit Danmarkimutdlo u-
terdlune autdlåinåsavdlune.
— inoKatigingnut tungassunut
sujunersuissartoK Stig Lage
KANSP-imut sujunersuissusima-
vok. tåunauna pineKartoK?
— åp, påsingningneralo taencig-
kususavara: KANSP isumaKati-
gingniamerme tåssane sujuner-
someKarnerup tungågut ingerdla-
nerdliorsimavoK. peKatigigfiup
sujulerssuissue — nukigtuniar-
nermingnut taorsiutdlugo —
GAS-imik suleKatigingningniarsi-
magaluarpata KANSP uvdlumi-
kut nukigtunerujugssusagaluar-
Pok, peKatigigfigdlo igdlautigine-
Karnigssaminut pingitsorsinåungi -
sangajaminut ingalaisinausimåsa-
galuarpoK KanoK isumertarnerit
taima amerdlatigissut niaKorssor-
nertaKardluångitsut pivfigssame
angnikitsuararssuarme aulajangi-
uneKartångitugpata.
assistentit
mardluk børnehavime „NajårKame" blok 8-me pigssarsiari-
niarneKarput. pædagogitut iliniarsimanigssait piumassarine-
itarpoK.
nalunaerfigssaK: Bestyrelsen, blok 8, 3900 Godthåb.
bestyrelsit sivnerdlugit
Naja Lund
2 assistenter
søges til børnehaven „NajåraK“ i blok 8. Der kræves pædago-
gisk uddannelse.
Henvendelse: Bestyrelsen, blok 8, 3900 Godthåb.
P. b. v.
Naja Lund
Lej eller køb en bil hos BUKKEHAVE
Vi har en ny bil til Dem når De kommer, og vi leverer den hvor De
ønsker det. Vor billigste vinterrate for ud’ejning er 250 kr. om ugen
for en MINI, med 1000 km gratis. Vi har vogne af alle mærker og i alle
størrelser, og der er fuld forsikring til kørsel overalt i Europa. — Eller
vi kan sælge Dem en fabriksny bil på grænseplader til fordelagtig pris.
— F. eks. Ford Escort kr. 9.800,—, Citroen GS kr. 11.500,—. Saab 96
kr. 12.000,—, Saab 99 kr. 16.500,—, B.M.W. 1602 kr. 19.100,—, Alfa Romeo
1300 Super 4 dørs kr. 16.000,—, Austin Morris MINI kr. 8.100,—, Austin
MAXI 5 dørs kr. 13.600. Volvo 142 kr. 17.500.—. — Skriv og fortæl om
Deres kørselsbehov, og De får omgående pr. airmail et fint tilbud.
CHR. BUKKEHAVE & SØN
Lerchesvej 11. P. O. Box 140, Svendborg, Danmark.
Tlf. (09) 21 14 57, flere linier. Turistudlejning gennem mere end 45 år.
RED BARNET søger til
BØRNEHAVER I GRØNLAND
pr. 1. december leder til børnehaven MIKE i Frederikshåb,
der er normeret til 60 børn. Aflønning i henhold til gældende
regulativ. Begyndelsesløn p. t. kr. 2.782,65 incl. stedtillæg.
Til udsendte ydes et grønlandstillæg på kr. 521,15 pr. md.
Kvalificeret ansøger haves.
pr. 1. oktober assistent til Red Barnets børnehave i Godthåb,
pr. 15. november assistent til Red Barnets børnehave i Suk-
kertoppen.
pr. 1. december assistent til børnehaven MIKE, Frederikshåb.
Ovennævnte assistentstillinger aflønnes efter gældende re-
gulativ, og begyndelseslønnen andrager p. t. kr. 2.214,20 incl.
stedtillæg. Grønlandstillæg til udsendte udgør kr. 397,35 pr.
md.
Ansøgning samt eksamensbevis og kopi af evtl. udtalelser
bedes snarest sendt til:
RED BARNET,
Njalsgade 19 . 2300 København S.
L
3