Atuagagdliutit - 27.09.1973, Blaðsíða 24

uliap pi'sanganartorsiutigi-
neKarnera iluanårniussussoK
oliesclskabit angisorssuit tatdlimat ingerdlatigssaKarniarnikut
pisanganartorsiornerme OKatdlisaussunik atornerdluissunera-
gauvdlutik Amerikame atautsimititalianit erKartussagssatut
unerdlutiginenarput — Danmark Europalo ingerdlatigssaKar-
niarnikut nutåmik politikeKalisåpat?
agdl.: Henrik Decker
København (RB special)
ingerdlatigssaKarniarnikut pisa-
nganartorsiorneK kangianit kitå-
nitdlo tutsiutaraoK — benzina-
migdlo atuinermik kigdlilersui-
ssariaKalersoK USA angnertusiar-
t.ortumik isumakuluteKalerpox,
Europale KanoK pissoKamigssånik
sule nautsorssuimissåratdlarsi-
nauvcK. taimågdlåt pingortitamik
Kanimut pimorutdlugo igdlersui-
niarnerussut akornåne inugtau-
ssoKatigit ingerdlataisa sukåine-
russumik ingerdlassariaKalernerat
KimasutigineKarpoK, tåssame ulia
„akikitångitsoK" amigautauvdlu-
nilo akitsoriartuårsinarpoK. ta-
matumunåkut tåssa pingortitap
pinik atuivatdlåpilungneK migdli-
sisavdlugo periarfigssaKalerpoK i-
maKalo nålagauvfingne sujuler-
ssuissut åssigingitsut påsisineKar-
sinaulisavdlutik aningaussat sa-
pingisamik amerdlanerpångorsag-
kat kisinarmik inugtaussoKatigit
pivdluarnerpåt imalunit inoKati-
gigdluamerpåt tatigissagssauner-
påtdlo pilersitångikait.
pingårnerutitdlugo påsissaria-
KarpoK ingerdlatigssanik nungut-
sissulivingneKångingmat, imåine-
ruvordle pilersuinikut ajornartor-
siutit ernarsautigalugit nålagker-
suinikut aningaussatigutdlo inger-
dlatsinerme pisångasersimanex
pilersimassoK, tåssa nunat uliamik
niorKutigssiortut — nunat kingu-
arsimanerussuinaunerussut — tu-
nuarsimaniåinarungnaerdlutik pi-
sissartutik silarssup ilåne ånagsi-
mårnerussumitut sapiserniarfigi-
ssalersimangmatigit.
USA kisiat erxarsautigisaguvti-
go nuname tåssane uliaKarfit
gåseKarfitdlo ukiunut 20-nut nå-
magtugssatut påsisimassaKardlu-
artut nautsorssorsimavait. inger-
dlatigssat avdlat ilisimaneKartut
ilångunexåsagpata ukiup 2030-p
tungånut isumakulungnigssamut
pissutigssaKångilaK.
nunat uliamik niorKutigssiortut
åntigssussamik OPEC-ime kåtuv-
feKartut ingmingnut isumaxati-
gingnerat mingnerungitsumik au-
la jangissusaoK. Irak, Libyen åma-
lo Algeriet sujulerssortingoriar-
dlutik akit pivdlugit isumaKatigi-
ssumik 1970-ime Teheranime a-
tortulersineKarsimassumik ukiu-
mutdlo to en halv procentimik
agdlisineKartartumik iluarsisitsi-
niailersimåput. aningaussat nalé-
rukiartornerisa atutexissup isu-
maKatigissut tåuna nalerxututi-
kungnaersimavåt, isumaKartoKar-
pordlo måna olieselskabit isuma-
Katigissumut aningaussat nalinut
malingnaunermik tungaveKartu-
mut sujunersusiamut nålarnisa-
ssut.
nålagkersuinikut pingitsailiu-
ssartarnigssamut periarsi-
nauvfit
persiamiut kangerdliumanerssuå-
ne uvdlumikut uliap nåpartap sa-
naneKartarnera akeKartarpoK 10
US-cents (55 øre migss.), kanger-
dliumanerssuarmile tunineKartar-
nera 2,50 dollarsinik (13,75 kr.
migss.) akeKartardlune, tamatu-
många 2,40 dollarsit tåssaussarput
akilerårutit royaltiesitdlo kisalo
tunisissup iluanårutigissai. 1980-
ime ulia nåpartaK 5 dollarseKa-
lersimåsassoK erKuiniautigineKar-
poK. tamåna imatut påsissaria-
KarpoK 64 procent nålagauvfing-
mut ingerdlassartoK, tåssa nåla-
gau.vfit uliaxarfiussut olieselskab-
inut soKutigissaKarnerugatik uliap
akinut soKutigissaKarneruput. ta-
matumunga atatitdlugc malugi-
ssariaKarpoK olieselskaberpag-
ssuit nålagauvfingmit piginexar-
mata. tunissiniartutdle pisiuma-
ssutdlo akornåne ulialersuissunit
„CKimaeKatigingnermik" pingåru-
teKartumik nikisitsissuvox USA-p
uvdlumikut uliamik nunanut av-
dlanut autdlakåtitsissarsimassup
uliamik nunanit avdlanit pisior-
tortalersimanera.
1970-ime silarssuarme tamarme
(Kina Sovjetunionilo statistikinik
pivfiussångitsut erxarsautigiså-
ngikåine) uvdlormut nåpartat 39
milliunit atorneKartarput, påsisi-
massa.Kardluartutdle nåpertordlu-
git 1980-ime nåpartat 85 milliu-
nit atorneKartalisåput.
amerikamiut kipisuitsumik isu-
makulutigissaråt kangianit Kiter-
dlermit uliamik, tåssa Arabiame
nunat tuniutagånik, misingnartu-
mik pingitsugaKarsinåunginertik.
1980-ime USA-p atortariaKagka-
me pingasorarterutait nunanit
tåukunånga piortortariaKartåsavai
imåingikaluarpoK arabiamiut u-
liamik kugtitsivingmingnik matu-
ssiniardlutik pimorussamik sujo-
rasårisimassut, imåisinauvdluar-
pordle taimaitdlutik USA nålag-
kersuinerup tungåtigut tungåssu-
teKartunik pingitsailiussartalisa-
gåt Israelimik ikiorsissarnera ki-
pitiniardlugo.
tauvalo aperKutingusaoK pi-
ngårtumik USA-p Europavdlo Ka-
noK ilivdlutik uliamik pilersui-
ssunik „avguatårinigssaK" iluar-
siumårneiat ilångautaussartug-
ssanik angnertuvatdlånik taimai-
liomermingne pingitsugaKardlu-
tik. isumaliut.igissat tamåko påsi-
narsisipåt uliamik pisissartut, pi-
ngårtumik Europa kitdleK, USA
Japanilo, atautsimordlutik ukiut
10 tugdlingutut imalunit ukiut
Kuligdlit ardlaKartut aggersut pi-
lerssårusiortariaKarait måko er-
Karsautigalugit: ingerdlatigssa-
KarniarneK pivdlugo politike, a-
tautsimorussivdlune akigititatigut
ingerdlatsineK, atautsimorussiv-
dlune misigssuineK avguatåriner-
dlo, avdlatut, ajulivingneKåsagpat
KanoK iliuseKamigssamik piler-
ssårusiomeK kisalo Kimatulinig-
ssaK.
olieselskabit pisanganartor-
siorneK iluanårutigigåt
taimåitOK OECD-ip iluane Europa
kitdleK pilersuineK nalorninartu-
mik kigdlilersorneKalisagaluarpat
ingerdlatigssanik avguatårinig-
ssaminut neriorssuteKarérpoK, ne-
riorssutdlo tåuna påsissat nåper-
tordlugit piårnerpåmik agdliler-
neKartugssauvcK åmåtaoK USA,
Canada avdlatdlo ingerdlatigssa-
nik atuissorssuit ilånguneKartug-
ssångordlu.git. 1956-ime Suezime
pisanganartorsiorneK pissutigalu-
go sivikitsumik uliagssaileKine-
Kardlunilo benzinagssaileKine-
Karnerata kingomagut Europame
kitdlerme nålagkersuissut pissa-
riaKarsorilersimavåt ingerdlatig-
ssamik uvdlunut 65-inut nåmag-
tumik perKumauteKartalernig-
ssaK, EF-imilo maleruagagssat
kingugdlerpåt maligdlugit pernu-
mauteKartarneK angnertusarne-
KåsaoK pilersuissoKånginerane uv-
dlunut 90-inut nåmagsinaussu-
ngcrdlugc. tamatumale pisanga-
nartorsiornigssaK angnertuneroKi-
ssok sujuligtutigå — månåkutdle
ånilångatigineKartoK tåssauvoK
„pisanganartorsiorneK angniki-
nerusscK" imatut pilersimassoK
sordlc åssersutigalugo Libyap ku-
ngiata nuname uliamik puilassu-
tainik nålagauvfingmut tamåki-
ssumik pigingnilersitsiniardlune
sujorasårutiminik piviussungor-
titseriatårsinauneratigut, taima-
tut iliusagune aningaussanik i-
luanåruteKarnigssane pissutigi-
sångilå. månåkut Libya uliamik
tunississarnermigut 3 milliarder
dollarsit migssiliordlugit kater-
sserérpOK, tåukulo nunap niorKU-
tigssanik nunanit avdlanit pisior-
tortarneranit sisamariåumik a-
merdlaneruput.
Kanordlunit ingerdlatigssatigut
pisanganartorsiorneK issigineKå-
sagaluarpat USA-me nalinginau-
ssumik isumaKartoKarpoK oliesel-
skabit erKorneKarnaviångitsut. a-
kerdlianigdle pisanganartorsior-
neK iluagtitårivfigalugo atorpåt
— ima sualugtigissumik agdlåt
olieselskabit imåinåungeKissut
tatdlimat, Gulf Oil, Exxon (su-
jcrnagut Esso), Shell åma Mobil,
amerikamiut niuvernikut Kånger-
niunavérsårKUssumik inatsisiliå-
nik sukangnersugaluaKissumik u-
niorKutitsisimassutut pasigdli-
gauvdlutik niuvernikut atautsi-
mititalianit aggerKUSsausimavdlu-
tik. niuvernikut atautsimititaliat
44 milliarder dollarsit piumassa-
rait OKardlutik olieselskabit ulia-
mik sukuluiaisinaunertik migdli-
sisimagåt, uliamik niorKutexar-
tartut nangminerssortut soriarsi-
naujungnaersisimagait kisalo nu-
nanit avdlanit uliamik tikiussui-
ssarneK migdlisisinardlugo ulia
sukuluiarneKångitsoK akisunåru-
jugssuardlugo tunissarsimagåt.
ukiormåna USA-me tankstatio-
nit 1000-it migssigissait taimailiv-
dlutik pingitsailinikut matutine-
Kørsimåput. niuvernikut atautsi-
mititaliat isu.maKarput olieselska-
bit kisermåursivdlutik ingerdlat-
seKatigingnerisigut gåsimik ulia-
migdlo atuissartorpagssuit nali-
nginaussumit angnercKissumik pi-
siniartarnermingne akilissariaKar-
tarsimåsassut.
atomimik ingerdlateKarneK
pissariuvdlunilo akison
nauk olieselskabit Kulamångivig-
sumik nunane avdlane uliamik
tuniorainerme akinik Kutdlaipi-
lugtardlutik iluanårssuartaraluår-
tut USA-me ingerdlatigssanik atu-
ineK inuit amerdliartomerinit pi-
ngasoriåumik sukanerussumik ag-
dliartorpoK. naugdlo nunavigtar-
ssuarne Mexicop kangerdliuma-
nertarssuanitume imalunit Ala-
skamitume nåmagtunik pigssa-
mauteKaraluaKissoK — ilaisa o-
Kautigissarpåt uliaKartoK ukiunut
500-nut nåmagtumik aumarssuit-
dlo iverånik gåseKartcx ukiunut
300-nut namagtumik taimåitOK
pisussuterpagssuit tamåko nuna-
mit piamigssait akisuvatdlåsang-
mat isumakulungneKartuarpoK.
nautsorssorneKamikuvoK inger-
dlatigssat tamåko nutåt ukiunut
Kulinut 500 milliarder dollarsinik
aningaussalivfigissariaKartåsa-
ssut. tamatuma saniatigut ang-
nertumik aningaussaiautaussut a-
tortariaKarput, tåssa pingortita-
mik inardlitsailiuinermut tunga-
ssut, mingnerungitsumik Alaskap
nunatai sikuiuitsumitut angatdla-
vigkuminaitsut erKarsautigalugit.
sordle ingerdlatigssat avdlat
misilingneKåsångitdlat, aperisso-
KarsinauvoK. sordlc sorme ato-
mivdlunit nukinga sujornatigut
sujusinårtumik kingusinårtumig-
dlo CKatdlisausimassoK?
uvdlumikut USA-p ingerdlatig-
ssamik atuinerata 3 procentia i-
noidlugo atomip nukinganik atui-
neruvoK, påsisimassaicardluartut-
dle ilimanartipåt atuinex ukiune
aggers une angnertusisineKaru-
mårlOK — tåssale 1985-ime imaxa
16 procentingorsimåsavdlune.
USA 171-inik måna atorneKar-
tunik atomitortunik ingnåtdlagi-
ssiorfiuteKarpoK, tamarmigdle i-
mermik nigdlarsagauvdlutik i-
ngerdlateKarput isotopimik Kaxu-
tigortumik angnikitsuinångordlu-
go pigssarsiarineKarsinaussumik
uran 235-mik, taimåitumigdlo
præsident Richard Nixon Kanig-
tukut erssendgsaisimavoK atomi-
liut, taineKartoK formeringsreak-
tore sukasoK, uran 235-mik isoto-
pimigdlo pigssarsiariuminarneru-
jugssussumik uran 238-mik atui-
ssok EuropamisaoK kitdlerme a-
torneKaleriartuinartoK USA-me
tamåkissumik ineritikiartorneKå-
sassoK atomiliut tåuna aningau-
ssartomånginerujugssugaluar-
dlune Kingornemik ulorianartor-
talingnik iginiaruminaitsunigdlo
erKagagssiuissarnermigut ajomar-
torsiuterpagssuamik pilersitsi-
ssarpoK.
mingugtitsailiuineK ama
orssutomartuvoK
ukiune aggersune sulivfigssuar-
nik atortoKamerup, atuissartut
nalingfnaussut pingortitamigdlo
igdlersuiniartut akornåne Kulai'-
nångitsumik akiunerssuaKartå-
saoK. USA-p ukiune rggersune u-
liamik sukuluiaivfit 50-it migssi-
gissait nutåt atulisavai, kisiånile
angnertusissumik mingugtitsiler- ^
nigssaK såkortumik ånilångatigi-
neKarpoK, ukiormånalc Illinoisi-
me uliamik sukuluiaivfik inertug-
ssax erKarsautigisångikåine sule
avdlanik sanarxingnigssamut pi-
lerssåruteKartoKångikatdlarpoK.
mingugtitsinermut akiuneK Ka-
noK iliatdlangnikut sangussordlu-
arsinauvoK, atortugssåme stoffit
imermit errortutikumit ervnguv-
dlo avKutainik salinermit pissut
taorsemiaruminaitsut, aumarssuit
gåsiliarineKartamerat svovliai-
ssarnerdlc tamarmik ingerdlatig-
ssanik atuinartuput.
tamatumunåkut olieselskabit
sujunersuteKarput ingerdlatigssat
aké KagfangneKarxuvdlugit ame-
rikamiut orssugssamik sipåmer-
mik kisame iluamik iliniagaKa-
lemiåsangmata. åipåtigutdle påsi-
narsisimavoK atuissartut atuissar-
nerat sulivfigssuaKaifiussune a-
tuissarnermut. naleiKiutitdlugo i-
måne kuseriarnerinartut InartoK.
pingårtumik biline motorerssuit
benzinatortut sangmineKalersi-
nåuput. tamatuma tungåtigut så-
kortumik misigssuineKartugpat ^
uvdlormut ulia nåpartat milliu-
nigdlit ardlaKartut migssiliordlu-
git sipåmeKartalisagaluarput.
ingerdlatigssat pivdlugit politi-
kimik sule Danmark tamanut ang-
massumik pilersitaKångilaK aper-
KutauvcK pilersitsisroxåsanersoK.
svenskit inatsissaituine atomip
nukingata atorneKarmgssånut pe-
riarsinauvfit sujunertaralugit „pi-
ngortitame pigssamautit iluaxuti-
giniardlugit" KanoK iliuseKartOKa-
missårpoK. Danmarkime folke-
tingimut ilausscrtap Henning
Christophersenip niuvernikut mi-
nistere aperisimavå nålagkersui-
ssut KanoK iliorniarnersut.
Christophersen isumaKarpox i-
nutigssarsicrnerme ingerdlatig-
ssanik atuissarnex sukisaersartar-
nermilo ingerdlatigssanik atui-
ssarneK tamaisa ingmikortitdlu-
git issigissariaxartut. isumå ma-
ligdlugo nuånårsautinut taimåi-
tunut sordlc pujcrtulérartarner-
nut, nangminérdlune tingmissar- i
t.crtarnernut, nalugtarfingnut ki-
agsagaussunut bilerssuarnutdlo
crssutornartunut ingmikut itumik
akilerårtitsissariaKaraluarpoK. fol-
ketingimut ilausscrtap svenskit
åssigalugit ancrip nukingata a-
tomeKarsinaunigsså sangmissa-
lå. tamatumuna pilerssårusiorto-
xåsagpat niuvernikut ministerip
akineratut Europame nunat sule-
xatigingneranut nalerKiitungor-
sartariaKarpoK — taimailicrnig-
ssardlo pilertuatdlautaunaviångi-
lax.
TEKNISK SKOLE I GRØNLAND
(tidl. Centralfagskolen)
søges ansat faglærer til forberedelse og gennemførelse af
den obligatoriske undervisning af autolærlinge. Stillingen
ønskes besat snarest muligt og senest den 1. november 1973.
En ansøger med følgende kvalifikationer vil blive fore-
trukket:
— udlært automekaniker
— dobbeltsproget
— interesse for undervisning af lærlinge.
Forinden den ansatte skal foretage selvstændig undervis-
ning, vil en grundig oplæring finde sted under ledelse af en
rutineret faglærer.
Stillingen som faglærer aflønnes tjenestemandslignende i
de grønlandske lønrammer 13/21/23, hvortil kommer et sær-
ligt tillæg på kr. 1080,00 årligt + procenter i henhold til af-
tale af 29. maj 1973 mellem Statstjenestemændenes Central-
organisation II og Ministeriet for Grønland. Den samlede år-
lige begyndelsesløn i lønramme 13 udgør p. t. 38.292,— for en
hjemmehørende i Grønland og 45.230,00 for en udsendt.
Yderligere oplysninger kan indhentes ved henvendelse til
forstander P. Griinbaum, Teknisk Skole, Box 29, 3900 Godt-
håb. Telefon 2 12 68.
Skriftlig ansøgning med fyldige oplysninger om tidligere
beskæftigelse bilagt kopi af evt. eksamensbeviser og anbefa-
linger bedes sendt til Uddannelsesinspektøren i Grønland,
Postbox 622, 3900 Godthåb, senest den 29. september 1973.
24