Atuagagdliutit - 27.09.1973, Blaðsíða 16

Nungme fabrikip ukiunik Kulinguinerane:
ukiut pingasut ajungitsut
ajortutdlo arfineK mardluk
— Nungme aulisagkanik sulivfigssuaK angnertunik ajornar-
torsiuteKarsimavoK, ukiunile kingugdlerpåne iluagtinerusi-
mavugut, fabrikip nålagå Martin Nedergaard tmarpoK
„kikut tamarmik Godthåb Fiske-
industri-me akeKångitsumik suli-
galuarpataltinit, åmalo fabrike au-
lisagkanik akeKångitsuinarnik pi-
ssaraluarpatdlumt taimåitoK sut-
dlivik amigartoruteKarujugssuå-
sagaluarpoK".
OKauseKautit ajortorpagssuit
Godthåb Fiskeindustrip ukiut uv-
dlutdlo akomåne pisimassaisa
tåuko ilagait.
— tamatumunga Kanon OKaru-
mavit, ingerdlatsinerme sujuler-
ssuissoK Martin Nedergaard?
— Kalåtdlit-nunåne ila OKalu-
kujungneKartåssusia! suliagssame
tamatumane piviussut imåiput
Godthåb Fiskeindustri ukiune ku-
line måna atasimassoK ilungersor-
nartunik ajornartorsiuteKartarsi-
mavoK, kisiåne ukiune kingugdli-
unerussune atugarigsåmerulersi-
mavugut. ukiune nautsorssuiv-
fingne pingasune sivneKartorute-
Kartarsimavugut, tåssa 1966-ime,
1971-ime åma 1972-ime. 1971-ime
sivneKartorutit 41.00U kruniuput
ingmikut unigtitavut 1,2 miil. kr.
pérneKarérmata. 1972-ime tuni-
ssanit 25 mili. kr. migssåinit siv-
neKartorutivut 1,1 mili. kruniu-
put, ingmikutdlo sule umgtine-
Karput 500.000 kr. 1973 pivdlugo
nautsorssutit taimaingajagtumik
inerneKarnigssåt neriutigårput. u-
kiune ajomakusornerpåne ani-
ngaussautivut nungusarneKartar-
simåput. ukiut pitsaukånersut su-
le mardlugsuit ajornartorsiut tåu-
na ikiorsersinåusavåt, taima Ne-
dergaard OKarpoK.
fabrikime sulineK nangmineK
kajumissutsimit ingerdlåneKar-
tugssauvoK.
— iluaKutaussoK una påsissa-
riaKarparput sutdliveicaravta a-
ngisumik sulivfigssaeninermut i-
kiutaulårsinaussumik, taima o-
KarpoK GFI-ime fællestillids-
mandiussoK, Salomon Kajangmak.
GIF-mik påsissutigssat
fabrike 1963-ime ukiåkut autdlar-
tipoK. pigingnenatigingnit pigine-
KarpoK sujulerssuissue ingmikor-
tOKarfingnit pingasunit katiti-
gauvdlutik: danskit ingmikorto-
Karfiat privatiussoK aningaussau-
tit 40 procentiånik pigingnigtoK,
savalingmiormiut ingmikortOKar-
fiat privatiussoK 20 procentimik
pigingnigtoK åmalo ingmikorto-
Karfit pingajuat sutdlivingme i-
nuiaKatigit soKutigissåinut sivni-
ssussok. ingmikortoKarfiup ki-
ngugdliup taineKartup aningau-
ssautit sivnere 40 procent ilissari-
simavait, ingmikortOKarfigdlo pi-
gingneKatigit sujulerssuissuine
sivnissoKartineKarpoK KGH-imit
landsrådimitdlo.
fabrike Kalåtdlit-nunåne ang-
nerpåt ilåt pivfigssat ilåine atau-
siåkåne inuit 200 anguvdlugit su-
lissorissarsimavai, kisiåne 130—
140 sulissorineKarajugput. sulissut
tamardluinangajangmik kalåliu-
put.
KarsimångilaK. niorKutigssiagssat
ukiumut 3000 åma 5000 tonsit a-
kornåne avdlångorauteKarsimå-
put. tåssauneruput sårugdlit. så-
rugdlingnit nerpit blokingordlugit
niorKUtigssiarineKartarput pi-
ngårtumik Nungmit USA-me pisi-
ssartunut torKåinartumik autdlar-
tineKartartut. kisiåne soruname
åma Danmarkimut nunanutdlo
avdlanut.
2. aulisagkanik Kajussaussiorfik
igdlorssuarmit mingnerussumit
angnerussumut nungneKarKåmer-
poK. sujornatigut aulisagkanik Ka-
jussaussiornerme angmagssat tor-
KåmavigineKarsimåput, kisiåne ti-
kiussugkat ima ikigtigaut igdlor-
ssuaK årKigssuterdlåK iluarsartu-
neKarsimavdlune nerpiliorfingmit
perdlukut suliarineKarnigssånut.
niorKutigssiagssat 55—60 procenté
KajussaussiagssångortineKartar.
put sivnerile 40 procent nerpilia-
nik niorKUtigssiornermut atorne-
Kartardlutik. aulisagkanik Kaju-
ssausiorfiup niorKutigssiai Dan-
markinangajangmut tuninenar-
tarput. ukiOK måna niorKutigssiat
450 tons angusagunarpait.
3. rejelerivfik angnertungåtsiar-
tunik isumavdluarfigineicarsima-
vok. 1972-ime rejet 200 tonsinga-
jait fabrikimut tuninoKarsimåput,
tåukulo suliarineKartarput ilåti-
gut Kalipaiagkatut, ilåtigutdlo ta-
ratsumut utatut. 1973-ime neriu-
tigineKarpoK niorKutigssiagssat
300—400 tons angujumårait. reje-
lerivfik utandsaussutut ininit ig-
dlcrssuarmut nutåmut nungne-
KarsimavoK. GFI-p rejenik nior-
KutigssiorneK tamaviårutax’å pi-
ssutigalugo rejemiameK uvdlu-
mikut kalåtdlit aulisartut amer-
dlanerssaisa periarfigssåinut na-
lerKunerpaungmat. rejerni-
arnerme aningaussalissutigssaru-
jugssuit pissariaKångitdlat kili-
sautine angisune piniamermutdlo
pisatsersutine avdlane avatåsior-
dlune sårugdlingniarnerme ator-
tariaKagkane.
Kalåtdlit-
nunåne
sulivfeKarfit
4. umiarssuarnut taicuagssarsi-
niartarfiup GFI-ip tunissaisa 20
procentingajåt ingerdlatarå, uki-
umortumik ingmikortoKarfik tåu-
na 4—5 mili. kruninik tunissaKar-
tarpoK. taKuagssarsiniartarfingme
pujortulérarssuamut pisatsersutit
tamarmik tunissarineKartarput,
aulisarnermut såkutit, ulia, na-
lorssuit — avdlarpagssuitdlo.
sulivfik tamatigortoK
suliniutit tatdlimagssåtut K’eKer-
tarssuatsiåne ingmikortoKarfik
taineKarsinauvoK angnertuneru-
ssutigut niorKutigssiagssat Nung-
me nerpilerivfingme tunineKar-
tartut éssinginik tunissiviussartOK.
K’eKertarssuatsiåne aulisagkat ta-
rajortigarpåluit suliarineKartar-
put. fabrike tunitsivigineKartar-
portaoK eKalungnik kapisilingnig-
dlo åmalo nipisat suåinik nioncu-
tigssiortardlune.
atautsimut katitdlugit OKarto-
KarsinauvoK Godthåb Fiskeindu-
stri A/S ingerdlataussoK tamanor-
tOK. suliniutit ukiup atautsip ma-
tuma sujornatigut angnertusine-
Karsimåput angatdlatit motorinut
mingnerussunut ingmikut sutdli-
vingmik. aulisagkanik nioncutig-
ssiornerup tamanortunera matu-
många påsinarpoK nioricutigssia-
rineKartarmata sårugdlit, kapi-
sigdlit, Kaleragdlit, eKaluit, Kér-
Kat, sulugpågkat, aulisagkanik
Kajussaussiat, nipisat suait, sårug-
dlit suait åma aulisagkat tarajor-
tigkat!
pigingnigtunut tungassut
— ingerdlatsinenne pissortaK
Martin Nedergaard, pigingnenati-
git sujulerssuissuine soKutigissat
privatiussut åmalo nålagkersui-
ssunut tungassut akulerusimane-
rat ajoKutauva?
— aulisagkanik sulivfigssua-
Karnerup iluåne danskit savaling-
miormiutdlo soKutigissaisa ataut-
simortineKamigssånik ericarsaut
Kalåtdlit-nunånut tungassut piv-
dlugit misiligtagkanik påsisima-
ssaKardluarnemigdlo KGH-ip pi-
gissainik ilagdlit iluaKutaussoru-
jugssusimåput. sujulerssuissut ka-
ingerdlatsinerme pissortaK Martin Nedergaard: kia ilisimasfnauvå Ka-
låtdlit-nunåne sulivfigssuarne ineriartorneK inungmut tungassutigut KanoK
akeKarsinaussoK? kinguårit ånaineKarumårpat?
Driftsleder Martin Nedergaard: — Hvem kunne vide, hvad industriud-
viklingen i Grønland skulle koste i menneskelig henseende? Skal der
tabes en generation „på gulvet"?.
pingarnerit sisamat
1. nerpilerivfik sutdliviup ipi-
ngårnerpårtarivdluinarpå. maski-
naKarpoK ukiumut aulisagkanik
niorKutigssiagssanik 8000 tons a-
ngungajagdlugit suliaringnigsi-
naussunik. måna tikitdlugo taima
amerdlatigissunik tunissaKarto-
OPEL
VAUXHALL
GODTHÅB MOTOR COMPANY
DR. INGRIDSVEJ ■ BOX 33 • 3900 GODTHÅB ■ TLF. 21385 • TELEX 91128
OPEL • VAUXHALL ■ BEDFORD ■ BUICK • CADILLAC
sanassoK Salomon Kajangmak, 25-nik ukiulik, Kalåtdlit-nunåne fælles-
tillidsmanditut kisiartaugunarpoK. 1970-ime Godthåb Fiskeindustrime fael-
lestillidsmanditut KinerneKarpoK. fællestillidsmanditut illniarnine pigssar-
siarisimavå Esbjerg Højskolerne LO-ip kursuseKartitsinerane.
Tømrer Salomon Kajangmak, 25 år, er sikkert Grønlands eneste fælles-
tillidsmand. Han blev valgt som fællestillidsmand på Godthåb Fiske-
industri A/S i 1970. Han har fået sin tillidsmandsuddannelse på et LO-
kursus på Esbjerg Højskole.
16